Strandpromenad Drevviken

Transkript

1

2 2

3 Beställning: Exploateringskontoret, Stockholms stad Framställt av: Ekologigruppen AB Telefon: Juli 2009 Text, fältarbete och analyser: Anna Maria Larson, Lena Brunsell Kvalitetsgranskning: Krister Sernbo Projektnr: 5597, Version: 4.0, Dokumentansvar: Lena Brunsell,

4 Innehåll Inledning 5 Möjlig utveckling av promenad - Programskiss 6 Analys av konsekvenser 14 Källhänvisning 16 4

5 Inledning Den här utredningen har utförts av Ekologigruppen AB på uppdrag av Exploateringskontoret, Stockholms stad. Arbetet har inneburit att ta fram en programillustration över hur rekreativa värden kan utvecklas längs en planerad strandpromenad och strandpark vid Drevviken, samt hur beintliga rekreations- och naturvärden i området påverkas. Det har även innefattat att analysera hur strandpromenaden och strandparken kan påverkas av den bebyggelse som föreslås i området. Det har inte ingått i uppdraget att beskriva de positiva och negativa konsekvenser som den föreslagna bebyggelsen i sig innebär för rekreations- och naturvärden i området. Regional överblick Utredningsområdet vid Drevviken ligger mittemellan två kilar i den regionala grönstrukturen; Hanvedenkilen samt Tyresta- Värmdökilen. Enligt en bedömning gjord av Ekologigruppen AB 2004 är stora delar av grönområdena och promenadstråken runt Drevviken viktiga för rekreation och friluftsliv (se karta till höger). I arbetet med den nya Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010 betonas även värdet av Stockholmregionens unika strandpromenader som särskilt pekas ut. Det inns goda möjligheter att knyta ihop de två sjöarna Drevviken med Magelungen till ett långt, sammanhängande promenadstråk. I förslaget till regionplan (samråd 2008) står det att Regionens utveckling ska ske så att vattnets möjligheter att bidra med skönhetsupplevelser, avkoppling och aktivitet tas tillvara och att invånarna får bättre tillgång till vatten och stränder. Ett väl fungerande stråk mellan Magelungen och Drevviken kan dessutom knyta ihop två grönkilar. Kartan visar på vilka stråk som är regionalt värdefulla. (Från rapporten Grönstrukturen i Stockholms stads del av Hanvedenkilen, Ekologigruppen 2004) 5

6 Möjlig utveckling av promenad - Programskiss Programskissen visar på en möjlig utveckling av en promenad i anslutning till Drevvikens sydvästra strandkant. Promenaden är tänkt att bitvis gå på ett trädäck längs strandlinjen och bitvis på en grusad stig. Mellan Hökarängsbadet och den planerade bebyggelsen bör stigens lutning, material och bredd anpassas så att den fungerar för funktionshindrade. I promenadens östra del gör höjdskillnaderna det svårt att helt anpassa den för funktionshindrade. Bänkar och andra funktioner som underlättar promenaden bör innas längs hela promenaden. Ingen belysning planeras. Det är även viktigt att den grusväg som går öster om kullen, väster om den föreslagna bebyggelsen, bevaras och ges en tilltalande utformning. Grusvägen kan då vara en del av en promenadslinga från Hökarängsbadet och runt kullen. Längs promenaden är det möjligt att skapa lera olika upplevelser och aktiviteter. På sidorna 8-13 beskrivs förslag på utveckling av promenadens olika delar område för område. Promenadens dragning I promenadens övre del, mellan pkt 1-4, går promenaden på trädäck längs strandlinjen. Här inns lera olika möjligheter till vistelse vid vattnet för boende och områdets besökare, både vid stranden, vid klippor och vid bryggor. Mellan punkt 4-8 följer promenaden till stora delar sträckningen av en redan beintlig stig som breddas och grusas upp. I område 9 viker promenaden dels upp mot Nynäsvägen på en grusad stig dels leder den via ett trädäck i kanten av våtmarken fram till Stortorpsvägen och GC-banan mot Farsta strand. Förutom promenaden föreslås att den mindre stig som redan idag går uppe på berget söder om Hökarängsbadet bevaras. Denna stig erbjuder utblickar över Drevviken. Om campingstugorna tas bort och vegetationen gallras kan vattenkontakten stärkas ytterligare. 6

7 7

8 AM SKISS 1. Vid Hökarängsbadet behövs en tydlig entré till strandpromenaden. Entrén bör utformas så att den promenerande slipper snedda över själva badstranden där det blir trångt under vackra dagar. Den bör också ha ett sådant material och utformning att det är enkelt för funktionshindrade att hitta till, och ta sig fram till, promenaden. Ett förslag är att låta promenaden starta via ett hårdgjort område, eller ett trädäck, vid cafét. Det är då viktigt att det även är möjligt att ta sig från parkeringen till cafét på hårdgjorda ytor. 2. Öster om stranden fortsätter promenaden via ett trädäck längs strandkanten. Genom att vidga trädäcket inne i viken vid badet bildas en förlängning av badstranden. Trädäcket, med badstegar, ger nya sol- och badmöjligheter åt dem som föredrar bryggbad. Möjligheterna att göra ett bad som är anpassat till funktionshindrade bör också utredas. Det är viktigt att inte störa de ekologiska funktionerna vid vattnet. För att groddjur även fortsättningsvis ska kunna ta sig mellan vattnet och den intilliggande naturen är det viktigt att ett släpp om några centimeter lämnas mellan trädäcket och bergshällen. 8

9 AM SKISS 3. (Till Vänster) I det här partiet går trädäcket strax innanför de utskjutande klipphällarna. På så sätt bildas små platser där man kan stanna upp för att sitta ner en stund vid vattnet. Även här är det viktigt att ett släpp lämnas mellan trädäcket och marken så att groddjur kan ta sig mellan skogen och vattnet. 4. (Nedan) Strax innan promenaden vänder in mot den föreslagna bebyggelsen inns ett plant parti med vacker utsikt över Drevviken. Här kan en brygga bilda avslut på den strandbundna delen av promenaden samtidigt som den utgör startpunkt på den strandpark som föreslås i anslutning till bebyggelsen. Platån ovanför platsen kan fungera som en något mer avskild utsiktsplats med en grillplats eller en hammock. I anslutning till området inns lera trädgårdsväxter som kan bevaras som ett minne av campingstugeområdet. Inga speciellt höga naturvärden inns inom detta strandområde, men i sluttningen innanför inns många värdefulla ädellövträd. 9

10 5. (Ovan) Sumpskogen utgör början på den strandpark som föreslås vid den nya bebyggelsen. Den innehåller lera naturvärden. Det dike som grävts fram genom alsumpskogen utgör en viktig yngelplats för groddjur. Här inns också ett antal värdefulla äldre alar. Genom en varsam gallring av yngre träd kan utsikten mot vattnet tas fram samtidigt som naturvärdena inte störs. Marken lämnas orörd och området blir en fond till parken snarare än ett område att vistas i. Diket bevaras som yngelplats. Dess kanter kan omformas och planteras med strandväxter för att höja de rekreativa värdena. Vid gallring av träd och ny utformning av diket bör biologisk expertis delta för att säkerställa att naturvärdena i området bevaras. 6. (Se skiss s. 11) Detta område utgör kärnan i strandparken. Området öppnas upp mot vattnet och görs offentligt med plats för lek och picknick. Runt stugan inns fyra stora värdefulla ekar och längs strandkanten kan värdefull al och sälg förekomma. Dessa träd bevaras och utgör en stomme i parken. Triviallövskogen i områdets östra del innehåller få naturvärden och här inns stora möjligheter att tillskapa öppna parkytor för t.ex. bollspel eller lekutrustning. Promenaden går här mycket nära den föreslagna bebyggelsen. Husens skala kan leda till att dessa kommer att dominera intrycket av promenaden. Norrläget gör också att promenaden kommer att vara skuggad stora delar av dagen. Det är därför särskilt viktigt att fasaderna utformas så att de bidrar till att skapa trygghet och liv längs promenaden. Detta kan t.ex. göras genom att uteplatser anläggs i bottenvåningen. Ett annat alternativ är att planera in lokaler med större glaspartier i gavlarna mot promenaden. För att promenaden och strandparken inte ska bli allt för skuggade skulle det dock vara en fördel om bebyggelsen drogs in något eller gavs en lägre höjd i anslutning till promenaden och parken. En lägre byggnadshöjd skulle även ge en mänskligare skala åt platsen. Det är också viktigt att gränsen mellan tomtmark och strandparken utformas på ett tydligt sätt så att den promenerande inte upplever att den inkräktar på privat eller halvprivat område när denne passerar husen. Genom att promenaden placeras mellan strandparken och bebyggelsen utgör denna i sig en sådan gräns som kan bidra till att ge strandparken en offentlig karaktär. Möjligheten att inna en lämplig användning för stugan bör utredas. 10

11 Snitt A-A Snitt B-B 11

12 7-8. I detta område inns både ekar, askar, hasselbuketter, gammal tall och lera andra ädellövträd. Genom att ta bort triviallövträd skapas en öppenhet mot vattnet samtidigt som ädellövträden och tallen gynnas. Genom dessa åtgärder kommer ädellövträden med tiden få möjlighet att växa sig grova med stora kronor. Busk- och fältskiktet innehåller, med undantag av hasselbuketterna, inga stora naturvärden. För att få en ljus och öppen känsla kan det hållas lågt genom slyröjning. Hasselbuketterna bör sparas. I områdets västra kant inns en vik som lämpar sig bra för en brygga. I anslutning till platsen inns även ett par hällar som redan idag används för solbad och iske. I områdets sydöstra del går promenaden mycket nära bebyggelsen. Bebyggelsen innebär även att lera värdefulla ekar, som står sydöst om odlingslotterna, måste fällas eller riskerar att dö av skuggning. Det skulle vara en fördel om bebyggelsen drogs in något, utformades på ett annat sätt eller helt togs bort inom detta område. 12

13 9. Vid promenadens slut inns lera möjliga alternativ till dragning. Där promenaden dras på kanten av våtmarken (bilden ovan) bildas en rak anslutning till GC-vägen mot Magelungen vid Stortorpsvägen. Detta alternativ innebär att promenaden går genom ett spännande naturområde med bitvis känsliga naturvärden, speciellt i sluttningen ned mot träsket. Promenaden skulle behöva gå på trädäck eftersom området kan bli vått vid högvatten. Ytterligare en anslutning kan göras via en grusstig upp till Perstorpsvägen. Åtgärder i det regionala strandstråket Den föreslagna strandpromenaden kan åstadkomma en välkommen förstärkning av det sammanhållna strandstråket runt Magelungen och Drevviken. Genom att utveckla ett av Stockholms mest attraktiva stråk, kan hela regionens attraktivitet stärkas. Det är i detta perspektiv önskvärt att utveckla ett åtgärdsprogram för hela strandstråket, ett arbete som måste göras i samarbete med Huddinge kommun. Exempel på högt prioriterade åtgärder är bl.a.: Upplevelsevärden längs Forsån och passage under Nynäsvägen. Passage vid Forsen förbi privata villor. Skyltning längs villagator i Fållan i Huddinge. Passage genom skogspartiet längs Nynäsvägen mellan Fållan och Lyckåsen i Huddinge kommun, där stig saknas. Skyltning längs Magelungens södra strand. Så småningom bör en gemensam skyltning upprättas för alla promenader runt det sammanhängande strandstråket runt Magelungen - Drevviken. 13

14 Analys av konsekvenser Konsekvenser för rekreationsvärden Den föreslagna strandpromenaden, med föreslagna åtgärder i landskapet, bedöms främst få positiva konsekvenser för områdets rekreationsvärden. Promenaden kan bli ett nytt positivt inslag vid Drevvikens strand. Den kommer att utgöra en ny mer vattennära länk i det regionalt intressanta promenadstråket runt Drevviken och Magelungen (se karta sid 5). Den kommer att bidra till att göra Drevvikens strand mer tillgänglig för alla Farsta- och Sköndalsbor, även för dem med funktionshinder. Campingstugorna, odlingslotterna och övrig bebyggelse med sin privata eller halvprivata karaktär gör att det idag kan uppstå en viss osäkerhet om vart man får röra sig inom området. Promenaden kan bidra till att förtydliga områdets offentlighet och till att öka orienterbarheten i området. När naturen öppnas upp kan området upplevas som tryggare vilket ytterligare ökar tillgängligheten. Rätt utformad bebyggelse kan även den bidra till ökad trygghet. Eftersom området idag är stört av buller och innehåller bebyggelse både i form av campingstugor, bostadshus och affärsverksamheter bedöms inte den ytterligare urbanisering som strandpromenaden innebär störa upplevelsen av naturen i området nämnvärt. Enstaka klippor, som idag ger möjlighet till mer avskilda vistelseytor vid vattnet, kommer dock att förlora sin avskildhet genom att promenaden eller bryggor anläggs i deras närhet. Trädäcket i anslutning till Hökarängsbadet och bryggorna i anslutning till den planerade bebyggelsen ger samtidigt nya möjligheter tilll vattennära vistelser i området som tidigare endast har innehållit strand och klippor. Genom att en grillplats, hammock eller liknande placeras på utsiktsplatsen i område 4 och bänkar placeras längs stigen kommer det att innas ler alternativ för dem som vill uppehålla sig i området. Strandparken kan komma att utgöra en attraktion för hela Farsta, speciellt om en övergång över Nynäsvägen anläggs i anslutning till parken. Den planerade bebyggelsen i området kan påverka de rekreativa värdena runt promenaden och parken negativt. En negativ konsekvens av bebyggelsen är att delar av promenaden och strandparken kommer att skuggas stora delar av dagen. Om bebyggelsen placeras allt för nära promenaden och parken och dessutom görs hög riskerar husen också att dominera miljön. Det är därför mycket viktigt att ge bebyggelsen en storlek, placering och utformning som ger en mänsklig skala åt platsen och som ger minsta möjliga skuggning. Ytterligare en negativ konsekvens av bebyggelsen är att campingstugorna och odlingslotterna, som både ger möjligheter till upplevelser av växtprakt och sociala kontakter längs promenaden, försvinner. En positiv effekt av bebyggelsen är att området kommer att vara mindre bullerstört. Konsekvenser för biologisk mångfald Den föreslagna strandpromenaden, med föreslagna åtgärder i landskapet, bedöms få små negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden. Den föreslagna bebyggelsen riskerar dock att medföra mer betydande ingrepp. Värden för biologisk mångfald inns beskrivna i utredningen Sjönära delar av Fagersjö och Sköndal (Ekologigruppen AB, 2007). 14

15 Trädäck och bryggor Trädäck kan i värsta fall utgöra hinder för groddjur som passerar mellan lekområden i vattnet och biotoper på land. Enligt detta förslag ska de dock utformas så att passage under spång eller däck blir möjligt. För att en groda enkelt ska kunna passera behövs en glipa mellan spången och marken om ca 5 cm. En sådan smal glipa riskerar dock med tiden att bli igensatt av gamla löv och liknande varför glipan bör göras större. Det är dock viktigt att glipan utformas så att promenerande inte riskerar att skada sig om de råkar trampa vid sidan av spången. Vid projektering av spången bör man därför utreda i vilka partier groddjuren vandrar och var det är möjligt att göra större glipor för att därefter hitta en utformning som fungerar bra både för människor och groddjur. De bryggor som planeras skadar knappast beintlig vegetation så länge de anläggs på pålar. Sumpskog vid Plantagen (plats 5) Sumpskogen utgörs främst av unga alar, med inslag av mogna och enstaka gamla träd. Biotopens storlek och ringa ålder begränsar värdet till lokal betydelse för den biologiska mångfalden. Med en gallring av de yngre träden och bibehållandet av dikets öppna vattenyta bevaras de väsentligaste värdena. För att säkerställa att naturvärdena bevaras bör biologisk expertis delta när träd gallras. Ekbackar (plats 8) Vid denna plats inns områdets högsta biologiska värden, främst knutna till de gamla ädellövträden (mest ek och lind). De bedöms vara av kommunal betydelse. Den föreslagna gallringen, där gamla ädellövträd sparas, bedöms kunna gynna de biologiska värdena på ett påtagligt sätt. Vid gallringen bör dock tillses att kommande generationers ädellövträd tidigt ses ut och bevaras. Ekbackarnas värden bedöms dock kunna skadas i mycket stor omfattning av planerad bebyggelse, enligt tidiga skisser från juni Sumpskog vid åmynning (plats 9) Sumpskogen utgörs här främst av gamla alar, och såväl träden som örtvegetationen och vattenvegetationen bedöms vara av kommunal betydelse för den biologiska mångfalden. Enligt förslaget genomförs ingen gallring, men en enkel träspång planeras i kanten på biotopen. Om spången anläggs nedanför de mossiga hällarna, och löper på pålar, bedöms skadan på biotopen bli liten. Lövträd vid stugan (plats 6) De biologiska värdena är knutna till de äldre ädellövträden. Då dessa bedöms kunna bevaras, och dessutom beredas mer solljus och livsutrymmen, bedöms värdena gynnas av förslaget. 15

16 Källhänvisning Ekologigruppen AB, Grönstrukturen i Stockholms stads del av Hanvedenkilen. Ekologigruppen AB, Sjönära delar av Fagersjö och Sköndal. Regionplane- och traikkontoret, Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010, Samrådsförslag 13 juni - 28 november

17 17

18 18