FÖRDJUPAT GESTALTNINGSPROGRAM Förbifart Stockholm. Trafikplats Lovön 2014-12-05

FÖRDJUPAT GESTALTNINGSPROGRAM Förbifart Stockholm Trafikplats Lovön 2014-12-05

Medverkande Innehåll Trafikverkets projektgrupp Astrid Rahlén, projekteringsledare Förbifart Stockholm/tpl Lovö Anna Krafft, funktionssamordnare Trafikverket väg 261 Mats Broman, ansvarig arkitekt Förbifart Stockholm Elisabeth Rosenquist Saidac, ansvarig arkitekt gestaltningsprogram tpl Lovö Hans Ek, specialist vägutformning 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte med gestaltningsprogrammet 3 1.3 Arbetssätt 3 1.4 Koppling till Världsarv Drottningholm 4 1.3 Läsanvisning 4 2. Regelverk och riktlinjer i området 5 2.1 Sammanfattning regelverk och riktlinjer som påverkar gestaltningen 5 3. Målformulering inför kommande skeden 6 Konsultgrupp WSP Lovisa Näswall, landskapsarkitekt LAR/MSA, WSP Erik von Matern, arkitekt SAR/MSA, ON Arkitekter AnnaMaria Berggren, arkitekt MSA, ON Arkitekter Sanna Eriksson, landskapsarkitekt MSA, WSP Johanna Alton, Tyréns, landskapsantikvarie Hans Axelsten, VR-artist Johan Röklander/Dennis Högås Per-Olof Jönsson funktionsansvarig Vägarkitektur vägarkitektur vägarkitektur vägarkitektur kulturmiljöfrågor visualisering i VR-modell belysning funktionsansvarig vägutrustning 4. Utformning 6 4.1 Tunnelmynningar 8 4.2 Mittremsor 16 4.3 Bergsskärningar 18 4.4 Vägutrustning 20 4.5 Dagvatten, diken och stödremsor 24 4.6 Teknikbyggnader 26 4.7 Mark och vegetation i vägrummet 28 Källor 34 2 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 2014-12-05

1. Inledning 1.1 Bakgrund I samband med framtagandet av vägplan för Ekerövägen, väg 261, tas ett gestaltningsprogram fram för hela Ekerövägen från Tappström till Nockeby, inklusive de delar av vägen som ingår i arbetsplanen för Förbifart Stockholm. Syftet med detta är att ge väg 261 och anslutningarna till E4 Förbifart Stockholm på Lovö en enhetlig gestaltning och helhetssyn. 1.3 Arbetssätt Arbetet med gestaltningsfrågorna har lett fram till föreliggande fördjupade gestaltningsprogram. På grund av landskapets särskilt höga kulturmiljövärden har processen skett i nära samarbete med kulturmiljöexperter. Förslagen har tagits fram och testats genom workshops med deltagare från flera teknikområden, t ex landskapsarkitektur, arkitektur, konstruktion, berg, dagvatten, kulturmiljö, installationer och belysning. Arbetet har och kommer även fortsättningsvis att bedrivas i samråd med företrädare för Riksantikvarieämbetet, Statens fastighetsverk, Länsstyrelsen och Ekerö kommun. I samband med att ett helhetsgrepp tas på sträckan Tappström till Nockeby finns möjlighet att inom ramen för E4 Förbifart Stockholm arbetsplan vidareutveckla och förbättra de delar av gestaltningsprogrammet och systemhandlingen som fått synpunkter. Detta dokument, Förbifart Stockholm Lovö, Fördjupat gestaltningsprogram, görs med utgångspunkt från framförda synpunkter i HIA att kulturmiljön påverkas negativt och att arbetsplanen inte tagit största möjliga hänsyn till världsarvet Drottningholm i utformningsförslagen. Programmet är en vidareutveckling och miljöanpassning av gestaltningsprogrammet för Förbifart Stockholm från 2010. Föreslagna åtgärder ryms helt, eller i allt väsentligt, inom ramen för arbetsplanen. 1.2 Syfte med gestaltningsprogrammet Det fördjupade programmet ska utgöra en länk mellan arbetsplanen och kommande projektering. Programmet är framtaget för att säkerställa att de särskilda landskapliga och kulturhistoriska värdena på Lovö omhändertas i gestaltning och projektering av tunnelmynningar och trafikplatser. Programmet anger vad som utgör gestaltningsprinciper i kommande projektering. Väghistorisk karta längs med Ekerövägen 2014-12-05 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 3

1.4 Koppling till Världsarv Drottningholm Drottningholm blev 1991 upptagen på UNESCOS världsarvslista, och blev därmed Sveriges första objekt på listan. Motiveringen löd: Anläggningen Drottningholm slottet, teatern, Kina slott och parken är det bäst bevarade exemplet på ett kungligt residens uppfört på 1700-talet i Sverige, representativt för all europeisk kunglig arkitektur från denna tid, med inspiration från slottet i Versailles liksom vid byggandet av andra kungliga residens i västra, centrala och norra Europa. Drottningholms slott med omgivningar är ett stort turistmål och besöks årligen av uppskattningsvis 700 000 personer. En viktig förutsättning för vägprojekten på Lovö är att de inte ska riskera att hota eller allvarligt skada Drottningholms status som världsarv. HIA Parallellt med vägplanen för Ekerövägen och arbetet med det fördjupade gestaltningsprogrammet för E4 Förbifart Stockholm Lovö pågår ett arbete med att göra en kulturmiljökonsekvensbedömning, en Heritage Impact Assessment (HIA). Syftet är bland annat att tydliggöra vägprojektens inverkan på världsarvet. Den första delen, HIA fas1, har fungerat som underlag för gestaltningsarbetet. Förslagen inom ramen för vägplanen för väg 261, det övergripande gestaltningsprogrammet för väg 261 samt det fördjupade gestaltningsprogrammet för E4 Förbifart Stockholm Lovö kommer att bedömas i en slutlig version av HIA, en s.k. HIA 2, som kommer att tas fram på uppdrag av Trafikverket. Lämplig tidpunkt för HIA 2 avgörs av Riksantikvarieämbetet men startar tidigast efter att de lagstadgade juridiska prövningarna är avklarade. I den preliminära HIA-bedömningen (HIA fas 1) av Förbifart Stockholms arbetsplan för Lovö beskrivs mynningarna till påfarterna på Lovö som moderna, dominanta, storskaliga element som bryter av mot den historiska, lantliga miljön. ( The tunnel openings / / will be discernible and constitute a new dominant modern infrastructure element in the rural context ). Man hänvisar till att miljökonsekvensbeskrivningen identifierat en potentiell permanent skada i kulturlandskapet. HIA menar att en förutsättning för Förbifart Stockholm är att utformningen av på-/avfarter på Lovö, vad gäller tunnelmynningar såväl som tillhörande vägutrustning, ges en design som väl anpassar sig till kulturlandskapet ( The approach should be adaptive with low impact design solutions ). Buffertzon (skyddszon) Buffertzon är det begrepp som avser det område som omger världsarvet och är en översättning från engelskans bufferzone. Någon skyddszon är ännu inte beslutad, men riksintresseområdet för kulturmiljövården Lovö [K:AB 30], Lovö socken hanteras som sådan. Förbifart Stockholms delar på Lovö ligger inom detta område. I HIA-arbetet har förändringarna i buffertzonen/skyddszonen tagits upp då de påverkar världsarvsområdets sammanhang, helhet och dess framtida utveckling. 1.3 Läsanvisning Programmet inleds med en presentation av vilka regelverk och riktlinjer som kan påverka gestaltningen av vägar, tunnelmynningar och trafikplats på Lovö. Därefter följer en målbeskrivning som visar inriktningen för den kommande gestaltningen och vilka värden som förslaget ska bevara och lyfta fram. Målbeskrivningen går i linje med gestaltningsmålen för hela Ekerövägen. I förslagsdelen presenteras förslag på utformning av trafikplatser och mynningar. Utifrån utformningsförslagen har principer formulerats som ska säkerställa att gestaltningen blir väl omhändertagen i kommande skeden. Arbetet med att ta fram målformuleringar och förslag har utgått från en analys av arbetsplanens och systemhandlingens förslag till utformning av tunnelmynningar och trafikplatser samt dess påverkan på landskapsbild och utifrån det särskilt utpekade värde som finns på Lovön. Analysen presenteras i en separat bilaga: Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön, bilaga Analys 4 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 2014-12-05

2. Regelverk och riktlinjer i området Analys av förutsättningar För att få en mer komplett bild av förutsättningarna på Lovön än vad som redovisas här hänvisas läsaren i första hand till arbetsplanen för E4 Förbifart Stockholm och till vägplan för väg 261. Riksintresse för kulturmiljövården Lovön utgör riksintresse för kulturmiljövården vilket ställer särskilda krav på hur Förbifart Stockholms anläggningar och anslutande vägar kan utformas. Motieringen till riksintresset är: A. Kunglig slottsmiljö som huvudsakligen speglar 1600- och 1700-talen och de av kungligt markinnehav och närheten till slottet präglade Lovön och Lindö. (Kyrkomiljö). B. Odlingslandskap med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet sedan bronsåldern. (Fornlämningsmiljö). Gestaltningen av vägen i anslutning till riksintresset ska ske i samråd med berörda myndigheter. Naturreservat Vägsträckan ligger inom ett område som beslutats som naturreservat under våren 2014. Beslutet har överklagats och lämnats till regeringen för prövning. Ett av huvudsyftena med reservatsbildningen är att verka som en skyddsåtgärd mot följdexploateringar och reservatet utgjorde också ett krav i tilllåtligheten av Förbifart Stockholm. Ombyggnaden av Ekerövägen till smal fyrfältsväg med två busskörfält får ske utan hinder av föreskrifterna för naturreservatet. Även anläggandet av Förbifart Stockholm utgör ett undantag i föreskrifterna. 2.1 Styrande gestaltningsförutsättningar för området. - Bruket av jorden och skogen utgör kärnan till landskapet och dess värden idag. - De historiska lagren som idag är tydligt läsbara har ett högt pedagogiskt värde. - Gränserna mellan uppodlad mark och skogsmark utgör historiskt betydelsefulla gränser. - Åtgärder i landskapet ska utformas så att minsta möjliga förändring ser både funktionellt och visuellt. Världsarvet Drottningholm I överenskommelsen som träffats mellan Trafikverket, RAÄ, SFV och Ekerö (2011-04-07) har parterna förbundit sig att utformningen och genomförandet av vägprojekten på Lovö ska göras med en helhetssyn och med god anpassning till kulturlandskapet inom världsarvet och i buffertzonen så att världsarvets värden inte hotas. 2014-12-05 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 5

3. Målformulering inför kommande skeden 4. Utformning Analysen av systemhandlingens utformningsförslag samt den bedömning som redovisas i HIA fas 1 visar på flera konflikter med de värden som finns utpekade på Lovön. Utifrån synpunkterna och landskapets förutsättningar presenteras här målformuleringar som syftar till att ta till vara kulturmiljön och landskapsbilden. Målformuleringen och de åtgärder som redovisas i kommande kapitel ryms inom ramen för gällande arbetsplan. Mynningarna ges ett formspråk och en skala som underordnar sig det omgivande landskapet. Mynningarna och bergsskärningarna utformas för att utgöra ett så litet visuellt inslag som möjligt i den känsliga miljön. Landskapet kring mynningarna ska förtydliga den historiska strukturen och markens historiska användning. Platsernas naturliga förutsättningar, i form av topografi, bergtäckning och växtlighet beaktas i såväl teknisk konstruktion som gestaltning av mynningar och trafikplatser. Dagvattensystem utformas så att de upplevs som en del av landskapets rådande struktur, dvs diken bör anläggas istället för dammar där det är möjligt. Cirkulationsplatsernas utformning och utrustning underordnas i möjligaste mån landskapet i skala, linjeföring och utformning. Underordnat, Anpassat, Genomarbetade detaljer Detta dokument ska säkerställa att de särskilda landskapliga och kulturhistoriska värdena på Lovön omhändertas i gestaltning och projektering av tunnelmynningar och cirkulationsplatser. Programmet anger gestaltningsprinciper för kommande projektering. Följande gestaltningselement behandlas i detta PM: Tunnelmynningar Mittremsa Bergsskärningar Vägutrustning Dagvatten, diken och stödremsor Teknikbyggnader Mark och vegetation i vägrummet Kompletterande växtlighet utgår från landskapets rådande struktur och artsammansättning. Uttaget av berg görs så litet som möjligt, förutsatt att det medger en god gestaltning. 6 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 2014-12-05

Gräns för område som ingår i detta program Edeby Söderby Edeby Tillflykten Tillflykten Gräns för område som ingår i detta program Stäkstorp Isstacken Översiktsbild 1:10000. Bilden visar vilket område som behandlas i detta program, samt trafikplatsernas placering och förhållande till närliggande gårdar. Passage under väg Lindöbro 261 ingår ej i detta program. För slänter i plan hänvisas till landskapsplaner i skala 1:2000. För ovanjordsanläggningar i plan hänvisas till landskapsplan i skala 1:5000. 2014-12-05 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 7

4.1 Tunnelmynningar minimala konstruktioner smygs in i berg och slänt Omfattning Tunnelportaler i anslutning till mynning. Förutsättningar och mål Mynningarna ska upplevas som nedtonade med minimalt synliga mynningsportaler som skjuter ut ur berget/slänten. Naturen och den omgivande topografin ska upplevas som närvarande tätt intill mynningarna. Bergtäckningen skiljer sig mellan de båda tunnelpåslagen vilket ger skillnader i utformningen vid respektive plats. Gestaltningsprinciper A. Synlig del av tunnelmynningar utförs som rundade, slanka portaler för pårespektive avfart, se fig 4.1. 6 4.1.11. B. Tunnelportaler gestaltas som skurna med en lutning på 1:3, se fig 4.1. 1. C. Omhändertagande av vatten och svallis integreras i tunnelrör vid mynning enligt fig 4.1. 9 och 4.1.11. D. Slänt i anslutning till mynningrör är kuperad men följer ungefärligt mynningsportalernas lutning upp till mynningens hjässa. E. Slänt ovan mynning vid Edeby anpassas för att minimera mängden jordfyllning samt ges en naturligt varierad yta. F. Slänt vid mynning planteras med träd- och buskvegetation enlig kap 4.7 Mark och vegetation. Fig 4.1.2: Vy mot mynning vid Tillflykten, sedd från cirkulationsplats. Bilden visar bergskärning, mynningportaler, vägutrustning och vegetationsutbredning av ca 15 år gammal vegetation. Fig 4.1.3: Vy mot mynning vid Edeby, sedd från cirkulationsplats. Bilden visar bergskärning, mynningportaler, vägutrustning och vegetationsutbredning av ca 15 år gammal vegetation. 8 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 2014-12-05

1:3 jordfyllnad hit min 1100 Principsektion genom tunnelrör (del ovan vägbana). Formen utgår frœn bergtunnelns proþl. Tunnelportaler skärs med en lutning på 1:3. Jordfyllnad följer tunnelportalernas lutning. Uppstickande del av tunnelrör fungerar som nedfallningsskydd. Resultat, synlig del av tunnelrör, sett ovanifrån. Fig 4.1.1: Förenklat diagram som visar principer för tunnelportalernas geometri Fig 4.1.4: Vy mot mynning vid Tillflykten, sedd från påfart. Bilden visar bergskärning, mynningportaler, vägutrustning och vegetationsutbredning av ca 15 år gammal vegetation. Fig 4.1.5 Vy mot mynning vid Edeby, sedd från påfart. Bilden visar bergskärning, mynningportaler, vägutrustning och vegetationsutbredning av ca 15 år gammal vegetation. 2014-12-05 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 9

Fig 4.1.6-4.1.11: Princip tunnelmynningar, 1:200. Ritningarna visar mynningportalernas utformning med slanka synliga delar som skjuter fram ur en kuperad slänt. mittremsa B C rör-räcke B C berg A A jordfyllning betong vägkropp packad fyllning dike Fig 4.1.6: Principplan tunnelmynning Tillflykten, 1:200 synligt bergpåslag 5:1 slänt bakom tunnelrör varierande lutning, följer ungefärligt tunnelportal 1:20 rör-räcke integreras i spår i betongen i mynningportal min 1100 plansnitt rör-räcke B 1:3 C ränna för vatten och svallis plansnitt B C Fig 4.1.7: Principdetalj tunnelmynning Tillflykten, B-B, 1:200. Detaljen visar hur räcke möter mynningkonstruktion. Fig 4.1.8: Principdetalj tunnelmynning Tillflykten, C-C, 1:200. Detaljen visar mynningportalens vägg som utgör nedfallningsskydd från omgivande slänt. Fig 4.1.9: Principsektion tunnelmynning Tillflykten A-A, 1:200 0 1 2 3 4 5 10 15 20 m 10 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 2014-12-05

dike B C rör-räcke B C D D jordfyllning betong mittremsa Fig 4.1.10: Principplan tunnelmynning Edeby, 1:200 räcke slänt bakom tunnelrör varierande lutning, följer ungefärligt tunnelportal 1:20 B 1:3 C ränna för vatten och svallis plansnitt rör-räcke plansnitt B C Fig 4.1.11: Principsektion tunnelmynning Edeby, D-D, 1:200 0 1 2 3 4 5 10 15 20 m 2014-12-05 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 11

16 13 B A 18 VÄGOMRÅDESGRÄNS TILLFÄLLIG NYTTJANDERÄTT HIT 19 17 + 2,89 + 2,50 påfylld slänt, lägre skogsvegetation befintlig skog + 3,69 jordskärning, lägre skogsvegetation befintlig skog + 3,42 AVFARTSRAMP E4 S C C 16 PÅFARTSRAMP E4 N 14 15 synlig bergskärning mittremsa, skogsvegetation + 4,37 + 4,23 räcke jordskärning, lägre skogsvegetation + 4,94 bef. skytteklubb, ska rivas + 4,92 10 + 5,44 bef. skytteklubb, ska rivas kuperad jordskärning, skogsvegetation + 5,50 B 10 bef. skytteklubb, ska rivas + 6,00 A 9 sänkt, sluttande, åkermark + 6,50 12 + 5,94 åker-/ängsvegetation skogsvegetation, ny 15 13 11 + skogsvegetation, 6,44 befintlig N Fig 4.1.12: Planritning över mynning vid Tillflykten, 1:600. Förskärning på vardera sidan om ramp rundas vid mynningläge för att mjukt övergå i bergpåslag. Höjdkurvor är schematiska och visar de nya slänternas oregelbundna karaktär. Planen visar bergskärningens läge och planform, redovisad utbredning baseras på en uppskattning. 0 5 10 20 30 40 50 60 m 12 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 2014-12-05

bef mark räcke sektion C-C bef läge bryn +20 bef mark ny slänt upp hit bakom sektionsplan +15 5:1 +10 bergtunnel inslagsvalv mynningportal + 5 Fig 4.1.13: Längdsektion/elevation påfartsramp Tillflykten, A-A, 1:500 + 0 ny slänt upp hit bakom sektionsplan bef mark sektion C-C räcke bef mark +20 +15 5:1 +10 inslagsvalv mynningportal bergtunnel + 5 Fig 4.1.14: Längdsektion/elevation avfartsramp Tillflykten, B-B, 1:500 + 0 tillfällig nyttjanderätt hit bef mark räcke vägområdesgräns ny slänt upp hit bakom sektionsplan bef mark räcke vägområdesgräns bef mark + 20 + 15 befintlig jord berg bef berg bef berg mynningkonstruktion i betong 5:1 5:1 + 10 bergskärning bakom sektionsplan räcke bakom sektionsplan slänt 1:2 dike avfart E4 S mittremsa påfart E4 N dike slänt 1:2 + 5 Fig 4.1.15: Tvärsektion/elevation vid mynning Tillflykten, C-C, 1:500 0 5 10 20 30 40 50 m 2014-12-05 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 13

32 27 26 23 23 22 22 21 27 22 + 18,95 A C 30 26 + 18,45 33 befintlig skog TILLFÄLLIG NYTTJANDERÄTT HIT 22 21 31 synlig bergskärning 20 19 18 + 16,95 32 29 VÄGOMRÅDESGRÄNS + 17,45 PÅFARTSRAMP E4 S mittremsa, skogsvegetation + 17,95 23 AVFARTSRAMP E4 N mittremsa, ängsvegetation + 18,22 B + 18,72 + 19,22 24 räcke 28 + 17,72 öppet landskapsrum, sänkt marknivå, karaktär av åkermark räcke 19 20 18 23 + 17,22 25 påfylld slänt, kuperad, skogsvegetation räcke 25 24 21 20 19 18 kuperad jordskärning, skogsvegetation kuperad jordskärning, brynvegetation A 29 28 räcke befintlig skog C 19.5 läge bergpåslag dold under slänt 30 åker-/ängsvegetation 31 skogsvegetation, ny 33 30 skogsvegetation, befintlig B 35 N Fig 4.1.16: Planritning mynning vid Edeby, 1:600. Förskärning längs påfartens norra sida övergår i snedställt bergpåslag. Höjdkurvor i ny slänt är schematiska och visar den nya släntens oregelbundna karaktär. 0 5 10 20 30 40 50 60 m 14 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 2014-12-05

bef berg räcke sektion C-C bef läge bryn +35 bergskärning 5:1 (snedställd) räcke +30 bef mark +25 inslagsvalv betongtunnel bergtunnel mynningportal +20 +15 Fig 4.1.17: Längdsektion/elevation påfartsramp Edeby, A-A, 1:500. bef läge bryn sektion C-C räcke bef berg +30 bef mark ny slänt upp hit bakom sektionsplan räcke kuperad slänt +25 inslagsvalv mynningportal betongtunnel bergtunnel +20 Fig 4.1.18: Längdsektion/elevation avfartsramp Edeby, B-B, 1:500 +15 ny slänt upp hit bakom sektionsplan snedställd bergskärning bakom sektionsplan vägområdesgräns tillfällig nyttjanderätt hit räcke bef mark +35 påfylld mark befintlig jord berg +30 mynningkonstruktion i betong bef mark vid sektionsplan bergskärning bakom sektionsplan räcke +25 räcke bakom sektionsplan kuperad slänt räcke 5:1 +20 dike avfart E4 N mittremsa påfart E4 S dike +15 0 5 10 20 30 40 50 m Fig 4.1.19: Tvärsektion/elevation vid mynning Edeby, C-C, 1:500 2014-12-05 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 15

4.2 Mittremsor geometrisk enkelhet Omfattning Mittremsor separerar på- och avfarterna vid Edeby och Tillflykten. Förutsättningar och mål Mittremsorna nyttjas till att upprätthålla landskapets tydliga skillnader mellan det öppna och slutna rummet. Inom landskapets skogsgräns bomberas marken i mittremsorna naturlikt ojämnt, och de planteras med träd- och buskvegetation. Av trafiksäkerhetsskäl förses dessa delar med räcken. Inom det öppna landskapsrummet hålls marken jämnare och planteras med ängsvegetation. Dessa partier av mittremsan är fria från räcken. Gestaltningsprinciper A. Övergången mellan körbana-stödremsa-mittremsa ska vara i samma nivå, utan kantsten. B. Inom skogsgräns, alternativt vid planterad mittremsa, sätts rörprofilräcke. C. Räcke böjs av i skogsgräns, se fig 4.2.3. D. Mittremsan planteras med träd och buskar inom skogsgräns, se 4.7 Mark och Vegetation. E. Inom det öppna rummet planteras mittremsan med ängsvegetation, se 4.7 Mark och Vegetation. F. Underlaget bomberas oregelbundet inom skogsgräns. G. Underlaget hålls jämnt, liknande åkermark, inom det öppna rummet. 16 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 2014-12-05

Fig 4.2.1: Typsektion som visar bomberad mittremsa med skogsvegetation och skyddsräcke, 1:200 Fig 4.2.2: Typsektion som visar jämnare mittremsa med ängsvegetation och utan skyddsräcke, 1:200 Fig 4.2.3: Tvärsektion som visar övergång mellan skogs- och ängsvegetation i mittremsa, 1:200 Fig 4.2.4: Plandetalj som visar övergång mellan skogs- och ängsplantering i mittremsa, 1:200 2014-12-05 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 17

4.3 Bergskärningar framhäver bergets karaktär Omfattning Förskärning och bergpåslag anläggs vid Edeby och Tillflykten. Förutsättningar och mål Målet är en bergskärning med en levande yta där bergets naturliga former kommer fram samtidigt som skärningarna hålls inom arbetsplanegräns. Ett minimum av synliga borrhål eftersträvas. Gestaltningsprinciper A. Bergslänt anpassas till rådande geologi så att berget tillåts falla ut i naturliga slag för en underhållsfri bergskärning samt en levande yta. B. Där utrymme, bergets kvalitet och sprickgeometri medger utförs synlig bergsskärning med lutning 5:1. Vid Edeby eftersträvas av utrymmesskäl lutning 10:1 om bergkvaliteten medger. C. Hörn vid övergång mellan förskärning och bergpåslag vid Tillflykten ska vara tydligt rundad i syfte att erhålla en mjuk karaktär på bergskärningen. D. Bergschakt ska utföras skonsamt för kvarvarande bergkontur i syfte att inom arbetsplanegräns erhålla en stabil och underhållsfri bergsskärning. 18 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 2014-12-05

Exempel på typer av bergskärningar som eftersträvas. Exakt utformning beror dock på bergkvalitet och sprickzoner. Fig 4.3.1: Exempel som visar hur bergets förskiffring har utnyttjats för att få en stabil och levande bergskärning. Fig 4.3.2: Exempel på brant bergskärning med levande yta där bergets naturliga former kommer fram. Fig 4.3.3: Exempel som visar en bergskärning med levande yta. Samspelet med vegetation i bidrar till att skärningen smälter in i naturen. 2014-12-05 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 19

4.4 Vägutrustning underordnat och sammanhållet Omfattning I vägutrustning ingår: armaturer, stolpar för belysning, vägräcken, skylthållare, bommar, skyltar samt stolpar för radio, körfältssignal (KFS), signaler för påfartsreglering, kamera och luminansmätare. Ytterligare utrustning kan bli aktuell. Förutsättningar och mål All vägutrustning bör ifrågasättas utifrån dess påverkan på landskapsbilden. Utrustningens placering och utformning ska sträva efter att ha så liten påverkan som möjligt på landskapsbilden få stolpar, låg höjd och neutral färgsättning på stolpar. Gestaltningsprinciper Stolpar A. Belysningsstolpar ges en höjd om max 12 m. B. Stolpar för kameror placeras inom skogsgräns för att dölja stolparna men samtidigt med god överblick mot mynningar och omgivande landskap. Placeras kameran så att vegetationen i mittremsan kan tänkas skymma när vegetationen växer upp, ska antalet kameror och dess placering justeras istället för borttagande av vegetation. Skyltar C. Antalet vägskyltar och dess storlek hålls på ett minimum, se fig 4.4.1 och 4.4.2. D. Inga portaler över vägen får förekomma och samtliga skyltar ska vara sidoplacerade. E. LED-skyltar som är kontinuerligt tända bör undvikas i det öppna landskapet. F. Skyltar i det öppna landskapet bör ej belysas, avser ej signal. Belysning G. Belysningens färgtemperatur ska vara samma som utmed övriga Ekerövägen. H. Stolpar och armaturer ska ingå i samma produktfamilj som utmed övriga Ekerövägen. I. Belysningsstolpar ska vara koniska och förzinkade, förutsatt att det följer övriga Ekerövägens gestaltningskoncept. Installationer J. Bomhus ska vara i neutral grå kulör, alternativt förzinkade. K. Bomhus ska skyddas med räcke, typ enligt nedan. L. Bomarmen ska om möjligt ha diskret färgsättning för att smälta in omgivningen då den inte brukas. När den brukas ska färgsättningen följa kraven som ställs i VMF. Räcken M. Omfattningen av räcken som skyddar mot fasta hinder, t ex bomhus bör minimeras. N. Vägräcken i de öppna landskapsrummen får endast sättas upp som skydd mot fasta hinder. O. Vägräcken ska utföras av rörräcke, max 700mm högt. P. Vägutrustningen ska vara förzinkad där så är möjligt för att upplevas som neutral enligt dagens standard. Q. Fallräcke ovanför mynningar utförs av förzinkat trådstängsel av gunnebotyp. 20 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 2014-12-05

Fig 4.4.5: Vy mot norr vid cirkulationen vid Tillflykten. Ner mot vänster i bild ligger tunnelmynningarna. Gc-vägen förses med separat belysning på lägre stolpar där gc-vägen går en bit bort från körbanan. Fig 4.4.3: Referensbild rörräcke Fig 4.4.4: Referensbild bomhus och bom 2014-12-05 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 21

kamera kamera teknikhus Fig 4.4.1: Tillflykten vägutrustningsplan, skala 1:1500. Ytterligare utrustning kan tillkomma, utgå och justeras i plan. Stolpar med kameror ska integreras i skogsbryn - de är i denna plan ungefärligt placerade. Lokalisering av luminansmätare enligt senare besked. 22 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 2014-12-05

kamera kamera teknikhus Fig 4.4.2: Edeby vägutrustningsplan, skala 1:1500. Ytterligare utrustning kan tillkomma, utgå och justeras i plan. Stolpar med kameror ska integreras i skogsbryn - de är i denna plan ungefärligt placerade. Lokalisering av luminansmätare enligt senare besked. 2014-12-05 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 23

4.5 Dagvatten, diken och stödremsor en del av landskapet Omfattning Avser omhändertagande av vägdagvatten. Förutsättningar och mål Dagvattensystem utformas så att de upplevs som en del av det historiska kulturlandskapets rådande struktur. Vatten tas om hand i diken, i vissa fall något breddade för att rymma vattenmängderna. Dikena dimensioneras och anpassas utefter förutsättningarna på varje plats. Gestaltningsprinciper A. Dagvatten ska omhändertas i diken. B. Diken ska hållas fria från träd- och buskplantering. C. Diken och slänter ska planteras med ängsvegetation. D. Innerslänt utförs i normalfallet med lutningen 1:3. E. Ytterslänt utförs i normalfallet med lutningen1:2. F. Stödremsa utförs i normalfallet med en bredd av 0.5 m. Dikena utgör också en viktig funktion som spridningskorridorer vilka är värdefulla för landskapets biologiska mångfald. Diken och stödremsor ska hållas öppna och artrika, planterade med ängsvegetation. Vägdikena utformas också för att möta kraven för en tryggad trafiksäkerhet. 24 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 2014-12-05

Fig 4.5.2: Referensbild åkerdike Fig 4.5.3: Referensbild mångfunktionellt artrikt dike Fig 4.5.1: Detalj dikesutformning i det öppna landskpasrummet vid på- och avfart, nära cirkulationen. Illustrationen visar att diken planteras med samma sorts ängsvegetation som förekommer i mittremsan. Den visar också inner- samt ytterlutningen för ett dike i normalfallet 2014-12-05 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 25

4.6 Teknikbyggnader underordnade och integrerade Omfattning En teknikbyggnad i anslutning till respektive cirkulationsplats. Gestaltning av övriga ovanjordsanläggningar, t ex luftbytesanläggningar ingår inte i detta program. Förutsättningar och mål Byggnaderna ska hålla låg profil i landskapet. Placeringar är fastslagna i arbetsplanen. Teknikbyggnader bekläds med träribbor vilka genom sin geometri ger tålighet mot klotter. Fasader målas med svart slamfärg och går lätt att måla om vid skadegörelse. Gestaltningsprinciper A. Fasader täcks med ribbor som utförs enligt fig 4.6.4. B. Reglar ramar in ribborna enligt fig 4.6.1-4.6.3, uppåt ges ramen samma vinkel som tak. C. Fasader målas i svart slamfärg. D. Pulpettak utförs i svart falsad plåt. E. Tak sluttar mot byggnadens entrésida med 15 graders lutning. F. Tak förses med ståndränna ovan dörr. G. Väg fram till teknikhus ska beläggas med grus. H. Erforderlig p-plats i grus anläggs vid teknikbyggnaden. I. Dörr lackas i samma kulör som fasad. 26 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 2014-12-05

A A A A a a 3 625 a a 10 B B a a a a 600 3 625 600 3 625 a a a a b b a b b a 3 625 a 1 010 1 010 Fig 4.6.1: Plan teknikbyggnad, skala 1:75 b a b B B ca 3 600 ca 3 600 2 540 2 540 Fig 4.6.2: Sektion A-A teknikbyggnad, skala 1:75 10 2 100 2 100 Fig 4.6.3: Sektion B-B teknikbyggnad, skala 1:75 150 45 150 150 45 38 150 150 38 150 Fig 4.6.4: Detalj ribbor i fasad, skala 1:20 Fig 4.6.5: Vy teknikbyggnad Fig 4.6.6: Vy teknikbyggnad 2014-12-05 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 27

4.7 Mark och vegetation i vägrummet omgivningen anger karaktär, robust Omfattning Samtliga mark- och vegetationsytor som berörs av projektet. Förutsättningar och mål Mark och vegetationsytor anpassas till omgivande landskap. Nivåskillnader upptas med stor lyhördhet gentemot befintlig topografi. Landskapets mest karakteristiska särdrag, som kontrasten mellan det öppna och slutna rummet, ett böljande åkerlandskap samt artrika brynzoner och vägkanter, värnas, återställs och nyskapas. Nyplanteringar efterliknar till artsammansättning, vegetationsstruktur och utbredning befintliga vegetationsförhållanden. Gestaltningsprinciper A. Nyplantering bör ske enligt naturlika planteringsprinciper med intilliggande skogs artsammansättning, gärna med inslag av lövträd och ädellövträd för att höja de biologiska värdena. Nyplantering ska vara differentierad med samma art i olika kvaliteter. B. Planering av vegetation bör utgå från de riktlinjer som tas fram för återställning av den tillfälligt ianspråktagna mark som behövs under byggtiden för Förbifart Stockholm inom naturreservatet. Vegetation C. Träd och buskar planteras samlat. Inga nyplanterade enstaka träd i gräsytor får förekomma. D. Buskar och träd tillåts inte växa i väg- eller åkerdiken. E. Gränser mellan öppet och slutet enligt fig 4.7.1 följs. F. Växtval sker utifrån vad som finns på platsen idag. G. Samtliga tillförda arter har proveniens Mälardalen, Lovö. H. Slänter anpassas efter befintlig värdefull vegetation, t ex större träd. I. Bryn mot åkermark planteras med bärande buskar, t ex slån, hagtorn och nyponros samt träd av olika höjd. J. Plantering av skog intill befintlig produktionsskog samordnas med Statens fastighetsverks för att få samma artsammansättning. K. Ängsvegetation sköts på ett sådant sätt att artrikedom upprätthålls och stärks. Drift av ängsvegetationen detaljplaneras i samråd med länsstyrelsen. Lokala hävdtraditioner och -tider efterföljs. L. Ingen vegetation planteras närmast belysningsstolpar för att inte skymma belysningen av körbanan samt för att underlätta framkomlighet för drift. Mark M. Matjorden omhändertas och återföras till samma eller intilliggande yta vid färdigställande, på ytor som ligger inom det öppna landskapet. N. Avbaningsmassor omhändertas och återförs till samma eller intilliggande yta vid färdigställande, på ytor, slänter och tunneltak inom skogsgräns. O. Slänter utföres med mjuka övergångar i släntkrön och släntfot. P. Sänkt åkermark moduleras med en svagt ondulerande form. 28 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 2014-12-05

tilluftanläggning frånluftstorn slutet rum öppet rum skytteklubb bef läge, byggnader ska rivas frånluftstorn tilluftanläggning teknikhus TILLFLYKTEN slutet rum teknikhus öppet rum EDEBY Fig 4.7.1: Landskapsplan, skala 1:5000. Planen visar gränserna mellan landskapets öppna och slutna rum. Placeringen av ovanjordsanläggningar framgår också. 2014-12-05 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 29

Fig 4.7.2: Landskapsplan Tillflykten, skala 1:2000. Planen illustrerar att slänter upptas i bryn. Notera utbredning av bergsskärning, övergången mellan skogs- och ängsvegetation i mittremsan samt byggnaders placering. Nya vägar ska ta så lite åkermark som möjligt i anspråk. 30 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 2014-12-05

Fig 4.7.3: Landskapssektion, Tillflykten, A-A, 1:400 Fig 4.7.4: Landskapssektion, Tillflykten, B-B, 1:400 Fig 4.7.5: Landskapssektion, Tillflykten, C-C, 1:400 2014-12-05 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 31

Fig 4.7.6: Landskapsplan Edeby, skala 1:2000. Planen illustrerar att slänter upptas i bryn. Notera utbredning av bergsskärning, övergången mellan skogs- och ängsvegetation i mittremsan samt byggnaders placering. Nya vägar ska ta så lite åkermark som möjligt i anspråk. 32 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 2014-12-05

Fig 4.7.7: Landskapssektion, Edeby, A-A, skala 1:400 Fig 4.7.10: Referensbild kuperad åkermark Fig 4.7.8: Landskapssektion, Edeby, B-B, skala 1:400 Fig 4.7.11: Referensbild brynvegetation med slån Fig 4.7.9: Landskapssektion, Edeby, C-C, skala 1:400 2014-12-05 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 33

5. Jämförelse mot tidigare förslag Här visas de stora skillnaderna mot de tidigare förslag som tagits fram för samma sträcka. Bearbetning med hänsyn till känslig kulturmiljö Tidigare lösning TIDIGARE LÖSNING Ny lösning enligt detta fördjupande gestaltningsprogram NY LÖSNING Mynningportalerna utformas som rundade rör som smygs in i omgivande naturmark. Växtligheten får träda fram och mängden byggda element minimeras. Mittremsorna planteras med träd innanför skogsgränsen för att hålla samman det slutna skogsrummet samt delvis dölja mynningarna. Trädgränsen bevaras i befintligt läge. Den historiska landskapskaraktären bevaras genom att inga nya träd planteras i det öppna åkerlandskapet. Nivåskillnaden som uppstår vid sänkning av väg tas upp i en slänt i bryn istället för i det öppna landskapet. Därmed bevaras åkerlandskapets flacka karaktär samt möjligheten att bruka jorden. Det öppna landskapsrummet kring på-/ avfart hålls samman genom att 34 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön nivåskillnader utanför skogsgräns samt 2014-12-05 "trattform" i landskapsmodelleringen

Trädgränsen bevaras i befintligt läge. Den historiska landskapskaraktären bevaras genom att inga nya träd planteras i det öppna åkerlandskapet. Tidigare lösning Ny lösning enligt detta fördjupande gestaltningsprogram Nivåskillnaden som uppstår vid sänkning av väg tas upp i en slänt i bryn istället för i det öppna landskapet. Därmed bevaras åkerlandskapets flacka karaktär samt möjligheten att bruka jorden. Det öppna landskapsrummet kring på-/ avfart hålls samman genom att nivåskillnader utanför skogsgräns samt "trattform" i landskapsmodelleringen undviks. Trafiksäkerheten löses med räcken istället för barriärelement. Mängden dominanta, byggda element i landskapet reduceras, samtidigt som nivåskillnader mellan vägbana och omgivande åkerlandskap undviks. Dagvattendammar ersätts av artrika diken för att undvika främmande tillägg i landskapet. Trafikskyltar görs minimala och placeras vid sidan av vägbanor för att minska ingreppet i landskapsrummet. 2014-10-02 FÖRBIFART STOCKHOLM LOVÖN Fördjupat gestaltningsprogram 2014-12-05 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 35

Bilaga - Förbifart Stockholm, Fördjupat gestaltningsprogram Bilaga analys, Trafikplats Lovön. 36 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 2014-12-05

Källor Trafikverket, MKB till arbetsplan E4 Förbifart Stockholm. Utställelsehandling 2011-05-05. Objektnummer 8448590 2011-05-12 Trafikverket, FSK02 Bergtunnlar, Återställningsplan Lovö. 2014-02-06 Trafikverket, Gestaltningsprogram till arbetsplan E4 Förbifart Stockholm. Utställelsehandling 2011-05-05. Objektnummer 8448590 2011-05-05 Trafikverket, Kulturmiljöutredning Vägplan för Ekerövägen väg 261 Tappström-Nockeby. 2013-05-27 Arkus och Vägverket. Ljussättning av Broar och tunnlar. Skrift nr 62. 2009 Trafikverket. Gestaltningsprogram för arbetsplan Väg E6 Pålen Tanumshede. 2011 Sporrong, Ulf m.fl. Svenska Landskap. Naturvårdsverket 1995 Trafikverket. E4 Förbifart Stockholm, PM Vägarkitektur, Samordnad utformning av ytlägen / version FSK 05. 2012 Pettersson, Sören. Odlingslandskapsanalys för Lovö Kärsö, Ekerö kommun. Länsstyrelsen Stockholms län 2012 Vägverket. Hela vägen. 1999 Trafikverket. E4 Förbifart Stockholm, FSE306, PM Mellanlagring av matjord. 2013-06-14. 3N140028. Trafikverket. Trafikverkets handbok för ovanjordsssprängning. 2014:044 Trafikverket. Heritage Impact Assessment. The potential impact of the Stockholm Bypass and Ekerö Road project on the Outstanding Universal Value of the World Heritage Property of Royal Domain of Drottningholm Sweden. Report phase 1. Januari 2012. Trafikverket. Förstudie Väg 621, Nockebybron Tappström. 2010 Trafikverket. Komplettering av Förstudie Ekerövägen väg 261 Tappström Nockeby. 2011 Vägverket. Råd för gestaltningsprogram och gestaltningsarbete i olika skeden. Publikation 2009:161 2014-12-05 Förbifart Stockholm, fördjupat gestaltningsprogram Lovön 37

Trafikverket, 781 89 Borlänge, Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se