Rapport nr 15/2013 Arbets- och miljömedicin Lund Vägtrafikbuller i Skåne: Störning och läkemedelsanvändning Theo Bodin, Doktorand Kristoffer Mattisson, Doktorand Ralf Rittner, MScCE Jonas Björk, Professor Maria Albin, Docent, överläkare Arbets- och miljömedicin 2013-04- 19 Framställd på uppdrag av
Innehåll Beskrivning av uppdraget Allmänt om buller och hälsa Bullerexponering i Sverige Buller och hjärt- kärlsjukdomar Buller, sömnstörningar och psykisk ohälsa Hälsoekonomiska aspekter Metod Befolkningsurval Information om hälsoeffekter Exponeringsberäkningar Vägtrafikbuller Luftföroreningar Beräkning av hälsoeffekter Resultat Bullerexponering i den skånska populationen. Allmän störning Sömnbesvär och mental ohälsa Hjärtkärlsjukdom Diskussion Referenser 3 3 4 4 5 5 6 6 6 6 6 7 7 8 8 8 9 11 12 15 2
Beskrivning av uppdraget Författarna har på länsstyrelsens uppdrag genomfört en kartläggning av befolkningens exponering för vägtrafikbuller i Skåne och analyserat resultatet i förhållande till hälsoeffekter. Analysen har i enlighet med uppdraget främst inriktas på hälsoeffekter som hänger samman med konsumtion av läkemedel med indikationsområdena sömnbesvär, mental ohälsa och hjärtkärlsjukdom. Samverkan med luftföroreningar har vägts in i analysen. 3
Allmänt om buller och hälsa Bullerexponering i Sverige Beräkningar i Sverige visar att ca 2 miljoner invånare är utsatta för bullernivåer i hemmet från vägtrafik, tåg eller flyg som överskrider riktvärdet 55 db LAeq, 24h (genomsnittsnivå under 24 timmar med s.k. A- vägning, där hänsyn tas till bullrets frekvenser vid fasad). [1] Vägtrafikbuller är den helt dominerande bullerkällan och enligt SIKA: s (Statens Institut för Kommunikationsforskning) prognoser kommer vägtrafiken att öka med 23-29 % till år 2020 jämfört med 2001.[2] Enligt miljöhälsorapport 2009 är 14 % av landets befolkning besvärade minst en gång per vecka av vägtrafikbuller. Andelen är störst för vägtrafik (12 %), men betydande även för tågbuller (3 %) och flygbuller (3 %). Andelen störda av vägtrafikbuller har ökat med 40% sen 1999. Oljud från grannar är också en stor källa till störning, 9% av befolkningen upplever sig störda av ljud från grannar minst en gång per vecka. [3] Hur många personer som är utsatta för mer än en av dessa bullerkällor är inte känt. Buller och hjärt- kärlsjukdomar Det finns olika förklaringsmodeller till hur buller skulle kunna orsaka sjukdom i cirkulationsorganen, men den dominerande är att buller leder till en stressreaktion, varpå katekolaminer och kortisol frisätts i blodet. Detta leder till akuta förändringar i den kardiovaskulära regleringen, med bland annat en höjning av blodtrycket. Upprepad och långvarig exponering misstänks leda till permanenta förändringar i kärlen och slutligen till en manifest sjukdom (se vidare [4]). Studier under senare år talar för att vägtrafikbuller ökar risken för hjärtinfarkt och hypertoni, t ex [5-7]. En metaanalys (2008) konkluderade att en ökad risk för död i kardiovaskulär sjukdom finns vid genomsnittliga bullernivåer över 60 db [6], men att kunskapsläget var oklart för lägre nivåer. Svaga punkter är få longitudinella studier och avsaknad av justering för samvarierande luftföroreningar från vägtrafiken. Därefter har flera longitudinella studier publicerats som visar en ökad risk för hjärtinfarkt [8], hjärtsvikt [9] och stroke [10]. De två sistnämnda studierna justerade för luftföroreningar. För hypertoni har fem tvärsnittsstudier tillkommit, med ett betydande spann i riskskattningen från OR=1,03-1,14 per 10dB LAeq, 24h [7, 11] till OR omkring 1,9 per 10 dba [12, 13]. Det är fortfarande osäkert om de i befolkningen vanligast förekommande exponeringsnivåerna, 50-60 db (40%, mot 10 % exponerade >60dB [7]) LAeq, 24h, är förenade med en ökad risk 4
för hypertoni och behovet av longitudinella studier som samtidigt justerar för luftföroreningar kvarstår. Buller, sömnstörningar och psykisk ohälsa En god sömn är viktig för fysisk återhämtning vad gäller metabol balans, parasympatisk aktivitet och immunförsvar, samt för kognitiva funktioner och stresstålighet. Det finns tydliga dos-respons samband mellan bullernivå och förekomsten av sömnstörning. [14] Vägtrafikbuller påverkar flera aspekter av sömnen: Insomningstiden förlängs, en förskjutning ses mellan olika sömnstadier, subjektiv sömnkvalitet försämras, och fler rapporterar att de inte känner sig utvilade på morgonen. En signifikant ökad morgontrötthet har observerats redan vid genomsnittliga nattliga nivåer vid fasad på 40-45 db (Lnatt; [15]). Data vad gäller farmakologiskt behandlad sömnstörning är sparsamma och har endast studerats i tvärsnittsstudier, där man inte funnit någon effekt av vägtrafikbuller, [15, 16] men däremot av järnvägs-, [17] respektive flygbuller. [16, 18] Det finns idag en pågående diskussion om sömnens roll i förhållande till psykisk sjukdom. Traditionellt har sömnstörningar setts som en komponent i psykisk sjukdom, men epidemiologiska studier tyder allt mer på att sömnstörningar kan vara en självständig riskfaktor för att utveckla psykisk sjukdom. [19] För sömnstörning orsakad av vägtrafikbuller finns här klara kunskapsluckor. I tvärsnittsdesigner har man funnit samband mellan flygbullernivå och irritabilitet/depression, [20] samt generaliserat och ospecificerat ångestsyndrom [21], men däremot inga samband med sjukhusinläggning för psykisk sjukdom i en longitudinell design [22, 23]. För vägtrafikbuller är underlaget ännu mer otillräckligt. I en tidig longitudinell studie av 1725 medelålders män fann man en viss ökning av ångestnivån, men ingen ökning av psykisk sjukdom relaterad till exponeringen (uppmätt dag- och kvällstid; [23]). En senare interventionsstudie av 337 män och kvinnor där öppningen av en förbifart reducerade bullerexponeringen dagtid med 2-4dBA (mätning nattetid saknades), fann ingen mätbar effekt på mental hälsa eller välbefinnande. [24]I en tvärsnittsstudie av 366 kvinnor fann man däremot påtagligt högre rapportering av trötthet, depression och irritabilitet vid genomsnittlig dygnsexponering över 70dB(A), men analysen justerade inte för andra riskfaktorer. [25] Hälsoekonomiska aspekter De samhällsekonomiska kostnaderna för vägtrafikbuller är sannolikt mycket höga. Inom EU 22 (där man exkluderar Cypern, Baltstaterna och Malta) har kostnaden för vägtrafikbuller 5
beräknats till minst 38 (30-46) miljarder per år, vilket motsvarar 0,4% av ländernas samlade bruttonationalprodukt. [26] Den totala kostnaden för buller i Sverige har uppskattats till 5-10 miljarder kronor per år, vilket skulle innebära 700 till 1300 miljoner kronor för Skåne, sett till andel av befolkningen. [27] Detta är ungefär lika stora kostnader som för trafikolyckor. Vill man veta mer om beräkningar av samhällsekonomiska kostnader för buller har Väg- och transportforskningsinstitutet tagit fram ett underlag för detta. [28] Metod Befolkningsurval Denna studie baseras på Skånes folkhälsokohort, som bildades 1999/2000 genom ett första urval och som följdes upp 2005 och 2010. Den första enkäten var ett projekt finansierat av Region Skåne, och var den första i en rad regionala folkhälsoundersökningar. Den andra och tredje enkäten stöddes med forskningsbidrag från FAS. Vid baseline 2000 användes en postenkät som skickades ut till 25000 män och kvinnor, 18-80 år gamla. Dessa personer valdes slumpmässigt från befolkningsregistret så att lika representation uppnåddes från alla 33 kommuner i regionen och från definierade stadsdelar i de största kommunerna. Svarsfrekvensen var 59% (n = 13 604). Alla som svarat år 2000 inbjöds att svara på samma enkät efter fem och tio år. Svarsfrekvensen på de uppföljningarna var ca 80%. Information om hälsoeffekter Utöver självrapporterad data från enkäterna har vi lagt till data från Socialstyrelsens läkemedelsregister 2005-2011 där alla expedierade läkemedel inom grupperna hjärta-kärl och psykiatri finns med. Exponeringsberäkningar I enlighet med uppdraget har nya beräkningar gjorts av vägtrafikbullernivåerna vid fasad hos studiedeltagarna med hjälp av geografiska informationssystem (GIS). Vägtrafikbuller Modelleringen, baserad på den nordiska beräkningsmodellen för vägbuller från 1996 implementerad i bullermodelleringsmjukvaran SoundPLAN, tar bland annat hänsyn till vägar (trafikintensitet, hastighet mm), markhårdhet (mjuk eller hård), byggnader och topografi.[29]buller beräknades för samtliga fasader på bostadsbyggnader för alla deltagande i studien. Av dessa så valdes den fasad med det högsta värdet ut som representativt som 6
exponering för den eller de som bodde i huset. För en övergripande beskrivning av metoden som använts hänvisas till rapporten Modellering av vägtrafikbuller i Skåne [30]. Luftföroreningar Sedan tidigare fanns att tillgå spridningsmodellerade halter av NO x för hela Skåne i perioden 2000-2008. Dessa har modellerats av Miljöförvaltningen i Malmö stad och Arbets- och Miljömedicin i Lund och baseras på en emissionsdatabas. NO x halterna skall här ses som en indikator på luftföroreningar från förbränning, särskilt från vägtrafik. Halterna av luftföroreningar vid bostad kopplades till varje enskild person för varje år (för vidare beskrivning av metodiken se exempelvis Gustafsson, 2007 eller Jakobsson mfl, 2011. [31, 32] Då inga värden fanns modellerade för 2009 och 2010 användes 2008 års värden som en proxy. Beräkning av hälsoeffekter Beräkning av hälsoeffekterna har gjorts med logistisk regression. Vi har först gjort en analys, med bullerexponeringen kategoriserad i intervall om 5dB, med <45 db som referens. Då fynden inte talat emot en kontinuerlig analys, har en sådan gjorts och redovisas som huvudresultat. Som möjliga confounders (förväxlingsfaktorer) har beaktats ålder, kön, BMI, socioekonomi (högsta utbildningsnivå, betalningssvårigheter) och rökning. Exponeringen för luftföroreningar har hanterats som en kontinuerlig variabel. Vi har dels analyserat förekomsten av viss medicinering (självrapporterat och i läkemedelsregistret) vid undersökningen 2005 (tvärsnittsanalys), dels i vilken utsträckning ny sådan medicinering (självrapport eller register) tillkommit under uppföljningsperioden 2006-2011 (uppföljningsanalys). Uppföljningsanalyserna har gjorts enligt samma modell, här beskriver vi analysen för antidepressiva mediciner. Baseline sattes år 2005. Alla personer som expedierats någon antidepressiv medicin från apoteket under detta år exkluderades i analysen. Expediering av en eller flera antidepressiva mediciner, någon gång under perioden 2006-2011 har använts som utfall. Buller, luftföroreningar och förväxlingsfaktorer vid baseline (2005) har lagts till i analysen enligt ovan. Oddskvoter och 95%-iga konfidensintervall har beräknats för bullerexponering och luftföroreningar. 7
Resultat Bullerexponering i den skånska populationen. Inledningsvis bör det klargöras att det beräkningsunderlag som utgör grunden för den här rapporten är av den karaktären att man inte kan dra några generella slutsatser om vägtrafikbullerexponeringen för den skånska befolkningen. I Miljösamverkan Skånes rapport om vägtrafikbuller från 2010 uppskattas antalet personer i Skåne som är exponerade för vägtrafikbuller, vid hemmets fasad, överstigande L Aeq24h 55dB(A) till 254 000 (ca 21% av befolkningen). I studien som ligger till grund för denna rapport var 19% exponerade över denna nivå (2005). Andelen exponerade vid olika bullerluftföroreningsnivåer i denna studie finns presenterat i tabell 1. En rapport med utförligare beskrivning av befolkningens exponering för olika nivåer av vägtrafikbuller finns tillgänglig från och med våren 2013 via Region Skåne.[33] Tabell 1. Andelen exponerade vid olika buller- och luftföroreningsnivåer (år 2005, n = 12 504) L NIGHT db(a) Andel L Aeq24h db(a) Andel L DEN db(a) Andel NO X ppm Andel =<35 10% =<45 40% =<45 16% <= 5 4% 35-40 26% 45-50 26% 45-50 31% 5-10 43% 40-45 28% 50-55 15% 50-55 23% 10-15 24% 45-50 17% 55-60 11% 55-60 15% 15-20 16% 50-55 11% 60+ 8% 60+ 15% 25+ 13% >55 8% Allmän störning Sambandet mellan allmän störning och genomsnittlig bullernivå är starkt, även i denna undersökning. 18 % av de tillfrågade ansåg sig vara ganska mycket eller mycket störda av vägtrafikbuller vid nivåer över L Aeq24h 55dB(A). Detta är i nivå med tidigare undersökningar som vi genomfört i Skåne de senaste åren och med internationella studier. I Europa har man de senaste åren alltmer kommit att använda L DEN istället för L Aeq24h. Anledningen är att man sett större hälso- och störningsrelaterade effekter av kvälls- och nattbuller jämfört med dagbuller. L DEN är en genomsnittlig bullernivå över dygnet där kvälls och nattbuller viktas högre än dagbuller, till skillnad från L Aeq24h som är en genomsnittlig bullernivå över dygnet, utan viktning. Det går inte att omvandla L DEN till L Aeq24h eller vice versa, men generellt sett innebär viktningen att skalan förskjuts något. I denna studie var exponeringen för L Aeq24h 17,4-72,6 8
db(a) och för L DEN 20,5-76,5 db(a). Detta avspeglas också i tabell 2A och 2B där störningen vid olika buller nivåer (L DEN respektive L Aeq24h ) presenteras. Tabell 2A. Besvär av vägtrafikbuller vid olika nivåer (N= 9 943) L DEN db(a) 2005 =<45 45-50 50-55 55-60 60+ Total Inte alls 83% 81% 71% 58% 45% 70% Inte särskilt mycket 15% 17% 25% 33% 36% 24% Ganska mycket 2% 2% 3% 7% 15% 5% Mycket 0% 0% 1% 2% 4% 1% Tabell 2B. Besvär av vägtrafikbuller vid olika nivåer (N= 9 943) L Aeq24h db(a) 2005 =<45 45-50 50-55 55-60 60+ Total Inte alls 82% 76% 61% 51% 42% 70% Inte särskilt mycket 16% 21% 31% 34% 37% 24% Ganska mycket 2% 2% 6% 12% 16% 5% Mycket 0% 1% 2% 3% 5% 1% Sömnbesvär och mental ohälsa Sambandet mellan buller och sömproblem är väl belagt i tidigare studier. Bland de som svarade på enkäten 2005 rapporterade 21-24% att buller störde sömn eller vila. Vid genomsnittligt nattligt buller över 45db(A) upplevde mer än var fjärde person att buller störde insomning eller vila och avkoppling. (Tabell 3) Depression, ångest och sömnstörningar har delvis överlappande behandlingar. Ångestlindrande och sömnmedicinering används dock aldrig som enda behandling mot depression. Antidepressiva används mot depressions- och ångestsyndrom, men endast i undantagsfall som ensamt läkemedel mot sömnstörningar. Således har vi i dessa analyser valt att dela upp medicineringen i två grupper: antidepressiva och läkemedel för ångest/lugnande/sömn Vid undersökning av hälsoutfall i förhållande till buller fann vi ingen signifikant ökad konsumtion av ångestdämpande och sömnmediciner i förhållande till bullernivå (Oddskvot 0,97; 95% Konfidensintervall 0,91-1,04). Vid bullernivåer över L DEN 55dB(A) fanns en liten, men ej signifikant ökad risk (Oddskvot 1,12; 95% Konfidensintervall 0,98-1,29). Kvinnor hade 80% högre användning av ovanstående läkemedel jämfört med män. Äldre hade en högre konsumtion än yngre. Personer med betalningssvårigheter hade mer användning än övriga, rökare mer än icke-rökare. Däremot fanns inget samband mellan 9
läkemedelskonsumtion och BMI eller utbildningsnivå. Ingen av nämnda faktorer påverkade sambandet mellan buller och läkemedelskonsumtion. I analyserna inkluderades luftföroreningar (NOx) och där fanns ett klart positivt samband för ångest/sömnmedicinering (Oddskvot (95%KI): 1,02 (1,00-1,03) /ug/m 3) Samma förhållanden som ovan gällde samband mellan förskrivningen av antidepressiva och buller; Oddskvot (95%KI) 0,96 (0,89-1,04). Här fanns dock inget samband mellan luftföroreningar och antidepressiva. I en analys av uppföljande data mellan åren 2005 och 2011 fann vi en oförändrad risk för användandet av sömnmedicinering och ångestlindrande i relation till bullernivåer, oddskvot 0,99 (0,94-1,03), men en ökad risk för läkemedelskonsumtion inom samma grupp bland de som i enkäten uppgav sig vara störda av vägbuller, oddskvot 1,60 (1,29-1,98) och bland de med högre exponering för luftföroreningar (Oddskvot (95%KI): 1,01 (1,00-1,02) /ug/m 3 ) Vad gäller antidepressiva fanns ingen signifikant skillnad i nyförskrivning i relation till varken buller eller luftföroreningar i de uppföljande analyserna Tabell 3. Självrapporterade besvär med med vila och avkoppling vid olika nattliga bullernivåer 2005 (N=9 855) L NIGHT db(a) =<35 35-40 40-45 45-50 50-55 >55 Total Buller stör ofta/ibland insomning 16% 15% 17% 26% 32% 36% 21% Buller stör ofta/ibland vila eller avkoppling 15% 15% 19% 28% 40% 44% 24% Tabell 4A. Läkemedelskonsumtion 2005 vid olika genomsnittliga bullernivåer L DEN 2005 =<45 45-50 50-55 55-60 60+ Total Register Ångest + Sömn 10% 11% 10% 11% 13% 11% Antidepressiva 9% 8% 8% 8% 9% 8% Enkät Ångest + Sömn 13% 11% 11% 13% 14% 12% Antidepressiva 8% 8% 7% 9% 8% 8% Tabell 4B. Uppföljande analyser av risken för nyinsättning av psykofarmaka Oddskvot/ L LAeq24h 5dB(A) ojusterat Fullt justerat Sömn och ångestlindrande läkemedel 1,00 (0,96-1,05) 0,99 (0,94-1,03) Antidepressiva 1,05 (0,99-1,11) 1,03 (0,97-1,10) 10
Hjärtkärlsjukdom Många läkemedel har flera indikationer och detta gäller även hjärt-kärlläkemedel. Högt blodtryck, hjärtsvikt och ischemisk hjärtsjukdom behandlas i många fall med samma arsenal av läkemedel. Därför är det inte meningsfullt att presentera dessa läkemedel var för sig, utan de har slagits samman ihop till en grupp. Blodfettssänkande läkemedel har en mer specifik funktion och presenteras därför separat. Tidigare tvärsnittstudier i Skåne har visat på en viss ökad risk för högt blodtryck vid höga bullernivåer. I denna studie fann vi inget säkert sådant samband. I kontinuerliga analyser var oddskvoten för registerbaserad konsumtion av hjärt-kärlläkemedel 1,04 (0,98-1,10) och för självrapporterad hypertonimedicinering senaste året 1,03 (0,96-1,09). Vi fann inget samband med luftföroreningar. Hög ålder, nuvarande eller tidigare rökare samt högt BMI var, som förväntat, starkt kopplade till ovanstående läkemedel. Ingen skillnad kunde dock påvisas mellan könen eller socioekonomiska skillnader. I uppföljande analyser åren 2005-2010 hittades ingen ökad risk för att börja med hjärtkärlmedicinering, varken i register eller självrapporterat. Avseende blodfettssänkande mediciner kunde vi inte heller visa på något övertygande samband. Vid bullernivåer över L DEN 55dB(A) var oddskvoten för konsumtion av blodfettssänkande läkemedel 0,96 (0,83-1,13) och i kontinuerliga analyser 0,98 (0,92-1,04). Kvinnor hade en lägre konsumtion av blodfettssänkare. Ålder, övervikt och rökning var som förväntat förknippat med högre konsumtion. En dubblerad risk sågs för de med ansträngd ekonomi. Vid uppföljande analyser inkluderades endast de som inte hade någon blodfettssänkande medicinering 2005. Vid uppföljning 2010 sågs en gränssignifikant minskad risk för nyinsättning av blodfettssänkande läkemedel i förhållande till buller Oddskvot (95% konfidensintervall) 0,92 (0,84-1,00), samt en ökad risk i förhållande till luftföroreningsexponering. Oddskvot (95% konfidensintervall) 1,03 (1,01-1,05) 11
Tabell 5A. Läkemedelskonsumtion vid olika genomsnittliga bullernivåer Max LDEN 2005 =<45 45-50 50-55 55-60 60+ Total Register Hjärt/kärlläkemedel 26% 26% 25% 26% 25% 25% Blodfettssänkande 11% 10% 11% 11% 10% 11% Enkät Hjärt/kärlläkemedel 25% 25% 23% 25% 24% 24% Blodfettssänkande 11% 10% 11% 12% 10% 11% Tabell 5B. Uppföljande analyser av risken för nyinsättning av hjärtkärl- läkemedel Oddskvot/ L LAeq24h 5dB(A) ojusterat Fullt justerat Hjärtkärlläkemedel (register) 0,98 (0,94-1,03) 1,01 (0,96-1,07) Hjärtkärlläkemedel (enkät) 0,97 (0,91-1,02) 0,98 (0,92-1,04) Blodfettssänkande (register) 0,98 (0,91-1,06) 0,92 (0,84-1,00) 12
Diskussion Hypotesen i denna rapport har varit att buller orsakar hjärtkärlsjukdom, samt sömnstörning och möjligen därmed också en ökad risk för depression. Analyserna har specifikt varit inriktade på sambandet mellan buller och medicinering för hjärtkärlsjukdom och psykisk sjukdom. Vi har inte funnit några tydliga samband mellan buller och medicinering för någon av sjukdomsgrupperna ovan. För personer som rapporterat störning på grund av vägtrafikbuller sågs dock en ökad risk för användandet av läkemedel mot ångest och sömnbesvär. Detta är förenligt med hypotesen att störning av dagliga aktiviteter är en viktig mekanism bakom sjukdom orsakad av bullerexponering. För luftföroreningar sågs samband med ökad behandling med blodfettssänkande medel samt, oväntat, även ett samband med ökad behandling med läkemedel mot ångest och sömnproblem. Det är inte omöjligt att tänka sig att luftföroreningar kan stå för en stor del av den trafikrelaterade hjärtkärlsjukligheten då det finns en stor samvariation mellan dessa. Tidigare studier har dock visat att båda har en effekt och att den är separat. Det är således mer troligt att resultaten i denna undersökning beror på de att de modellerade exponeringsnivåerna är relativt låga i relation till de som i sammanslagna analyser av alla publicerade studier (sk metaanalyser) visats ge en ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Däremot är exponeringsnivåerna tillräckligt höga för att ge subjektiv störning hos en avsevärd del av befolkningen som i sin tur verkar leda till ökad konsumtion av läkemedel mot ångest och sömnbesvär. I WHOs rapport om hälsoeffekter av trafikbuller uppskattar man tagit fram en funktion för dos-responssambandet mellan buller oavsett trafikslag och hjärtkärlsjukdom (inklusive hjärtinfarkt) som gäller mellan 55 och 80 db(a) Oddskvoten för hjärtkärlsjukdom = 1,63 6,13 x 10-4 x L 2 day,16h + 7,36 x 10-6 x L 3 day,16h Vad det gäller högt blodtryck visar de senaste meta-analysen på en ökad risk per L day,16h 5dB(A) på 1,12 (95% KI 0,97 1,30). Vi har genomfört analyser på ett material som i dess ursprungliga form representerat ett stratifierat urval från den skånska befolkningen. Då svarsfrekvensen minskat allt eftersom återstår ca 9000 + 1200 avlidna från den ursprungliga kohorten på 13500 individer. Denna ursprungliga grupp består i sin tur av de 60% i ett stratifierat (kommun/stadsdel, kön) slumpmässigt urval som valde att svara på den första enkäten 1999/2000. På grund av att det ursprungliga urvalet var stratifierat med ett visst antal inbjudna från varje kommun/stadsdel 13
och att gruppen sedan inte tillförts nya personer, men däremot ett bortfall tillkommit, kan man inte utan stor osäkerhet generalisera exponeringsdata till hela den skånska befolkningen. Däremot är materialet mer tillförlitligt om man vill ha svar på frågor av typen Hur många känner sig störda vid en viss bullernivå?, Hur sjuka är personer vid olika bullernivåer? och Blir man sjuk av buller?. Även för detta finns emellertid begränsningar. Hit hör bortfallet i enkäten. De här redovisade beräkningarna rör sig också på en övergripande nivå. Det finns skäl att ytterligare analysera t ex om det finns effekter i enskilda åldersgrupper (t ex i medelåldern som i några tidigare studier utpekats som särskilt sårbar), samt för de som bott länge i en belastad miljö eller har andra belastnings-/sårbarhetsfaktorer som kan samverka med yttre förhållanden. Dessa analyser ryms inte inom detta uppdrag. 14
Referenser 1. Naturmiljön i siffror [Elektronisk resurs]. 6. utg. 2000, Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB) : Naturvårdsverket. 296 s. 2. Transporternas utveckling till 2020, 2005, National Institute for Communication Analysis (SIKA): Stockholm. 3. Miljöhälsorapport 2009. 2009, Stockholm: Socialstyr. 219 s. 4. Babisch, W., et al., Increased catecholamine levels in urine in subjects exposed to road traffic noise: the role of stress hormones in noise research. Environ Int, 2001. 26(7-8): p. 475-81. 5. Babisch, W., Transportation noise and cardiovascular risk: updated review and synthesis of epidemiological studies indicate that the evidence has increased. Noise Health, 2006. 8(30): p. 1-29. 6. Selander, J., et al., Long-term exposure to road traffic noise and myocardial infarction. Epidemiology, 2009. 20(2): p. 272-9. 7. Bodin, T., et al., Road traffic noise and hypertension: results from a cross-sectional public health survey in southern Sweden. Environ Health, 2009. 8: p. 38. 8. Babisch, W., Road traffic noise and cardiovascular risk. Noise Health, 2008. 10(38): p. 27-33. 9. Beelen, R., et al., The joint association of air pollution and noise from road traffic with cardiovascular mortality in a cohort study. Occup Environ Med, 2009. 66(4): p. 243-50. 10. Sorensen, M., et al., Road traffic noise and stroke: a prospective cohort study. Eur Heart J, 2011. 32(6): p. 737-44. 11. Jarup, L., et al., Hypertension and exposure to noise near airports: the HYENA study. Environ Health Perspect, 2008. 116(3): p. 329-33. 12. Barregard, L., E. Bonde, and E. Ohrstrom, Risk of hypertension from exposure to road traffic noise in a population-based sample. Occup Environ Med, 2009. 66(6): p. 410-5. 13. Leon Bluhm, G., et al., Road traffic noise and hypertension. Occup Environ Med, 2007. 64(2): p. 122-6. 14. Miedema, H.M. and H. Vos, Associations between self-reported sleep disturbance and environmental noise based on reanalyses of pooled data from 24 studies. Behav Sleep Med, 2007. 5(1): p. 1-20. 15. de Kluizenaar, Y., et al., Long-term road traffic noise exposure is associated with an increase in morning tiredness. J Acoust Soc Am, 2009. 126(2): p. 626-33. 16. Floud, S., et al., Medication use in relation to noise from aircraft and road traffic in six European countries: results of the HYENA study. Occup Environ Med, 2010. 17. Lercher, P., et al., The effects of railway noise on sleep medication intake: results from the ALPNAP-study. Noise Health, 2010. 12(47): p. 110-9. 18. Franssen, E.A., et al., Aircraft noise around a large international airport and its impact on general health and medication use. Occup Environ Med, 2004. 61(5): p. 405-13. 19. Riemann, D., Insomnia and comorbid psychiatric disorders. Sleep Med, 2007. 8 Suppl 4: p. S15-20. 20. Niemann, H., et al., Noise-induced annoyance and morbidity results from the pan- European LARES study. Noise Health, 2006. 8(31): p. 63-79. 21. Hardoy, M.C., et al., Exposure to aircraft noise and risk of psychiatric disorders: the Elmas survey--aircraft noise and psychiatric disorders. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol, 2005. 40(1): p. 24-6. 15
22. Tarnopolsky, A., G. Watkins, and D.J. Hand, Aircraft noise and mental health: I. Prevalence of individual symptoms. Psychol Med, 1980. 10(4): p. 683-98. 23. Jenkins, L., A. Tarnopolsky, and D. Hand, Psychiatric admissions and aircraft noise from London Airport: four-year, three-hospitals' study. Psychol Med, 1981. 11(4): p. 765-82. 24. Stansfeld, S., et al., Road traffic noise and psychiatric disorder: prospective findings from the Caerphilly Study. BMJ, 1996. 313(7052): p. 266-7. 25. Yoshida, T., et al., EFFECTS OF ROAD TRAFFIC NOISE ON INHABITANTS OF TOKYO. Journal of Sound and Vibration, 1997. 205(4): p. 517-522. 26. den Boer, E. and A. Schroten, Traffic noise reduction in Europe, 2007, CE Delft: Delft. p. 21. 27. Etappmål för en god miljö. [Elektronisk resurs]. SIKA rapport, 2003:2. 2003, Stockholm: Statens institut för kommunikationsanalys. 115 s. 28. Andersson, H., L. Jonsson, and M. Ögren, Bullervärden för samhällsekonomisk analys - Beräkningar för väg- och järnvägsbuller, 2008, VTI: Linköping. 29. Jonasson, H., J. Kragh, and J. Paramanen, Road traffic noise - Nordic prediction method. 1996, Copenhagen Nordic Council of Ministers [Nordiska ministerrådet]. 30. Mattisson, K., Modellering av vägtrafikbuller i Skåne, 2012, Avdelningen för arbetsoch miljömedicin, Lunds universitet: Lund. 31. Gustafsson, S., Uppbyggnad och validering av emissionsdatabas avseende luftföroreningar för Skåne med basår 2001. 2007, Lund: Institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys, Lunds universitet. 32. Jakobsson, K., E. Stroh, and R. Rittner, Befolkningens exponering för luftföroreningar i Skåne, 2011, Arbets- och Miljömedicin i Lund: Lund. 33. Clark, A., et al., Kollektivtrafikens folkhälsoeffekter i Region Skåne, 2013: Lund. 16
Rapporten visar att ungefär en av fem personer i undersökningen tycker att buller stör vila och avkoppling. Störning till följd av buller visade sig vara förknippat med en ökad risk att börja använda sömnmedel och ångestlindrande mediciner. I denna undersökning fann vi ingen säker koppling mellan bullerexponering i hemmet och risk för att använda hjärtkärlläkemedel, vilket man visat i tidigare studier i Sverige och internationellt. Arbets- och miljömedicin 221 85 LUND Tel 046-17 31 85 Fax 046-17 31 80 E- post amm@skane.se Internet: www.ammlund.se 17