VITBOK ESLÖV Erfarenheter från nedläggningen av Volvo Excavators

252 4/12/01 9:43 AM Page 1 I december 1998 meddelade grävmaskinstillverkaren Volvo Excavators AB att verksamheten i Eslöv skulle läggas ned. Därigenom försvann kommunens näst största företag. I Vitbok Eslöv belyses denna företagsnedläggning. Rapporten baseras i huvudsak på resultat som har framkommit i 17 kandidat- och magisteruppsatser, vilka har belyst nedläggningsprocessen ur en rad perspektiv. Genom uppsatsernas många infallsvinklar belyses de anställdas situation, effekter på det lokala näringslivet samt det arbete som framför allt företaget, kommunen, facket och Arbetsförmedlingen har utfört i nedläggnings- och förnyelsesprocessen. I rapporten lyfts flera frågor och problem fram som är värda att beakta i en dylik process. VITBOK ESLÖV Dan Nicander VITBOK ESLÖV Erfarenheter från nedläggningen av Volvo Excavators ISBN: 91 631 0847 X KFS AB, Lund 2001 Dan Nicander

Förord Eslövs kommun är en av de kommuner som under de senaste åren fått känna av och hantera betydande strukturförändringar inom näringslivet. I december 1998 meddelade Volvo Excavators AB, Eslövs näst största företag, att deras verksamhet i kommunen skulle läggas ned. Nedläggningsbeslutet innebar slutet på en lång tradition av utveckling och tillverkning av grävmaskiner. Det omedelbara scenariot för kommunen var att många av de anställda skulle bli arbetslösa och att det stora områdets lokaler skulle stå öde och sprida en krisstämpel över orten. Men utvecklingen blev en annan. Genom flera samverkande faktorer konjunkturläget, en kompetent och efterfrågad arbetskraft samt ett snabbt och kraftfullt agerande från en rad aktörer sjuder Eslöv idag av framtidstro och företagaranda. Många nya verksamheter har etablerat sig på det f.d. Volvoområdet. Eslövs näringslivsstruktur är idag mer differentierad och därmed mindre sårbar än tidigare. De nya företagen har alla goda utvecklingsmöjligheter som bådar gott inför framtiden. Genom stöd från Näringsdepartementet, Länsstyrelsen i Skåne och Svenska Kommunförbundet har vi fått möjlighet att ge en bild av händelseförloppet vid en större företagsnedläggning i en medelstor svensk kommun, Eslöv, med ca 28500 invånare. I denna Vitbok Eslöv ges en belysning av hur samhället påverkas på flera olika plan vid en händelse som denna. Det är vår förhoppning att Vitbok Eslöv skall kunna bidra med värdefulla kunskaper, och ge råd och stöd åt de agerande i kommuner och företag, som kan komma att ställas inför likartade situationer. Jag vill rikta ett varmt tack till alla som bidragit till Vitbok Eslövs tillkomst. Ett speciellt varmt tack vill jag säga till författaren och projektledaren Dan Nicander och till alla de studerande som under Dans engagerande och stimulerande vägledning har medverkat i detta omfattande och viktiga dokumentationsarbete. Gunnar Nilsson Kommunalråd Eslövs kommun 1

Författarens förord I arbetet med rapporten Vitbok Eslöv och projektet med samma namn, har en rad människor varit inblandade. Vissa personer har haft direkt betydelse för arbetet, medan andras påverkan har varit indirekt. Projektet och därmed även föreliggande rapport har varit beroende av att det skrivits uppsatser kring nedläggningsprocessen. Därför vill jag rikta ett stort kollektivt tack till alla de tjugosex studenter som på ett förtjänstfullt sätt har bidragit till rapportens tillkomst. En rad människor har låtit sig intervjuas och besvarat enkäter. Det gäller tidigare anställda vid Volvo Excavators, företagare i Eslöv, politiker och tjänstemän i Eslövs kommun samt tjänstemän i andra lokala och regionala organisationer. Deras öppenhet och generositet har haft stor betydelse för arbetets genomförande. Vidare vill jag tacka projektrådets deltagare. Deras idéer och synpunkter har haft stor betydelse för projektets genomförande. Ola Jonsson, docent och lektor i kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds universitet är en av deltagarna i projektrådet. Han har även fungerat som min handledare och manusgranskare. Hans konstruktiva kritik har varit av mycket stor vikt i olika stadier av arbetet. Det finns ytterligare några personer jag vill tacka: Anders Jensen för att han har gjort en rad extra datakörningar på tidigare insamlat material, ritat figurer, bidragit med många viktiga synpunkter samt korrekturläst manuset. Mats Heide för värdefull hjälp med layout. Douglas Almqvist som har givit goda råd och uppmuntran under projektets gång. Gunnel Herrström för korrekturläsning av manuset. Övriga kollegor i»näringslivskorridoren«som villigt har hjälpt till på olika sätt. Avslutningsvis är det min förhoppning att denna rapport ska ge upphov till ökad förståelse och kunskap kring vilka konsekvenser och vilken omställningsprocess en nedläggning innebär för de personer, företag och organisationer som»drabbas«. Samtidigt hoppas jag att den ska bidra till reflektion och engagemang, framför allt hos politiker, fackliga företrädare, företagsrepresentanter och andra som kan bli tvungna att hantera en situation liknande den i Eslöv. Eslöv i april 2001 Dan Nicander 2

Innehåll Förord...1 Författarens förord...2 Innehåll...3 1 Introduktion...5 1.1 Uppdragets bakgrund och karaktär...5 1.2 Metod...6 1.3 Material...7 1.4 Konsekvenser av en nedläggning i modellform...8 1.5 Tidigare studier kring företagsnedläggningar... 10 1.6 Disposition... 11 2 Utvecklingen i Eslövs kommun och Volvo Excavators... 13 2.1 Eslövs strukturella utveckling... 13 2.2 Volvo Excavators utveckling... 18 2.3 Kommunalt agerande före nedläggningsbeslutet... 25 2.4 Nedläggningsprocessen i korthet... 27 3 Nedläggningsprocessen... 29 3.1 Fackliga protester och andra fackliga försök att ändra beslutet... 29 3.2 Kommunens inledande agerande... 32 3.3 Volvo Excavators organisation, mål och strategier... 37 3.4 Fackliga mål och strategier... 40 3.5 Samverkan mellan företagsledningen och facket... 45 3.6 De anställdas situation och tankar om företaget... 48 3.7 Sammanfattning... 60 4 Arbetskraften och arbetsmarknaden... 61 4.1 Arbetsmarknadspolitiska faktorer av betydelse... 61 4.2 Arbetsförmedlingens agerande... 71 4.3 Kommunens roll... 74 3

4.4 Volvo Excavators agerande... 75 4.5 Lokal samverkan i arbetsmarknadsfrågorna... 77 4.6 De anställdas situation efter avvecklingen... 81 4.7 Sammanfattning... 86 5 Lokal näringslivsutveckling... 88 5.1 Nya förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft... 88 5.2 Kommunens näringspolitik... 90 5.3 Sammanfattning... 104 6 Underleverantörernas och det övriga näringslivets situation... 106 6.1 Underleverantörernas situation... 106 6.2 Tidigare etablerade företag och verksamheter i Eslöv... 112 6.3 Sammanfattning... 114 7 De nya verksamheterna på det före detta Volvoområdet... 116 7.1 Lokala initiativ av betydelse i förnyelseprocessen... 116 7.2 Typer av verksamheter och deras relationer till varandra... 120 7.3 Sammanfattning... 123 8 Sammanfattande slutsatser... 125 8.1 Nedläggning en process på flera plan... 125 8.2 Från kris till något bättre?... 131 Bilaga I: Uppsatser skrivna inom ramen för projektet Vitbok Eslöv... 134 Bilaga II: Vitbok Eslövs projektorganisation och aktiviteter... 136 Bilaga III: Nya företag och verksamheter på det f.d. Volvoområdet... 138 Referenser... 140 4

1 Introduktion 1.1 Uppdragets bakgrund och karaktär Den 1 december 1998 lämnade Volvo Excavators ett inriktningsbeslut om att deras verksamhet i Eslöv skulle läggas ned. Det innebar att 661 anställda förlorade jobben, inklusive de 116 anställda som blev uppsagda veckan innan nedläggningsbeslutet. Åkermans, sedermera Volvo Excavators, har spelat en central roll för Eslövs näringsliv och arbetsmarknad. Av kommunens anställda inom tillverkningsindustrin arbetade var fjärde person på Åkermans år 1990. Läget var likadant sju år senare, fast då hade företaget bytt ägare och hette Volvo Excavators. Man bör då ha i åtanke att Eslöv har haft en betydligt större andel sysselsatta inom tillverkningsindustrin än övriga riket. 1 Beslutet att lägga ned verksamheten innebar slutet på en lång tradition av grävmaskinstillverkning. Många aktörer har varit aktiva i Eslöv efter företagets inriktningsbeslut om nedläggning. Kommunen, företaget, Arbetsförmedlingen samt en rad andra lokala och regionala organisationer har varit engagerade i förändringsarbetet. Tanken att dokumentera det arbete som genomförts i Eslöv i en så kallad vitbok, har väckts från flera håll, bland annat av näringsminister Björn Rosengren när han besökte Volvo Excavators våren 1999. Regeringen beslutade den siste september 1999 om att bevilja Eslövs kommun 550 000 kr för att bedriva projektet»vitbok Eslöv«under två år. 2 Övriga finansiärer till projektet är Länsstyrelsen i Skåne län 100 000 kr, Svenska Kommunförbundet 60 000 kr samt Eslövs kommun 200 000 kr. Projektet startade på uppdrag av Eslövs kommun den 10 januari 2000. Projektets målsättning har varit att dokumentera det arbete som gjorts i Eslöv kring en stor företagsnedläggning, i en vitbok. Syftet är att denna ska kunna tjäna som vägledning och idébank för andra orter som drabbas av en problematik liknande den i Eslöv. Den nedläggnings- och förändringsprocess som skett i spåren av Volvo Excavators nedläggningsbeslut har därför belysts så allsidigt som möjligt. Studenter på kandidat- respektive magisternivå, vid främst Lunds universitet, har engagerats för att skriva uppsatser 3 på uppdrag av projektet Vit- 1 Sjölin, 2000. 2 Regeringsbeslut N1999/8349/A, 1999-09-30. 3 Samtliga uppsatser som skrivits på uppdrag av projektet Vitbok Eslöv presenteras i bilaga I. 5

bok Eslöv. Genom uppsatsernas undersökningar beskrivs och analyseras processen utifrån många olika infallsvinklar. Föreliggande rapport, den s.k. Vitbok Eslöv (som således har samma namn som projektet), baseras till största delen på de resultat som kommit fram i dessa uppsatsarbeten. Genom uppsatsernas många infallsvinklar nås en ökad förståelse för det arbete som har utförts av de olika aktörerna i nedläggnings- och förändringsprocessen. En del frågor och problem som är värda att beakta vid denna typ av processer, lyfts fram och tydliggörs i Vitboken. Svar och lösningar i sammanhanget presenteras i den utsträckning det är möjligt. Denna rapport fokuserar i första hand på den tid i processen då aktörerna var som mest aktiva, vilket i princip innebär perioden mellan inriktningsbeslutet om nedläggning den 1 december 1998 och årsskiftet 1999/2000. Det är inte möjligt, så kort tid efter nedläggningen, att utvärdera några långsiktiga konsekvenser av de olika aktörernas agerande. Rapporten bör vara av såväl lokalt, regionalt som nationellt intresse, då omställningsproblematiken känns igen på andra orter i landet och den lär dyka upp igen framöver. Kommunala, regionala och nationella politiker och tjänstemän tillhör därför rapportens målgrupp. Dit hör även företagsledare och fackligt förtroendevalda på större företag. 4 1.2 Metod För att kunna ge en så allsidig beskrivning som möjligt av processen var målet att engagera flera olika universitets- och högskoleinstitutioner för att därigenom nå studenter med olika ämnesbakgrund. Institutioner vid Lunds universitet kontaktades i första hand. Även Malmö högskola, högskolan i Kristianstad samt Karlstads universitet kontaktades. Av olika anledningar kom dock inga studenter från de senare högskolorna att skriva uppsatser inom ramen för projekt Vitbok Eslöv. En uppsats har emellertid examinerats vid Växjö universitet. Respektive institution kontaktades av projektledaren för Vitbok Eslöv. Projektledaren medverkade i stor utsträckning på de möten då studenterna informerades om uppsatsskrivandet, vid respektive institution. Vid dessa tillfällen presenterade projektledaren de frågeställningar som ansågs vara mest intressanta att få belysta samt vad projektet kunde erbjuda i form av stöd, kontakter och ersättning till studenterna. Projektledaren har haft löpande kontakt med studenterna under uppsatsarbetets gång. Kontakterna har inneburit granskning och återkoppling på t.ex. uppsatsernas frågeställningar, frågor i intervju- och enkätundersökningar, manus i olika faser av uppsatserna. Att låta studenter utifrån många olika ämnesområden skriva uppsatser kring nedläggningen har visat sig vara mycket fruktbart. Studenternas olika bakgrund, vetenskapliga metoder samt relativt sett oberoende ställning i förhållande till det de har undersökt, gör deras resultat mycket angelägna. Kravet från projektets 4 För mer information kring projektet Vitbok Eslövs organisation m.m., se bilaga II. 6

sida har varit att uppsatserna blivit examinerade och godkända vid respektive institution. Vissa uppsatser har emellertid inte blivit färdiga i tid och därmed inte kunnat användas i vitboken. Därigenom har vissa frågeställningar inte blivit belysta inom projektets tidsram. Det har till viss del även berott på svårigheter med att intressera studenter för vissa specifika frågeställningar. Generaliserbarhet De utmaningar och möjligheter som funnits i Eslöv bör även finnas i en del andra kommuner i landet. Går det att generalisera utifrån fallet Eslöv? Kritiken mot fallstudier handlar i första hand om att det inte går att dra några generella slutsatser från dessa resultat, även om vissa forskare emellertid hävdar att detta är möjligt under vissa förutsättningar. 5 Kritiken bör dock ställas mot fallstudiens fördelar. För genom fallstudien går det att följa ett pågående förlopp eller att rekonstruera ett tidigare historiskt skeende. Den ger en möjlighet att tränga in i och förstå komplicerade händelseförlopp och processer, som gör att man kan skapa en helhetsbild av en inträffad eller pågående förändring. Genom jämförelser av liknande fall nås mer generaliserbar kunskap. I vissa av uppsatserna i projektet Vitbok Eslöv görs sådana jämförelser. Dessutom anses det goda exemplets makt vara undervärderat i vetenskapliga sammanhang. 6 1.3 Material Källmaterialet för vitboken utgörs i första hand, vilket tidigare nämnts, av de uppsatser som skrivits inom ramen för projektet Vitbok Eslöv. Resultat från uppsatserna bygger på de tolkningar och analyser som studenterna gjort av sitt material. Uppsatserna bygger delvis på material som redan är framtaget av andra, men i stor utsträckning på material som studenterna själva har tagit fram genom intervjuer och enkäter. Genom en kontinuerlig kontakt med uppsatsförfattarna, har en ram för tolkning av uppsatsresultaten vuxit fram. I vissa fall har kontakter tagits med studenterna även efter det att deras uppsatser examinerats, när det funnits behov av resultattolkning. Det har varit viktigt att försöka förstå den situation och de förutsättningar som rådde då studenterna gjorde sina studier, för att kunna tolka och granska uppsatsernas resultat så kritiskt som möjligt. Nedläggningsprocessen i sin helhet har belysts av studenter som har olika ämnesbakgrund och teoretiska referensramar, dessutom har vissa frågeställningar varit återkommande i en del av uppsatserna. Därigenom har ytterligare förutsättningar givits för att kunna vara ifrågasättande och reflekterande, när uppsatsresultaten tolkats. Samtidigt har förståelsen för processen i sin helhet ökat. Vitboken bygger även till viss del på sådant källmaterial som studenterna inte har granskat eller behandlat i sina studier. Exempel på sådant material, som vit- 5 Se Lundquist, 1993, s 105 6 Ibid. 7

boksförfattaren analyserat, är vissa rådata från enkätundersökningar som studenter genomfört. 1.4 Konsekvenser av en nedläggning i modellform Myrdals teorier om kumulativa förlopp har inspirerat många av de regionala utvecklingsstrategier som använts runtom i världen, ända från 1960-talet fram till idag. Utgångspunkten för resonemanget kring kumulativa tillväxtförlopp är tanken om att ekonomisk tillväxt inte sker med samma styrka i ett lands olika regioner, istället uppstår ekonomisk obalans mellan olika regioner. Obalansen tenderar att förstärkas genom»goda«eller»onda cirklar«, som initierats av någon genomgripande förändring. En större företagsetablering är exempel på en sådan, positiv, omvälvande händelse som kan generera ett kumulativt tillväxtförlopp. En nedläggning av ett större företag eller uppsägningar av stora delar av arbetskraften är exempel på negativa händelser som kan initiera det motsatta förloppet, d.v.s. ett kumulativt stagnationsförlopp. 7 Enligt Myrdal finns det inga tendenser till stabilisering i jämviktslägen. När utvecklingen väl kommit igång kan den sägas vara självförstärkande eller självgenererande, eftersom en förändring i ekonomin anses framkalla fler förändringar i samma riktning. 8 Den engelske forskaren Keeble har influerats av Myrdals teorier om kumulativa förlopp. Keeble har utvecklat en modell som beskriver tillväxten i en region som en kumulativ process, där nya händelser påverkar varandra i ett kretslopp. 9 Modellen beskriver hur lokaliseringen av en stor och betydelsefull industri påverkar olika beroende verksamheter på orten och i regionen. Studier av konsekvenser vid nedläggningar av Öresundsvarvet i Landskrona samt Barsebäcksverket, har utgått från en modifierad variant av Keebles modell. 10 Modellens tillämpning i dessa båda studier har legat till grund för följande beskrivning av ett kumulativt stagnationsförlopp, se figur 1.1. 7 Myrdal, 1957, s 23. 8 Myrdal, 1957. 9 Keeble, 1967, s 258ff. 10 Länsstyrelsen i Skåne län, Rapport 97:30, 1997.; Andersson, 1978. 8

Driftsinskränkning eller företagsnedläggning Minskad lokal befolkning och sysselsättning Minskad efterfrågan på lokalt framställda varor och tjänster B Försämrad produktionsmiljö A Problem för beroende verksamheter som levererat varor och tjänster till företaget. C D Ändrad inriktning på offentlig verksamhet. Minskad byggnadsaktivitet. Ökad social service. Minskade kommunala intäkter Minskat underlag för olika kommersiella verksamheter Minskat skatteunderlag i kommunen. Figur 1.1. En modell över ett kumulativt stagnationsförlopp. 11 En förutsättning för modellen är att företaget ska vara stort och betydelsefullt för orten och regionen. Det kriteriet uppfylls väl i föreliggande fall, se kapitel 2. När ett sådant företag lägger ned sin verksamhet innebär det en minskad lokal efterfrågan på varor och tjänster. Företaget behöver inte längre några insatsvaror eller tjänster, vilket innebär problem för direkt beroende verksamheter t.ex. underleverantörer. Detta påverkar i sin tur ortens övriga näringsliv negativt. Produktionsmiljön på orten försämras och risken finns att andra företag på orten tvingas dra ned på sin verksamhet eller till och med lägga ned den kretsloppet A är därmed slutet. Den mest påtagliga konsekvensen när verksamheten försvinner är att arbetskraften inledningsvis blir arbetslös, vilket är orsaken till kretsloppet B. Direkt efter en nedläggning finns ett stort överskott av yrkeskunnig personal. Om inga nya sysselsättningsmöjligheter finns på orten eller på pendlingsavstånd från den, föreligger risken att folk flyttar dit jobben finns. På längre sikt kan det innebära att det lokala utbudet av utbildad arbetskraft minskar. Detta ställer krav på åtgärder av arbetsmarknadspolitisk karaktär. Om inga åtgärder sätts in, kan svårigheterna med att finna kvalificerad arbetskraft medföra att företag som funderat på att etablera sig på orten väljer att lokalisera sin verksamhet annorstädes. Det innebär en negativ påverkan på ortens utvecklingsmöjligheter. Kretslopp C orsakas av att den minskade sysselsättningen och befolkningen på orten påverkar den lokala köpkraften i negativ riktning. De som drabbas av arbetslöshet får i regel en lägre inkomst att disponera. Genom att vissa väljer att flytta för att få nytt arbete påverkas ortens befolkning negativt. I båda fallen minskar efterfrågan på lokalt framställda varor och tjänster och därmed försämras försäljningen hos befintliga kommersiella verksamheter t.ex. för detaljhan- 11 Efter bearbetning av Andersson, 1978, s 30. 9

deln. Det innebär i sin tur en försämring av den lokala produktionsmiljön med nedläggningar av andra verksamheter som en tänkbar följd. Kretsloppet D kan ses som en funktion av de tre tidigare kretsloppen. Neddragningar hos leverantörer, minskad befolkning och köpkraft på orten, samt färre eller försämrade villkor för övriga kommersiella verksamheter innebär att underlaget för skatter i kommunen minskar. Därigenom minskar de kommunala intäkterna. Inriktningen på den offentliga verksamheten måste ändras. Infrastruktursatsningar får stå tillbaka. Annan offentligtfinansierad verksamhet måste emellertid byggas ut då t.ex. den kommunala sociala servicen måste utöka sitt stöd för arbetslösa och deras familjer. Vidare krävs olika arbetsmarknads- och näringspolitiska åtgärder för att attrahera nya företag och skapa nya jobb. Modellen presenterar en kraftigt förenklad bild av ett samhällsekonomiskt förlopp. Invändningar mot modellen pekar bland annat på svårigheter att kvantifiera multiplikatoreffekternas storlek, eftersom majoriteten av empiriska studier hittills har rört effekter av nyinvesteringar och inte av företagsnedläggningar. 12 I föreliggande rapport används modellen som en övergripande teoretisk tankeram för vad som händer på en ort eller i en region vid en nedläggning av ett större företag. Modellen ger inga förslag på lösningar och strategier för att ta sig an de tänkbara konsekvenserna av en nedläggning. Den illustrerar emellertid en del möjliga problem och frågor med koppling till en nedläggning, vilka även har relevans för denna studie. Hur vänder eller förhindras till exempel ett kumulativt stagnationsförlopp? Vilka insatser krävs? Det som skett i Eslöv är ett exempel på en sådan vändning. Modellen utgör en utgångspunkt för fortsättningen av denna skrift. Delar av det arbete som varit bidragande till vändningen kommer att presenteras och analyseras. Andra teoretiska ansatser som är viktiga för analyser i denna rapport, beskrivs i viss utsträckning i respektive kapitel. För en närmare och djupare beskrivning av de teorier som ligger till grund för enskilda uppsatsers resultatanalyser, hänvisas till respektive uppsats. 1.5 Tidigare studier kring företagsnedläggningar En litteratursökning kring företagsnedläggning och företagsnedläggelse visar att det har skrivits en hel del rapporter i ämnet. Det skrevs framför allt en rad rapporter under 1970-talet och början av 1980-talet. Under 1990-talet har dock endast ett fåtal publicerats. Under senare halvan av 1990-talet har en rad större företags- och verksamhetsnedläggningar ägt rum. Det gäller bland annat Ericsson i Norrköping, Lear Corporation i Bengtsfors, Volvo Aero i Arboga samt F 15 i Söderhamn. Endast en utredning verkar ha blivit publicerad utifrån dessa nedläggningar, den handlar om Söderhamnsfallet. 13 12 Länsstyrelsen i Skåne län, Rapport 97:30, 1997, s 13. 13 SOU 1998:89. Den statliga kommitténs arbete i samverkan med de lokala aktörerna belyses i denna utredning. 10

Tidigare forskning har belyst nedläggningens konsekvenser för såväl individer 14 som det lokala och regionala näringslivet och arbetsmarknaden. 15 Olika lokala, regionala och centrala aktörers roller och agerande har även behandlats i en rad rapporter. 16 De flesta undersökningarna har genomförts före eller i samband med större företagsnedläggningar. Få undersökningar har gjorts beträffande de långsiktiga effekterna av en nedläggning. Det har gjorts några studier kring nedläggningen av Volvo Excavators som inte initierats av projektet Vitbok Eslöv. I ett par av dessa har nedläggningsarbetet belysts ur företagets respektive de anställdas perspektiv. 17 I en annan av undersökningarna har underleverantörernas situation och kommunens näringspolitik stått i fokus. 18 Studiernas resultat har beaktats i denna rapport. I uppsatser som genomförts inom ramen för föreliggande projekt har, i olika utsträckning, tidigare studier kring företagsnedläggningar använts i såväl belysande som direkt komparativt syfte. Nedläggningen av Öresundsvarvet i Landskrona är den studerade och dokumenterade företagsnedläggning som flest uppsatsförfattare har använt sig av i sina undersökningar. 1.6 Disposition I rapportens andra kapitel beskrivs näringslivets och arbetsmarknadens utveckling i Eslövs kommun. Dessutom belyses Volvo Excavators historik och företagskultur samt företagets del i Eslövs näringsliv. Kapitel tre utgör en beskrivning och analys av nedläggnings- och avvecklingsprocessen av företaget, utifrån både aktörernas och de anställdas perspektiv. I kapitel fyra till sju belyses de aktiviteter som snarast kan hänföras till den förnyelse och förändring som skedde i spåren av nedläggningen. De anställdas situation i denna del av processen presenteras också i det fjärde kapitlet. Den övergripande strukturen i rapporten, med kapitel tre (kring avvecklingsprocessen) och kapitel fyra till sju (om förnyelseprocessen) bör alltså uppmärksammas. Det bör dock påpekas att avvecklings- och förnyelseprocessen löpte parallellt med varandra, ända tills av- 14 Se t.ex. Angelöw, 1988. I denna avhandling presenteras resultaten av ett forskningsprojekt mellan 1981-1984 kring nedläggningen av Öresundsvarvet i Landskrona. I avhandlingen är individens perspektiv i fokus. En del av uppsatserna använder sig av Angelöws resultat för såväl analys som i komparativt syfte. 15 Se t.ex. Andersson, 1978.; Länsstyrelsen i Skåne län, Rapport 97:30, 1997.; NUTEK R 1993:60. 16 Mossfeldt, 1983. I denna rapport beskrivs tjugo års forskning kring företagsnedläggningar. Se även: Mossfeldt, 1987.; Hallin, 1995.; Erixon, 1984. 17 Vitbok. Volvo Excavators nedläggning i Eslöv, Volvo Construction Equipment Group, 2000.; Blennow, 1999. 18 Moodysson & Svensson Henning, 2000. 11

vecklingsprocessen var över. I det åttonde och avslutande kapitlet presenteras rapportens sammanfattande slutsatser. Observera att det inte finns någon generell sammanfattning i rapporten. Sammanfattningarna i kapitel tre till sju samt de sammanfattande slutsatserna i kapitel åtta ger dock en övergripande bild av rapportens resultat och slutsatser. 12

2 Utvecklingen i Eslövs kommun och Volvo Excavators I följande kapitel ges en beskrivning av den utveckling som skett inom såväl Volvo Excavators som den kommun där företaget verkat. Genom denna bakgrundsbeskrivning ökar möjligheterna till förståelse och tolkning av de processer som presenteras i de senare kapitlen. 2.1 Eslövs strukturella utveckling Befolkning, sysselsättning och arbetslöshet Befolkningen i Eslövs kommun har ökat med 8,7 % under perioden 1970 2000, från 26205 till 28487 invånare, se figur 2.1. Efter 1974 kan en mindre befolkningsökning observeras samt en större efter 1987. Befolkningen i Eslövs kommun var som störst 1995 med 28543, därefter har den minskat varje år fram till 1999. Under 1999 sjönk befolkningen med 87 personer för att sedan öka med 246 personer under 2000. 19 Sysselsättnings- och befolkningsutvecklingen i Eslövs kommun följde varandra relativt väl mellan 1970 1980. Befolkningen ökade med 2 % och sysselsättningen med 5 % under denna period. Under 1980-talet fortsatte ökningen av både befolkningen och sysselsättningen. År 1990 var sysselsättningstalet som högst, 13319 personer i sysselsättning. Mellan åren 1990 och 1998 sjönk emellertid sysselsättningen med 18 %, medan befolkningen ökade med 2 %. År 1998 hade Eslöv det lägsta sysselsättningstalet under perioden 1970 1998, med 10835 personer sysselsatta. 20 19 Eslövs kommun i siffror 2000, 2000, s 3.; SCB folkmängds- och befolkningsförändringsstatistik 2001 20 Sjölin, 2000, s 17. 13

30000 Befolkningstal 25000 20000 70 75 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98.00 Årtal Figur 2.1. Befolkningsutvecklingen i Eslövs kommun 1970 2000. 21 Eslövs andel av rikets sysselsättning var 0,32 % år 1970. Andelen hade sjunkit till 0,28% år 1998. Under 1990-talskrisens värsta år, 1991 1994, verkar Eslöv ha klarat sig bättre sysselsättningsmässigt än riket. Under 1990-talets andra halva, en period av återhämtning, gäller dock motsatsen. Eslövs andel av rikets sysselsättning sjunker mellan 1995 1998. 22 Av figur 2.2 framgår att den»öppna arbetslösheten«i Eslöv är ungefär densamma år 2000 som 1992. Arbetslösheten har legat lägre i Eslöv jämfört med både Skåne och riket mellan 1992 och 1999. Mellan 1994 2000 återhämtar sig emellertid riket fortare än Eslöv. Arbetslösheten är år 2000 lägre i Sverige än i Eslöv, 4,1 % jämfört med 4,4 %. Förklaringen till den sjunkande arbetslösheten från 1997 och framåt beror till stor del på den högkonjunktur som inleddes då, vilken bidrog till en ökad efterfrågan på arbetskraft. Arbetslösheten minskade mer, relativt sett, i Sverige och Skåne jämfört med Eslöv, mellan 1997 och 2000. Det kan till en del förklaras av uppsägningarna av personal på Volvo Excavators 23 ; först ca 250 personer år 1997 24, därefter totalt 661 personer under 1998 och 1999 i och med nedläggningen, inklusive de 116 anställda som blev uppsagda veckan innan inriktningsbeslutet kom. 21 Eslövs kommun i siffror 2000, 2000, s 3.; SCB folkmängds- och befolkningsförändringsstatistik 2001. 22 Sjölin, 2000, s 19. 23 Telefonintervju Bo Renehed, Arbetsförmedlingen i Eslöv, 2001-03-06. 24 Nedläggning. En facklig organisations agerande vid en nedläggning av ett företag, 1999. 14

Procentuell arbetslöshet 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 Sverige Skåne Eslöv 3,0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Årtal Figur 2.2 Arbetslösheten i procent av befolkningen i Eslöv, Skåne och Sverige, 1992 2000. 25 Sysselsättningen fördelat på näringsgrenar När sysselsättningens sammansättning studeras över tid framträder en del tydliga strukturförändringar i Eslövs näringsliv, se tabell 2.1. Jordbrukets sysselsättning i Eslöv sjunker med 62 % mellan 1970 1998, vilket ska jämföras med rikets tillbakagång på 66 %. Trots denna tillbakagång för jordbrukssektorn är det är värt att notera att hela 6 % av de sysselsatta jobbade inom jordbruket i Eslöv 1998, jämfört med 2 % i hela Sverige. Tillverkningsindustrin sysselsatte 4414 personer 1970, vilket motsvarade 36 % av den totala sysselsättningen och var därmed den sektor i Eslöv som sysselsatte flest personer. Motsvarande siffra för riket var 28 %. Tillverkningsindustrin hade 1998 fortfarande en stark ställning i Eslöv. Av den totala sysselsättningen i Eslöv återfanns 33 % inom tillverkningsindustrin, jämfört med 20 % för riket. År 1998 sysselsatte den offentliga sektorn flest människor, både i Eslöv och i riket som helhet. 25 Statistik från Länsarbetsnämnden i Skåne län. Statistiken avser den s.k. öppna arbetslösheten i relation till befolkningen. Siffrorna avser årsgenomsnitt. 15

Tabell 2.1. Sysselsättningen fördelat på näringsgrenar i Eslöv och Sverige. 26 Eslöv Sverige Näringsgren 1970 1998 Förändring i procent 1970 1998 Förändring i procent Jordbruk 1.845 703 62 283.342 95.495 66 Gruvor 9 11 +22 19.760 9.739 51 Tillverk 4.244 3.604 15 1.015.198 774.078 24 El, gas 52 66 +27 26.935 29.586 +11 Bygg 1.026 543 47 336.377 224.889 33 Handel 1.394 1.144 18 522.719 537.721 +3 Samfärdsel 528 453 14 254.787 300.064 +18 Bank 297 495 +67 183.469 416.075 +127 Off. förvaltn 2.190 3.816 +74 948.797 1.540.499 +62 Totalt 11.585 10.835 6 3.591.384 3.928.146 +9 Tjänstenäringen är den sektor som ökar mest i Sverige, men denna trend är inte lika tydlig i Eslöv. Sysselsättningen inom den tjänsteproducerande sektorn är procentuellt lägre i Eslöv än i riket. Närheten till de större städerna Malmö, Lund och Landskrona, med deras stora tjänsteutbud, kan ha medfört att den lokala efterfrågan på tjänster blivit lägre i Eslövs kommun. 27 Mot bakgrund av kommunens storlek och näringsstruktur får emellertid tjänstesektorns utveckling i Eslövs kommun anses vara fullt rimlig. Pendling Som pendlare definieras alla förvärvsarbetande som har sin arbetsplats lokaliserad i en annan kommun än bostadskommunen. Eslövs kommun har haft ett nettopendlingsminus under perioden 1980 till 1998, se tabell 2.2. Pendlingsunderskottet ökade markant mellan åren 1997 och 1998, på grund av att antalet utpendlare ökade samtidigt som antalet inpendlare minskade något. Under 1998 hade följande kommuner störst andel av den totala inpendlingen till Eslövs kommun: Lund 21 %, Höör 20 %, Hörby 11 % och Malmö 8 %. Av utpendlingen från Eslövs kommun skedde störst andel till följande kommuner under 1998: Lund 44 %, Malmö 20 %, Kävlinge 5 %, Höör 4 % och Hörby 3%. 28 Eslövs nära läge till de större kommunerna Malmö och Lund har stort förklaringsvärde i sammanhanget, se kartan i figur 2.3. 26 Sjölin, 2000, s 18. 27 Kommunledningskontoret, Rapport 1, 1998. 28 Eslövs kommun i siffror 2000, 2000, s 10f. 16

Tabell 2.2. Ut- och inpendling över Eslövs kommungräns 1980 1998. 29 År Antal utpendlarpendlare Antal in- Nettopendling 1980 3560 2800 760 1985 4263 3165 1098 1990 4973 3570 1403 1994 4684 3608 1076 1996 4818 3761 1057 1997 4751 3655 1096 1998 5149 3619 1530 Hssleholm Helsingborg Kristianstad Esl v K penham n Malm Lund 0 50 100 Km Figur2.3. Karta över Skåne, delar av Själland och Bornholm. 29 Eslövs kommun i siffror 2000, 2000, s 11. 17

Utbildningsnivån Totalt sett är utbildningsnivån lägre hos befolkningen i Eslövs kommun jämfört med såväl Skåne som riket, se tabell 2.3. Andelen med eftergymnasial utbildning är drygt 20 % i Eslöv, vilket ska jämföras med drygt 26 % i Skåne respektive riket. Tabell 2.3. Utbildningsnivån 1999 i Eslöv, Skåne och Sverige, hos personer mellan 16 74 år. 30 Eslöv Skåne Län Sverige Förgymnasial 33,8% 30,5% 29,3% Gymnasial 45,8% 43,4% 44,4% Eftergymnasial 20,4% 26,2% 26,3% Totalt 100% 100% 100% 2.2 Volvo Excavators utveckling Volvo Excavators ingick i en koncern Volvo är en av världens största tillverkare av lastbilar, bussar och anläggningsmaskiner, och har ledande positioner inom såväl marin- och industrimotorer som flygmotorkomponenter. Volvokoncernen hade i medeltal 71838 anställda runtom i världen under 1997. Under 1998 och 1999 var medelantalet anställda 76628 respektive 53148. Volvo Personvagnar såldes under 1999, vilket bör beaktas i sammanhanget. Koncernens nettoomsättning var 125.019 MSEK under 1999. 31 Volvo Construction Equipment Group är en av världens ledande tillverkare av anläggningsmaskiner. Mer än 100 olika modeller ingår i produktsortimentet, däribland grävmaskiner. Under 1999 hade Volvo Construction Equipment Group en bruttoförsäljning på 19295 MSEK och ca 8900 anställda. Volvos grävmaskiner utvecklas och tillverkas (efter nedläggningen av Volvo Excavators i Eslöv) i Changwon i Sydkorea och i Konz-Könen i Tyskland. Bland Volvos grävmaskiner finns sju bandmodeller och tre hjulmodeller. 32 Åkermans/Volvo Excavators betydelse i Eslövs näringsliv Under perioden 1970 1997 kom Åkermans/Volvo Excavators att spela en allt viktigare roll när det gällde andelen sysselsatta i Eslövs kommun, se figur 2.4. 30 SCB, utbildningsstatistik. 31 Volvo. Årsredovisning 1999, 2000, s 74. 32 Volvo Construction Equipment Group, översikt 2000. 18

Företaget sysselsatte 3,5 % av kommunens förvärvsarbetande år 1970. Andelen hade ökat till 8,5 % 1997. Den största andelsökningen kom under 1970-talet då Åkermans sysselsättning ökade med nästan 124 %, från 432 till 966 anställda. Under motsvarande period ökade kommunens sysselsättning med knappt 5 %. Efter att Åkermans sysselsättningsandel sjunkit i början av 1980-talet steg den kraftigt under andra halvan av 1980-talet. Åkermans sysselsatte som mest 1150 personer år 1989. Detta år sysselsatte man nästan 9 % av kommunens förvärvsarbetande, vilket var den högsta andelen under perioden 1970 1997. 33 10 9 andel i % 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 år Figur 2.4. Åkermans/Volvo Excavators andel av sysselsättningen i Eslövs kommun, åren 1970 1997. 34 Åkermans/Volvo Excavators andel av sysselsättningen inom tillverkningsindustrin i Eslöv steg också mellan 1970 1997. Från 10 % år 1970 till drygt 25 % år 1997. Värt att notera är att under 1990-talets krisår tappade företaget mindre sysselsättning än tillverkningsindustrin som helhet i kommunen. 35 Arbetskraften Enligt Arbetsförmedlingen var genomsnittsåldern på Volvo Excavators 47 år, vilket betraktas som högt. 36 Hos de tidigare anställda på Volvo Excavators som hade ett nytt arbete i april maj 2000, var medelåldern knappt 43 år. 37 Enligt Jen- 33 Sjölin, 2000, s 28f. 34 Ibid, s 29. 35 Sjölin, 2000, s 29f. 36 Norman, 1999. 37 Jensen, 2001, s 14. 19

sens undersökning av denna grupp hade nästan 35 % endast haft Åkermans/Volvo Excavators som arbetsgivare. De anställda hade i genomsnitt arbetat i drygt 18 år vid företaget. Vidare hade de i medeltal arbetat 6 år hos andra arbetsgivare. 38 Av de anställda var drygt nio av tio män, vilket framgår av tabell 2.4. Tabell 2.4. Arbetskraftens sammansättning. Kollektivanställda 39 69 % Tjänstemän 31 % Män 40 92 % Kvinnor 8 % Företagets historia Lars Petter Åkerman köpte 1889 det Ljungbergska gjuteriet i Eslöv. Året därpå startade Åkermans. Bland företagets produkter fanns bland annat torvmaskiner, tröskverk och ångmaskiner. Efter många svåra år för Åkermans kom vändningen i och med första världskriget. Vinsten sköt i höjden. Bernt Lorentz Åkesson, kallad BLÅ, tillträdde som VD 1915. 41 När bilismen tog fart under 1920-talet krävdes bättre vägar och därmed maskiner för vägentreprenad. 1924 började Åkermans tillverka vägmaskiner av olika slag. Efter en tid var dessa företagets dominerande produkter. Åkermans drabbades hårt av den ekonomiska depressionen på 1930-talet. Omsättningen sjönk drastiskt och antalet anställda minskade från 120 till 35 personer. Åkermans började tillverka grävmaskiner 1938. Året därpå var den första maskinen färdig. B.L. Åkesson införde 1945 ett vinstdelningssystem som ett led i att försöka behålla arbetskraften, bland annat i konkurrensen med varven i Landskrona och Malmö. 42 Nils Linander efterträdde B.L. Åkesson, som VD, 1953. Han tog över ett stabilt företag. Något år senare fattades ett för företaget viktigt beslut, nämligen att koncentrera tillverkningen till grävmaskiner. 1965 börsintroducerades Åkermans. På 1960-talet började företaget att tillverka hydraulikdrivna grävmaskiner. De tidigare grävmaskinerna drevs med linor. Åkermans blev 1972 ensam tillverkare av grävmaskiner i Sverige. Perioden 1950 till 1980 innebar goda tider för 38 Ibid, s 25. 39 Jensen, 2001. (Statistiken betr kollektivanställda och tjänstemän grundar sig på samtliga 661 anställda) 40 Öreberg, 2001. (Statistiken betr män och kvinnor grundar sig på antalet anställda vid företaget den 31 mars 1999, vilket var 563 stycken) 41 En 111 år lång verkstadsepok är över i Sydsvenska Dagbladet, 2000-04-01. 42 Ibid. 20

företaget. Det expanderade successivt, med dotterbolag i Norden och senare även i USA. 1980 var Åkermans Sveriges vinstrikaste verkstadsföretag. I slutet av 1982 kom emellertid de första rapporterna om problem för företaget, vilket resulterade i det första varslet om uppsägningar på 36 år. 43 Konkurrensen hade hårdnat på marknaden, samtidigt som byggmarknaden hade mättats i Norden, där Åkermans hade sina flesta kunder. Åkermans redde dock ut situationen och slapp att säga upp någon personal. Företaget producerade 1985 över 1000 grävmaskiner per år, hade fler än 1000 personer anställda i Eslöv och omsättningen översteg 1000 miljoner kronor. Under 1988 övertog VME, Volvo Michigan Euclid, familjen Linanders kontrollpost i Åkermans och blev därmed företagets största ägare. 44 Volvo ägde 50 % av aktierna i VME. Bertil Nordahl övertog posten som VD 1990. Senare samma år lade VME ett bud på Åkermans. Under 1991 genomfördes affären och VME Excavators blev därmed ny ägare till Åkermans. Framtiden såg ljus ut, men förutsättningarna var i själva verket annorlunda. Det tidigare familjebolagets kultur kom att krocka med en multinationell företagskultur. 1990-talet kantades av nedskärningar i personalstyrkan, omorganiseringar av verksamheten samt verkställande direktörer som kom och gick. Företagets fabriker i Lund och Karlskrona lades ned 1991, vilket innebar att 650 arbetstillfällen försvann. 45 1992 avgick Bertil Nordahl som VD. Samma dag som den nya VD:n Henrik Karlsson tillträdde sades 200 anställda upp vid Eslövsfabriken. Successivt började företagets försäljning att stiga och det satsades stort i Eslöv. Målet var att tolv nya modeller skulle utvecklas. 1994 utsågs Volvo Excavators till årets företag i Mellanskåne. De höga produktutvecklingskostnaderna var emellertid en bidragande orsak till att företaget året därpå började göra årliga förluster på 200 miljoner kronor. 46 Volvo köpte Clark Equipments aktier i VME 1995 och därmed blev företaget ett helägt dotterbolag inom Volvokoncernen. 47 Folke Becker tillträdde som ny VD 1997. I maj samma år sades omkring 250 av de 950 anställda upp. Året därpå köpte Volvo en Samsungfabrik i Sydkorea på Beckers inrådan. 48 Inriktningsbeslutet om nedläggning I ett pressmeddelande från den 1 december 1998 meddelar Volvo Construction Equipment Group att Volvo Excavators styrelse har fattat ett inriktningsbeslut 43 Eslövs lovande hundraåring dog i förtid i Sydsvenska Dagbladet, 1999-07-30. 44 En 111 år lång verkstadsepok är över i Sydsvenska Dagbladet, 2000-04-01. 45 Ibid. 46 Lyckan på Grävmaskinsvägen blev kort i Sydsvenska Dagbladet, 1999-07-31. 47 Nedläggning. En facklig organisations agerande vid en nedläggning av ett företag, 1999. 48 En 111 år lång verkstadsepok är över i Sydsvenska Dagbladet, 2000-04-01. 21

om att lägga ner tillverkningen av grävmaskiner vid anläggningen i Eslöv. 49 När beslutet om nedläggning togs gick Eslövsfabriken med 1 miljon kronor i förlust per arbetsdag, vilket den hade gjort de senaste två åren. 50 Totalt arbetade 661 anställda på företaget vid tidpunkten för beslutet. En vecka tidigare hade 116 anställda sagts upp enligt ett tidigare varsel, men deras uppsägningstid hade alltså precis börjat löpa. Motivet för nedläggningen var den dåliga lönsamheten vid anläggningen i Eslöv, till följd av den höga kostnadsnivån. Köpet av Samsungs tillverkning av anläggningsmaskiner framhölls vidare ha påverkat beslutet:»genom förvärvet i Sydkorea har Volvo fått direkt tillgång till en komplett serie grävmaskiner, en effektiv produktion och en ny plattform i Asien. Den koreanska hemmamarknaden är normalt en av de största i världen«. 51 Vidare framkom i pressmeddelandet att situationen förstärktes av att många asiatiska grävmaskiner exporterades till Europa, vilket ökade marknadskonkurrensen. Efter att Volvo Construction Equipment hade köpt den koreanska grävmaskinstillverkaren Samsung 1998 ansågs det inte vara realistiskt att fortsätta tillverka larvburna grävmaskiner i Eslöv. Däremot bedömdes det då finnas möjligheter att fortsätta tillverkningen av hjulburna grävmaskiner för den europeiska marknaden. Denna tillverkning skulle dock kräva betydligt mindre organisation och verkstadsyta. Den nya VD som anställdes i november 1998, Lars Rohwer, hade därför som sin främsta uppgift att minska företaget till den storlek som behövdes. Vid sitt tillträde var den nye VD:n medveten om risken för en total nedläggning av verksamheten, men även om möjligheten att driva verksamheten vidare, fast i mindre skala. 52 När inriktningsbeslutet om nedläggning kom, en månad efter bytet av VD, stod det emellertid klart att tillverkningen av hjulburna grävmaskiner skulle ske på anläggningen i Konz i Tyskland. Anledningen till det beslutet var enligt företaget att i Tyskland fanns den största marknaden för denna typ av grävmaskiner. 53 Ett tiotal anställda på verksamheten i Eslöv, som hade rätt kompetens, skulle erbjudas arbete i Korea respektive Konz. 54 49 Press Information, Volvo Construction Equipment Group. Volvo planerar lägga ned verksamheten i Eslöv. 1 december 1998. 50 Vitbok. Volvo Excavators nedläggning i Eslöv, Volvo Construction Equipment Group, 2000, s 1. 51 Press Information, Volvo Construction Equipment Group. Volvo planerar lägga ned verksamheten i Eslöv. 1 december 1998. 52 Vitbok. Volvo Excavators nedläggning i Eslöv, Volvo Construction Equipment Group, 2000, s 1. 53 Press Information, Volvo Construction Equipment Group. Volvo planerar lägga ned verksamheten i Eslöv. 1 december 1998.; Vitbok. Volvo Excavators nedläggning i Eslöv, Volvo Construction Equipment Group, 2000, bilaga 1. 54 Vitbok. Volvo Excavators nedläggning i Eslöv, Volvo Construction Equipment Group, 2000, bilaga 1. 22

Företagskulturen på Åkermans och Volvo Excavators För att kunna förstå de upplevelser och erfarenheter personer har av sin organisation, är det av betydelse att ha insikt i det sammanhang som dessa personers berättelser är hämtade från, det vill säga något om organisationens historia och kultur. Åkermans och Volvo Excavators historik har beskrivits i korta drag ovan. Företagets kultur, kallad Åkermansandan, var stark. 55»Det var något väldigt fint att jobba på Åkermans. Sa man att man skulle börja på Åkermans kunde man höra folk säga: - Ja, då har du din framtid tryggad. Vi låg dessutom väldigt högt lönemässigt under 60, 70 och 80-talet. Så att säga att det funnits en bruksmentalitet här är en underdrift.«56 Företaget hade en stor betydelse inte bara för dem som arbetade på företaget.»åkermans var ett med Eslöv, Eslöv ett med Åkermans, det var kärnan i Eslöv«, enligt Arkenhult som har undersökt platsen och dess betydelse för företagen i Eslöv. 57 Folk som inte själva arbetade på företaget kände ofta någon som gjorde det. Företaget hade gott rykte bland ortens befolkning. 58 För Åkermans var platsen, det vill säga lokaliseringen till Eslöv, betydelsefull. Enligt Arkenhult kan en bidragande orsak ha varit att ägarfamiljen var känd i Eslöv och förtrogen med platsens spelregler. 59 Jensen menar att Åkermansandan visar upp många gemensamma drag med det som i litteraturen beskrivs som en stark kultur:»en kultur som dominerar organisationen och som i hög grad styr medlemmarnas beteende.«60 Anledningar som han för fram är för det första att kulturens innehåll var i princip detsamma i hela organisationen. Att företaget uppvisade geografisk koncentration är en viktig förklaring i det sammanhanget, därigenom riskerade kulturen inte att splittras upp i en rad subkulturer. Det bör dock påpekas att företaget till och från hade tillverknings- och försäljningsenheter utanför Eslöv under de sista decennierna. För det andra, menar Jensen, att stabiliteten i organisationens»medlemskår«har varit en bidragande orsak till att kulturen reproducerats över flera generationer, vilket svetsat dem samman både praktiskt och kulturellt. Att folk stannade länge i organisationen är ett uttryck för detta. Det gällde även för företagets högsta ledning under en lång tid, mellan 1915 och 1990 hade företaget endast två olika verkställande direktörer. Företagets lärlingsskola som startades i början av 1900-talet och lades ned 1998, är en tredje viktig faktor i skapandet 55 Jensen, 2001, s 11. 56 En facklig organisations agerande vid en nedläggning av ett företag, 1999. (Det saknas sidnumrering i rapporten). 57 Arkenhult, 2000, s 17. 58 Jensen, 2001. 59 Arkenhult, 2000. 60 Jensen, 2001, s 11. 23

och upprätthållandet av företagets kultur. Genom lärlingsskolan integrerades nya personer stegvis i organisationen och fick därigenom lära känna olika delar av företaget. Via lärlingsskolan bands personerna till organisationen och samtidigt säkrades återväxten av arbetskraft. Slutligen anser Jensen att vinstdelningssystemet, som infördes redan i mitten av 1940-talet, gav de anställda ett gemensamt mål för sina och organisationens strävanden. Samtidigt hade systemet en viss stabiliserande verkan då det fick folk att stanna i företaget. 61 Samhörigheten inom Åkermans visade sig bland annat genom att de anställda kunde enas kring centrala värden och känna en tillhörighet till företaget och varandra, enligt Jensen. Följande tidigare anställds uttalande illustrerar detta, samtidigt som det pekar på en förändring när företaget kom att tillhöra en koncern:»åkermansandan, ja då var vi en stor familj och var i Eslöv samtliga, besluten fattades på ort och ställe, ingen storebror någon annanstans i Sverige tog beslut som var kanske inte så populära för oss alltid.«62 I och med Volvos övertagande av Åkermans uppstod vissa svårigheter att överblicka alla delar i företaget, vilket därmed förmodligen påverkade delaktigheten i företagets verksamhet. En tidigare anställd uttrycker det så här:»det blev för stort med Volvo liksom, det var ett stort företag. Så jag tror att man kände sig mer som en i mängden så där liksom på Volvo, medan man kände sig som speciell på Åkermans tror jag.«63 I tider när Volvo Excavators gick dåligt fanns det en känsla av»vi«och»dem«i organisationen, eftersom medarbetarna verkade sakna delaktighet i organisationen och dess framtid, enligt Stensdotter Jönsson. 64 Den tidigare Åkermansandan var svår att förena med det nya företaget och den koncern som företaget blev en del av. Avståndet till beslutsfattarna ökade när Volvo tog över företaget. Därigenom fick de anställda svårare att bedöma på vilka grunder beslut fattades som gällde verksamheten i Eslöv, enligt Jensen. I takt med att personal sades upp och delar av tillverkningen flyttades från Eslövsfabriken fick Åkermansandan sig ytterligare en knäck, vilket en tidigare anställd uttrycker så här:»/ / man kände att man jobbade för något eget när det var Åkermans, jag tror att det försvann redan när det blev Volvo. Då försvann nog mycket av Åkermansandan. / / Det kändes att det var ett större företag, liksom många grejer lades ut på lego istället, vi tillverkade inte alls lika mycket själv. Jag tror det var det många kände att dom själva fick göra grejer till maskinerna, då köpte vi det utifrån och då blev det ju inte det samma, det blev bara monteringen kvar till slut.«65 61 Ibid, s 11f. 62 Ibid, s 23. 63 Ibid. 64 Stensdotter Jönsson, 2000, s 35f. 65 Jensen, 2001, s 24. 24

2.3 Kommunalt agerande före nedläggningsbeslutet Näringspolitiska problemformuleringar och strategier före nedläggningen Enligt Hansson uppmärksammade kommunen en rad problem av näringslivskaraktär före nedläggningen 66. Den ensidiga näringslivsstrukturen var ett problem som lyftes fram. Att en stor andel företag verkade inom verkstadssektorn, samt att små företag i stor utsträckning agerade underleverantörer till de större, uppmärksammades som ett problem. Utbildningsnivån bland kommunmedborgarna ansågs vidare vara alltför låg. Detta hängde ihop med att kunskap och kompetens framöver antogs komma att betyda mycket för utvecklingen av näringslivet, till exempel dess anpassningsförmåga vid förändringsprocesser. Ytterligare ett problem som uppmärksammades var att kunskapsinnehållet måste öka i företagens produktion, d.v.s. förädlingsvärdet ansågs vara för lågt. Kommunens problemformuleringar för näringslivet hängde alltså i stor utsträckning samman med kommunens näringslivsstruktur. De strategier som framhölls före nedläggningen i Eslöv var tämligen allmängiltiga och vaga, enligt Hansson. Det framhölls ett stort antal strategier och syften med näringslivspolitiken. Inget tydligt tillvägagångssätt presenterades. Istället framhölls allmänt gynnsamma förutsättningar för ekonomiska aktiviteter, bl.a. geografiskt läge, närhet till utbildningsinstitutioner och stora marknader, kommunikationer o.s.v. 67 Anställningen av en näringslivschef, som påbörjade sin tjänst i början 1998, var ett led i att arbeta aktivt med näringslivsfrågorna i kommunen. 68 Oro i samband med köpet av Samsung Mellan februari och juni 1998 förhandlade Volvo Construction Equipment Group med Samsung om att köpa deras entreprenadsida. Den 1 juli tog Volvo Excavators över fabriken i Sydkorea. 69 Redan under uppköpsförhandlingarna, när det ryktades om uppköp, reagerade kommunstyrelsens ordförande i Eslöv, i ett pressmeddelande. 70 Reaktionen gällde att produktionen i Eslöv vid ett uppköp skulle komma att stå för en satellittillverkning, medan tillverkningen i Sydkorea blev centrat. Kommunen antog att detta på kort sikt skulle innebära personalneddragningar vid företaget, utöver de redan hundratalet anställda som skulle komma att sluta under 1998, på grund av tidigare rationaliseringar. I ett längre 66 Hansson, 2000. 67 Ibid. 68 Malmsten & Ovallius Badri, 2001. 69 Nedläggning. En facklig organisations agerande vid en nedläggning av ett företag, 1999. 70 Neddragningar på Volvo Excavators AB, pressmeddelande 1998-05-11. Avsändare Gunnar Nilsson, kommunstyrelsens ordförande. Kommunstyrelsen 1998 Dnr 166, Eslövs kommun. 25