Vård- och omsorgstagaren som medskapare; den goda konsten att ta tillvara på resurserna

1 Vård- och omsorgstagaren som medskapare; den goda konsten att ta tillvara på resurserna HCM Health Care Management Dag Norén Version 3, 21 oktober 2013

2 Innehållsförteckning 1. Patienten och brukaren; en outnyttjad resurs?... 3 2. Medskapande; potentialerna, utvecklingsområden och strategier 5 3. Tre exempel med olika grad av medskapande. 6 3.1 Nya tjänster för medskapande: Införande av ehemtjänst i Västerås. 7 3.2 Medskapande konsultationer på Mag- och tarmkliniken vid Höglandssjukhuset.. 9 3.3 Medskapare hela vägen; personcentrerad vård- och rehabiliteringskedja för höftfrakturer vid Sahlgrenska.. 10 4. Slutsatser om medskapande; upp mot 50%-iga resursvinster?. 12

3 1. Patienten och brukaren; en outnyttjad resurs? Som nämnts så många gånger förut så behöver vården och omsorgen säkerställa att alla resurser används på ett så bra sätt som möjligt. Det är särskilt viktigt i ett läge där behoven förväntas öka ännu mer. Exempelvis ökar antalet äldre över 80 år i Sverige med 34% fram till 2025. I denna grupp finns de med riktigt stora behov och som brukar uppskattas ta cirka hälften av de samlade vård- och omsorgsresurserna i anspråk. Istället för att hamna i en situation där främst prioriteringar ses som lösningen bör nya lösningar eftersökas som ännu bättre kan utnyttja tillgängliga resurser. Det finns mycket som pekar på att detta kan göras genom att tänka nytt om hur verksamheter organiseras vilket också alltmer kommer i fokus. En kompletterande strategi, som hänger samman med organisering, är att hitta nya resurser som inte används eller används alltför begränsat. En sådan resurs är individen som är mottagaren av vård- eller omsorgstjänster. Vården och omsorgen är i praktiken avancerade tjänster där överensstämmelsen mellan den som ger tjänsten och den som tar emot den är mycket viktig. Överensstämmelsen handlar om att det är rätt behov som bemöts men även de av patienten/brukaren upplevda behoven är viktiga i sammanhanget. Vidare att de relevanta insatserna kommer i rätt ordning och att de utförs med den kvalitet som mottagaren uppfattar är den rätta. Problematiken uppstår i synnerhet när innehållet i tjänsten är mer komplext; exempelvis i de fall när flera personer i samverkan är avgörande för tjänstens uppfyllande och när behovsbilden är mer komplex. Många kartläggningar av mer komplicerade vård- och omsorgsprocesser visar på att en bristande överensstämmelse om detta ofta leder till att insatser måste göras om och även att eftersökta behandlings- och hälsoresultat inte nås. Resultatet sammantaget av sådana situationer är att kvaliteten sjunker och resursanvändningen ökar. Det finns goda möjligheter att förbättra denna överensstämmelse om mottagaren av tjänsten, patienten eller brukaren, involveras mer i genomförandet av tjänsten. Några grundläggande vinster av detta är följande: Förbättrade möjligheter att träffa rätt /få bättre överensstämmelse: Ökad ömsesidig förståelse om behoven och vad som är viktigt, exempelvis följsamhet, utifrån ett gemensamt perspektiv för vård/omsorgsgivare och vård/omsorgstagare. Utnyttja mer av de resurser som faktiskt finns tillgängliga: Patientens/brukarens egna resurser och förmågor används när detta är möjligt vilket ofta förbättrar möjligheterna till ökad hälsa och bättre resultat av behandlingar eller omsorgsinsatser.

4 När patienten eller brukaren involveras på djupare grunder enligt ovan kan man beskriva denne som en medskapare i vård- och omsorgstjänsterna. Det är viktigt att betona att grunden som medskapare kommer ur att mottagaren av tjänsterna själv aktivt är med och skapar tjänsten genom egna insatser. Medskaparrollen uppstår inte av att professionen lyssnar av vad patienten vill eller tycker om tjänsten genom exempelvis patientorganisationer, brukarråd eller enkäter. Medskaparbegreppet (som motsvaras av den engelska termen co-producer ) innebär att patienten eller brukaren är aktiv med egna handlingar inom tjänstens omfång. Det finns dock en del utmaningar i denna utveckling som är uppenbara inom vården och omsorgen. Söker man på begreppet patient i Wikipedia erhålls följande beskrivning: En patient är en individ som är i kontakt med sjukvården för att få en diagnos för sina besvär eller behandling för någon sjukdom. Ordet kommer från latinets pati som betyder lida eller tåla. Beskrivningen är också avslöjande för rötterna inom sjukvården där patienten i grunden förutsätts vara en passiv och tålmodig mottagare av sjukvårdens kunskaper och som får anpassa sig efter detta. Begreppet brukare är inte lika passiviserande men beskrivs av Wikipedia bl.a. som ett äldre ord för arrendator, en användare av en maskin, utrustning eller annan nyttighet och en klient inom omsorg. Även detta begrepp ligger ganska långt ifrån medskapandebegreppet. I många socialt inriktade studier av patienter eller brukare, främst de med större behov av insatser, beskrivs vikten av att vård- och omsorgsinsatserna utformas så att individen upplever sig ha kontroll över det som sker i livet 1. Det är av stor betydelse att ett begynnande hjälpbehov inte ska leda till hot mot individens identitet, integritet och autonomi. Självständighet och inflytande, som kan ges genom att delta med egna insatser, är mycket viktigt för välbefinnandet och för resultat av insatserna 2. Att förstå och känna att man kan påverka pekas ofta ut som grundläggande för ett bra resultat och gäller de allra flesta patienter och brukare oavsett ålder. Trots detta återstår mycket att utveckla inom vård och omsorg för att ta vara på denna potential. Inte minst det värde som kan utvecklas för vård- och omsorgsorganisationer genom att patienten eller brukaren deltar med sin tid och kunskap; som en mer jämbördig medproducent. 1 Older persons experience of being assessed for and receiving public home help; do they have any influence over it?, Janlöv A-C, Rahm Hallberg I, Pettersson K, Health and Social Care in the Community 14, 2006 2 Exempelvis beskrivet i doktorsavhandlingen Äldre personers dagliga liv och betydelsen av dagsrehabilitering, A. Tollén, Örebro Studies in Care Sciences 42, 2013

5 2. Medskapande; potentialerna, utvecklingsområden och strategier I det följande beskrivs möjligheterna och de strategier för utveckling som kan öppna upp scenen där patienten eller brukaren (i det följande benämns dessa parter gemensamt som individen ) deltar i rolluppställningen. De medicinska och behandlingsmässiga kvaliteterna är många men denna sammanställning avser att främst fokusera på de omfattande ekonomiska resursvinsterna som kan uppstå. Syftet med detta är inte att visa på besparingar i vården och omsorgen. Främst handlar det om hur en bättre resursanvändning kan uppnås, i förhållande till resultat, som möjliggör att göra mer och bättre med de begränsade resurser som finns och kommer att finnas framöver. Det finns en rad olika utvecklingsområden och strategier för att ta tillvara på de stora möjligheterna som kan uppstå när individen involveras som medskapare. Ett antal utvecklingsområden för medskapande beskrivs nedan som bygger på samspel med och involvering av individen 3 : Nya tjänster; bra vård och omsorg är mer än medicinsk behandling och överföring av omsorgsinsatser Exempelvis informationstjänster och kommunikationsmöjligheter som involverar individen, monitorering, stöd för egenvård Förändrade former för konsultation och behandling Exempelvis ökad individuell anpassning, jämbördiga konsultationer i samspel som ökar situationsförståelsen, ökade inslag av möjligheter till lärande för patienten Nätverk och partnerskap; utnyttja möjligheterna genom att systematiskt sammanföra individer, kunskaper och erfarenheter Exempelvis patientnätverk där individer lär individer om egenvård och hälsa, sociala möten av terapeutisk karaktär, tidsbanker inom äldreomsorgen som möjliggör insatser där individer hjälper individer Samarbete i utvecklingen av personcentrerade vård- och omsorgsvägar Exempelvis gemensam design och samverkan mellan individ och profession i planeringen och genomförande av en serie insatser inom en vårdepisod eller omsorgssituation En omfattande studie från Storbritannien har kartlagt 51 evidensbaserade utvärderingsstudier som har arbetat med de ovan nämnda utvecklingsområdena för medskapande 4. 21 av dessa kunde visa på kvantifierbara resultat. De olika utvecklingsprojekten har involverat såväl sjukvård som social omsorg. I sammanställningen har man sorterat resultat efter två kvalitetsnivåer på utvärderingarna: 1) Level A evidence (högsta evidens) med höga krav på robusta resultat och validitet, samt 2) All available 3 Följande sammanfattning bygger på inspiration från rapporten People Powered Health: Health for people, by people and with people, Nesta/Innovation Unit, London, april 2013 4 The Business Case for People Powered Health, Nesta/Innovation Unit/PPL, London, april 2013

6 evidence (all övrig godtagbar evidens) som är övriga godtagbara resultat varav vissa är mer baserade på skattningar. Bild: Resultat från projekt med fokus på medskapande uppdelat på två evidensnivåer Potential Högsta evidens Godtagbar evidens Mindre antal dagar i vården Strax under 50% Tonvikt på 75-47% Mindre involvering av sjukhuspersonal Mellan 40-30% Tonvikt på 49-31% Minskade inläggningar vid sjukhus Tonvikt på 50-25% Tonvikt på 49-20% Minskat behov av primärvård Tonvikt på 45-10% Tonvikt på 47-21% Minskad användning av akutsjukvård Strax över 40% Tonvikt på 39-29% Förbättrade hälsoresultat Tonvikt på 30-9% Tonvikt på 75-9% Totala vårdkostnader Tonvikt på 20-5% Tonvikt på 50-6% Källa: The Business Case for People Powered Health, Nesta/Innovation Unit/PPL Sammanställningen ovan visar i vissa fall på nära häpnadsväckande resultat. I vissa fall uppnås resursvinster inom olika områden med upp till 75%. I vissa fall betydligt mer måttligt med under 10%. Resultaten visar på en stor variation men sammantaget träder en bild fram av betydande potentialer av att arbeta med medskapande angreppssätt. Förbättrad resursanvändning med omkring 30-40% är inte ovanligt i denna sammanställning när det gäller färre antal vårddagar, minskade inläggningar på sjukhus, mindre användning av akutsjukvård etc. Effekterna blir störst när det handlar om individer med stora behov av vård- och omsorgsinsatser. Nivåerna av resultat överensstämmer också med de utvecklingsprojekt, där medskapande har varit viktigt, som genomförts och utvärderats i Sverige. I det följande beskrivs tre exempel där medskapande har bidragit med liknande resultat. 3. Tre exempel med olika grad av medskapande Tre utvecklingsspår eller strategier för att uppnå resursvinster genom ökade inslag av medskapande är särskilt intressanta och nyskapande: Nya tjänster som möjliggör ökat medskapande och förstärkning av individens egna möjligheter Medskapande arbetssätt för bättre konsultationer och bedömningar Medskapande som grund för att med individen som utgångspunkt utveckla mer personcentrerade vård- och omsorgsvägar Antalet studier och kartläggningar som har kvantifierat eventuella vinster som uppkommer med ökat medskapande är mycket begränsat. De flesta utvärderingar som försöker

7 uppskatta värden av att involvera individen som medskapare är begränsade till att peka ut kvalitativa vinster som exempelvis trygghet och bedömd livskvalitet. I det följande presenteras dock tre olika exempel som återspeglar ovanstående tre möjligheter av strategier för ökat medskapande som kan ge stora resursvinster. De tre strategierna kan beskrivas som tre nivåer av intensitet i samverkan utifrån individens möjligheter till medskapande i vård och omsorgstjänster. Bild: Tre exempel av medskapande utifrån nivåer av samverkansintensitet (mellan vård- och omsorgstagaren och professionen) ehemtjänst Hemtjänsten, Västerås stad Gastroenterologi Mag- och tarmkliniken, Höglandssjukhuset, Jönköpings läns landsting Höftfrakturer, Ortopediska kliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Region Västra Götaland 3.1 Nya tjänster för medskapande: Införande av ehemtjänst i Västerås Många av de äldre med hemtjänst uppger att de gärna vill vara mer självständiga i det dagliga livet. Så länge det är möjligt vill många kunna utföra mer av de dagliga aktiviteterna själva och därmed få mindre besök från hemtjänsten 5. Även om hemtjänsten kan bidra med viktiga sociala kontakter pekar olika kartläggningar på att äldre finner en oro av att olika människor, inte sällan helt okända, dyker upp vid olika tillfällen på dygnet i hemmet. Olika ronderingar som görs nattetid kan trots sitt goda syfte vara störande och skapa dålig nattsömn. När hemtjänstinsatserna är mer intensiva finns det risker med att de äldre gradvis passiviseras och blir mer beroende av den personliga hjälpen. 5 Införande av ehemtjänst, Projekt Behovsstyrt IKT-stöd, rapport augusti 2012, Maria Gill/Mats Rundkvist, Sociala nämndernas stab, Behovsstyrt IKT-stöd, Västerås stad

8 En informations- och kommunikationsteknik (IKT), som är anpassad för de äldre och hemtjänstens uppgifter, har utvecklats av Västerås stad utifrån ett angreppssätt som benämns ehemtjänst. De nu aktuella IKT-funktionerna i Västerås är följande: Bildtelefoni där båda parter ser och hör varandra när någon har ringt upp. Detta kan ske dels stationärt genom tv-apparaten och med hjälp av en fjärrkontroll (som benämns joice ). Dels mobilt och med fjärrstyrning genom en s.k. giraff som är en bildtelefon på en hjulställning som kan fjärrstyras och följa med den äldre till olika rum i bostaden. Anpassad informations- och meddelandehantering som är ett enklare sätt att skicka och ta emot text- röst-, bild- och videomeddelanden av typen sms, mms och e-post. Detta kan exempelvis ske genom en särskild applikation som benämns ippi. Nattillsyn via en mörkerseende kamera som kan utföra kompletterande tillsyn av en äldre när denne sover utan att behöva gå in i bostaden och riskera att väcka denne. Enligt utvärderingsrapporten från Västerås stad upplever de äldre att de olika applikationerna inom ehemtjänsten gynnar självständighet och ökad delaktighet 6. Därutöver känner man också en ökad trygghet och valfrihet. ehemtjänsten handlar egentligen om att utföra hemtjänstinsatserna med personal på plats när de verkligen behövs och att i övrigt underlätta för de äldre att med egna handlingar utföra mer av de dagliga sysslorna. Detta har bidragit till att bättre utnyttja de äldres egna resurser som medskapare i tjänsterna vilket i normalfallet har gynnat alla inblandade. I en kartläggning av kostnader pekar utvärderingsrapporten ut resursvinster inom tre områden: - Minskade behov hos de äldre - Kortare insatstider - Minskade transporter Utifrån en bedömning som skattas som sannolik pekar utvärderingen exempelvis på en årlig kostnadsminskning som uppgår till 1 623 000 kr. vid 300 ehemtjänstanvändare av bildtelefoni. Utifrån arbetssättets hela potential är bedömningen i en omfattande beräkning att efter 2014 kommer kommunen att uppnå en nettobesparing för den årliga driften av hemtjänsten (efter investerings- och utbildningskostnader) som kommer att uppgå till minimum 5 700 000 kr och maximum 20 600 000 kr. 7 6 Införande av ehemtjänst, Projekt Behovsstyrt IKT-stöd, rapport augusti 2012, Maria Gill/Mats Rundkvist, Sociala nämndernas stab, Behovsstyrt IKT-stöd, Västerås stad 7 Kostnadsminskningar i samband med införande av ehemtjänst, Projekt Behovsstyrt IKT-stöd, prognos augusti 2012, Mats Rundkvist, Sociala nämndernas stab, Behovsstyrt IKT-stöd, Västerås stad

9 3.2 Medskapande konsultationer på Mag- och tarmkliniken vid Höglandssjukhuset Många patienter är i behov av behandlingar och operationer inom gastroenterologi som främst gäller mag- och tarmsjukdomar. På Mag- och tarmkliniken vid Höglandssjukhuset var väntetiderna på diagnosticering och operation mycket långa precis som på många andra sjukhus runt om i Sverige. Arbetsbelastningen hade varit hög på kliniken vid Höglandssjukhuset sedan länge. För drygt tio år sedan började man ifrågasätta det nuvarande systemet och upplägget. Fanns det inte andra sätt att arbeta som kunde skapa en bättre balans utifrån tillgängliga resurser och möjligheter? Frågan som ställdes var bl.a. hur personalen kunder göra mer av rätt saker och fokusera på sådant som skapar värde för patienten. De långa väntetiderna för patienterna kunde innebära kraftigt försämrade tillstånd för dessa och därmed kräva än mer resurser från vården. Lösningarna låg i att ledningen tog ett nytt perspektiv på problemen genom att analysera förhållandena utifrån patientens perspektiv 8. Med detta perspektiv såg man nya lösningar och resurser. Gradvis omdefinierades roller när patienten sågs som en viktig medskapare för att nå resultat och kom att ingå i teamet. För att nå resultat och minska behovstrycket fann man att om patienten fick större inflytande och ansvar i vårdprocessen nådde man önskvärda mål för behandlingen snabbare. Överenskommelser utfördes i samverkan med patienterna istället för att besluta om dessa frågor över deras huvuden. Det man också fann var att patienterna satt inne med kunskaper som var mycket viktiga för att nå bättre resultat. Framför allt kunde patienten bidra med viktig information utifrån dennes situation, socialt, fysiskt och psykiskt som möjliggjorde att vårdprocessen kunde hanteras med bättre planering och färre brister. Snart hade teamet vid Mag- och tarmkliniken utökats mer systematiskt med att patienten, när så var möjligt, ingick som en del av den planering som utfördes inom teamet. Den traditionella formen för rondering och planering på kliniken avskaffades och istället bjöds patienten in till ett analysrum där denne aktivt deltog i planering och målsättningar tillsammans med övriga inom teamet. Formerna för medskapande utvecklades ytterligare med att patienterna delades in i olika grupper för hur de kunde involveras. På detta sätt kunde olika lösningar, som utnyttjade befintliga förhållanden på bästa sätt, erbjudas mer systematiskt. Exempelvis behövde inte alla patienter rutinmässigt komma på återbesök. Vissa kunde exempelvis själva anmäla när försämringar inträffat och initiera ett besök när det verkligen behövdes. För andra kunde det vara fullt tillräckligt att ha kontakt med en sjuksköterska istället. Det viktiga i detta arbetssätt var att lösningarna och vårdprocesserna nu hade anpassats till patienternas olika behov istället för att genomföras på samma sätt oavsett vilken patient det var fråga om. 8 Empowering patients to need less care and do better in Highland Hospital, South Sweden, case study Governance International (www.govint.org), oktober 2012

10 Resultaten blev en generellt högre kvalitet genom betydligt bättre informationsunderlag för planering och genomförande samt därmed bättre behandlingsresultat. En viktig del av detta var patientens egna engagemang. Resursanvändningen förbättrades väsentligt av detta då det också visade sig att involveringen av patienten inte ökade deras behov; tvärtemot mot vad många kritiker anförde. De främsta resultaten var: 1. Drastiskt minskade och så småningom helt reducerade väntetider. År 2001 var väntetiden för remitterade patienter 70 dagar (30 dagar för gastroskopi) 9. Oktober 2012 hade väntetiden reducerats helt. 2. Under perioden 2001-2012 minskade antalet inläggningar vid kliniken med 48% (i genomsnitt 4% minskning i övriga Sverige under samma tid). För kliniken motsvarar detta omkring 50 patienter färre per år. Den genomsnittliga kostnaden per vårddag vid kliniken är 5 500 kr per patient (uppgift från år 2010) 10. Då patienterna i genomsnitt har fyra vårddagar när de är inlagda motsvarar detta en årlig kostnadsförbättring med 1 100 000 kr. 3.3 Medskapare hela vägen; personcentrerad vård- och rehabiliteringskedja för höftfrakturer vid Sahlgrenska Höftfrakturer är ett ökande problem för många länder som har en kraftigt ökande äldre befolkning. Av de 18 000 patienter som ådrar sig en höftfraktur varje år i Sverige är 90% av dessa personer 65 år och äldre. För de äldre och sköra patienterna kan höftfrakturer snabbt utvecklas till andra kritiska tillstånd om inte återhämtningen genom rehabiliteringen kan utföras väl. För vården innebär ett inte väl genomfört omhändertagande av höftfrakturer bland de äldre att nya behov uppstår och ökade resurser måste sättas in. För de äldre är det kritiskt viktigt att återhämta sig efter en höftfraktur och komma förbi de kritiska faser detta innebär. Ett flertal studier pekar på att äldre, som genom frakturer av detta slag förlorar sin självständighet och funktionsförmåga, snabbt får en försämrad livskvalitet och hälsa 11. Det är i detta läge nya allvarliga följdtillstånd uppstår. En framgångsrik rehabilitering bygger på aktiv involvering av den äldre själv och att planeringen samt vårdprocessen anpassas utifrån de varierande individuella förutsättningarna. 9 Highland District County Hospital: Gastroenterology Care in Sweden, M. Porter/J.F. Baron/M. Rejler, Harvard Business School, 9-710-469, april 2010 10 Highland District County Hospital: Gastroenterology Care in Sweden, M. Porter/J.F. Baron/M. Rejler, Harvard Business School, 9-710-469, april 2010 11 Quality of life related to fear of falling and hip fracture in older women: a time trade off study, G. Salkeld/I.D. Cameron/R.G. Cumming/S. Easter/J. Seymour/S.E. Kurrle/S. Quine, British Medical Journal, 320:341-345, 2000

11 På Ortopediska kliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg genomfördes en utvärdering av en s.k. personcentrerad vårdkedja för äldre patienter med höftfrakturer 12. Den personcentrerade vårdkedjan förplanerades utifrån antagandet av att en bättre koordinering och individualisering av omhändertagandet skulle kunna minska antalet inlagda dagar på kliniken för patienterna och även minska riskerna för återinläggningar efter operationen. Centralt i den personcentrerade vårdkedjan var ett professionsövergripande team som planerar och samarbetar kring varje patient utifrån individuella utgångspunkter. Detta inbegriper momenten från inskrivning till vårdplanering och tidigt fastställda målsättningar för utskrivningsplanen och vidare till operation och behandling samt efterföljande rehabiliteringsprogram. Alla moment bygger på samverkan inom teamet och med patienten involverad som en medskapare i hela planeringen. Detta sker genom att teamet i samverkan med patienten etablerar en djupare kunskap om de individuella förutsättningarna och för vårdprocessen utnyttjar de personliga egenskaperna som patienten besitter. Vårdprocessen innebär att man i normalfallet inom 48 timmar har etablerat de målsättningar som ska gälla för behandlingen utifrån patientens situation och förmågor denne hade innan höftfrakturen. Planeringen utförs i samråd med patienten och dennes anhöriga för att etablera en gemensam förståelse av vård- och rehabiliteringsprocessen. Ansvariga sjuksköterskor planerar övergången mellan operation och rehabiliteringsprogram för att säkra att rätt resurser finns tillgängliga och utifrån den äldres egenskaper och möjligheter till medskapande i den post-operativa träningen. Interventionsgruppen av patienter som omhändertas enligt dessa principer kunde visa upp ett resultat med betydligt lägre antal vårddagar än i det ordinära omhändertagandet för en fullt jämförbar kontrollgrupp 13. Mätbara resultat var följande: För interventionsgruppen var antalet genomsnittliga vårddagar 12,2 att jämföra med normalfallets genomsnitt av 26,3 dagar; alltså mindre än hälften. Då varje vårddag på ortopedisk klinik i Sverige har en genomsnittlig kostnad av cirka 5 350 kr. innebär detta väsentliga resursvinster som också förmodligen kan kombineras med högre kvalitet i omhändertagandet för denna patientgrupp 14. 12 The integrated care pathway reduced the number of hospital days by half: a prospective comparative study of patients with acute hip fracture, L-E Olsson/J. Karlsson/I. Ekman, Journal of Orthopaedic Surgery and Research, September 2006 13 The integrated care pathway reduced the number of hospital days by half: a prospective comparative study of patients with acute hip fracture, L-E Olsson/J. Karlsson/I. Ekman, Journal of Orthopaedic Surgery and Research, September 2006 14 Denna genomsnittskostnad på svensk ortopedklinik är hämtad från en s.k. standardprislista som användes i den nationella SKL-studien Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre i ordinärt boende 2012 inom ramen för initiativet Bättre liv för mest sjuka äldre.

12 I Sverige utgör den i detta exempel aktuella patientgruppen 65 år och äldre med höftfrakturer cirka 16 200 patienter per år. Med en grov extrapolering skulle en nationell halvering av antalet vårddagar på sjukhus, genom att utnyttja möjligheter till bättre koordinering och medskapande utifrån exemplet ovan, innebära 226 800 färre dagar inom sjukhusvård varje år för denna patientgrupp vilket motsvarar drygt 86 miljoner kronor årligen. 4. Slutsatser om medskapande; upp mot 50%-iga resursvinster? De tre exempel som redovisats ovan utnyttjar möjligheterna till medskapande från vård- och omsorgstagaren med olika grad av intensitet; från lägre (Västerås ehemtjänst) till högre (personcentrerad vård- och rehabiliteringskedja för höftfrakturer vid Sahlgrenska universitetssjukhuset). Denna mini-studie har enbart granskat en del av de exempel på medskapande som finns att tillgå. Resultaten visar dock att potentialerna ligger i samma nivå som den omfattande engelska studie som refererats till inledningsvis; dvs. upp mot 50%-iga nivåer av resursvinster som ofta kan kombineras med högre kvalitet i vård- och omsorgsprocesserna 15. I de mer person- och situationscentrerade vård- och omsorgstjänster som nu är under utveckling vore det önskvärt att fler utvärderades även kvantitativt utifrån resursutnyttjande och att en mer systematisk och fördjupad granskning utfördes av potentialerna som medskapande från vård- och omsorgstagaren kan bidra med. I en fortsatt förändring och förståelse av sjukdomspanoramat som grundat i psykosomatiska sjukdomar är det rimligt att bedöma potentialerna i medskapande angreppssätt som mycket stora. Detta i en situation där vården och omsorgen kommer att komma i kritiska lägen av behov av ytterligare resurser. Vad kan ytterligare understödja den utveckling av medskapande som är på gång? Några krafter kan särskilt pekas ut som viktiga utifrån de exempel som redovisats ovan: Förnyelse av det medicinska perspektivet: Med ett förändrat synsätt blir det mer uppenbart att effektiv vård och omsorg ytterligare behöver ta in individuella situationer och sociala förhållanden som en naturlig del i behandlings- och omsorgsprocesserna. Detta innebär att tjänsterna blir bredare än de specifika medicinska och omsorgsbaserade insatserna. Förfoga över helheten i vård- och omsorgsprocesserna: Det behövs ytterligare möjligheter och mandat att greppa över hela processer för ett omhändertagande för att kunna utveckla den teamsamverkan, i samspel med patienten eller brukaren, som är så viktig för effektiv vård och omsorg. Mer frekvent utnyttjande av ersättningar utifrån kompletta vårdepisoder är ett angreppssätt som kan möjliggöra detta. Ett annat är att tillsätta kritiskt viktiga övergripande funktioner med mandat som exempelvis case managers eller koordinatorer. 15 The Business Case for People Powered Health, Nesta/Innovation Unit/PPL, London, april 2013

13 Förutsättningen är att hela den kritiska processen i ett patient/brukarperspektiv kan ringas in och drivas utifrån en samordning för att nå de slutresultat som helheten ämnar till.