FRISKVÅRD PÅ ARBETSTID Några tankar om lönsamhet för arbetsgivare Författare: Susanne Rehn Svensson LjusnanHälsan AB i Sveg Handledare: Thor Nilsson Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Sundsvall Projektarbete vid företagssköterskeutbildning 40 poäng, 2006-2008. Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Bakgrund 2 Syfte 5 Studiegrupp 5 Metod 5 Resultat 5 Diskussion 7 Litteraturreferenser 8
Sammanfattning Rehn Svensson, S. Friskvård på arbetstid- några tankar om lönsamhet för arbetsgivare. Projektarbete i Företagssköterskeutbildning 40 poäng. Ekonomiska beräkningar visar att hela organisationer tjänar på att ha en bättre arbetsmiljö samt en lägre korttidsfrånvaro på grund av sjukdom. Även personalomsättning är en mycket kostsam post för arbetsgivare. Enligt ekonomen Ulf Johansson och civilekonomen Anders Johrén tar det i genomsnitt ca ett och ett halvt år att uppnå full kapacitet som nyanställd. Det är därför en god investering att få personalen att trivas och att må bättre på arbetet. Det är också klokt att se friskvård på arbetstid som en investering som ska följas upp om målet skall vara att få till stånd en lönsam friskvård på arbetstid. Mora kommun gör satsningar på personalen och verksamheten genom att ha en strategi för en timme per vecka och anställd som får användas till någon form av friskvård. År 2006 gjordes en enkätundersökning i de tre största förvaltningarna som visade hur de anställda utnyttjade tiden. Statistik har visat att sjukfrånvaron har minskat för varje år. Slutsatsen är att mycket talar för att friskvård på arbetstid är en del i att korttidsfrånvaro minskar med minskade kostnader för verksamheten som följd. 1
Bakgrund Meningen vid projektarbetets start var att undersöka en grupp anställda vid Härjedalens kommuns olika förvaltningar gällande friskvård på arbetstid och den ekonomiska nyttan av detta för arbetsgivaren. Flertalet nyckelpersoner hos kommunen fanns dock inte tillgängliga för önskad information på grund av sjukdom samt personalomsättningar. Denna orsak föranledde mig att undersöka en grupp anställda i Mora kommun istället. I Mora kommun arbetar ca 2000 anställda inom de olika förvaltningarna. På många anställdas önskemål beslutades det i Mora kommun att ett hälsoprojekt skulle inledas. Detta projekt skulle innebära att varje anställd fick en timme per vecka av sin arbetstid att använda till friskvård. Projektet pågick under år 2002-2003. Marianne Karlsson-Eriksson är idrottslärare i grunden och anställd som friskvårdskonsulent i kommunen. Hon har nu som uppgift att leda och administrera verksamheten Mora i rörelse. Det är tack vare henne som arbetsgivaren, efter det lyckade hälsoprojektet, på allvar börjat satsa på friskvård för de anställda. Mora kommun är en av många arbetsplatser som numera permanent erbjuder de anställda friskvård på betald arbetstid. Deras egen uträkning skulle innebära att varje satsad krona skulle ge fem kronor tillbaka. Friskvård kan bedrivas på många olika sätt och kan vara lönsam, mindre lönsam eller olönsam. Arbetsgivare i allmänhet vill antagligen att friskvård på arbetstid för sina anställda ska vara lönsam för verksamheten. Det finns olika definitioner av vad begreppen hälsa och friskvård innebär. WHO har sin definition av hälsa från 1946 som lyder: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och handikapp (1). Det refereras ofta till detta begrepp samtidigt som det livligt debatteras. Anledningen till det är att definitionen omfattar allt och upplevs för utopisk vilket innebär att det blir svårt att operationalisera och mäta hälsa (1). En annan definition är: Hälsa är att må bra- och att ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav- och för att kunna förverkliga sina personliga mål (2). Hälsa är inte ett statiskt tillstånd och ett begränsat sätt att se på hälsobegreppet är att betrakta hälsa som antingen frisk eller sjuk. Detta är en kroppslig definition och faktum är att hälsa innehåller ytterligare en definition - den själsliga. Dessa dimensioner tydliggörs i modellen som kallas hälsokorset eller Tibblins hälsokoordinat (med upphovsmannen Gösta Tibblin- professor i socialmedicin) och speglas i WHO: s definition av hälsa. Modellen påvisar att två människor med samma sjukdom kan uppleva olika grad av upplevd hälsa eller välbefinnande. 2
Begreppet friskvård beskrivs utifrån medicinskt terminologilexikon (3) som: hälsovård, läran om hur hälsan skall bibehållas och vilka åtgärder som skall vidtagas för detta; samlingsbegrepp för de åtgärder som stimulerar en person till egna aktiva hälsobefrämjande insatser; anses vara ett komplement till samhällets insatser för hälso-, sjuk- och miljövård. Utifrån dessa rader kan vi utläsa att friskvårdens kärna är att främja hälsa vilket åstadkommes genom hälsofrämjande aktiviteter som till exempel fysisk aktivitet, kost, vila och stresshantering. Friskvårdsarbete på en arbetsplats kan till exempel vara inriktat på individ- och gruppnivå med inriktning mot livsstilsfrågor. Detta kräver en aktiv medverkan från deltagarna som arbetet är avsett för. För ett företag är det nödvändigt att styra sin verksamhet mot lönsamhet för att det överhuvudtaget skall överleva. Medarbetarna blir då den kritiska resursen. En personalstrategi som idag används flitigt i flera företag är HRM - Human Relation Management där det handlar om att ta tillvara de mänskliga resurserna i organisationen på ett absolut optimalt sätt. En del i detta är att satsa på hälsofrämjande aktiviteter för att uppnå hälsa hos de anställda och samtidigt nå lönsamhet i verksamheten. De hälsofrämjande aktiviteterna måste ha mål som är tydliga och mätbara. Exempel kan vara ökad produktivitet, ökad effektivitet, högre kvalitet, mindre sjukfrånvaro och färre rehabiliteringsfall. Dessa begrepp får sedan omsättas så att de blir mätbara och går att följas upp (4). För att friskvårdsarbetet på en arbetsplats skall vara av hög kvalitet och leda till lönsamhet krävs att det finns en gedigen kompetens och erfarenhet hos företrädarna för denna friskvård. Det innebär en kompetens i form av strategi, teori och praktik. 3
En av förutsättningarna för personalen att kunna prestera inom ett företag är att det är rätt person på rätt plats. Alltså att företaget rekryterar personal med rätt kompetens och sedan erbjuder adekvat utveckling av kompetensen i form av ökade kunskaper, färdigheter och erfarenheter. Detta handlar också om en balans i livet mellan arbete, familj och fritid genom självinsikt, social förmåga, självkänsla ett individuellt ansvar för sin egen livsstil och hälsa. En annan förutsättning för prestation hos personal i ett företag är energi, välbefinnande och just hälsa (1). Organisatoriskt kan friskvård leda till ökat fokus på hälsa och därmed också vara en strategisk resurs för de anställdas möjlighet till ökad effektivitet och ökad produktion. De största ekonomiska vinsterna för företag är att minimera riskerna för kostnader gällande sjukfrånvaro, minskad effektivitet, belastningsskador, kostnader för rehabilitering samt utslagning från arbetsplatsen. Detta kan naturligtvis ske ändå men ska inte behöva uppstå på grund av ohälsa eller dålig ork. Fysiskt underhåll på maskiner är oftast självklart på de flesta arbetsplatser och fysiskt underhåll på människor borde vara lika självklart där friskvård definitivt är en del i det underhållet. För att vidare se om friskvård på arbetstid är lönsamt eller inte för arbetsgivaren ges förklaringen av ordet ekonomi, vilket betyder hushållning med begränsade resurser. Resurser av olika slag såsom kompetens, motivation, pengar m m skulle företagsekonomiskt inte spela någon roll om de inte var begränsade. Ur ett företagsperspektiv dominerar besluten att satsningar sker på lönsamma investeringar, alltså där företaget får tillbaka mer pengar än de satsade. Vissa beslut och åtgärder är dock omöjliga för företaget att kunna ge en garanti för önskad effekt eller att det kommer företaget till del. Vissa åtgärder får också effekt långt efter att de vidtagits. Friskvård är dock inte unikt i detta resonemang då man inte heller kan garantera att en ny maskin kommer att bli lönsam. Den absolut största ekonomiska kraften för företaget gällande personalen är att bibehålla en god hälsa och en god fysisk arbetsförmåga hos redan friska personer. I detta tidiga skede krävs normalt mindre insatser än om företaget skall få tillbaka en person med sämre hälsa. I riktigt sent skede vid till exempel en långtidssjukskrivning så har företaget ett lägre värde av att få tillbaka en person som redan kostat stora summor än att bibehålla en god hälsa och en hög effektivitet hos en person som presterar ett fullgott arbete här och nu. Företagen har också en större möjlighet att framgångsrikt lyckas med det fysiska underhållet hos personal som redan är friska än hos personal som långvarigt haft sämre hälsa och skall tillbaka till arbetet. Rent ekonomiskt finns starka argument som framhåller friskvård och förebyggande hälsovård. Då ett företag förutsätter att personalens utförda arbete är värt minst vad det kostar får också företaget räkna med att vid sjukskrivning inte få någonting utfört av arbetstagaren. Samtidigt som de har kvar kostnaden plus delar av den anställdes kostnader såsom semesterersättning, sociala avgifter och gemensamma kostnader. De betalar alltså mycket pengar utan att få någon motprestation. En bra arbetsinsats är i de flesta arbeten värd betydligt mer än vad den anställde kostar och kan vägas in i vikten av att undvika sjukfrånvaro och främja hälsa bland annat genom friskvård. 4
Syfte Syftet med undersökningen är att genom ekonomiska synpunkter se på nyttan av friskvård på arbetstid ur ett arbetsgivarperspektiv. Syftet är också att se hur arbetet fortskrider gällande lönsamhet för verksamheten i Mora kommun som bedriver friskvård på arbetstid som permanent arbete och vad andra kommuner eventuellt skulle kunna ta del av när det gäller resultat. Studiegrupp Kommunen har ca 2000 anställda och alla har samma förmån men studiegruppen består dock av 262 anställda av olika yrkeskategorier vid de tre största förvaltningarna i kommunen, nämligen socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen samt kommunkontoret. Metod Metoden som använts är en öppen intervjustudie med friskvårdskonsulent Marianne Karlsson- Eriksson i Mora kommun. Utgångspunkten för intervjun är en enkät med bundna svarsalternativ utformad och genomförd av Maria Eriksson och Madeleine Klang, båda hälsopedagoger. Enkäterna skickades ut till 262 anställda inom socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen samt kommunkontoret. 200 enkäter besvarades och 80 % av dessa besvarades av kvinnor. Även genomgång av litteratur har fördjupat undersökningen. Resultat Den vanligaste formen av motion som utnyttjades på friskvårdstimmen för de anställda i Mora kommun var promenader. Men även simning och stavgång var populärt. Av enkäten framgår att två tredjedelar utnyttjade sin tid ibland eller varje vecka samtidigt som 10 % inte utnyttjade timmen alls. Satsningen startade som ett projekt i Mora kommun under 2002 och permanentades 2004. Sjukskrivningarna hos de anställda har minskat för varje år (tabell 1). 5
Tabell 1. Antalet sjukdagar per anställd, totalt i kommunen. År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 Ingen uppgift 19,8 18,0 Ingen uppgift 15,7 Ingen uppgift Planering har visat sig vara nödvändig i de olika verksamheterna för att aktiviteterna ska kunna fullföljas med regelbundenhet. Möjligen har utbildning visat sig vara en variabel som visar hur friskvårdstimmen utnyttjas. De som är högskole- och universitetsutbildade är flitigare än andra, vilket i och för sig kan förklaras genom att de har lättare att komma ifrån sina arbetsuppgifter. Den totala medellönen för män och kvinnor anställda i kommunen är 22 000 kronor per månad. De anställda som normalt arbetar 165 timmar per vecka har en timlön motsvarande 133 kronor. Till detta läggs semesterersättning på 12 % vilket blir 16 kronor per timme - alltså 149 kronor per timme. Även sociala avgifter tillkommer med 40% och då är timlönen 209 kronor per timme. För att en total kostnad skall kunna räknas ut tillkommer även gemensamma kostnader på 30% vilka omfattar lokaler, administration, utrustning, material och arbetsledning. Självkostnaden för varje anställd är därmed 272 kronor per timme. Arbetsgivaren betalar nästan samma summa vid korttidsfrånvaro utan att få någon motprestation av den anställde. Arbetsgivaren får också ytterligare kostnader om produktionsstopp uppstår eller om vikarier tillsätts. Detta resonemang föranleder lönsamhet för verksamheten genom att satsa på friskvård på arbetet om man håller nere sjukfrånvaron samt i förlängningen förhindrar utslagning från arbetsplatsen. Ingen hälsosatsning har dock påverkat all personal men man räknar med att arbetseffektiviteten ökar hos de som påverkas. Med de satsningar som Mora kommun har gjort i form av aktiviteter ledda av 90 utbildade friskvårdsombud, en heltidsanställd friskvårdskonsult samt utlottning av semesterdagar hos dem som är aktiva vill kommunen fortsätta att se en vidare minskning av sjukfrånvaron som statistiken hittills visar. Detta kommer enligt kommunen att ta totalt fem år att utvärdera. Den utvärderingen och de resultat som framkommit kan dock inte bevisas enbart bero på friskvårdstimmen för de anställda. 6
Diskussion Huvudresultatet av undersökningen visar att friskvård på arbetstid kan vara en mycket god satsning för arbetsgivare om det görs på ett strategiskt sätt. Det bör finnas personal som kan fungera som ambassadörer för insatserna och satsningarna så att de verkligen följs upp och utvärderas. Mål ska sättas så att de anställda är medvetna om värdet av deras egen insats och deras eget engagemang. Man kan knappast få med alla på dessa satsningar trots stort utbud men säkert är det flera som finner ett intresse att själva satsa mer på sin egen hälsa även på fritiden om de får en början på arbetsplatsen. Detta gynnar då också arbetsgivaren som får en friskare personal med lägre kostnader för korttidsfrånvaro på grund av livsstilsrelaterade orsaker. Det leder i förlängningen till en så kallad vinna - vinna situation. Den dagliga vardagsmotionen kan också påverkas genom den ökade medvetenheten om vikten av att röra på kroppen. Även miljön besparas om flera låter bilarna stå för att i stället gå eller cykla i vardagssituationer. Undersökningen visade att de var flest kvinnor som utnyttjade friskvårdstimmen av dem som tillfrågades. Detta kan eventuellt förklaras genom att det är flera kvinnor som arbetar i kommunen men resultatet kan även ha blivit annat om alla 2000 fått delta i enkätundersökningen. Några som inte riktigt kan utnyttja friskvårdstimmen som den är tänkt är alla de som arbetar nattetid främst inom vården. Dessa personer kan då inte heller beräknas ha någon effekt av satsningen i sig om den inte skräddarsys på något sätt. Varken undersökningen eller arbetsgivaren kan styrka att det är just friskvård på arbetstid som är den bidragande orsaken till att sjukfrånvaron minskat. Det är dock sannolikt att satsningen är en del av det positiva resultatet. Arbetsgivaren vill göra en utvärdering då fem år passerat. Hittills har arbetsgivaren lagt till frågor och avstämningar angående medarbetarnas hälsa i medarbetarsamtal och rehabiliteringsutredningar, startat ett samarbete med företagshälsovården samt krävt en helhetssyn på människan från cheferna för att skapa ett framgångsrikt ledarskap. Alla de insatser som görs med positivt resultat kan med fördel användas av andra kommuner eller arbetsplatser som står i startgroparna att komma i gång och satsa i tid på det friska i organisationerna. 7
Litteraturreferenser 1. Andersson G, Johrén A, Malmgren S. Effektiv friskvård Lönsammare företag. Prevent Stocholm 2004. 2. Menckel E, Österblom L. Hälsofrämjande processer på arbetsplatsen om ledarskap, resurser och egen kraft. Arbetslivsinstitutet Stockholm 2000. 3. Lindeskog B, Zetterberg B. Medicinskt terminologilexikon. Nordiska bokhandelns förlag Stockholm 1981. 4. Folhälsoinstitutet. Hälsofrämjande som affärsstrategi fakta och argument. Prevent 2001. 8