BUDGET 2014 samt flerårsplan 2014-2016 Budgetramar antagna av kommunfullmäktige 2013-06-13 63

BUDGET 2014 samt flerårsplan 2014-2016 Budgetramar antagna av kommunfullmäktige 2013-06-13 63 Innehåll: Nämnd- och förvaltningsorganisation 2 Vision och inriktningsmål 3 Utvecklingsområden 3 God ekonomisk hushållning 4 Omvärldsbeskrivning 5 Personal 7 Ekonomisk utveckling 8 Kommunala jämförelser 9 Benchmarking i norra Bohuslän 9 Strukturkostnadsindex 10 Budgetförutsättningar 2014 11 Övergripande förutsättningar för arbetet med 2014 års budget 11 Resursberäkningar 12 Budget 2014 13 Resultatbudget 13 Kassaflödesbudget 13 Balansbudget 14 Investeringsbudget i sammandrag 14 Ekonomisk analys 15 Driftbudget 16 Specifikation av kommunbidrag (budgetramar) 16 Investeringsbudget, detalj 17 Nämndsredovisning 19 Kommunfullmäktige, partistöd, revision, valnämnd och överförmyndare 19 Kommunstyrelsen 21 Allmän och teknisk verksamhet 21 Omsorgsverksamhet 23 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 25 Utbildningsnämnden 27 Byggnadsnämnden 29 Miljönämnden i mellersta Bohuslän 31 Flerårsplanen 2014-2016 33 1

NÄMND- OCH FÖRVALTNINGSORGANISATION Kommunfullmäktige är kommunens beslutande församling. Kommunstyrelsen har, med hjälp av kommunledningsförvaltningen, ansvaret för ledning och utveckling, strategi- och policyfrågor avseende ekonomi, personal och organisation, översiktlig planering, information, beredskapsplanering, räddningstjänst och totalförsvar, turism, näringslivsfrågor, konsumentrådgivning, kollektivtrafik, markförsörjning, teknisk försörjning inkl. renhållning, central fastighetsförvaltning, fritidsanläggningar, hygienvårdsanläggningar, småbåtshamnar, handelshamnar, byggande och exploatering samt den samordnade kost- och städorganisationen. Kommunstyrelsen har, med hjälp av omsorgsförvaltningen, ansvaret för individ- och familjeomsorg, arbetsmarknadsfrågor, äldre- och handikappomsorg, stöd och service till vissa funktionshindrade samt färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag. Sotenäs och Lysekils kommuner har en gemensam gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd med ansvar för gymnasieutbildning samt vuxen- och uppdragsutbildning. Utbildningsnämnden har, med hjälp av utbildningsförvaltningen, ansvaret för barnomsorg, förskoleklasser och fritidshem, grundskola, särskola, musikskola, bibliotek och övrig kulturverksamhet, fritidsgårds- och övrig fritidsverksamhet. Byggnadsnämnden har ansvaret för planering, rådgivning, tillsyn och myndighetsutövning enligt bygglagstiftningen samt trafik- och trafiksäkerhetsfrågor. Miljönämnden i mellersta Bohuslän har ansvaret för planering, rådgivning, tillsyn och myndighetsutövning enligt miljölagstiftningen i de tre kommunerna Lysekil, Munkedal och Sotenäs. Kommunfullmäktige Valnämnd Valberedning Revision Överförmyndare Kommunstyrelsen Utbildningsnämnd Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd Lysekil / Sotenäs Byggnadsnämnd Miljönämnden i mellersta Bohuslän Omsorgs- och socialutskott 2

VISION OCH MÅL Vision 2020 Det goda kustnära livet som förenar tradition med förnyelse, hållbar utveckling och framtidstro. Inriktningsmål Kommunfullmäktige har antagit ett antal inriktningsmål. Inriktningsmål: Ett gott liv i Sotenäs hela livet, präglat av respekt för den enskilde och människors lika värde Hållbar utveckling demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt Goda betingelser för företagande En attraktiv besökskommun Alla finner sitt önskade boende Ett rikt fritids- och kulturutbud Ett livslångt lärande Programförklaring för mandatperioden 2011-2014 Kommunfullmäktige har antagit en programförklaring för mandatperioden 2011-2014. Kommunstyrelsen och nämnderna har fått i uppdrag att med utgångspunkt i programförklaringen ge förslag på inriktningsmål, mål för god ekonomisk hushållning och nämndernas styrande verksamhetsmål (prioritering, verksamhetsinriktning, verksamhetsuppdrag, indikatorer och nyckeltal) vilka ska redovisas i samband med budget 2014 och flerårsplan 2015-2016. Utvecklingsområden Alternativa driftsformer För att nå målen om bemötande, service och tillgänglighet skall alternativa driftformer prövas i ökad omfattning. Nämnder och styrelser ges i uppdrag att aktivt pröva denna möjlighet genom olika entreprenadlösningar inom sina respektive verksamhetsområden. Övergripande miljöarbete Samtliga förvaltningar ges i uppdrag att ta fram mål och metoder för att kommunens miljöarbete skall bli övergripande för en hållbar utveckling ur ekologiska, sociala och kulturella aspekter. Kvalitetsarbete Ett fortsatt betonade av kvalitetsarbetet när det gäller förtydligande av mål och implementering av dessa för samtliga förvaltningar. Hållbar ekonomi För att långsiktigt säkerställa en hållbar ekonomi samt en verksamhet som svarar mot medborgarens behov är det viktigt att utveckla ledning och styrning av den skattefinansierade verksamheten. 3

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt kommunallagen skall det för den kommunala verksamheten finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bl a att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Kommunen skall ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och omständigheter. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att driva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Föra att åstadkomma detta samband krävs bl a en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Finansiella mål enligt god ekonomisk hushållning Utifrån principen att varje generation själv skall bära sina kostnader och med hänsyn till kommunens finansiella ställning är de finansiella målen för mandatperioden följande: Årets resultat skall, för den skattefinansierade verksamheten, uppgå till lägst 5 Mkr (1,2 % av skatte- och bidragsintäkter). Det långsiktiga målet är 2% ca 8,5 Mkr. Investeringsvolymen skall under mandatperioden högst uppgå till 200 Mkr för den skattefinansierade verksamheten. Verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning Med utgångspunkt från vision och inriktningsmål utgörs mål för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv dels av 10 kommungemensamma mål dels av mål som kommunfullmäktige anger för kommunens olika verksamhetsområden och som återfinns i budgeten under respektive nämnds redovisning. Kommungemensamma verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning: Demokrati och samhälle Kvalitetsgarantier skall höja nyttan för kommunens invånare. Bevarande av kulturhistoriska värden och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning av kommunens verksamheter. Personal. Sotenäs kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare. Den totala sjukfrånvaron i Sotenäs kommun skall minska. Ständiga förbättringar skall genomsyra allt arbete. Energi Energiförbrukningen skall 2020 minska med 25 % i förhållande till 2009. Fastigheter och anläggningar Kvalitén i Sotenäs kommuns fastighetsbestånd skall höjas. Företagande Förbättrade förutsättningar för nya och befintliga företag. Utbildnings- och utvecklingsinsatser skall stimulera till ett differentierat näringsliv. Samarbete Kommunen skall aktivt delta i samarbetet med övriga kommuner i norra Bohuslän i syfte att effektivisera och rationalisera verksamheten för en ökad kvalitet. 4

OMVÄRLDSBESKRIVNING Internationell ekonomi Efter turbulensen på de finansiella marknaderna under 2011 och det förstahalvåret 2012 har ett tilltagande lugn infunnit sig. Världens börser har stigit påtagligt samtidigt som räntorna i de krisdrabbade länderna i Sydeuropa har fallit kraftigt. Ett ytterligare tecken på stabilisering var stigande räntor i länder som Tyskland, Sverige med flera. Parallellt med stabiliseringen på de finansiella marknaderna kunde under hösten och vintern även noteras att ledande konjunkturindikatorer stabiliserades och började stiga i Europa och USA De senaste månaderna har emellertid tvivlen åter ökat om hållbarheten och kraften i den globala konjunkturuppgången. De ledande indikatorerna har slutat att stiga och i delar av Europa till och med börjat att falla tillbaka mot höstens bottennivåer. Allt pekar på att ekonomin i Eurozonen har fortsatt att backa under början av 2013 och just nu tyder ingenting på en snabb vändning till det bättre. De grundläggande problemen för Eurozonen är långt ifrån över. Även i USA har uppgången i ledande indikatorer brutits, åtminstone tillfälligt. Den samlade effekten av de senaste månadernas ekonomiska nyheter har varit att den globala ränteuppgången vänts till nedgång samtidigt som konjunkturkänsliga råvarupriser fallit ordentligt. Den sista tiden finns även tecken på att den starka börsutvecklingen från början av året börjat tappa lite kraft. Sammantaget finner SKL ingen anledning att dramatiskt ändra sin syn på den globala konjunkturen jämfört med tidigare prognos. En kraftig penningpolitisk stimulans världen över bådar för en gradvis men svag återhämtning trots de mycket stora underliggande problemen som kvarstår i kölvattnet av finanskrisen. Svensk ekonomi Efter en vinter med mycket svag tillväxt förväntas nu tillväxten öka i svensk ekonomi. Det blir dock inte tal om några högre tillväxttal utan svensk ekonomi hålls även fortsättningsvis tillbaka av en dyster utveckling i omvärlden. I år beräknas BNP växa med 1,5 procent och nästa år med 2,5 procent. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Det är först en bit in på nästa år som läget på arbetsmarknaden mer påtagligt börjar förbättras. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka prisoch löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. I reala termer, det vill säga efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Kommunsektorn Ett överskott med 14 miljarder kronor 2012 innebar ett rekordresultat för kommunerna. Resultatnivån beror till stor del på tillfälliga intäkter från återbetalade AFA-premier och ger inte en rättvisande bild av det ekonomiska läget som råder i de flesta kommuner. Kommunerna står de kommande åren inför utmaningar som ökade investeringar och kraftigt ökade behov från befolkningsförändringar och ambitionshöjningar. Detta innebär att kostnaderna för kommunala tjänster kommer att öka betydligt snabbare än tidigare. Intäkterna från skatteunderlagets tillväxt räcker inte till. Enligt SKL:s bedömning kommer det att behövas ökade statsbidrag och skattehöjningar för att finansiera kommunernas verksamheter framöver. Åren 2015 och 2016 beräknas skatteunderlaget realt sett växa med över 1,5 procent. Den starka tillväxten är ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Både 2015 och 2016 växer sysselsättningen med över 1 procent. Tillväxten i svensk ekonomi är i hög grad ett resultat av inhemska faktorer såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. Den fortsatt relativt svaga utvecklingen internationellt, och då inte minst i Europa, innebär att exporten lämnar ett förhållandevis begränsat bidrag till tillväxten. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. 5

Under 2012 skedde en ganska stark tillväxt av skatteunderlaget, främst tack vare ökat antal arbetade timmar samt stigande löner och pensionsinkomster. Sysselsättningsläget fortsätter att förbättras men ökningen av arbetade timmar blir ändå blygsam både 2013 och 2014. Detta bromsar skatteunderlagstillväxten i år och trots att utvecklingen av arbetade timmar beräknas bli något bättre nästa år avtar skatteunderlagets ökningstakt då ytterligare. När sysselsättningen därefter tar bättre fart tilltar också löneökningstakten. Den snabbare ökningen av lönesumman är huvudorsaken till att skatteunderlaget beräknas öka 2015 2016. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Befolkning Invånarantalet i Sotenäs har under perioden 2003 2012 minskat med 355 personer, från 9 359 till 9 004. Det är invånarantalet den 1 november som ligger till grund för skatteintäkterna påföljande år. Kommunen har kontinuerligt ett födelseunderskott och är därför helt beroende av inflyttning för att inte befolkningen skall minska. Inflyttning sker framför allt i åldersgruppen 45 år och uppåt och befolkningen karaktäriseras av att andelen personer 55 år och äldre är bland de högsta i riket. Däremot är åldersgrupperna 20-44 år kraftigt underrepresenterade vid en jämförelse med genomsnittet i riket. Näringsliv och arbetsmarknad Sotenäs är starkt beroende av att basnäringarna har en trygg tillgång på arbetskraft, råvaror och kommunikationer. I kommunen finns ca 1 200 arbetsställen, de flesta knutna till orterna Kungshamn, Smögen, Hunnebostrand och Bovallstrand. Näringslivet präglas av en dominerande bransch, livsmedelsindustrin. De flesta arbetstillfällen återfinns inom tillverkningsindustrin, 28 %, vilket är dubbelt så stor andel som genomsnittet i riket. Därefter kommer handel 14 % samt vård och omsorg med 12 %. Sotenäs kommun är en utpendlingskommun. Nettot mellan in- och utpendling minskade mellan åren 2006 till 2009 för att därefter öka något. Nettoutpendlingen 2011 uppgick till 123 personer jämfört med 110, 65 och 121 personer för respektive 2008, 2009 och 2010. Arbetsmarknaden i Sotenäs kommun har haft en stabil karaktär över tiden. Andelen arbetslösa har den senaste femårsperioden genomsnittligt legat lägre än både länet och riket. I mars 2013 (mars 2012) var andelen arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd i ålder 16-64 år 4,7% (4,8%), jämfört med 6,6% (6,4%) i länet och 6,9%(6,5%) i riket. Källor: SCB och Arbetsförmedlingen. B efo lkningsutveckling 2003-2012 Invånare 9400 9300 9200 9100 9000 8900 8800 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Bostadsmarknad Under senare delen av 1990-talet präglades bostadsmarknaden i norra Bohuslän och Sotenäs av låg efterfrågan och flera tomma lägenheter. I början av 2000-talet ökade efterfrågan på lägenheter men nyproduktionen har legat på en låg nivå och under åren 2006-2010 tillkom endast ett 25-tal nya lägenheter i flerbostadshus. Efterfrågan på villatomter har ökat kraftigt under 2000- talet och under perioden 2006-2010 färdigställdes ca 110 nya småhus. Under nuvarande mandatperiod planeras för ca 400 nya bostäder i form av hyresrätter, bostadsrätter och egna hem. Källa: SCB. 6

PERSONAL Sotenäs kommun har en samordnad personaladministration. Syftet är att kunna genomföra en gemensam personalpolitik i hela organisationen. Verksamheten ska även vara stöd till chefer i personalfrågor. Personalstrategi En av de viktigaste utmaningarna för Sotenäs kommun är att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Dessa utmaningar ställer stora krav på det personalstrategiska arbetet. För att vara en attraktiv arbetsgivare fokuserar Sotenäs kommun på ledarskap och medarbetarskap, hälsa, kompetensförsörjning samt jämställdhet. Ledarskap och medarbetarskap För att främja ledarskapet samverkar kommunen med Tanums kommun i chefsutbildning. Så gott som samtliga chefer har genomgått denna utbildning. Nyrekryterade chefer ska genomgå den. Kommunen har infört verksamhetsutvecklande lönesättning. Lönen ska vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. Löneinstrumentet blir på detta sätt ett ledningsverktyg. Orsaken är att de centrala löneavtalen ställer krav på chefernas färdighet att genomföra lönesamtal, utarbetande av mål för verksamheten och lönekriterier samt metodik för genomförandet av samtalet. Utbildning sker kontinuerligt för nya chefer. Ett sätt att öka medarbetarnas engagemang och delaktighet är samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Denna dialog förs via arbetsplatsträffar och centrala samverkansgrupper. Kommunen följer, genom en vart tredje år återkommande medarbetarenkät, aktivt upp hur medarbetare och chefer upplever sin arbetssituation och utveckling i arbetet. Arbetsmiljö Kommunen har fastställt en arbetsmiljöpolicy. Denna policy medför att respektive chef årligen ska sammanställa vilka arbetsmiljöåtgärder som genomförts samt en handlingsplan för långsiktiga åtgärder. Resultat och utvärdering följs upp i respektive förvaltnings samverkansgrupp för att sedan rapporteras till respektive nämnd. Fastställda rutiner vad gäller skyddsronder har arbetats fram. Kompetensförsörjning (rekrytera, utveckla och behålla) Riktlinjer för rekrytering har tagits fram i syfte att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen. Dessa riktlinjer är väl förankrade i organisationen. Rekrytering av chefer har under det senaste året har varit förvaltningschef, enhetschefer och rektorer. Jämställdhet Mot bakgrund av att arbetsgivare och arbetstagare skall samverka om aktiva åtgärder för att jämställdhet i arbetslivet ska uppnås har kommunen genomfört en systematisk lönekartläggning. Denna kartläggning genomförs kontinuerligt enligt gällande lag. Syftet med kartläggningen är att identifiera, utjämna och förhindra eventuella osakliga skillnader i löner mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Ständiga förbättringar Kommunen har tillsammans med Munkedals kommun sökt och erhållit medel från ESF för att kompetenshöja chefer och medarbetare i ständiga förbättringar. Projektet sträcker sig fram till augusti 2013. Resultatet av detta projekt innebär att förvaltningarna kommer arbeta med ständiga förbättringar och coachande ledarskap. Projektanställda lean-coacher har under 2012 haft utbildning i metoder för samtliga chefer i Sotenäs och Munkedals kommuner. Dessutom har coachen varit utlånad till Lysekils kommun för att genomföra ett antal processkartor. PA- och lönesystem Under 2012 har Sotenäs kommun övergått till ett nytt PA- och lönesystem. Anledningen till denna övergång är att tidigare leverantör upphörde med underhåll av systemet. Upphandling har skett tillsammans med Munkedals och Lysekils kommuner. 7

EKONOMISK UTVECKLING Resultat Kommunens resultat för 2012 uppgick till 8,5 Mkr för den skattefinansierade verksamheten. I resultatet ingår vinster från försäljning av anläggningstillgångar med 1,8 Mkr varför den egentliga verksamheten visar ett lägre resultat. Belopp i Mkr 2008 2009 2010 2011 2012 Årets resultat 3,5 9,6 10,7 17,5 15,3 Årets resultat skattefinansierad verksamhet -2,9 4,3 6,9 17,3 8,5 Årets resultat enligt balanskravet 3,3 7,0 6,3 3,7 13,5 Verksamhetens nettokostnader Den del av kommunens verksamheter, som finansieras med skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag kallas nettokostnader. Nettokostnaderna kan inte i ett längre perspektiv tillåtas öka mer än de angivna intäkterna. Mellan 2008 och 2012 ökade nettokostnaderna med 2,8 % medan skatteintäkter och utjämningsbidrag ökade 6,2 %. Nettokostnadernas förhållande till skatte- och utjämningsbidrag bör ligga betydligt under 100% så att det utrymme som då finns kvar kan användas för ev. amortering av lån, investeringar och/eller sparande. N etto ko stnadsandel av skatte- o ch bidragsintäkter Budgetföljsamhet Efter stora negativa budgetavvikelser i början av 2000-talet har de senaste tre boksluten visat överskott. Nämndernas resultat har försämrats under en följd av år vilket tidigare kompenserats av positiva avvikelser för gemensamma kostnader samt av skatte- och bidragsintäkter. Avvikelse i Mkr 2009 2010 2011 2012 2013 prog Nämndsverksamhet -5,4-7,9-2,9-2,7-4,1 Affärsdrivande vht 1,1 4,0 0,2 6,8 1,2 Gemensamma intäkter o kostnader 18,6 13,3 14,2 7,6 3,1 Skatte- och bidragsintäkter -2,5 4,3 6,8 0,2 0,2 Övrigt -4,8-3,5-1,3-1,8-0,9 Totalt 7,0 10,2 17,0 10,1-0,5 Investeringar Investeringsvolymen har legat på en hög nivå under hela 2000-talet. Tack vare en från början stark likviditet och intäkter från fastighetsförsäljning har kommunen ända fram till 2011 kunnat finansiera den höga investeringsvolymen utan upplåning. M kr 120 100 80 60 40 20 B rutto investeringar 100% 99% 98% 97% 96% 95% 94% 93% 2008 2009 2010 2011 2012 0 Låneskuld 2008 2009 2010 2011 2012 Kommunens låneskuld till kreditinstitut uppgår till 150,8 Mkr. Övrig låneskuld avser strukturstöd från EU i form av avskrivningslån. Dessa lån skrivs av årligen och löper utan ränta. Soliditet Kommunens soliditet inklusive samtliga pensionsåtaganden har under perioden 2008 till 2012 försämrats från 29 % till 26 %. Större delen av den försämrade soliditeten beror på den ökade låneskulden. 8

KOMMUNALA JÄMFÖRELSER Jämförelse (benchmarking) norra Bohuslän Kommunerna i norra Bohuslän, Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum bedriver sedan några år ett aktivt benchmarkingarbete. Syftet med arbetet är att genom systematiska jämförelser förklara likheter och olikheter mellan kommunerna och att detta arbete ska leda till ett erfarenhetsutbyte och lärande mellan kommunerna. Befolkning Kommunerna norra Bohuslän är ungefär lika stora och därmed i många avseenden lätta att jämföra med varandra. Strömstad har under en rad av år visat en stabil ökning av antalet invånare och är nu näst största kommunen i norra Bohuslän. Övriga kommuner i jämförelsen visar sjunkande befolkningstal. Antal invånare 31/12 2010 2011 2012 Sotenäs 9 052 9 007 9 004 Lysekil 14 521 14 398 14 396 Munkedal 10 181 10 223 10 173 Strömstad 11 808 12 010 12 295 Tanum 12 370 12 320 12 270 Finansiella jämförelser Kommunalskatt Alla kommunerna i norra Bohuslän har en hög kommunalskatt om man jämför med genomsnittet i länet och riket. Munkedal och Lysekil tillhör de kommuner i landet som har högst utdebitering. Kommunalskatt (%) 2011 2012 2013 Sotenäs 21,74 21,31 21,31 Lysekil 22,49 22,06 22,06 Munkedal 22,76 22,33 22,83 Strömstad 22,34 21,91 21,91 Tanum 21,99 21,56 21,56 Kostnadsutveckling För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs att man har kontroll över kostnadsutvecklingen och att kostnaderna inte ökar snabbare än intäkterna. Den senaste treårsperioden uppgår den genomsnittliga kostnadsökningen i Sotenäs till 1,6% medan skatteintäkterna ökat i genomsnitt 2,1%. 8% 6 4 2 0-2 -4-6 -8 Nettokostnadsförändring 2010-2012 Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum 2010 2011 2012 Soliditet Kommunernas långsiktiga finansiella styrka, soliditeten, skiljer sig väsentligt åt mellan kommunerna. Munkedal och Lysekil har negativ soliditet, och därmed ett negativt eget kapital. Sotenäs och Strömstad tillhör de kommuner i Västra Götaland som har högst soliditet. Resultat Samtliga kommuner har 2012 erhållit återbetalning av premier från AFA Försäkring vilket förstärkt resultaten. Om man bortser från dessa återbetalningar redovisar samtliga kommuner utom Tanum ett sämre resultat 2012 än 2011. % 40 30 20 10 0-10 Soliditet inkl samtliga pensionsåtaganden 2010-2012 Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum -20 Mkr 40 30 Resultat 2010-2012 -30-40 2010 2011 2012 20 10 0-10 Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum 2010 2011 2012 9

Strukturkostnadsindex Källa: SCB:s skrift Vad kostar verksamheten i Din kommun. Att jämföra en kommuns kostnader med en annan utan att ta hänsyn till varje kommuns strukturella förutsättningar ger en begränsad indikation på om en kommun är dyr eller inte. En annan metod är att jämföra kommunens faktiska nettokostnader i olika verksamheter med kommunens standardkostnad enligt kostnadsutjämningssystemet. Systemet utjämnar för kostnader i kommunen som beror på den egna strukturen, som t ex befolkningens sammansättning. Indextalen tas fram av SCB och presenteras i den årliga skriften Vad kostar verksamheten i Din kommun. Jämförelserna omfattar verksamhetsområdena barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg. Indextalen ger en indikation på om kommunen har högre eller lägre kostnader än vad som motiveras av den egna strukturen enligt kostnadsutjämningssystemet. Ett positivt värde innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar, ett negativt värde visar det omvända. Avvikelsen kan bero på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitions- eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. Barnomsorg Sotenäs har under flera år legat under riksgenomsnittet vad gäller resursförbrukning och då dessutom kvaliteten är hög inom förskolan tyder detta på en effektiv organisation. Från 2010 har trenden vänt. 2011 ligger Sotenäs kommuns kostnader 4,9 % över riksgenomsnittet vilket motsvarar 1,6 Mkr. Strukturkostnadsindex % Barnomsorg 2009 2010 2011 Sotenäs -3,7 1,8 4,9 Lysekil 5,5 10,3 5,4 Munkedal 22,1 20,9 26,8 Strömstad 22,9 16,2 11,8 Tanum 23,5 26,7 32,3 Grundskola Samtliga kommuner har högre kostnader för grundskola än vad som är motiverat utifrån kommunens befolkningsstruktur. Sotenäs har under ett antal år haft en hög ambitionsnivå inom grundskolan med bl a en hög lärartäthet. För 2011 ligger Sotenäs kostnader 16,3 % över riksgenomsnittet, vilket motsvarar 13,7 Mkr Strukturkostnadsindex % Grundskola 2009 2010 2011 Sotenäs 14,5 12,9 16,3 Lysekil 2,9 5,5 3,4 Munkedal 13,0 12,2 10,8 Strömstad 16,7 19,0 15,9 Tanum 10,9 9,6 11,7 Gymnasieskola Lysekil och Strömstad har egna gymnasieskolor medan Sotenäs och Munkedal köper i princip samtliga gymnasieplatser från andra kommuner. Tanum köper merparten av sina gymnasieplatser men har en mindre gymnasieskola med ca 120 platser. Strömstad har väsentligt högre kostnader än vad som är motiverat utifrån befolkningsstrukturen. Strukturkostnadsindex % Gymnasieskola 2009 2010 2011 Sotenäs 0,7 3,3 3,9 Lysekil 1,9-1,7-14,3 Munkedal -1,5 4,5 2,5 Strömstad 32,0 32,9 33,6 Tanum 6,6 7,2 9,6 Äldreomsorg Samtliga kommuner har under en lång följd av år haft högre kostnader än vad som är motiverat utifrån befolkningsstrukturen. Sotenäs kommun har under 2010 och 2011, relativt övriga kommuner, sänkt sina kostnader betydligt. Strukturkostnadsindex % Äldreomsorg 2009 2010 2011 Sotenäs 11,4 3,2-1,5 Lysekil 6,5 10,3 13,0 Munkedal 17,2 17,5 20,2 Strömstad 8,7 10,6-2,8 Tanum 7,3 7,9 11,5 Individ- och familjeomsorg Samtliga kommuner utom Strömstad har kostnader som ligger betydligt högre än vad som är motiverat utifrån strukturella förutsättningar. Strukturkostnadsindex % Individ- o familjeomsorg 2009 2010 2011 Sotenäs 27,1 34,4 30,7 Lysekil 25,7 34,1 50,6 Munkedal 29,5 45,2 52,8 Strömstad 13,1 12,4-9,6 Tanum 34,5 35,1 26,9 10

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR 2014 Övergripande förutsättningar för arbetet med 2014 års budget Kommunfullmäktige antog i april 2012 ett förslag till ny budgetprocess och ekonomiska styrprinciper, som innebär att kommunfullmäktige antar budgetramar för kommande år i juni månad. Detta innebär att kommunstyrelsen skall lämna förslag till ramar under maj månad efter att under vintern/våren haft överläggningar med berörda nämnder. Budget 2014 utgår från följande förutsättningar: Befolkning I flerårsplanen 2013-2015 beräknades skatteoch bidragsintäkter utifrån ett invånarantal på 9 000 personer. Antalet invånare påverkar skatteintäkterna och en ny kommuninnevånare betyder drygt 40 tkr i ökade skatteintäkter oavsett ålder eller inkomst. Aktuellt invånarantal uppgår till ca 9 000 varför nedanstående beräkningar utgår från ett oförändrat invånarantal. Skatteintäkter och utjämningsbidrag Beräknade skatte- och bidragsintäkter utgår ifrån en skattesats om 21,31 % vilket är oförändrat jämfört med 2013. Bedömning av skatteintäkter och utjämningsbidrag grundas på senaste prognoser från Sveriges Kommuner och Landsting. Via det statliga utjämningssystemet ges alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar. En skattehöjning med 0,1 procentenheter ( 10 öre ) innebär ökade skatteintäkter med knappt 1,8 Mkr. Löner och personalomkostnader Lönekostnadsökningarna 2014 beräknades i flerårsplanen till 3,1 %. I SKL:s senaste prognos ligger timlöneutvecklingen på en lägre nivå. Lönekostnadsökningar i nedanstående beräkningar beräknas därför till högst 2,7 %. Löneökningarna täcks av en central pott och fördelas ut till respektive nämnd i takt med att avtalen blir klara. Prisökningar Nämnderna kompenseras generellt för prisökningar motsvarande den beräknade förändringen av konsumentprisindex (KPI) och intäkterna räknas upp på motsvarande sätt. KPIförändringen beräknas till 1,3% och de interna ersättningarna ökar med 1,3%. Investeringar / avskrivningar Enligt de finansiella målen skall investeringsvolymen för den skattefinansierade verksamheten uppgå till högst 200 Mkr under mandatperioden. Investeringsvolymen i den skattefinansierade verksamheten uppgick 2011 till 66 Mkr och 2012 till 61 Mkr. För 2013 har det budgeterats 39 Mkr vilket innebär att det återstår 34 Mkr för 2014. Inkomna förslag till investeringar från förvaltningar/nämnder uppgår till cirka 108 Mkr i den skattefinansierade verksamheten och 36 Mkr i VA-verksamheten. Enligt antagen budget uppgår investeringarna till 37 Mkr i den skattefinansierade verksamheten och 30,2 Mkr i den avgiftsfinansierade verksamheten. Avskrivningarna, beräknas till 40,8 Mkr varav 29,4 Mkr avser den skattefinansierade verksamheten. Upplåning Kommunens låneskuld till kreditinstitut uppgår till 150,8 Mkr. Mot bakgrund dels av kommunens försämrade likviditet beroende på stora investeringar dels med hänsyn till planerade investeringar föreslås en oförändrad ram för upptagande av nya lån på 50,0 Mkr (exkl. checkräkningskredit 20,0 Mkr). 11

Resursberäkningar Skatteintäkter och utjämningsbidrag Skatteintäkter och utjämningsbidrag uppgick i 2012 års bokslut till 64 % av de totala intäkterna. Detta är en för kommuner relativt låg andel, vilket beror på att kommunen har en omfattande affärsdrivande verksamhet (Smögens fiskauktion och VA-verksamhet) vilken finansieras via egna intäkter. Ökning av skatteunderlag och därmed skatteintäkter är i huvudsak kopplade till de allmänna löneökningarna i samhället. Kommunens egna skatteunderlag har ökat stadigt de senaste 10 åren och uppgick vid taxeringen 2012 till 100 % av riksgenomsnittet. Via den statliga inkomstutjämningen ges alla kommuner lika möjlighet att bedriva verksamhet oavsett egen skattekraft. Genom kostnadsutjämningssystemet utjämnas för strukturella skillnader (exempelvis befolkningsstruktur) mellan landets kommuner. Orsaker till skillnader i resultat skall alltså sökas i relationen mellan kommunens skattesats och ambitionsnivå/effektivitet. Utanför den ordinarie kostnadsutjämningen ligger en separat utjämning för olikheter gällande kommunens LSS-verksamhet. Skatteväxlingen med regionen, i samband med det överförda ansvaret för kollektivtrafiken förklarar en del av den låga ökningen på 0,6 % 2012. Om man justerar för den effekt som skatteväxlingen medförde blir den egentliga ökningen 1,4 %. För 2013 beräknas skatte- och bidragsintäkterna öka med 2,1 %. 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% Skatteintäkter o ch utjämningsbidrag Å rlig fö rändring 2009 2010 2011 2012 2013 prognos Finansnetto Under perioden 2009 till 2012 har likviditeten försämrats betydligt vilket gör att för 2014 beräknas ett finansnetto på -2,4 Mkr. Internränta från VA-kollektivet beräknas till 5,0 Mkr. Avskrivningar / Kapitalkostnader Avskrivningarna beräknas till 29,4 Mkr i den skattefinansierade verksamheten och de interna kapitalkostnaderna som ingår i nämndernas kommunbidrag beräknas till 40,1 Mkr. Löneökningar Utifrån ovan givna förutsättningar beräknas det centrala utrymmet för löneökningar enligt 2014 års avtal till 7,9 Mkr. Dessutom har 1,5 Mkr reserverats för att täcka ökade lönekostnader i samband att projektet heltid/deltid påbörjas under 2014. Pensionskostnader Kostnaden för årets intjänande av individuell del (cirka 4 % av årets lön) täcks av personalomkostnadspålägget. Utbetalning av pensioner samt premier för förmånsbestämd ålderspension beräknas uppgå till 4,8 Mkr. Driftbidrag och riskkostnader För att fortsatt ge allmänheten möjlighet till bad för en rimlig avgift lämnas ett driftbidrag till Tumlaren som för 2014 beräknas till 1,5 Mkr. Försäkringspremier samt övriga gemensamma kostnader beräknas till 1,7 Mkr. Sammanställning resursberäkning Utifrån ovan redovisade förutsättningar och kravet på en balanserad budget, återstår för den egentliga nämndsverksamheten ett belopp på 444,4 Mkr. Resursbehov enligt antagen budget för 2014 uppgår till 451,3 Mkr vilket innebär att det fattas 6,9 Mkr för att uppnå en balanserad budget. Kommunfullmäktige har därför beslutat att 6,9 Mkr ur tidigare års överskott tas i anspråk enligt det nya regelverket kring resultatutjämningsreserv (RUR). Skatte- och bidragsintäkter 453,4 Mkr Finansnetto (inkl internränta VA) 2,6 Mkr Avskrivningar -29,4 Mkr Löneökningar avtal 12 och 13-19,8 Mkr Pensionsutbetalningar -4,8 Mkr Driftbidrag, riskkostnader mm -3,7 Mkr Vinst i exploateringsverksamheten 6,0 Mkr Interna kapitalkostnader 40,1 Mkr Summa 444,4 Mkr 12

BUDGET 2014 Resultatbudget Bokslut Budget Budget Belopp i Tkr 2012 2013 2014 Verksamhetens resultat exkl affärsdrivande verksamhet -397 175-416 197-433 479 Avskrivningar -28 736-27 100-29 400 Verksamhetens nettokostnader -425 911-443 297-462 879 Skatteintäkter 363 807 378 086 388 753 Inkomstutjämning 44 545 43 391 45 739 Kostnadsutjämning 667-3 699-2 301 LSS-utjämning 505-90 -1 719 Fastighetsavgift 21 062 21 636 22 884 Interna finansiella poster 4 256 7 000 5 000 Finansiella intäkter 3 492 3 350 2 800 Finansiella kostnader -3 889-6 000-5 200 Skatteintäkter, utjämningsbidrag, finansnetto 434 445 443 674 455 955 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto för den skattefinansierade verksamheten 8 534 377-6 924 Affärsdrivande verksamhet 6 760 0 0 Årets resultat 15 294 377-6 924 Disposition ur resultatutjämningsreserv (RUR) 6 924 Årets balanskravsresultat 0 Kassaflödesbudget Bokslut Budget Budget Belopp i Tkr 2012 2013 2014 Löpande verksamhet Årets resultat, skattefinansierad verksamhet 8 534 377-6 924 Årets resultat, affärsdrivande verksamhet 6 760 0 0 Avskrivningar, skattefinansierad verksamhet 28 736 27 100 29 400 Avskrivningar, affärsdrivande verksamhet 9 029 9 400 11 400 Övriga ej likviditetspåverkande poster -7 478-6 900-8 200 Kassaflöde från den löpande verksamheten 45 581 29 977 25 676 Kapitalbindning Förändring kortfristiga fordringar/skulder -2 663 0 0 Förändrad kapitalbindning -2 663 0 0 Investeringsverksamhet Nettoinvesteringar, skattefinansierad verksamhet -60 795-39 085-37 000 Nettoinvesteringar, affärsdrivande verksamhet -43 325-19 000-30 200 Fastighetsförsäljning 8 841 8 000 8 000 Placering / Försäljning värdepapper 540 0 0 Investeringsnetto -94 739-50 085-59 200 Finansiering Återbetald utlåning 2 514 400 0 Långfristig upplåning 46 161 20 000 30 000 Amortering/avskrivning 0 0 0 Finansieringsnetto 48 675 20 400 30 000 Förändring likvida medel -3 146 292-3 524 13

Balansbudget Bokslut Budget Budget Belopp i Tkr 2012 2013 2014 Tillgångar Anläggningstillgångar 776 847 795 732 822 132 Kortfristiga fordringar, lager 72 533 70 533 69 833 Likvida medel 26 991 29 583 26 059 Summa tillgångar 876 371 895 848 918 024 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 464 959 465 336 458 412 Avsättningar för pensioner mm 18 152 18 552 18 952 Långfristiga skulder 286 351 305 051 333 751 Kortfristiga skulder 106 909 106 909 106 909 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 876 371 895 848 918 024 Ansvarsförbindelser Pensionsföpliktelser 234 837 235 526 233 802 Borgensåtaganden (oförändrad omfattning antagen) 477 182 477 182 477 182 Soliditet - enligt balansräkning 53,1% 51,9 % 49,9 % - inklusive samtliga pensionsförpliktelser 26,3 % 25,7 % 24,5 % Investeringsbudget Sammandrag Bokslut Budget Budget Belopp i Tkr 2012 2013 2014 Fastighetsköp, markreglering 2 423 0 0 Exploatering, netto 593 2 300 5 000 Hamnar 5 240 11 100 14 100 Fastigheter 36 446 12 550 5 200 Väghållning 4 370 300 2 250 Fritidsanläggningar, parker, torg, lekplatser, utomhusbad 4 192 3 700 5 150 Räddningstjänst, totalförsvar 114 1 035 400 Inventarier mm, kommunstyrelsens allmänna och tekniska vht 4 309 250 1 200 Inventarier mm, omsorgsförvaltning 2 249 1 550 500 Inventarier mm, utbildningsförvaltning 858 1 200 200 Inventarier mm, miljö- och byggförvaltning 0 100 0 Oförutsett 0 5 000 3 000 Delsumma skattefinansierad verksamhet 60 795 39 085 37 000 VA-försörjning 43 325 19 000 30 200 Delsumma avgiftsfinansierad verksamhet 43 325 19 000 30 200 Summa nettoinvesteringar 104 120 58 085 66 200 Försäljning, inventarier 254 0 Fastighetsförsäljning, exploateringsverksamhet 6 667 8 000 8 000 Fastighetsförsäljning, befintliga fastigheter 1 915 0 Summa investeringsverksamhet 95 284 50 085 58 200 14

Ekonomisk analys Resultatbudget Årets budgeterade resultat uppgår till -6,9 Mkr för den skattefinansierade verksamheten vilket innebär att det finansiella resultatmålet, 5,0 Mkr, inte kommer att infrias. För att uppfylla kommunallagens krav om en balanserad budget har kommunfullmäktige därför beslutat att 6,9 Mkr ur tidigare års överskott tas i anspråk enligt det nya regelverket kring resultatutjämningsreserv (RUR). Detta innebär att årets resultat efter disposition ur resultatutjämningsreserven uppgår till 0,0 Mkr. Verksamhetens nettokostnader Totalt uppgår verksamhetens nettokostnader till 462,9 Mkr, vilket är en ökning jämfört med 2013 års budget med 19,6 Mkr (4,4%). Förändringen förklaras av följande: Mkr Löneökningar m.m 12,3 Prisökning netto 0,8 Volymökning valnämnd 0,5 Effektiviseringskrav KS allm o tekn vht -1,0 Volymökning, KS allm o tekn vht 2,0 Effektiviseringskrav KS omsorg vht -2,0 Volymökning, KS omsorg vht 4,0 Effektiviseringskrav, gymnasienämnden -1,2 Anpassning till aktuell ram 1,5 Effektiviseringskrav utbildningsnämnden -1,4 Volymökning, utbildningsnämnden 1,3 Effektiviseringskrav byggnadsnämnd -0,1 Volymökning, byggnadsnämnd 0,5 Ökade avskrivningar mm 2,4 Summa 19,6 Skatteintäkter och utjämningsbidrag Skatteintäkterna och utjämningsbidragen ökar med 14,0 Mkr (3,2%) jämfört med budget 2013 och uppgår till 453,4 Mkr. Bakom förändringen ligger följande: Mkr Ökade skatteintäkter 10,7 Ökad inkomstutjämning 2,3 Minskad avgift kostnadsutjämning 1,4 Förändrad LSS-utjämning -1,6 Ökad intäkt fastighetsavgift 1,2 Summa 14,0 Finansnetto Finansnettot budgeteras till 2,6 Mkr vilket är 1,8 Mkr lägre än budget 2013. Internräntan bestäms till 2,7 % enligt SKL:s rekommendationer. Kassaflöde Enligt budget minskar de likvida medlen med 33,5 Mkr exklusive upplåning. Om beviljade investeringsanslag från tidigare år tas i anspråk är det troligt att minskningen av likvida medel blir ännu större. Balansbudget Anläggningstillgångarna beräknas öka 26 Mkr jämfört med budget för 2013. För kortfristiga fordringar och skulder bedöms små förändringar. Den budgeterade ökningen av låneskulden uppgår till 30,0 Mkr. Investeringsbudget Skattefinansierad verksamhet: Investeringsäskanden från nämnderna uppgick netto till 108 Mkr. Investeringsanslaget enligt antagen budget upptas till 37,0 Mkr. Inkomster från försäljning av befintliga fastigheter har tidigare år beräknats till betydande belopp. Försäljningstakten har inte motsvarat beräkningarna varför årets budget endast innehåller inkomster från försäljning av fastigheter i exploateringsverksamheten. Med den föreslagna investeringsvolymen uppgår de totala investeringarna under mandatperioden till 202 Mkr vilket är mycket nära det finansiella målet om 200 Mkr.. Tyngdpunkten i investeringsbudgeten ligger inom hamnverksamheten. Avgiftsfinansierad verksamhet: De totala nettoinvesteringarna för VA-verksamheten under 2014 budgeteras till 30,2 Mkr. 15

Driftbudget, skattefinansierad verksamhet Bokslut Budget Budget Belopp i tkr 2012 2013 2014 Kommunfullmäktige och partistöd 642 765 770 Kommunrevisionen 374 567 571 Valnämnd 28 25 525 Överförmyndare 656 711 716 Delsumma 1 700 2 069 2 582 Kommunstyrelsens allmänna och tekniska verksamhet 59 966 62 630 62 675 Kommunstyrelsens omsorgsverksamhet 199 051 199 195 201 656 Gymnasie- och vuxenutbildning 45 186 40 837 41 292 Utbildningsnämnden 131 684 136 707 137 165 Miljö- och byggnämnden 5 171 Byggnadsnämnden 3 628 4 029 Miljönämnden i mellersta Bohuslän 1 397 1 397 Summa egentlig nämndsverksamhet 442 759 446 462 450 796 Pensions- personalomkostnader 5 744 4 800 4 800 Driftbidrag Tumlaren 1 222 1 500 1 500 Förvaltningsgemensamt -7 110 1 700 2 200 Utrymme för löneökningar och oförutsedda utgifter 2013 7 946 10 884 Utrymme för löneökningar och oförutsedda utgifter 2014 9 394 Exploateringsverksamhet -3 247-6 000-6 000 Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar -1 844 0 0 Avgår kapitalkostnader -40 349-40 211-40 095 Summa nämndsverksamhet 397 175 416 197 433 479 Specifikation av kommunbidrag (budgetramar) Kommunstyrelsen, allmän och teknisk verksamhet tkr Ram budget 2013 62 130 Pris- och intäktsökningar, netto -455 Effektiviseringskrav -1 000 Utökad ram 2 000 Summa ram budget 2014 62 675 Kommunstyrelsen, omsorgsverksamhet tkr Ram budget 2013 199 195 Pris- och intäktsökningar, netto 451 Effektiviseringskrav -1 990 Utökad ram 4 000 Summa ram budget 2014 201 656 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden tkr Ram budget 2013 40 837 Pris- och intäktsökningar, netto 205 Effektiviseringskrav -1 250 Utökad ram 1 500 Summa ram budget 2014 41 292 Utbildningsnämnden tkr Ram budget 2013 136 707 Pris- och intäktsökningar, netto 578 Effektiviseringskrav -1 370 Utökad ram 1 250 Summa ram budget 2014 137 165 Byggnadsnämnden tkr Ram budget 2013 3 629 Pris- och intäktsökningar, netto 0 Effektiviseringskrav -100 Utökad ram 500 Summa ram budget 2014 4 029 Miljönämnden i mellersta Bohuslän tkr Ram budget 2013 1 397 Pris- och intäktsökningar, netto 0 Effektiviseringskrav 0 Utökad ram 0 Summa ram budget 2014 1 397 16

Investeringsbudget Detalj 2014 Skattefinansierad verksamhet Projekt Belopp i tkr Nettoutgifter 2013 Nettoutgifter 2014 Plan 2015 Plan 2016 Exploateringsområden, mark Ringen, gata 300 Ringen, hamn och strandpromenad 2 000 5 000 1 000 0 Hamnar Förbättringsåtgärder hamnar 4 000 3 000 4 000 3 000 Åtgärder betong- och stenkajer 6 000 10 000 10 000 10 000 Utbyggnad småbåtshamnar 500 500 500 250 Utbyggnad elanläggningar 600 600 600 400 Lyft för rörelse/funktionshindrade 300 Fastigheter Arbetsmiljöåtgärder, verksamhetsanpassningar 400 750 Externhyresfinansierade investeringar 200 500 Åtgärder enligt Plan för energieffektivisering 1 000 1 000 5 000 5 000 Ombyggnad kommunkontor 3 500 Projektering ombyggnad hygienvård Kleven 1 500 Ny hygienvårdsanl Hunnebo gästhamn 500 2 500 Nybyggnad/ombyggnad Solhagen 1 000 2 000 Takomläggning matsal Hunnebo skola 500 Fasadmålning Hunnebo skola + Folkets hus 400 Fasadmålning Bovallstrands skola 500 Modernisering tillagningskök Hbo skola 3 200 Modernisering/utbyte storköksutrustning 1 500 500 500 500 Utredning/projektering äldreboende norra kommundelen 500 1 000 15 000 Flytt av matsal Hunnebohemmet 250 Byte golv Kvarnberget 2 500 Ersättning av oljepannor som energikälla 3 000 2 000 Solcellsanläggning kommunkontor 300 Fritidsanläggningar, parker, torg, lekplatser, utomhusbad Föreningsdrivna anläggningar 2 000 2 000 2 000 2 000 Konstgräsplan Hunnebostrand 1 000 2 000 Tångenparken 250 250 Smögens torg och parken 250 250 Upprustning lekplatser 600 600 450 400 Nyanläggning lekplatser 350 250 Upprustning badplatser 500 500 500 500 Bergsäkringsåtg. Udden Hunnebostrand 300 Väghållning, off. belysning Gång/cykelvägar 2 000 Gårdsgata vid Konsum Hunnebostrand 2 000 Vägkorsning fd Folkets hus Hunnebostrand 2 000 Förbättring landsbygdsvägar 300 300 300 300 Gatuförbättringar tätort 300 300 300 Långtidsparkering södra infarten Bovallstrand 500 P-automater uppdatering för snabbare uppkoppling 500 Inventering av gatubelysning, underhåll- och styrsystem 500 1 000 Utbyte gatubelysning 300 500 500 GC-väg vid kapellet, Hovenäset 350 Inventarier, fordon Inventarier kost & städ 200 500 500 500 Anläggningsfordon tekniska vht 700 500 300 Fordon, räddningstjänsten 350 0 2 000 400 Inventarier, räddningstjänsten 685 400 400 370 Branddetektering Smögen 650 Inventarier omsorgsförvaltningen 300 500 500 Inventarier trygghetsboende 250 Nytt verksamhetssysten omsorgsnämnden 1 000 Inventarier mm utbildningsnämnden 700 200 200 Nytt boklånesystem 500 Miljö- och bygg, adm program 100 Konstinköp 50 50 Oförutsett, disponeras av KS 5 000 3 000 Summa skattefinansierad investeringsverksamhet 39 085 37 000 49 750 43 720 17

Investeringsbudget Detalj 2014 VA-verksamhet Projekt Belopp i tkr Nettoutgifter 2013 Nettoutgifter 2014 VA-verksamhet Ombyggnad Omholmen 14 000 Utbyte VA-ledning 3 000 5 000 5 000 5 000 Projektering överföringsledning Bohus-Malmön 1 500 16 000 20 000 Tryckstegring Valberget 500 Dale vattenverk, lukt-/smakåtgärder 25 000 Överföringsledning Örn - Hovenäset 8 000 VA-drift - IT-säkerhet uppgradering av drift- och 1 000 1 000 styrsystem Åtgärder för att förhindra sabotage på rörnätet 200 200 VA-utbyggnad Örn & Knutsvik 10 000 Renovering Smögens vattentorn 1 000 Dale VV, utbyte av oljepannor till värmepump 1 000 Ombyggnad av tryckstegringsstationer för vatten 350 350 Summa VA-verksamhet 19 000 30 200 37 550 31 350 Plan 2015 Plan 2016 18

NÄMNDSREDOVISNING KOMMUNFULLMÄKTIGE, PARTISTÖD, REVISION, VALNÄMND OCH ÖVERFÖRMYNDARE Kommunfullmäktige och partistöd Bokslut Budget Budget Belopp i tkr 2012 2013 2014 Intäkter 0 0 0 Kostnader -642-765 -770 Nettokostnad -642-765 -770 Kommunbidrag 662 765 770 Resultat 20 0 0 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige består från och med mandatperioden 2011-2014 av 31 ledamöter mot tidigare 41. Fullmäktige sammanträder vanligen 7 gånger per år. Mandatfördelningen 2011-2014 är: Moderata Samlingspartiet 12, Arbetarepartiet- Socialdemokraterna 10, Folkpartiet liberalerna 3, Centerpartiet 1, Vänsterpartiet 1, Miljöpartiet de gröna 1, Nya Sotenäspartiet 1, Kristdemokraterna 2. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen, främst mål och riktlinjer för verksamheten samt budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor. Partistöd Anslaget för kommunalt partistöd i Sotenäs uppgår från 2011 till 18 % av basbeloppet gånger antalet mandat i kommunfullmäktige. 8 % av ett basbelopp utgår som grundbidrag till i kommunfullmäktige representerat parti. Återstoden av budgetanslaget fördelas jämnt per mandat i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges beslut: För kommunfullmäktige räknas anslaget upp för prisförändringar, vilket innebär en budgetram på 770 tkr. Kommunrevisionen Bokslut Budget Budget Belopp i tkr 2012 2013 2014 Intäkter 0 0 0 Kostnader -374-567 -571 Nettokostnad -374-567 -571 Kommunbidrag 563 567 571 Resultat 189 0 0 De kommunala revisorerna är 5 till antalet. Kommunrevisionen biträds av ett externt revisionsbolag. Uppdrag Revisorerna skall årligen granska om all verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt, den ekonomiska hushållningen är god, styrningen effektiv, redovisningen tillförlitlig, förmögenhetsförvaltningen säker och om den interna kontrollen i övrigt är tillräcklig. Revisorerna skall också bedöma och uttala sig om resultatet, som det redovisas i delårsrapportens och årsredovisningens förvaltningsberättelse, är förenligt med av kommunfullmäktige fastställda finansiella och verksamhetsmässiga mål. Revisorerna har också, efter ändringar i kommunallagen, fått uppgiften att bevaka och agera vid misstanke om lagtrots samt fått utökade befogenheter att granska myndighetsutövningen om kommunen inte verkställer gynnande biståndsbeslut. De granskningsuppgifter som följer av lagen om God ekonomisk hushållning har, med nuvarande ambitionsnivå, inarbetats i befintlig budget. Genom införandet av transparensdirektivet har beslutats att kommunens revisorer, under vissa omständigheter, skall utfärda ett särskilt intyg. Detta intyg, som vid anfordran skall kunna uppvisas för konkurrensverket, ställer krav på en särskild granskning av räkenskaperna. Det är ännu oklart om regelverket kräver extra insatser av revisorerna, så och tills vidare avsätts inga särskilda resurser för uppgiften. 19

Mål Målen för den kommunala revisionen definieras i lagstiftning, reglemente och God revisionssed i kommuner. Utifrån en årlig analys av risk- och väsentlighet skall revisorerna genom sin granskning verka för att fullmäktiges mål och uppdrag genomförs och följs upp tillse att redovisningen är rättvisande försäkra sig om att nämnderna tar ett aktivt ansvar för styrning, uppföljning och kontroll av ekonomi och verksamhet Revisorernas granskning skall också vara stödjande och förebyggande. Genom öppenhet och god kommunikation med uppdragsgivare och revisionsobjekt skapas förtroende för revisionen och en bredare kunskap om revisorernas uppgift och arbetssätt. Kommunfullmäktiges beslut: För revisionen räknas anslaget upp för prisförändringar vilket innebär en budgetram på 571 tkr. Valnämnden Bokslut Budget Budget Belopp i tkr 2012 2013 2014 Intäkter 0 0 Kostnader -28-25 Nettokostnad -28-25 -525 Kommunbidrag 25 25 425 Resultat -3 0 0 Valnämndens uppdrag är att vara lokal valmyndighet i Sotenäs och ansvara för genomförandet av val till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige, val till Europaparlamentet samt nationella och lokala folkomröstningar. Valnämndens arbete styrs främst av vad som föreskrivs i vallagen. Överförmyndare Bokslut Budget Budget Belopp i tkr 2012 2013 2014 Intäkter 16 0 0 Kostnader -672-711 -716 Nettokostnad -656-711 -716 Kommunbidrag 707 711 716 Resultat 51 0 0 Överförmynderiet omfattar följande verksamheter: Utredning av behov av godmanskap och förvaltarskap. Tillsyn över förmyndares, gode mäns och förvaltares löpande verksamhet. Granskning av årsredovisningar rörande förvaltad egendom. Granskning av vissa större förvaltningsåtgärder företagna av ställföreträdare mm. Administration och arkiv. Överförmyndaren har som sin huvuduppgift att kontrollera att förmyndarskap, godmanskap och förvaltarskap sköts på ett korrekt sätt. Överförmyndaren ansvarar direkt under kommunfullmäktige för sina uppgifter. Från och med 2011 utförs all handläggning av överförmyndarärenden av Uddevalla kommun enligt upprättat avtal. Kommunfullmäktiges beslut: För överförmyndarverksamheten räknas anslaget upp för prisförändringar vilket innebär en budgetram på 716 tkr. Kommunfullmäktiges beslut: Valnämndens anslag höjs med 500 tkr då det under 2014 kommer att genomföras val till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige samt val till Europaparlamentet. 20