Lommarstranden strandpromenad diskussionsunderlag

Transkript

1 Lommarstranden strandpromenad diskussionsunderlag

2 LOMMARSTRANDEN - ETAPPER N ETAPP I ETAPP II Gräns strandskydd 100 m Lommaren Etappgränser Lommarstranden SKALA 1:4000 (A3)

3 LOMMARSTRANDEN HELHET - PUBLIKA MÅLPUNKTER N möjlig utblick brygga möjlig badplats Storberget ETAPP I parkrum ETAPP II motionsspår Befintlig stig / promenad av varierande kvalitet och karaktär Önskad framtida koppling SKALA 1:4000 (A3)

4 LOMMARSTRANDEN HELHET - PUBLIKA MÅLPUNKTER N ETAPP I ETAPP II parkrum brygga bef. naturstig stig mot Storberget Storberget Idag finns en naturstig med varierande bredd och framkomlighet längs delar av Lommaren. Den fungerar som en strandpromenad / stig där vattnet kan skymtas mellan träden. Stigen upphör när topografin förändras, landskapet blir här bergigare med strandskog intill Lommaren. Istället kan användare av stigen ta sig upp för en brant backe mot Storberget. möjlig utblick möjlig badplats Befintlig stig / promenad av varierande kvalitet och karaktär Önskad framtida koppling

5 SKISS UTFÖRANDE - TIDIGARE MATERIAL FRÅN KOMMUNEN Ca 320 m kommer att utgöra gc-väg (asfalt eller grus) Ca 260 m som ev. kommer att anläggas som gångväg (asfalt eller grus) Minst 150 m planeras som fastsittande brygga runt bergshällen Ca 400 m planeras anläggas som naturstig N Del utförs i senare etapp Befintlig stig / promenad av varierande kvalitet och karaktär skala 1:3000 (A3)

6 NATURVÄRDEN - NATURVÄRDEN LAND N skala 1:3000 (A3) Utbredning för naturvärdesobjekt (tolkad yta Strandpromenad PM naturvärden - Lommarstranden ) Utbredning nyckelbiotop (tolkad yta Strandpromenad PM naturvärden - Lommarstranden ) Beskrivning från Strandpromenad PM naturvärden - Lommarstranden : Enligt skogsstyrelsen beskrivs nyckelbiotoper enligt följande en nyckelbiotop är ett område i skogen som i och med sina höga naturvärden ar en mycket stor betydelse för skogens växter och djur. I en nyckelbiotop kan det finnas hotade eller sällsynta arter som behöver området för sin överlevnad. enligt naturvärdesbedömningen som gjordes 2015 har de två naturvärdesobjekten klass 2, vilket innebär att de har ett högt naturvärde och en stor positiv betydelse för biologisk mångfald. I naturvärdesbedömningen står att de objekt som är säkrskilt angelägna att bevara intakta är de som bedömsts till naturvärdsklass 2. De båda naturvärdsobjekten består av barrblandskog (naturvärdsobjekt 3 och 5 enligt naturvärdesinventeringen) och beskriva utgöra en Natura 2000-naturtyp som är hotad. Västlig taiga är en prioriterad naturtyp som finns med i artoch babitatdirektiet vilket innebär att naturtypen anses skyddsvärd i ett europeiskt perspektiv. Naturvärdsobjekten utgörs dessutom av en ovanlig och artrik biotop som nordvänd sluttning i anslutning till en sjö. För att göra åtgärder i en nyckelbiotop som kan påverka nyckelbiotopen negativt krävs samråd enligt miljöbalkens 12 kap med Länsstyrelsen. Samråd hålls med Länsstyrelsen när åtgärderna inte är skogsliga åtgärder, det vill säga röjning, avverkning, anläggande av skogsbilväg mm.

7 NATURVÄRDEN - NATURVÄRDEN VATTEN N Från idéstudien av Å-rummet skala 1:3000 (A3) Naturvärdeklass 1b Naturvärdeklass 1a Naturvärdeklass 2 Naturvärdeklass 3 Låga naturvärden Rödlistad art, Barrviolspindling (svampart) Indikatorart, Strutbräken (ormbunke) Beskrivning från Norrtälje kommun kommunekolog: Högsta naturvärde naturvärdesklass 1 (störst positiv betydelse för biologisk mångfald). Av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell/global nivå. Högt naturvärde naturvärdesklass 2. Stor positiv betydelse för biologisk mångfald. Av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Motsvarar ungefär Skogsstyrelsens nyckelbiotoper, ängs- och betesmarksinventeringen aktivt objekt och klass 1-3-, skyddsvärda träd, våtmarksinventeringen klass 1 och 2, fullgoda Natura 2000-naturrtyper som inte når upp till högsta naturvärde mm. Påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3. Påtaglig betydelse för biologisk mångfald. Är av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden finns kvar eller blir större och att den ekologiska kvaliteten finns kvar eller förbättras. Motsvarar ungefär ängs och betesmarksinventeringens klass restaurerabar mark, Skogsstyrelsens objekt med naturvärde, våtmarksinventeringen klass 3 och 4 mm. Visst naturvärde naturvärdesklass 4. Viss positiv betydelse för biologisk mångfald. Är av betydelse att den totala arealen av dessa områden finns kvar eller blir större och att den ekologiska kvaliteten finns kvar eller förbättras. Ungefär områden som omfattas av generellt biotopskydd. Kan vara områden som tydligt påverkats av mänsklig aktivitet, men där det finns biotopkvalitéer eller arter av viss betydelse för biologisk mångfald. T.ex. äldre produktionsskog, med flerskiktet trädbestånd men där andra värdestrukturer och värmeelement saknas.

8 BEFINTLIG KARAKTÄR - PRINCIPSEKTION A-A SLÄNTLANDSKAP bef.stig uppskattat läge Skala 1:200 (A3) Låga naturvärden Låga naturvärden (terresta områden) Naturvärdeklass 2 (limniska områden) A A

9 BEFINTLIG KARAKTÄR - PRINCIPSEKTION B-B SKOGSBRYN bef.stig uppskattat läge Skala 1:200 (A3) Naturvärdesobjekt & nyckelbiotop Naturvärdeklass 2 (terresta områden) Naturvärdeklass 2 (limniska områden) B B

10 BEFINTLIG KARAKTÄR - PRINCIPSEKTION C-C SKOGSSLÄNT bef.stig uppskattat läge Skala 1:200 (A3) Naturvärdesobjekt & nyckelbiotop Naturvärdeklass 2 (terresta områden) Naturvärdeklass 2 (limniska områden) C C

11 D D BEFINTLIG KARAKTÄR - PRINCIPSEKTION D-D DALGÅNG / VIK bef.stig uppskattat läge Skala 1:200 (A3) Nyckelbiotop Naturvärdeklass 3 (terresta områden) Naturvärdeklass 2 (limniska områden)

12 BEFINTLIG KARAKTÄR - PRINCIPSEKTION E-E BERGSSLÄNT bef.stig uppskattat läge Skala 1:200 (A3) Naturvärdesobjekt Naturvärdeklass 1b (terresta områden) Naturvärdeklass 3 (limniska områden) E E

13 BEFINTLIG KARAKTÄR - PRINCIPSEKTION F-F BERGSSLÄNT Skala 1:200 (A3) Naturvärdesobjekt Naturvärdeklass 1b (terresta områden) Naturvärdeklass 3 (limniska områden) F F 6

14 STRANDPROMENAD - KARAKTÄR En strandpromenad kan se ut på många olika sätt med helt skilda karaktärer & ambitionsnivåer

15 STRANDPROMENAD - AMBITIONSNIVÅ & KARAKTÄR Bryggbad Snöröjning Naturstig Informationsskyltar Fullt tillgänglig Upptrampad stig Sittplatser Belysning Lutning max 5 % Mötesplatser GC-väg

16 STRANDPROMENAD - AMBITIONSNIVÅ & KARAKTÄR Bryggbad Snöröjning Naturstig Informationsskyltar Fullt tillgänglig Upptrampad stig Sittplatser Belysning Lutning max 5 % Mötesplatser

17 STRANDPROMENAD - PRINCIPER N SPÅNG NATURSTIG skala 1:3000 (A3) Befintlig stig / promenad av varierande kvalitet och karaktär Anslutningspunkt (befintlig stig och ny promenad) Föreslagen spång Uppgradering av befintlig naturstig. Placering tolkad, inmätning krävs i fortsatt arbete Princip med naturstig genom landskapet förespråkas för att minimera ingrepp i naturen. Promenadens dragning följer befintlig sträckning, dvs en bit in från strandkanten. Detta skyddar de naturvärden som finns i strandkanten (limniska och terrestra områden). Den befintliga stigen och således även den uppgraderade naturstigen passerar genom nyckelbiotop och naturvärdesobjekt vilket ställer krav på en varsam anläggningsprocess. Spång föreslås där terrängen är för brant att anlägga strandpromenaden på land. Runt berghällen i väster uppmäts områdes högsta terrestriala värden. Två alternativ presenteras här för att minimera ev. negativa effekter för naturlivet. En koppling längs Lommaren som erbjuder rekreationsmöjligheter samtidigt som naturen ges stor hänsyn & respekt

18 FÖRSLAG NATURSTIG - ALTERNATIV Typsektion B-B alt. 1 skala 100 (A3) Typsektion B-B alt. 2 skala 1:100 (A3) Visst ingrepp i naturen men skyddar samtidigt vegetationen genom att rörelse fokuseras till spången Kan med lätthet överbrygga lägre partier i terrängen för att underlätta passage. Räcke kan adderas om nödvändigt Grusad promenadstig för att minimera ingrepp i naturen. Viss anpassning av naturen kan behöva ske genom breddning av bef.stig samt eventuell anpassning av höjdsättning, för förbättrad tillgänglighet Enkla bryggor/spänger där nödvändigt Stigens bredd föreslås till 1,4-1,5 m. Bred nog att mötas på men smal nog för att smälta in i naturen. Referensbilder - Stig på däck i Vilnius; Litauen & Aspen; Botkyrka Stigens bredd föreslås till 1,4-1,5 m. Bred nog att mötas på men smal nog för att smälta in i naturen. Referensbilder - Stenö; Söderhamn, Prins Bertils stig; Halmstad & spång i Hindåsskogarna; Härryda B B

19 FÖRSLAG SPÅNG - ALTERNATIV Typsektion E-E alt. 1 skala 100 (A3) Typsektion E-E alt. 2 skala 1:100 (A3) Spång frikopplad från land Spång ansluten i bergshällen Placeras i vattnet i Lommaren utanför de terrestra områden som anses ha högt naturvärde Minimerar behovet av pålning ner i sjöbotten Ansluts i berget genom gängstänger Avstånd till strandlinje kan anpassas efter naturvärden Spången placeras ovanför de värdefulla terrestra områdena Besökarna /användarna av spången tillåts se den värdefulla naturen utan att ha möjlighet att röra den. En enkel spångkonstruktion som ändå skapar stora rekreativa värden för området. Referensbilder - Spänger i Hjälstaviken; Uppsala & Tegeludden; Västerås Bergsansluten spång medför att strandnära vegetation kommer behöver tas bort / gallras. Se cirkel för princip. Referensbilder - Bryggpromenader i Svindersvik; Nacka, Aspen; Botkyrka samt Artipelag; Värmdö Möjliggör utblickar mot Lommaren och förutsättningen att uppleva vattnet på ett nytt sätt Principen med frikopplad spång kan medföra att viss strandnära vegetation behöver tas bort / gallras, Vilken vegetation som påverkas beror på hur långt ut i vattnet spången placeras. Se cirkel och pil för princip. E E