Råd kring maten och måltiden

Råd kring maten och måltiden för hemtjänstpersonal i ordinärt boende och omvårdnadspersonal på särskilt boende Inledning Maten är viktig. Den ger oss inte bara näring och energi utan innebär för många ett stort glädjeämne och något att se fram emot under dagen. För att göra måltiden så trevlig som möjligt kan man tänka på att duka fint och presentera maten så att den ser tilltalande ut. Måltidsmiljön har nämligen en stor betydelse för näringsintaget och aptiten. Tanken med Råd kring maten och måltiden är att förmedla tips på god mat som är enkel att bereda/tillaga samtidigt som den är näringsrik. Boken innehåller förslag på rätter till frukost, mellanmål och kvällsmål. Förhoppningsvis kan du som läsare använda detta material som stöd i ditt arbete kring maten tillsammans med kunden. Det är viktigt att man som vårdpersonal är uppmärksam på förändringar hos kunden som är matrelaterade t ex att kunden äter mindre än vanligt och/eller har tugg- och sväljsvårigheter. Genom att tidigt upptäcka och åtgärda eventuella problem med maten så ökar möjligheten för kunden att t ex bibehålla sin livskvalitet och vikt Omsorgsförvaltningen Kristianstads Kommun Kostenheten 2008-06-09 (Reviderad version skapad 090120) 3 Gröt kokt på vatten (1 port) Havregrynsgröt Rågflingegröt 1 dl havregryn 1 dl rågflingor 2 dl vatten eventuellt 1 tsk linfrö 1 ½ dl vatten 1-2 krm salt På spisen: Blanda alla ingredienser och koka ca 5 minuter. I mikrovågsugn: Blanda alla ingredienser i en djup tallrik. Tillaga 2-3 minuter på full effekt eller 750 W. Gröten kan göras mer energirik med hjälp av tillbehör som t ex socker, honung, mos eller sylt. Gröt kokt på mjölk (1 port) denna gröt blir energirik genom att den kokas på mjölk och innehåller olja, russin och linfrö. Berikad havregrynsgröt 0,75 dl havregryn/fiberhavregryn 1,5 dl standardmjölk 1 tsk margarin/olja 1 msk russin 1 msk linfrö/solrosfrön Berikad rågflingegröt 1 dl rågflingor 1 tsk linfrö 2 ½ dl standardmjölk 1-2 krm salt 1 tsk margarin/olja I mikrovågsugn: Värm mjölken i tallrik 1 minut. Vispa ned de övriga ingredienserna och tillaga 2-3 minuter på full effekt eller 750W. Vispa kraftigt före servering. Fiberrik gröt (1 portion) Passar bra vid trög mage! Molinogröt 1 dl vatten 1-2 katrinplommon 1 msk russin 1 msk linfrö 2 msk vetekli 0,5 dl grahamsmjöl 1 dl standardmjölk 1 tsk margarin Kvällen före: Blötlägg frukt och linfrö i vatten över natten. På morgonen: Koka upp den blötlagda blandningen och tillsätt vetekli, mjöl och mjölk. Koka gröten i ca 10 minuter. Tillsätt margarinet. Pajalagröt 1 msk linfrö 1 msk russin 1-2 katrinplommon, hackade i små bitar 1-2 aprikoser, hackade i små bitar 1 krm salt 2 dl vatten 2 msk havrekli 0,5 dl fiberhavregryn Kvällen före: Blötlägg alla ingredienser utom havrekli och havregryn. På morgonen: Tillsätt havrekli och fiberhavregryn. Koka 3-5 minuter under konstant omrörning. Tillsätt eventuellt mer vatten. 5 7

Måltidsordning Måltiderna bör fördelas jämt över dagen. Tre huvudmål frukost, middag, kvällsmat och två-tre mellanmål är en bra fördelning. Förutsättningarna för att kunden ska få i sig tillräckligt med energi och näring samt att blodsockret hålls på en jämn nivå ökar genom att maten serveras och konsumeras på regelbundna tider. För kunder med dålig aptit är det ännu viktigare med jämt fördelade måltider. Flera små mål mat med jämna mellanrum kan öka det totala matintaget. För kunder som äter tillräckligt vid huvudmålen räcker det oftast med enkla mellanmål. 20.00-21.00 10-20 E% Frukost 07.00-08.30 15-20 E% 20.00-21.00 10-20 E% Kvällsmat 17.00-18.30 20-25 E% 09.30-10.30 10-15E% 14.00-15.00 10-15E% Middag 11.00-13.00 20-25E% Regelbunden måltidsordning Bilden visar rekommenderade tider för dygnets olika måltider samt hur många procent av det totala dagsintaget av energi som de bör innehålla. Frukost Grötfrukost En komplett grötfrukost kan bestå av: 1 1,5 dl gröt 0,5 1 dl mjölk sylt/mos 1 smörgås med pålägg 1 dl juice kaffe/te Innehållsförteckning Inledning...3 Måltidsordning...4 Frukost...4 Grötfrukost...4 Gröt kokt på vatten (1 port)...5 Gröt kokt på mjölk (1 port)...5 Gröt med slät konsistens (1 port)...6 Fiberrik gröt (1 portion)...7 Vällingfrukost...8 Välling (1 portion)...8 Filfrukost...9 Äggfrukost...9 Koka ägg...9...9 Förstärkta mellanmål...10 Kvällsmål eller nattmål...11 Drycker...12 Energirika drycker...13 Kosttillägg...13 Checklista- får kunden i sig tillräckligt med mat och dryck?...14 Trivselregler...15 När kunden är i behov av assistans för att äta...17 Råd för en god måltidsmiljö vid demens...18 Referenser...19 4 2 Vällingfrukost Använd de vällingpulver som finns i handeln. För att göra vällingen mer energirik blandar man pulvret med standardmjölk eller gräddmjölk istället för vatten vid tillagningen. För att motverka förstoppning och göra vällingen sötare kan man använda fullkornsvälling och tillsätta messmör, hackade katrinplommon eller russin. En komplett vällingfrukost kan innehålla: 1,5 dl välling kokt på mjölk (enligt anvisningar på paketet) 1 smörgås med pålägg ½ ägg med kaviar 1 dl juice kaffe/te Välling (1 portion) Havrevälling 2,5 dl mjölk 1 krm salt 2,5 msk havregryn 2-3 hackade katrinplommon eller russin Blanda mjölk, salt och havregryn i en kastrull. Låt det koka upp och koka på svag värme ca 3 minuter. Lägg i katrinplommon eller russin i slutet av koktiden. Mannagrynsvälling 2 dl mjölk 2 msk vispgrädde 1 msk mannagryn socker eller salt ½ tsk smör Koka upp mjölken och grädden, vispa ner mannagrynen. Koka på svag värme i 5-10 minuter. Tillsätt salt eller socker, (efter tycke och smak) samt smöret i den varma vällingen. Fruktgröt ½ dl havregryn ½ dl rågflingor 2 hackade katrinplommon 2 hackade äppelringar/torkade aprikoser 2 dl vatten eller mjölk ½ krm salt På spisen: Blanda alla ingredienser och koka ca 5 minuter. I mikrovågsugn: Värm mjölken i en djup tallrik i 1 minut. Blanda i de övriga ingredienserna och tillaga 2-3 minuter på full effekt eller 750W. Rör om i gröten ordentligt före servering. Gröt med slät konsistens (1 port) Mannagrynsgröt 2 msk mannagryn 2 ¼ dl mjölk 0,5 tsk socker Berikad mannagrynsgröt 2 msk mannagryn 2 ¼ dl standardmjölk 0,5 tsk socker 1 tsk margarin Rågmjöls- eller grahamsgröt 0,75 dl rågmjöl eller 0,5 dl grahamsgryn 2,5 dl standardmjölk 1 tsk margarin På spisen: Koka upp mjölken. Vispa i grynen/mjölet lite i taget. Koka på svag värme i ca 5-10 minuter. Tillsätt salt och eventuellt socker och/eller margarin. Vispa gröten kraftigt före servering. 8 6

Filfrukost Fil eller yoghurt tillsammans med flingor eller müsli är ett annat frukostalternativ. Vill man öka energiinnehållet i denna frukost kan man byta ut lite av filen till gräddfil. Filen får gärna smaksättas med socker eller brun farin. Ett annat fetare alternativ är delikatessyoghurt eller fruktyoghurt med hög fetthalt. En komplett filfrukost kan innehålla: 1,5 dl standardfil eller fet yoghurt 0,5 dl flingor eller müsli sylt, mos eller banan 1 smörgås med pålägg ½ ägg med kaviar 1 dl juice kaffe/te Äggfrukost Ägg kan serveras kokt, stekt, som äggröra eller omelett alternativt som smörgåspålägg. Goda tillbehör är kaviar, majonnäs, dill och sill eller ansjovis. Kvällsmål eller nattmål Om man serverar kvällsmål minskar nattfastan vilken inte bör överstiga 11 timmar. Med nattfasta menas antal timmar mellan sista kvällsmålet och första morgonmålet. Om nattfastan blir för lång börjar kroppen bryta ner musklerna för att få tillgång till energi, vilket i sin tur kan medföra viktförlust och muskelförsvagning. Lång nattfasta kan också ge upphov till orolig nattsömn. En kund som har svårt att komma till ro inför natten eller som vaknar tidigt kan vara i behov av ett litet nattmål/förfrukost. Nedan följer några förslag på vad som kan serveras under natten och tidig morgon. En mugg välling Ett glas nyponsoppa Yoghurt eller filmjölk Varm choklad gärna med en klick grädde. Ett glas mjölk och en smörgås Sängfösaren (se recept nästa sida) Ta för vana att alltid erbjuda kunderna något att äta om de har svårt att somna eller är vakna på natten/tidigt på morgonen, även om de blivit erbjudna vid ett annat tillfälle och tackat nej. Koka ägg Koka upp vatten i en kastrull. Sänk försiktigt ned ägget med hjälp av en sked när vattnet har börjat sjuda. Vattnet ska täcka ägget helt och behöver endast sjuda. Löskokt ägg: 3-5 minuter Hårdkokt ägg: 9-10 minuter Spola ägget i kallt vatten så blir det lättare att skala. Ett mellanmål kan bestå av en frukt eller en smörgås med dryck. en är mycket viktiga för att öka energiintaget framför allt för kunder med dålig aptit och/eller är undernärda. en kan vara ett bra tillfälle att äta något extra energirikt. 9 11 Energirika drycker Mjölk Lingondricka Äppelmust Juice Nektar Saft Läsk Svagdricka Cider Öl Vin Kosttillägg Näringsdrycker och berikningspulver används för att öka energioch näringsintaget under dagen. Det finns både fabrikstillverkade och hemlagade (t ex Sängfösaren) näringsdrycker. I första hand ser man över måltidsordning och livsmedelsval. Om inte energi och näringsbehovet täcks via den vanliga maten så kan kosttillägg vara ett viktigt komplement som ordineras av sjuksköterskan vid behov. Det finns många olika sorters näringsdrycker med varierande näringsinnehåll. Det är viktigt att välja den sort som bäst möter kundens behov. Berikningsmedel i pulverform blandas i maten innan servering eller används i matlagningen. För beredning och dosering läs på förpackningen. De allra flesta näringsdryckerna smakar bäst väl kylda. Häll gärna upp i ett glas och servera lite åt gången. Ett öppnat paket håller ungefär i ett dygn i kylskåp. Oöppnad förpackning kan förvaras rumstempererat. För kunder med sväljsvårigheter finns det förtjockningsmedel som t ex kan blandas i vätska för att konsistensen ska bli lättare att svälja. Trivselregler för en god måltidsmiljö Se till att det är fint och fräscht vid matbordet Var uppmärksam på hur kunden vill ha maten serverad och upplagd Lägg gärna upp maten i karotter Anpassa dukningen efter den enskilde kundens behov Tänk på att servera maten så att den ser tilltalande och aptitlig ut extra viktigt med den konsistensanpassade kosten Låt de kunder som kan ta själv Låt måltiden få lov att ta tid extra betydelsefullt för kunder som behöver hjälp för att äta När kunden är i behov av assistans för att äta sitt ner, inled med att presentera maten som serveras på ett positivt sätt Se över bordsplaceringen vilka passar ihop? Ta hänsyn till om kunden vill sitta själv eller i grupp Lugn och ro vid måltiden inte TV/radio på, plocka och ordna med disk samt kantiner först när alla kunder ätit upp Undvik onödigt spring, om möjligt Undvik prat över kundens huvud 13 15

Sängfösaren 1 dl fet yoghurt och fet mjölk (blandas till önskad konsistens) 50 g mixad eller mosad färsk, fryst eller konserverad frukt eller bär (blir t ex fruktcocktaildesserten över kan denna användas) 1 msk socker 1-3 tsk rapsolja eventuellt 1 msk majsvällingberikning Blanda alla ingredienser och servera väl kyld. Rör ev i majsvällingberikning strax före servering. (Referens: Leg. Dietist Kristina Stefanovic Andersson, Malmö stad) Drycker För att kroppens funktioner ska kunna bibehållas krävs tillförsel av tillräckliga mängder vätska. Med stigande ålder minskar kroppens vätskemängd samtidigt som äldre människor ofta har en minskad förmåga att känna törst. De är därför speciellt känsliga för uttorkning. Av den anledningen är det viktigt att servera vätska både till och mellan måltider. Det är extra betydelsefullt att dricka mycket under varma perioder. Det kan vara bra att ha en bringare med dryck stående lättillgängligt på nattygsbordet. Tänk på att inte välja en vätska som bör förvaras i kylen. Servera gärna drycken i ett trevligt glas. Förstärkta mellanmål Berikad välling Fruktcocktail med glass eller grädde Ris à la Malta RisiFrutti eller MannaFrutti Ostkaka, plättar eller våffla med sylt och grädde Näringsdryck Delikatessyoghurt eller annan fet yoghurt med honung Digestivekex med dessertost Kräm, fruktsoppa eller nyponsoppa med glass eller vispgrädde Mazarin eller annan kaka Uppmärksamma gärna helger och högtider genom att ge förslag på något extra festligt. Duka gärna med finare porslin och servetter på helgen/högtiden. 12 10 Duka gärna med tydliga kontraster t ex vit fisk på mörk tallrik Se över sittställningen att den är bra är betydelsefullt både för den som äter själv och för den som får hjälp vid måltid CHECKLISTA - får kunden i sig tillräckligt med mat och dryck? Var uppmärksam på nedanstående faktorer som är viktiga att ta hänsyn till för att upptäcka om en kund äter eller dricker för lite. Har kunden gått ned i vikt? Väg gärna kunden om möjlighet finns. Har kunden mindre ork och är trött? Har kunden ändrat utseende? (Börjar den äldre se mager/avsmalnad ut. Jämför med fotografier hur de såg ut tidigare). Har kunden aptit? (Vill kunden inte äta eller får man truga mycket för att få henne/honom att äta). Har kunden minskat sitt matintag? (Äter kunden inte upp sin mat, delar på matlådan, vill endast ha lite på tallriken. Eller säger att hon/han är mätt redan efter att bara ätit några tuggor). Är kunden irriterad, grinig? (Om kunden är arg, gnällig, irriterad kan det vara orsakat av att det var länge sedan hon/han åt eller att veder börande ätit för lite). Är kunden yr och skakig? (Om kunden är yr, skakig kan det bero på att det var länge sedan han/hon åt/drack) Sköter kunden sin mage regelbundet? Kissar kunden mindre? (Tecken på att kunden inte täcker sitt vätskebehov kan t.ex vara skarpt gulfärgad urin som luktar mycket och att kunden har minskad urinmängd). Kristina Andersson, Leg dietist 16 14

När kunden är i behov av assistans för att äta Ha tålamod måltiden tar tid. Sitt alltid ner under tiden som kunden behöver hjälp vid måltid. Ge små mängder mat åt gången. Påminn om att tugga och svälja, demonstrera gärna. Det är en fördel om det är samma vårdpersonal som dagligen assisterar kunden. Se till att kunden har en stadig, upprätt sittställning. Referenser: 1. Nutritionshandbokens recept, Omsorgsförvaltningen Växjö kommun 2. Råd och recept för dig som lagar mat i hemtjänsten, Äldreförvalningen Karlskrona kommun 3. Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg 4. Mat och kostbehandling för äldre 5. Äter brukaren tillräckligt. Leg dietist Kicki Sundin Wennergren 6. Kristina Stefanovic Andersson, Leg. Dietist Malmö stad 7. Lokala riktlinjer för kost-styrsö 8. Policies för mat inom äldreomsorgen en dokumentanalys 9. Bättre mat och hälsa för äldre (Genombrottsprojektet). Var observant på aspiration (mat i luftvägarna). Lämna ALDRIG en kund med svåra sväljsvårigheter utan tillsyn i samband med matintag. Kristina Andersson, Leg dietist 17 19

Råd för en god måltidsmiljö vid demens Låt gärna kunden (om möjligt) få vara delaktig i förberedelserna inför måltiden t ex duka bordet. Det kan ge individen en föraning om att det är matdags. Använd enkel dukning, där det framgår vad som ska göras, många föremål kan förvirra. Duka med omsorg och använd enfärgade servetter/dukar och porslin. För att få kunden att rikta sitt intresse på maträtten kan man använda tillbehör, så som röd gelé eller sylt t ex lingonsylt till maten. Servera maten på bestämda tider detta skapar rutin och kan minska förvirringen. Servera en rätt i taget om måltiden består av flera (t ex huvudrätt, därefter dessert). Det kan underlätta för kunden om dryck serveras före eller efter maten. Stimulera och uppmuntra kunden till att äta. Vid behov, guida kundens hand till munnen genom att diskret understödja armrörelsen från tallrik till mun. Om möjligt, sitt gärna tillsammans med kunden vid måltid. Tala med korta tydliga meningar fråga inte om flera alternativ, t ex Vill du ha te, kaffe eller choklad, utan Vill du ha kaffe och invänta svar. Få valmöjligheter kan göra kunden mindre förvirrad. Kristina Andersson, Leg dietist 20 18