Multidisciplinär behandling -Umeåmodellen Psykolog Marie Adamsson Johansson Sjukgymnast Maria Wilck
Sammansättning Team med läkare, psykologer, sjukgymnast, smärtsjuksköterska. Samarbete med sjukhusskolan och lekterapi. Flera av oss arbetar på olika avdelningar/ kliniker. Teammedlemmarna känner varandra, kommer överens, tänker lika kring smärta, träffas regelbundet både formellt och informellt. Mycket teamtid. Var 4:e vecka genomgång av nya remisser samt aktuella patienter. 30 minuter i början av behandlingseftermiddagarna.
Smärtteamets grund Koordinerade insatser ger mer än samma insatser var för sig. Hjälpa familjen återfå tilltro till sig själva och vårdapparaten. Teamet ska ge verktyg till familjen som är aktiv i rehabiliteringen. Kunna ge en bra förklaringsmodell till smärtan. VIKTIGT!! Stor vikt läggs på stressorer. Inte huvudfokus på smärtan
Arbetssätt Alla barn ska vara medicinskt färdigutredda. Grundlig anamnes inkl. föräldrars sjukhistoria. Familjen berättar. Remissgenomgång var 4:e vecka, läkare på kliniken välkomnas att komma och diskutera sina patienter. Långväga patienter samt patienter som behöver mer tid kommer på bedömningsdagar (2-3 dagar) Teamtid varje vecka, minst två behandlare träffar familjen. Sjukgymnast, psykolog, smärtsjuksköterska träffar patienter enskilt mellan teamträffarna.
Enskilda besök Psykolog: stämmer av psykiskt status, familjesammansättning, familjeproblem, skolprestationer, kompisrelationer, funktionshinder, depression/ångest, tidigare trauman. Sjukgymnast: noggrann undersökning av rörelse-/stödjeapparaten, fysiskt aktivitetsnivå, konditionstest, tankar kring kropp och rörelse, avspänningsträning. Smärtsjuksköterska: Taktil stimulering, samtal kring ADL, avspänningsträning.
Ett vanligt scenario Smärtan börjar med ett mindre trauma eller infektionssjukdom Smärtan går inte över Många sjukhusbesök, utredningar Inget funnet Provat analgetika och kostomläggningar, bara kortvarig effekt Stor skolfrånvaro som påverkar både betyg och socialt Psykiskt?
Familjen påverkas Isolering Oro, ängslan Stress Smärta Smärthämning Dålig återhämntning Inaktivitet Dålig sömn
Fall 1 Pojke, 15 år Frisk fram till 5 år sedan. Då trötthet, fick diagnos Astma men ingen hjälp av medicin. Ont i magen- vårdcentral- barnklinik- Losec- laktosfri kost- kortvarig förbättring Opererar blindtarmen- ont som inte går över- smärtklinik för vuxna Injektioner av Ketamin- bra ett år Ånyo ont- barnklinik Utredd extensivt, inget funnet Remitterad till psykolog, individualkontakt i 2 år- inte bättre Remiss till smärtteamet
Kartläggning i smärtteamet Familjen får själva berätta sin historia och ge sin bild av besvären. Hur fungerar livet? Skola, sömn, mat, kompisar, fysisk aktivitet? Föräldrars förhållningssätt? Egna smärtupplevelser. Sammanfattning av alla utredningar och behandlingar. Smärtlektion
Bakgrund Mor pensionerad pga trötthetssyndrom och dyslexi. Även syskon har svår dyslexi. Går bara sporadiskt i skolan, ej godkänd i alla ämnen Slutat med all idrott Ont i magen- illamående- trötthet Dålig på att själv beskriva sina besvär.
Vidare utredning Konditionstest- urusel Psykologtest- dålig språkförståelse- god teknisk begåvning Dyslexi
Plan Succesiv återgång till skola. Öka fysisk funktionsförmåga. Social medverkan, återknyta kontakter med kompisar. Kontakt med skolan för att ta hand om dyslexin samt komma ikapp. Undvikande leder bakåt!
Detaljplan Gradvis öka skolnärvaro Daglig motion Hitta roliga fritidsaktiviteter Återuppta kontakt med kompisar Mejlkontakt för att följa aktiviteterna Täta återbesök med uppgifter mellan gångerna Involvera föräldrarnas förhållningssätt
Hur gick det? Fick en anpassad studiesituation utifrån dyslexin. Först återvände kompisarna. Började vara med i innebandy igen. Efter 5 månader betyg i alla ämnen. Förbättrad kondition och viktnedgång. Är med i skolgymnastiken. Dock av och till trötthet och ofta förkyld.
Fall 2 15-årig pojke med IBS sedan många år tillbaka Provat kostförändringar och mediciner utan effekt Mycket stor skolfrånvaro Inga fritidsaktiviteter, familjen är isolerad Tappat dygnsrytmen Familjen uppgiven ingen/inget har hjälpt Mångårig individuell psykologkontakt
Kartläggning Genomgång av sjukhistorien. Ingen grund för fortsatta utredningar Inaktiv Deprimerad Förklaringsmodell
Behandling Tydliga riktlinjer för familjen. Inte fråga om besvären, fokusera på det friska Succesiv återgång till skolan Sömnhygien Återgång till fysisk aktivitet Bryta isoleringen, hitta nya vägar i livet Samtal hos psykolog på hemorten
Resultat/ uppföljning Videokonferens med familjen och behandlarna på hemorten Pojken går heltid i skolan Har hittat en träningsform han gillar Magbesvären i stort sett borta Familjen kan leva familjeliv
Men I augusti kontaktar familjen teamet, återfall Kommer ihåg de verktyg de fått och applicerar dem När de blir kontaktade har de själva rett ut situationen och pojken går åter i skolan
Fall 3 Flicka 11 år Påkörd av tefat mot foten Det onda vill inte gå över- fått kryckor Foten kall och blå- det gör ont när man rör vid foten som också är domnad
CRPS-1 Complex regional pain syndrome typ1 Område med ökad smärtkänslighet, följer ingen nerv eller dermatom. Påverkar blodcirkulationen, blir blå/röd och kall Enbart beröring ger smärta Liknar ett tillstånd med nervskada och misstolkas ofta som detta Dock- enbart en central sensitisering med påverkan på sympatiska nervsystemet.
Svullnad Färgförändring
Bakgrund Duktig i skolan, älskar att läsa Trivs inte så bra med sina klasskamrater Har tränat gymnastik men slutat pga foten. Dessutom visar det sig att tränaren inte tyckt att hon duger.
Behandling CRPS1 behandlas bäst med aktivt användande av den smärtande kroppsdelen skruva ner volymkontrollen Förklaring av smärtan Aktiv sjukgymnastik
Hur gick det? Efter en månad helt återställd i foten Men får tilltagande problem med synen Ögonutredning kan inte hitta något fel
Hur verkar det med synen? Stöter ofta i föremål, men cyklar och följer med blicken Undviker allvarliga kollisioner med cykeln Mycket förbättrad under sommarlovet Skolstart- sämre igen
Skolan Ordnar med plusjobbare som hjälper flickan Får en TV-skärm med jättebokstäver
Uppföljning Flickan talar i enrum med psykolog Sedan första klass i skolan utsatt för dagliga kränkningar Skolan har ej reagerat, föräldrarna helt omedvetna om situationen Vill inte prata med sina föräldrar för att skydda dem. De har ju nog besvär med hennes syn och fot
Samarbetspartners BUP Skolan För regionpatienter: Hemkliniken Hjärnskadeteam inom habiliteringen
Sammanfattning Kartlägga all gjord utredning och behandling Förklara hur smärtsinnet fungerar Kartläggande av faktorer som hjälper till att bibehålla smärtan Undvikande förvärrar Avspänning, gradvis återvändande till skola och fysisk aktivitet Uppgifter mellan besöken, mejlkontakt med positiv förstärkning Videokonferens med familj och behandlare på hemorten för att ge ett tydligt överförande samt utbilda på hemort.
Spänningshuvudvärk Spända nack- och halsmuskler ger fortledd smärta i panna och huvud Episodisk- ofta relaterad till stress Kronisk- ofta alltid pågående men varierar i intensitet Tillämpad avspänning ofta bra hjälp
Tack för att ni lyssnade! Smärtteamet i Umeå