Handelsutredning för Landskrona tätort

1(41) Handelsutredning för Landskrona tätort 2011-11-17 Uppdragsansvarig: Katarina Majer Medverkande: Katarina Majer och Olle Anderberg

2(41) Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Marknadsvillkor för Landskrona tätort... 4 2.1 Definition av upptagningsområde... 4 2.2 Befolkning och befolkningsprognos... 6 2.3 Marknadsunderlag 2009-2015-2020-2025... 7 2.4 Försäljningsindex... 13 2.5 Befintligt utbud och omsättning av handel och restaurang... 15 2.5.1 Befintligt utbud... 15 2.5.2 Omsättning... 22 2.5.3 Gästnätter... 28 2.6 Konkurrerande projekt och utbyggnadsplaner... 29 3 Analys... 32 3.1 Hur ser nuläget och framtiden ut i Landskrona beträffande försäljningsindex för dagligvaror respektive sällanköpsvaror?... 32 3.2 Hur ska relationen mellan handelsstråken i centrum och handelsplatserna i stadens utkant vara i framtiden?... 34 3.3 Hur många handelsplatser tål Landskrona? Vilka lägen är outnyttjade?... 35 3.4 Hur kan handelsstråken i centrum utvecklas? Vilka åtgärder krävs för att bidra med ökande folkströmmar i centrum?... 38 3.5 Andra relevanta frågor för att utveckla Landskrona till en attraktiv köpstad.... 41

3(41) 1 Bakgrund och syfte Landskrona stad har påbörjat ett arbete med en fördjupning av översiktsplanen för Landskrona tätort. Målsättningen med arbetet är att ta fram en vision och en långsiktig stadsbyggnadsstrategi för helheten. Bakgrunden till arbetet står att finna i den outnyttjade potential som finns i Landskrona tätort. Öresundsregionen har under de senaste decennierna expanderat med en ökad attraktionskraft och tillväxt. Även fortsättningsvis spås Öresundsregionen få en positiv utveckling med merparten av befolkningsökningen på den svenska sidan. Landskrona är beläget i de centrala delarna av regionen med en god tillgänglighet till övriga delar och ett attraktivt läge längs med Öresundskusten. Trots detta har staden tappat mark på en rad områden. Ett par tusen arbetstillfällen har försvunnit och bidragsberoendet har ökat. Kombinationen av en sneddriven bostadsmarknad och ett stagnerat näringsliv har varit missgynnsamt för Landskrona. Om Landskronas utmaningar står att finna i strukturella problem så återfinns stadens styrka och dess outnyttjade potential i läget, människorna och stadsmiljön. I arbetet ingår att förstå och operationalisera stadens komplexa samband istället för att planera för en sak i taget. Detta ska åstadkommas genom formulerandet av riktlinjer som stöttar en ändamålsenlig utveckling av stadslandskapets strukturer. Tonvikten på arbetet med fördjupningen av översiktsplanen kommer att ligga i möjligheterna att med fysiska åtgärder stötta önskad utveckling. Landskrona som handelsplats bedöms vara en viktig faktor för invånarnas trivsel och handelsfrågorna bedöms också vara väsentliga för att öka stadskärnans attraktionskraft. Landskrona stad har gett Tyréns i uppdrag att genomföra en handelsutredning för Landskrona tätort. Uppdragets syfte är att utgöra ett underlag till handelsstrategi, vilken kan inarbetas i fördjupningen av översiktsplanen. Primärt omfattar utredningen samma geografiska område som fördjupningen av översiktsplanen, dvs Landskrona tätort. Ett större område behöver dock studeras för att spegla Landskronas tätort i en regional kontext.

4(41) 2 Marknadsvillkor för Landskrona tätort 2.1 Definition av upptagningsområde Upptagningsområdet är det område som Landskrona tätort i största utsträckning kommer att hämta sin köpkraft ifrån. Upptagningsområdet delas in i ett primärt och ett sekundärt upptagningsområde. Det är i det primära upptagningsområdet som handelsplatsen har störst möjlighet att hämta merparten av sin köpkraft medan marknadsattraktiviteten sjunker i det sekundära upptagningsområdet. Primärt upptagningsområde för Landskronas tätort bedöms vara Landskronas tätort, Häljarp och Asmundtorp. Glumslöv finns ej med i primärområdet då undersökningar visar att Glumslövsbor ofta besöker Helsingborgs handelsplatser i första hand, dvs Helsingborgs stadskärna och Väla Centrum. En av de anledningarna är Glumslöv goda tillgänglighet till E20 som gynnar framförallt besök på Väla Centrum. Sekundärt upptagningsområde utgörs av resterande Landskrona kommun samt delar av Svalövs kommun. Utöver upptagningsområdet kommer ett visst inflöde från övriga passerande trafikanter, besökare och turister. Detta inflöde hanteras som ett generellt påslag för besökande.

5(41) Bild 1 Primärt- och sekundärt upptagningsområde för Landskrona

6(41) 2.2 Befolkning och befolkningsprognos I tabellen nedan finns sammanställt befolkningen i upptagningsområdet. Befolkningen 2009 är hämtad från SCB. Som underlag för befolkningsprognoserna har en jämförelse gjorts mellan den historiska utvecklingen i uppdragningsområdet och de framtida prognoserna för Landskrona- och Svalövs kommun. För Landskrona kommun bygger nedan befolkningsutveckling på en ökning om 0,65 procent och för delar av Svalövs kommun på 0,3 procent per år. Befolkning Förändring Område 2009 2015 Antal Primär 35 577 36 987 1 410 Sekundär 13 312 13 553 241 Totalt 48 889 50 540 1 651 Källa: Tyréns, Landskrona kommun, SCB, Svalövs kommun Befolkning Förändring Område 2015 2020 Antal Primär 36 987 38 205 1 218 Sekundär 13 553 13 758 205 Totalt 50 540 51 963 1 423 Källa: Tyréns, Landskrona kommun, SCB, Svalövs kommun Befolkning Förändring Område 2020 2025 Antal Primär 38 205 39 463 1 258 Sekundär 13 758 13 966 208 Totalt 51 963 53 429 1 466 Källa: Tyréns, Landskrona kommun, SCB, Svalövs kommun Pendlingsnetto, dvs skillnaden mellan in- och utpendlare i kommunen, för Landskrona kommun visar att det är ett litet utflöde vad gäller pendlingen. Jämfört med grannkommunerna Kävlinge och Svalöv ligger emellertid Landskrona betydligt högre. Helsingborgs kommun har ett inflöde av pendlare.

7(41) 2.3 Marknadsunderlag 2009-2015-2020-2025 Marknadsunderlaget har beräknats utifrån tidigare presenterad befolkningsprognos samt Konsumtionsprognosgruppens (KPG) långsiktiga prognos för hur den genomsnittliga per capita konsumtionen utvecklas framöver. Underlaget har beräknats för åren 2009, 2015, 2020 och 2025 för dagligvaror och sällanköpsvaror (beklädnad, hemutrustning, fritidsvaror och byggvaror). Detaljhandeln kan delas in i dagligvaror och sällanköpsvaror. Till dagligvaror hör livsmedel och övriga dagligvaror såsom blommor, tobak, tidningar, och Systembolagets försäljning av alkoholhaltiga drycker. Till sällanköpsvaror hör branschgrupperna beklädnad, fritid, hemutrustning och byggvaror. Förutsättningarna för de olika branschgrupperna ser olika ut vilket också innebär att de lokaliserar sig på olika lägen. Befolkningsökning samt ökad konsumtion leder till att primärområdet mellan åren 2009 och 2015 får en ökning av marknadsunderlaget inom såväl dagligvaror som sällanköpsvaror. Totalt ökar marknadsunderlaget i primärområdet med ca 390 mkr varav sällanköpsvaror står för den största ökningen i kr med ca 250 mkr. Fritidsvaror står för den största procentuella ökningen på 30 % vilket motsvarar ca 90 mkr. 2009 beräknas marknadsunderlag totalt i primärområdet uppgå till drygt 2 mdkr vilket växer till drygt 2,4 mdkr år 2015. Mellan 2015 och 2020 ökar marknadsunderlag ytterligare med totalt ca 450 mkr från 2 393 till 2 846 mkr. Sällanköpsvaror står för den största ökningen med ca 310 mkr. Fritidsvaror står fortfarande för den procentuellt största ökningen. Mellan år 2020 och år 2025 fortsätter marknadsunderlaget att öka i

8(41) primärområdet. Totalt ökar marknadsunderlaget med ca 565 mkr vilket ger ett totalt underlag på 3 409 mkr. Marknadsunderlag Marknadsunderlag Tillväxt Primärområdet 2009, Mkr 2015, Mkr Mkr % Dagligvaror 1 026 1 162 135 13% Sällanköpsvaror 978 1 231 253 26% Beklädnad 313 381 68 22% Hemutrustning 194 246 51 26% Fritidsvaror 308 400 91 30% Byggvaror 162 204 42 26% S:a detaljhandel 2 005 2 393 388 19% Källa: Tyréns, Landskrona kommun, SCB, KPG Marknadsunderlag Marknadsunderlag Tillväxt Primärområdet 2015, Mkr 2020, Mkr Mkr % Dagligvaror 1 162 1 307 145 12% Sällanköpsvaror 1 231 1 539 309 25% Beklädnad 381 461 80 21% Hemutrustning 246 309 63 26% Fritidsvaror 400 514 115 29% Byggvaror 204 255 51 25% S:a detaljhandel 2 393 2 846 454 19% Källa: Tyréns, Landskrona kommun, SCB, KPG Marknadsunderlag Marknadsunderlag Tillväxt Primärområdet 2020, Mkr 2025, Mkr Mkr % Dagligvaror 1 307 1 470 163 12% Sällanköpsvaror 1 539 1 939 400 26% Beklädnad 461 557 96 21% Hemutrustning 309 388 79 26% Fritidsvaror 514 662 148 29% Byggvaror 255 332 76 30% S:a detaljhandel 2 846 3 409 563 20% Källa: Tyréns, Landskrona kommun, SCB, KPG Utvecklingen av marknadsunderlaget i sekundärområdet är mindre positiv och marknadsunderlaget ökar endast med ca 130 mkr under åren 2009 till 2015. Störst ökning sker av sällanköpsvaror med 85 mkr medan dagligvaror får en tillväxt på ca 40 mkr. Totalt uppgår marknadsunderlaget till 750 mkr 2009 och växer fram till 2015 till totalt ca 880 mkr.

9(41) Mellan 2015 och 2020 ökar marknadsunderlaget ytterligare med ca 140 mkr till totalt 1 025 mkr. Sällanköpsvaror beräknas öka med 100 mkr. Mellan 2020 och 2025 ökar marknadsunderlaget ytterligare med ca 180 mkr till totalt 1 207 mkr. Marknadsunderlag Marknadsunderlag Tillväxt Sekundärområdet 2009, Mkr kr 2015, Mkr Mkr % Dagligvaror 384 426 42 11% Sällanköpsvaror 366 451 85 23% Beklädnad 117 140 22 19% Hemutrustning 73 90 17 24% Fritidsvaror 115 146 31 27% Byggvaror 61 75 14 23% S:a detaljhandel 750 877 127 17% Källa: Tyréns, Landskrona kommun, Svalövs kommun, SCB, KPG Sekundärområdet Marknadsunderlag 2015, Mkr kr Marknadsunderlag 2020, Mkr Tillväxt Mkr % Dagligvaror 426 471 45 11% Sällanköpsvaror 451 554 103 23% Beklädnad 140 166 26 19% Hemutrustning 90 111 21 24% Fritidsvaror 146 185 39 27% Byggvaror 75 92 17 23% S:a detaljhandel 877 1 025 148 17% Källa: Tyréns, Landskrona kommun, Svalövs kommun, SCB, KPG Sekundärområdet Marknadsunderlag 2020, Mkr kr Marknadsunderlag 2025, Mkr Tillväxt Mkr % Dagligvaror 471 520 50 11% Sällanköpsvaror 554 686 132 24% Beklädnad 166 197 31 19% Hemutrustning 111 137 26 24% Fritidsvaror 185 234 49 27% Byggvaror 92 117 25 28% S:a detaljhandel 1 025 1 207 182 18% Källa: Tyréns, Landskrona kommun, SCB, KPG Utöver invånare från det definierade upptagningsområdet tillkommer även tillfälliga besökare. Ett påslag för tillfälliga besökare om 1 procent för dagligvaror respektive 1,5 procent för sällanköpsvaror ger ett totalt marknadsunderlag i hela upptagningsområdet år 2009 på ca 2 790 mkr som växer till 3 310 mkr år 2015 och ca 3 920 mkr år 2020 och ca 4 675 mkr år 2025.

10(41) Hela upptagningsområdet Marknadsunderlag 2009, Mkr Marknadsunderlag 2015, Mkr Tillväxt Mkr Dagligvaror 1 411 1 588 177 Tillkommande besökare 1% 14 16 2 Sällanköpsvaror 1 344 1 682 338 Tillkommande besökare 1,5% 20 25 5 S:a marknadsunderlag 2 789 3 310 522 Källa: Tyréns, Landskrona kommun, SCB, KPG Hela upptagningsområdet Marknadsunderlag 2015, Mkr Marknadsunderlag 2020, Mkr Tillväxt Mkr Dagligvaror 1 588 1 778 190 Tillkommande besökare 1% 16 18 2 Sällanköpsvaror 1 682 2 094 412 Tillkommande besökare 1,5% 25 31 6 S:a marknadsunderlag 3 310 3 921 610 Källa: Tyréns, Landskrona kommun, SCB, KPG Hela upptagningsområdet Marknadsunderlag 2020, Mkr Marknadsunderlag 2025, Mkr Tillväxt Mkr Dagligvaror 1 778 1 990 213 Tillkommande besökare 1% 18 20 2 Sällanköpsvaror 2 094 2 626 532 Tillkommande besökare 1,5% 31 39 8 S:a marknadsunderlag 3 921 4 675 755 Källa: Tyréns, Landskrona kommun, SCB, KPG Marknadsunderlaget utgör ett teoretiskt underlag och visar inte på den faktiska omsättningen i Landskrona. Det är flera faktorer som påverkar hur mycket av marknadsunderlaget Landskrona kan ta dela av. Potentialen påverkas t ex av befolknings inkomstnivåer, hur konkurrenssituationen från andra handelsplatser ser ut och e-handelns expansion. Befintlig handel behöver också få en del av ett växande marknadsunderlag för att öka sin omsättning, vilket innebär att all ökning inte kan tillfalla nya handelsplatser. Det är även viktigt att notera att ju längre fram prognoserna är gjorda (2020 och 2025) desto större är osäkerheten kring det utfallet.

11(41) Inkomstindex för Landskrona visar att befolkningens inkomster och därmed även köpkraften i Landskrona kommun är lägre jämfört med rikets genomsnitt. Inkomstindex för Landskrona tillhör bland de lägsta i Skåne. I de centrala delarna av Landskrona är andelen förvärvsarbetande och medianinkomstens i huvudsak lägre än de andra delarna av staden. Detta är viktiga faktorer att ta hänsyn till vad gäller utveckling av handelsplatserna i Landskrona.

12(41) Bild 2: Index medianinkomst fördelat på NYKO (20 år och äldre). Källa: Landskrona stad

13(41) 2.4 Försäljningsindex I tabellerna visas försäljningsindex för dagligvaror och sällanköpsvaror åren 1999 till 2011 för kommunerna Landskrona, Helsingborg, Kävlinge och Svalöv. Index ger en bild över hur omsättningen i förhållande till försäljningsunderlaget ser ut i kommunen och hur det fördelar sig mellan kommuner och ger en bild över hur konkurrensen ser ut. Index100 kan tolkas som att köpkraften stannar i kommunen (även om det alltid sker ett visst in- och utflöde). Den långsiktiga utvecklingen av försäljningsindex i Landskrona kommun visar att kommunen sedan slutet av 1990-talet legat och pendlat kring index 80 för dagligvaror. Det senaste året har uppvisat en positiv utveckling. Sett till jämförbara kommuner ligger Landskrona under medelindex som för 2010 uppgår till 91. Jämförbara kommuner i detta fall är kommungruppen kommuner i tätbefolkad region, exempelvis Ystad, Falkenberg och Katrineholm. Utvecklingen av försäljningsindex i grannkommunerna visar att både Svalövs- och Helsingborgs kommun i början av 2000-talet minskade sitt försäljningsindex för dagligvaror medan Kävlinge kommun ökade sitt index. De senaste åren har dock Kävlinges försäljningsindex minskat medan Helsingborgs har ökat något och Svalövs har planat ut.

14(41) I början av 2000-talet hade Landskrona en negativ utveckling av försäljningsindex för sällanköpsvaror vilket innebar att köpkraft förlorades till andra kommuner, sannolikt till Helsingborg city, Väla köpcentrum i Helsingborgs kommun och till Center Syd i Kävlinge kommun. Sedan bottenåret 2006 har utvecklingen vänt och index har utvecklats positivt. Att utvecklingen har vänt kan härledas till utvecklingen av handel och nya handelsplatser både i stadskärnan och i övriga kommuner. Sett till jämförbara kommuner presterar Landskrona under snittet. Försäljningsindex för jämförbara kommuner är 69. Bland grannkommunerna har Kävlinge kommun haft mycket negativ utveckling sedan 2006. Detta kan förklaras av en allt hårdare konkurrenssituation i regionen. Helsingborgs kommun har även haft en negativ utveckling sedan början av 2000-talet men utvecklingen de senaste åren har planat ut. Sannolikt kommer försäljningsindex utvecklas positivt i och med nyinvigningen av Väla köpcentrum. Grannkommunen Svalöv har ett mycket lågt försäljningsindex för sällanköpsvaror.

15(41) 2.5 Befintligt utbud och omsättning av handel och restaurang 2.5.1 Befintligt utbud Landskrona har fyra större handelsområden; Centrum, Infarten, Coopområdet och Stationsområdet. På områden finns både butiker inom sällanköpsvaru- och dagligvaruhandel. Handelsområden har växt fram på områden med hög tillgänglighet. Utöver handelsområden finns ett antal livsmedelsbutiker i norra delen av Landskrona. Restaurangerna finns i huvudsak koncentrerade till stadskärnan. Nedan följer en övergripande beskrivning av utbudet på de olika handelsplatserna. Bild 3: Befintligt utbud av handelsplatser i Landskrona

16(41) Utbud (i urval): Stationsområdet Coopområdet Landskrona centrum Bild 4: Landskrona tätorts viktigaste handelsplatser. Befintligt handelsutbud: Landskronas centrum/landskrona City Handeln i Landskrona sker i största utsträckning i centrum med koncentration utmed gågatorna Järnvägsgatan och Östergatan och kringliggande gator samt utmed Storgatan/Eriksgatan. Restauranger/Café är koncentrerade i huvudsak på Rådhustorget och i närheten.

17(41) Bild 5: Klädesbutiken Cubus är det senaste tillskottet av butiker på Järnvägsgatan. Butiken öppnade i september 2011. Beklädnad: H&M, Gina Tricot, Lindex, KappAhl, Dressmann, Håkansson, ECCO, Cubus, Esprit, Marc, Herrcenter, Olofssons, Petras Mode, Fint Under, Annabelle, KICKS, Jerrys Dammode, Wittings skor, Butik Mini, Annelle, Lograce Smycken/ur/optik: Optica, Specsavers, Ateljé Bern, Guldfynd, Stjärnurmakarna Hemutrustning och blommor: Hjärtans Lust, Tiger, Hemtex, Housing, Wee Hearts, Bokia, Housing, Maia, Cervera, Gröna Bönor, Grönt och skönt, Glasorama, Leksakshuset, Skumpa & Spaljé

18(41) Bild 6: Butik Mai och Skumpa & Spaljé är några exempel på inredningsbutiker i centrum Hemelektronik: Perfekt Ljud& Bild, Expert, Audio Video Fritidsvaror: Team Sportia Bank och Fastighetsförmedling: Nordea, Swedbank, Handelsbanken, Sparbanken Finn, SEB, Svensk Fastighetsförmedling Dagligvaror: City Gross, Times Café/Restaurang/Delikatess: Espresso House, Maddes café och restaurang, Gyllene Koppen, Speakers Corner, 261 Café och Bar, Flizans Te och Kaffe, Smakfullt, Tycho Brahe, Pölsemannen, Basilika, Pizzeria Mamma Teresa, China Palace, Smakfullt, Pizzeria Napoli, Olivérs pub & nattklubb, Tages restaurang och bar, Konditori Lorry, Fellini, Plan B Beers and Burgers, Lilla Thai Express, Annapos Restaurang och Pizzeria

19(41) Bild 7: Plan b är det senaste tillskottet av restauranger vid Rådhustorget/Nygatan Gym Fitness 24 Seven Frisörer: Kam.com, Eddys Frisör och Shop Resebyråer: Resia, Tur & Retur Apoteket: Doc Morris, Apoteket Lejonet, Lifebutiken Övrigt: Turistbyrå, ett antal tobaksbutiker (Storgatan och Eriksgatan), Försäkringskassan/Skatteverket, Hörsam, Cityfötter och Systembolaget

20(41) Befintligt handelsutbud: Stationsområdet Stationsområdet domineras av dagligvaror samt ett antal butiker inom sällanköp. Dagligvaror: Lidl, ICA Kvantum, Netto Bild 8: Netto är en av tre dagligvarubutiker i Stationsområdet. Hemutrustning: Halldéns Mattor Sitty Övrigt: Jem & Fix

21(41) Befintligt handelsutbud: Områdena utmed Österleden Österleden är en viktig infartsled för Landskrona. I Coopområdet har en mindre handelsdestination skapats med COOP Forum som huvudankare. Vid Österleden: Restaurang: Mc Donalds COOP-området Dagligvaror: COOP Forum Bild 9: COOP Forum öppnade hösten 2010. Sällanköp: Jysk Ö&B Apotek: Kronans Droghandel

22(41) Övriga områden: Konfektion: Happy Hilda 2.5.2 Omsättning Landskronas handelsomsättning för 2010 har ökat sedan föregående år. På dagligvarusidan ökade omsättningen med 9 %, troligtvis pga COOP Forum öppnade hösten 2009. Även sällanköpsvaror har ökat med 7 % i omsättning jämfört med 2009, vilket troligen till stor del beror på etableringar i Landskrona centrum. Den totala omsättningen för detaljhandel i Landskrona kommun uppgick för dagligvaror till 1 078 mkr och för sällanköpsvaror 596 mkr. Total omsättning för restauranger och café uppgick till ca 147 mkr. Omsättningssiffror för restaurangverksamhet bör tolkas med viss försiktighet. 1 Bild 10: Omsättning av dagligvaror i Landskrona fördelat på sams-områden 1 Omsättningsstatistiken för 2010 är hämtad från Handelns utredningsinstitut, Handeln i Sverige och från SCB och har bearbetats av Tyréns.

23(41) Högst omsättning av dagligvaror finns i centrum och på handelsområdena utmed de stora trafiklederna. Utanför tätorten finns viss omsättning av dagligvaror kring Glumslöv, Härlöv, Häljarp, Saxtorp, Annelöv och på Ven. Bild 11: Omsättning av dagligvaror i Landskrona fördelat på sams-områden Omsättningen för sällanköpsvaror visar på en tydlig koncentration av handel i och anslutning till stadskärnan och i stadens östra delar i anslutning till Coopområdet. I övrigt är omsättningen vad gäller sällanköpsvaror låg eller obefintlig såväl i tätorten som i kommunen.

24(41) Bild 12: Omsättning av sällanköpsvaror i Landskrona fördelat på sams-områden Bild 13: Omsättning av sällanköpsvaror i Landskrona fördelat på sams-områden

25(41) Bild 14: Omsättning av restaurangverksamhet i Landskrona fördelat på sams-områden Omsättningen av restauranger visar att stadskärnan har högst omsättning. Restaurangverksamhet finns också söder om Österleden, i de västra delarna i Landskrona och i de södra delarna Landskrona och uppemot Glumslöv samt på Ven. Bild 15: Omsättning av restaurangverksamhet i Landskrona fördelat på sams-områden

26(41) Bild 16: Handelsplatser i Landskrona samt antal invånare (2009). En ruta mot motsvarar 250*250 meter. Bild 17: Handelsplatser i Landskrona samt antal invånare (2009). En ruta mot motsvarar 250*250 meter.

27(41) Bild 18: Antal invånare i upptagningsområdet (2009) Bild 16 och 17 visar att de större handelsplatserna ligger i anslutning till områden i Landskrona som har en högre andel invånare. I de mer glesbefolkade områdena i staden finns framförallt några få livsmedelsbutiker. Bild 18 visar att befolkningen i upptagningsområdet framförallt är koncentrerad till Landskrona.

28(41) 2.5.3 Gästnätter Sett till antalet gästnätter så ligger Landskrona kommun i nivå med riket men under Helsingborgs kommun. I kommunen utgör bland annat Ven en stor turistmagnet.

29(41) 2.6 Konkurrerande projekt och utbyggnadsplaner Närområdet Landskrona ligger i en region med hård konkurrens av tre externa köpcentrum (Center Syd, Väla Centrum/Väla volymhandelsområde och Nova Lund/Nova Lund Handelsområde) och en större stadskärna (Helsingborgs city). Tillgängligheten till de konkurrerande handelsplatserna är goda. Tid från Landskronas centrum till större konkurrerande handelsplatser: Till Center Syd - 18 km bort, tar ca 15 minuter med bil och ca 30 minuter med buss Till Helsingborgs city - 28 km, tar ca 20 minuter med bil och ca 25 minuter med buss och tåg Till Nova Lund - 31 km från Landskrona, tar ca 25 minuter med bil och ca 50 minuter buss och tåg Till Väla Köpcentrum- 34 km från Landskrona, tar ca 25 minuter med bil och ca 1 timme och 10 minuter med buss och tåg Handeln i Helsingborg Under 2010 har dagligvaruhandeln (försäljningsindex 95) i Helsingborg ökat med 5 % från året innan till 3 767 mkr. För sällanköpsvaror (försäljningsindex 144) ligger ökningen på 5 528 mkr i omsättning vilket är en ökning med 4 % jämfört med året innan. Ca 2 000 mkr utgör omsättning från Väla Centrum (köpcentrumet). Vad gäller sällanköpsvaror ligger Helsingborg mycket högt i jämförelse med jämförbara större städer (jämförelseindex 117). Förklaringen är Väla Centrums dragningskraft samt att Helsingborg har en lång tradition som handelsplats. Väla Centrum Ägaren Diligentia har länge haft planer på att utöka butiksytorna i området och planerna beviljades under hösten 2010. Det nya Väla Centrum är ett av Sveriges största köpcentrum och får dessutom Sveriges näst största IKEA-varuhus som granne, när det befintliga IKEAvaruhuset byggts om och byggts ut. Väla Centrum har genomgått en totalomvandling under de senaste två åren. Hela ombyggnaden av nya Väla Centrum planeras vara klar i mars 2012. Väla Centrum är Nordvästra Skånes största köpcentrum har då vuxit med 20 000 kvadratmeter till 70 000 kvm och har totalt 180 butiker och 10 restauranger med en beräknad omsättning om 2600 mkr per år. Till det nya centrumet finns det 5500 parkeringsplatser och busshållplatser för såväl stads- som regiontrafik.

30(41) Bild19: Nya Väla Centrum efter ombyggnaden. Den första etappen färdigställdes i september 2012. Helsingborg City Kullagatan har i samband med gatans 50-årsjubileum rustat upp gatustråket mellan Stortorget och Konsul Olsson plats. Arbetet väntas bli klart under senhösten 2011. Handeln i Lund Under 2010 har dagligvaruhandeln (försäljningsindex 103) i Lund ökat med 6 % från året innan till 3 500 mkr. För sällanköpsvaror (försäljningsindex 105) ligger ökningen på 3 438 mkr i omsättning vilket är en ökning med 4 % jämfört med året innan. Ca 1 000 mkr utgör omsättning från Nova Lund. Lund ligger något över index på dagligvaruhandeln (bland annat på grund av en ny etablering av Coop Forum i Mobiliaområdet). Nova Lund Fastighetsägaren Rodamco Unibail har länge haft planer på att bygga ut med ytterligare 25 butiker om 9 000 kvm. Utbyggnaden av köpcentret Nova Lund vid västra infarten till Lund stoppas, enligt ett beslut i byggnadsnämnden i mars 2011. Med en rösts övervikt antogs en detaljplan som inte ger utrymme för någon utökning av centret.

31(41) Bild 20: Nova Lund öppnade 2003. Handeln i Svalöv Under 2010 har dagligvaruhandeln (försäljningsindex 53) i Svalöv minskat med 1 % från året innan till 219 mkr i omsättning. För sällanköpsvaror (försäljningsindex 11) ligger en minskning på 45 mkr vilket är en minskning med 1 % jämfört med året innan. Handeln i Kävlinge Under 2010 har dagligvaruhandeln (försäljningsindex 123) i Kävlinge ökat med 1 % från året innan till 1 097 mkr i omsättning. För sällanköpsvaror (försäljningsindex 168) är förändringen oförändrad, dvs omsättningen är 1 455 mkr. Center Syd Efter många års renoverande och stora förändringar i köpcentrumet har Center Syd haft en svag handelsutveckling, vilket även speglas i siffrorna för handelsutvecklingen i Kävlinge kommun. I november nyöppnade ICA Maxi i Center Syd med nya avdelningar innehållande bland annat manuell delikatessdisk och eget bageri. Vidare har en satsning skett av handelsområdet på utveckling av outletbutiker mm.

32(41) 3 Analys 3.1 Hur ser nuläget och framtiden ut i Landskrona beträffande försäljningsindex för dagligvaror respektive sällanköpsvaror? Landskronas försäljningsindex för 2010 har ökat sedan föregående år. På dagligvarusidan ökar försäljningsindex med fyra enheter till index 84 mot tidigare 80. Även sällanköpsvaror har ökat med en enhet jämfört med 2009 till index 48. Det är viktigt för Landskrona att öka sitt försäljningsindex för att kunna behålla och utveckla sin attraktivitet som handelsstad. Både inom dagligvaror och framförallt inom sällanköpsvaror ligger försäljningsindex under jämförbara kommuner, vilket indikerar på en utvecklingspotential. Genom att fortsätta utveckla Landskrona som handelsstad, både i stadskärnan och i externa lägen, finns potential att uppnå ett förbättrat handelsindex totalt sett i kommunen. I dagsläget har försäljningsindex för både dagligvaror och sällanköpsvaror stabiliserats. Det råder en tuff konkurrenssituation i regionen där flera handelsplatser och stadskärnor jobbar aktivt med öka sina marknadsandelar. Störst utmaningar för Landskrona är att öka sitt försäljningsindex för sällanköpsvaruhandeln. Här är det viktigt att fortsätta utvecklingsarbetet i Landskronas mest centrala delar samt att fortsätta utveckla externområdena. För stadskärnans del handlar det om att fylla lokaler i de mest centrala delarna. För Järnvägsgatans mest centrala delar återstår endast en större omvandling av Nordeas butikslokaler om ca 700 kvm. Utmed Östergatans mest centrala delar återstår två lokaler med en total handelsyta om totalt ca 150 kvm. Utmed Nygatan återstår ett antal mindre butikslokaler om ca 75-100 kvm samt en större butiksyta i den tidigare Gallerian med möjlighet till ca 3000 kvm. Utmed Storgatan och Eriksgatan återstår ett fåtal mindre butikslokaler utmed stråket. I de mindre handelsstråken, t ex Rådhusgatan och Stora Norregatan är de flesta butikslokaler uthyrda i dagsläget. Det är viktigt att hitta butiksfunktioner i de mest centrala stråken för att omgivande gatustråk, exempelvis Föreningsgatan och Järnvägsgatan respektive Östergatans förlängningar ska kunna vidareutvecklas som handelsstråk. För externområdena utmed Österleden bör ett speciellt upplägg tas fram som handlar om att binda samman de olika handelsdelarna samt en koppling till Stationsområdet, där en diskussion kring ett namn för handelsområdet diskuteras, förslagsvis Handelsområde Österleden, dvs ett volymhandelsområde för dagligvaruhandel och sällanköpshandel som kompletterar stadskärnans handelsutbud. I denna diskussion bör även mer ingående preciseringar ske med hänsyn till tillgänglighet, placering av nya butiker, definitioner kring volymer för nya butiker samt utformning som passar in i

33(41) handelsområdet etc. Vidare bör en diskussion tas kring möjligheten att skapa handelsmöjlighet i Österledens förlängning öster om Västkustbanan söder om Landskrona station mot DSVs nya etablering samt när i tiden en sådan utveckling bör ske i framtiden. På dagligvarusidan har det skett en ökning i och med Coop Forums etablering. Eftersom det tar ett antal år för en butik att uppnå sin potentiella omsättning kan etableringen komma att stärka försäljningsindex för dagligvaror ytterligare. Dagligvaror inhandlas oftast nära hemmet. För att stärka försäljningsindex för dagligvaror handlar det om att erbjuda attraktiva och konkurrenskraftiga dagligvarubutiker i attraktiva lägen. Landskrona har ytterligare en utmaning vad gäller inkomstindex som är förhållandevis lågt, vilket i sin tur påverkar möjligheten att öka försäljningsindex. För dagligvaruhandeln bör förstärkningar ske dels med hänsyn till närhet till boende, dvs i detta fall är det viktigt att dagligvaruhandeln kring City Gross-området är attraktiv samt att dagligvaruhandeln tätortens stadsdelar får möjlighet att vidareutvecklas, exempelvis Västra Fäladen. I Handelsområde Österleden kan mer volymbaserad dagligvaruhandel tillåtas. Vidare bör en sammankoppling i strukturer mellan Stationsområdet och Coopområdet göras, t ex i form av tillgänglighet och visibilitet. Det finns en potential att utveckla försäljningsindex i Landskrona men det kräver ett aktivt arbete och engagemang mellan staden, fastighetsägare och handlare samt en tydlig positionering av Landskrona som handelsstad. För sällanköpsvaror bör centrumhandeln vara den givna platsen. Här finns kedjebutikerna och de mer Landskronanischade specialbutikerna. För Handelsområde Österleden bör sällanköpsvaror framförallt vara av volymbaserad karaktär.

34(41) 3.2 Hur ska relationen mellan handelsstråken i centrum och handelsplatserna i stadens utkant vara i framtiden? Befintlig handelsstruktur bör bibehållas och stärkas och förnyas genom ytterligare etableringar, fortsatt arbete med tillgänglighet, tydlig positionering mm. Externområdena bör stå för det rationella dvs. det storskaliga, volymhandel såväl inom dagligvaror och sällanköpsvaror. Tillgänglighet med bil är viktigt för dessa handelsplatser. De externa handelsområdena bör samlas så mycket som möjligt i anslutning till Stationsområdet, Coopområdet och Österleden. Förtätningar och förbättrad tillgänglighet i och till områdena gör det lättare för kunden att orientera sig. Landskrona centrum bör stå för det emotionella dvs. trevliga mötesplatser, caféer, pittoresk miljö, kvalitetsutbud, mode etc. Tillgänglighet till stadskärnan med olika trafikslag samt gång är viktig. Det ska även vara enkelt och lätt att ta sig mellan handelsområdena. Tillgänglighet såsom skyltning, p-info, busshållplatser, cykelstråk mellan platserna kan vidareutvecklas. Profileringen av handelsplatserna bör göras var för sig då områdenas respektive karaktär är väldigt olika och marknadsförs på olika sätt. Det är dock viktigt att Landskrona som handelsstad profileras gemensamt i exempelvis turistbroschyrer. Sammantaget kan Landskrona positionera sig som en handelsdestination inom kommunen och i regionen. I utvecklingsarbetet är det viktigt att en dialog sker mellan kommunen, fastighetsägare och potentiella hyresgäster om vilka nyetableringar som kan bidra till Landskronas handelsutveckling. Detta arbete kan vidareutvecklas genom olika typer av workshops, samrådsarbeten och andra utvecklingsarbeten.

35(41) 3.3 Hur många handelsplatser tål Landskrona? Vilka lägen är outnyttjade? Marknadsunderlaget för Landskrona visar på en positiv utveckling framöver. Tillväxt förväntas ske både i primär- och sekundärområdet. I dagsläget är det dock ett utflöde av köpkraft från Landskrona och ett aktivt arbete behövs för att staden ska kunna ta del av det växande marknadsunderlaget. Försäljningsindex för handeln visar att Landskrona har tappat konkurrenskraft inom framförallt sällanköpsvaror. För dagligvaror har utveckling av försäljningsindex varit mer stabil. Landskrona har befolkning med lägre inkomster jämfört med rikets snitt vilket också påverkar möjligheten att utveckla handeln. Det råder också en tuff konkurrenssituation i regionen som försvårar möjligheten att öka upptagningsområdet och köptroheten i Landskrona (framförallt för sällanköpsvaror). För att vara en kunna ta del av det växande marknadsunderlaget och vara attraktiv destination för sällanköpsvaruhandel är det viktigt att arbeta med densitet, utbud och tillgänglighet. Landskrona bör således förlägga sina handelsplatser med god tillgänglighet, dvs med anslutande väl fungerande gång/cykel, kollektivtrafik och parkeringsmöjligheter. För att stärka handeln i Landskrona bör i första hand befintlig handelsstruktur utvecklas, dvs en stark centrumhandel med kompletterande mer volymbaserad handel inom sällanköps- och dagligvaruhandel utmed Österleden (Infarten och Coopområdet) och Stationsområdet. Förutom befintliga handelsplatser är handel i stadsdelarna att rekommendera, framförallt när det gäller dagligvaruhandel och servicefunktioner. Ett exempel på ett stadsdelscentrum med utvecklingspotential är Västra Fäladen. Stadsdelscentrum har under en längre tid haft svårt att stå sig i konkurrensen från externområden men stora livsmedelsbutiker då många centrum inte lyckats möte kundernas krav på utbud, pris och tillgänglighet. Genom att utveckla stadsdelcentrumen kan konkurrenskraften öka. En styrka med stadsdelcentrum är att de ofta ligger i relativt befolkningstäta områden. Sett till de befintliga livsmedelsbutikerna ligger de lägen med hög tillgänglighet eller i anslutning till bostadsbebyggelse. Den övergripande strukturen visar på en geografisk spridning av butiker, något som är positivt för Landskrona. Fortsatt utveckling av befintliga livsmedelsbutiker samt viss nyetablering kan ytterligare stärka försäljningsindex för dagligvaror.

36(41) Möjlig utveckling befintliga handelsplatser: Centrum - Viktigt att stadskärna fortsätter att utvecklas med butiker inom dagligvaruoch sällanköpsvaruhandel, mötesplatser, café och restaurangverksamhet - Förtätningar görs i de mest centrala stråken vilket även påverkar de mer perifera lägena på längre sikt. - Se även punkt 2.4 Stationsområdet - Viktigt att kopplingen mellan centrum och stationsområdet ständigt utvecklas. - Möjligheter att förtäta med fler verksamheter inom sällanköp - bygg- och fritidsvaror - Möjlighet på sikt att bygga ut nyetablering inom dagligvaruhandel - Stationsområdet kan bli en viktig mötes- och handelsplats för boende och arbetande i det framtida Weibullsholm öster om stationen - Möjlighet att stärkas som handelsområde om kopplingen till Coopområdet vid Österleden förstärks Vid Österleden: Coopområdet - Möjligheter att förtäta med fler verksamheter inom sällanköp - bygg- och fritidsvaror - Möjlighet att stärkas som handelsområde om kopplingen till Stationsområdet och centrum förstärks - Kan på sikt integreras med Stationsområdet och med en handelsstruktur utmed Österleden - Infarten (vid Österleden) - Möjligheter att förtäta med fler verksamheter inom dagligvaror och volymbaserat sällanköp främst bygg- och fritidsvaror - Möjlighet att stärkas som handelsområde om kopplingen till Handelsområde Österleden och Landskrona centrum förstärks Övriga lägen utmed Österleden - Möjligheter att förtäta med fler verksamheter inom sällanköp - bygg- och fritidsvaror

37(41) Stadsdelscentrum - Möjlighet att utvecklas vid platser där det finns dagligvaruhandel med servicefunktioner, t ex Västra Fäladen. Stadsdelscentrum Stationsområdet Landskrona centrum Handelsområde Österleden Bild 21: Möjliga utvecklingsområden för handel (blå rutor markerar befintliga handelsplatser och gult visar på möjliga lägen). I Landskrona centrum utvecklas handeln i de mest centrala stråken och möjliggör på sikt handel på mer perifera lägen. Handelsområde Österleden har möjlighet att växa med volymbaserad handel i ett större geografisk område med Handelsområde Österleden som huvudnav. Kopplingen mellan Österleden och stationsområdet förstärks. I de norra delarna kan några stadsdelscentrum utvecklas. Kopplingarna mellan de olika handelsplatserna (markerat rött) är dels viktiga förbindelselänkar och kan dels fungera som stråk med eget handelsutbud.

38(41) 3.4 Hur kan handelsstråken i centrum utvecklas? Vilka åtgärder krävs för att bidra med ökande folkströmmar i centrum? För att kunna utveckla centrum som en attraktiv handels- och mötesplats är det viktigt att arbeta med centrum på flera nivåer, dels genom samarbetet med Citysamverkan, dels som enskilda aktörer. Landskrona stad utgör en viktig part när det främst gäller frågor kring tillgänglighet och den offentliga miljön. Utvecklingsarbetet gällande handelsstråken i centrum på kvartersmark bör ske samordnat i nära dialog mellan berörda aktörer inom handel, fastighetsägare och Landskrona stad. I Landskronas fall har samarbetet, genom det samfinansierade bolaget Landskrona Citysamverkan Service AB (ägs av parterna Landskrona stad, Fastighetsägarna och Cityföreningen), pågått sedan hösten 2007. Under våren 2008 togs en Masterplan, en strategisk handlingsplan för Landskronas stadskärna fram där utvecklingsmöjligheter för de mest prioriterade stråken och mötesplatserna presenterades. Dessa stråk och mötesplatser är Rådhustorget med omgivningar, Teaterparken, gågatorna Järnvägsgatan, Östergatan, Nygatan, kvarteret Jäntan, Storgatan, City Grossområdet, Saluhallstorget, samt intilliggande gator och torg. Under 2009 togs en prioriteringslista fram med Masterplanens utgångspunkter som uppdateras två gånger per år (2009-2011). Syftet med prioriteringslistan är att kunna konkretisera möjliga åtgärder och mätbarhet i utvecklingsarbetet. För att få till väl utvecklade handelsstråk handlar det om att skapa god tillgänglighet, attraktiva mötesplatser och stråk, stadsnära bostäder, belysning, trygghet och säkerhet, evenemang, marknadsföring och profilering mm. Tyréns lyfter nedan fram ett antal punkter som kan bidra till utveckling och ökande folkströmmar: Starkt butiksutbud För att centrumhandeln ska kunna utvecklas är det viktigt att de mest centrala delarna har ett starkt och varierat butiksutbud på gågatorna med en kombination av kedjebutiker tillsammans med lokala koncept samt kringliggande gatorna med bra och intressanta komplement som kan stärka det totala handelsutbudet i centrum. Vidare är det viktigt att bistå fastighetsägare med bra information till handelsetablerare gällande handelsutvecklingens för Landskronas centrum för att kunna få in bra butikskoncept. Detta är bland annat en viktig roll för Citysamverkans arbete. Andra viktiga frågor handlar om att centrums handelsstråk uppfattas som trygga, städade och attraktiva för besökaren.

39(41) Bild 22: Bilden visar Citysamverkans kartläggning över nya/utvecklade butiker och restauranger (gröna punkter) i Landskronas stadskärna sedan starten 2007 till dagens datum. De röda punkterna visar outvecklade/vakanta handelsytor. Orange punkt anger viktiga mötespunkter för stadsutveckling. Restauranger och caféer Restaurang- och caféverksamhet är en viktig del av en stadskärnans utbud. Det bidrar till att skapa folkliv och stärka upplevelsen i centrum. Genom tidigare kartläggningar på andra orter har ett tydligt mönster visats där restaurang- och caféverksamheten tar allt större plats tillsammans med mindre och nischade butiker. I Landskrona stad sker merparten av restaurang- och caféverksamheten i centrum med Rådhustorget som huvudområde. God tillgänglighet För att få till ökade folkströmmar till centrum och utveckling för handeln behövs god tillgänglighet av p-platser, kollektivtrafik, cykelleder och gångstråk samt skyltning av Mötesplatser Det ska finnas flera olika mötesplatser i form av öppna platser såsom torgytor (Rådhustorget) och mindre ytor, t ex utmed stråk, och verksamheter, t ex caféer, som skapar tillfällen till möten. Kultur- och besöksnäring Handel och kultur ska hjälpa varandra att dra besökare till stadskärnan. I Landskrona finns ett kulturutbud som kan bidra till att göra centrum intressant som besöksmål,

40(41) Citadellet, Konsthallen, Muséet, biblioteket och Teatern. Kombinationen shopping och museibesök är en styrka för stadskärnan. En annan mycket viktig utvecklingsmöjlighet är att stärka kopplingen mellan Ventrafiken och stadskärnans handelsutbud. Landskronas handelsutbud kan stärkas av de trafik- och besöksströmmar som görs framförallt under sommarhalvåret. Förstärk och tydliggör entréer Genom att förstärka och tydliggöra skyltning och information till centrum kommer fler utomstående besökare och kunder hitta hit. Österleden är viktig som anslutning för framförallt bilburna besökare. Även anvisningar vid Stationsområdet om Landskronas handelsutbud i centrum och i externområdet är att rekommendera. Evenemang och marknadsföring Fortsätta arbetet med aktiviteter och evenemang som visar på att Landskronas stadskärna är en spännande handels- och mötesplats året om. Evenemangen ska fungera i samklang med de olika verksamheterna i centrum. Samverkan En väl fungerande samverkan mellan parterna som arbetar med stadskärnans utveckling är mycket viktig för handelsutvecklingen. Det handlar om att hålla frågorna kring stadskärnans utveckling både internt (dvs mellan parterna) och externt (t ex gentemot allmänhet, media, externa aktörer etc., dvs att det finns en tydlig målsättning vad man vill uppnå samt visa på hur detta kan följas upp. Arbetet med Landskrona Citysamverkan är således väldigt viktigt för den fortsatta utvecklingen.

41(41) 3.5 Andra relevanta frågor för att utveckla Landskrona till en attraktiv köpstad. Landskrona bör fortsätta identifiera hur Handelsplats Österleden kan knytas samman till ett gemensamt handelsområde för att tydliggöra struktur och utbud. För att Landskrona ska utvecklas vad gäller handel är det grundläggande att arbeta med stadens attraktivitet. Framförallt handlar det om att bli en attraktiv boendeort så att Landskrona kan stärka sin marknadspotential genom ett ökat marknadsunderlag. I attraktivt boende ryms fler delar, det handlar om att skapa attraktiva bostadsområden, få en bredare socioekonomisk mix, motverka segregation och att öka områdespriserna på boende för att stimulera bostadsbyggande. Utvecklingen av besöksnäringen är ett annat område som kan gynna handeln i Landskrona. Här finns möjligheter att ytterligare stärka kopplingen mellan de besöksmål som finns och handeln i Landskrona. Hög tillgänglighet med samtliga trafikslag och attraktiva parkeringsmöjligheter är av stor vikt för handelsutvecklingen av samtliga typer av handelsplatser. Det är viktigt att handels- och trafikutveckling samverkar i det fortsatt arbetet.