Resultat av insamling av skolbarns vikt år 4 läsåret 2003-2004 i Västernorrland



Relevanta dokument
Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan.

Övervikt och fetma iso-bmi i Jönköpings län

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Psykisk besvär och BMI

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma i Stockholms läns landsting

Lennart Johansson, ordförande i Etiska rådet, Landstinget Västernorrland.

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Marks kommun 2004

Välfärdsbokslut Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

4. Behov av hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

% Totalt (kg) Fetma >

Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020?

Svenskarna och övervikten

Sammanfattning. Familj. Föräldraförsäkring

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Sex av tio anställda i Blekinge är överviktiga

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

7 APRIL Fysisk Hälsa. Övervikt och fetma

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht

Möjliga indikatorer för Örebro län

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Förutsättningar för god mun- och allmänhälsa hos barn och ungdomar Enkät till skolpersonal

Kost och Fysisk Aktivitet

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016

Anette Asp, ekonom, barn- och utbildningsförvaltningen

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med

PROTOKOLL LKD Motionssvar. "Ang. insatser för att hjälpa barn och ungdomar med överviktsproblematik" (Lf) Bakgrund

PM HLV, Hälsa på lika villkor,

Hur ser det ut med övervikt och fetma i Fyrbodal.och vad kan vi göra åt det.

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsodata på webben en möjlighet att visa hur barn och ungdomar mår

Demografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017

Självskattad hälsa och BMI hos elever

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren

Projekt Hälsa och rörelse

Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Befolkningens behov av hälso- och sjukvård ett kunskapsunderlag för Västernorrland

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsa på lika villkor?

Prevention före skolåldern riktad och generell

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

Barn och personal i fritidshem hösten 2010

Blankett för samtycke

Åtgärdsplan 2004/2005. Vision: Hälsa på lika villkor i Mullsjö. Mål Ansvarig Indikator (Vad ska mätas?) Utvärdering (Hur?) Prioriterat område

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Annan pedagogisk verksamhet: Barn och personal per 15 oktober Dokumentdatum: Diarienummer:

Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

Patientsäkerhetsberättelse

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

Yttrande över motion 2015:21 av Tara Twana m.fl. (S) om fetma hos barn

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik

AKTIVITETSPLAN. för Filipstads kommun Lokala folkhälsorådet i Filipstads kommun

Innehållsförteckning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö

Handlingsplan inom folkhälsoområdet

DNR: KS2018/53/11. Redovisning av ELSA-statistik läsåret Dnr KS2018/53/11. Bildningsutskottet (1) Bu 16

Redovisning av ELSA-statistik läsåret Dnr KS2017/128/07

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Frågeområde BMI. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Sveriges bästa självskattade hälsa?

Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004.

EN GOD OCH TRYGG UPPVÄXT för barn och unga

Patientsäkerhetsberättelse

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

MANUAL kvalitetsregister

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Transkript:

Resultat av insamling av skolbarns vikt år 4 läsåret 2003-2004 i Västernorrland Kicki Wickberg Landstinget Västernorrland Ledningsstaben, folkhälsocentrum 871 85 Härnösand Tel: 0611-800 57 kicki.wickberg@lvn.se

Bakgrund Fetma och övervikt hos både barn och vuxna är ett tilltagande problem i hela den industrialiserade världen och betraktas enligt WHO som en global epidemi. Barn i USA har under de senaste 25-30 åren haft en accelererade fetmautveckling och där är 30-40 % av barnen överviktiga. I Sverige har utvecklingen kunnat förutspås i värnpliktsdata där bland mönstrande ungdomar andelen feta successivt ökat under den senaste 25 åren. Data från undersökningar både i Göteborg och Stockholm visar att omkring 20-25 % av tioåringarna är överviktiga och ca 3% är lider av fetma Det är dock först nu under de senaste åren som statistiken bekräftar att fetma är vanlig bland yngre barn. Redan i förskoleåldern finns en tendens till att andelen barn med övervikt och fetma ökar i flera länder. I Folkhälsoprogrammet1999-2002 som är antaget av Landstings fullmäktige står att nyckeltal skall tas fram. Nyckeltalen skall tillsammans beskriva hälsoläget i länet och skall redovisas i form av ett folkhälsobokslut. Hälso- och sjukvårdsdelegationen (HSD) beslutade vid sammanträde 2002-02-29 03-01 att till tidigare föreslagna nyckeltal och indikatorer tillägga en indikator om barns vikt. HSD beslutade vid mötet 2003-02-17, 12, att planera och styra hälso- och sjukvården utifrån systematiska analyser och prioriteringar av vårdbehovet genom att granska hälsoförhållanden och sjukdomsbördan bland västernorrlänningarna. Programområdet Barn och ungdomars hälsa - övervikt och fetma valdes. I detta arbete formulerades två mål Att andelen barn och unga med övervikt eller fetma inte skall öka i västernorrland Att inom en femårsperiod kunna erbjuda barn och ungdomar med fetma adekvat vård i länet. För att kunna beskriva hur det ser ut i Västernorrland gjordes en insamling av BMI på tioåringar med hjälp av skolsköterskorna. Denna rapport beskriver BMI hos barn 10-11 år gamla i skolår 4 läsåret 2003-2004 i Västernorrlands sju kommuner. Metod Den definition av övervikt och fetma som oftast tillämpas i forskningssammanhang bygger på så kallat Body Mass Index,( BMI är kroppsvikten i kilo dividerat med längden i meter i kvadrat, BMI= kg/m2). För vuxna gäller BMI-gränserna övervikt 25-29,9 och för fetma 30. BMI-måttet har vissa brister, i synnerlighet när det gäller fetma hos barn. Barn och unga ändrar kropps- 1

sammansättning och proportioner under uppväxten. Därför går det inte att använda samma BMI gränser som för vuxna. År 2001 publicerades ett förslag till ny jämförbar standard för definition av övervikt och fetma hos barn. Förslaget bygger på en BMI-kurva som baserar sig på gränserna hos vuxna. Genom ett stort normalmaterial från sex länder i olika världsdelar har en genomsnittlig jämförelse punkt för varje ålder räknats fram. Landstinget Västernorrland har valt att använda denna standard för att identifiera barn som är överviktiga eller feta. Det är den bästa metoden för jämförande studier av befolkningsgrupper över tid och geografiskt. BMI-gränserna för tioåringar : Nedre BMI-gränser Övervikt Fetma för barn, ålder 10-11 fr.o.m 20- fr.o.m 26-11-12 fr.o.m 21- fr.o.m 27-12-13 fr.o.m 22- fr.o.m 28-13-14 fr.o.m 23- fr.o.m 29-14-15 fr.o.m 24- fr.o.m 30-15 och äldre fr.o.m 25- fr.o.m 30- Skolsköterskorna i länet har rapporterat in BMI på skolbarn skolår 4 till folkhälsocentrum. Till sin hjälp hade skolsköterskorna en av folkhälsocentrum framtagen BMI- snurra så att det vid den ordinarie hälsoundersökningen lätt gick att pinna ner resultatet på en förtryckt blankett för att sedan skicka in resultatet för databearbetning. En svaghet i metoden är att den inte redovisar normalkurvans svans. Det går inte att se värden på BMI mindre än 15 och BMI över 30 då de rapporteras i grupp. Eftersom det mer var en fråga om att beskriva överviktsproblematiken så kan man bortse från det. Resultat För att skapa en övergripande och upplysande analys av de inrapporterade BMI-värdena så redovisas BMI i ett stapeldiagram. Varje stapel utgör en redovisad BMI-kategori, t.ex. antalet individer med ett BMI på 18. Det som redovisas i diagrammet är antal procent 10-åringar med ett visst BMI i varje kommun. 29,5 % överviktiga eller feta (26 % överviktiga, 3,5 % feta) 2

29 % överviktiga eller feta (24,5 % överviktiga, 4,5 % feta) 32,2 % överviktiga eller feta (28,8 % överviktiga, 3,4 % feta) 29,7 % överviktiga eller feta (27,4 % överviktiga, 2,3 % feta) 3

30,9 % överviktiga eller feta (26,4 % överviktiga, 4,5 % feta) 32,2 % överviktiga eller feta (27,8 % överviktiga, 4,4 % feta) 31,4 % överviktiga eller feta (27 % överviktiga, 4,4 % feta) 4

24,7 % överviktiga eller feta (23 % överviktiga, 1,7 % feta) Fortsatt uppföljning av barn och ungdomars vikt kommer att ske vid skolsköterskornas hälsosamtal som görs i förskoleklass, läsår 4 och 7 samt gymnasiet år 1. Detta är ett samarbete mellan alla sju kommuner i länet och folkhälsocentrum vid landstingets ledningsstab. För att kunna följa även lägre åldrar så har ett arbete påbörjats inom barnhälsovården i länet att på samma sätt som inom skolhälsovården registrera BMI vid 4-årskontrollen. 5