Borås - en kreativ stad

Borås - en kreativ stad Personalekonomisk redovisning 2007

Jag vill rikta ett stort tack till Borås Stads medarbetare för ett engagerat och utmärkt arbete under 2007. Borås Stad är den största arbetsgivaren i Borås och Sjuhärad. Verksamheterna finns inom många viktiga områden, där våra medarbetare möter Boråsarna i livets alla skeden. Därför är personalpolitiken inom Borås Stad strategiskt viktig för att vi ska kunna tillhandahålla den service som våra medborgare har rätt att förvänta sig. Borås stad skall vara en attraktiv arbetsgivare som har en god personalpolitik i syfte att behålla och rekrytera kompetenta medarbetare. Det är tack vare medarbetarnas engagemang och kompetens som Boråsarna får service av hög kvalitet. Vi har under några år haft ett tydligt fokus på åtgärder för att sänka sjukfrånvaron. Detta har resulterat i en relativt stor sänkning på 0,8 procentenheter till en sjukfrånvaro på 6,9 procent. Kvinnors sjukfrånvaro minskar betydligt mer än männens. Vår ambition att minska andelen timavlönade har vi inte lyckats med, så här krävs nya tag. Det är därför viktigt att studera dem som lyckats bra och försöka ta vara på och ta lärdom av goda exempel. Inom jämställdhets- och mångfaldsarbetet har mycket hänt under årens lopp, men det krävs ytterligare ansträngningar. I detta sammanhang är attitydfrågorna viktiga och där tror jag att vi har en hel del kvar att utveckla. Att sätta upp mål och följa upp dem är nödvändigt för att skapa effektivitet och kvalitet. På det området måste vi bli bättre. Därför kommer vi under året att ta fram och följa upp övergripande verksamhets- och kvalitetsmål inom många av våra verksamheter. Nära två tredjedelar av Borås Stads budget läggs på personalkostnader, vilket innebär att uppföljning av verksamhetsmål inom detta område är av största vikt. Jag vill i detta sammanhang även betona chefens viktiga roll för att vidmakthålla den helhetssyn som i stort och smått är viktig för vår koncern. Därför är det viktigt att vi skapar förutsättningar för ett gott ledarskap i vår organisation. För att ta Borås in i framtiden krävs såväl ett gott ledarskap som ett gott medarbetarskap. Med detta överlämnar Kommunstyrelsen 2007 års personalekonomiska redovisning till Kommunfullmäktige. Ulrik Nilsson Ordförande i Kommunstyrelsen

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Personalstruktur... 4 1.1 Antal anställda... 4 1.2 Personalomsättning... 6 1.3 Timavlönade... 7 1.4 Köpta tjänster från bemanningsföretag... 9 1.5 Anställda inom olika verksamhetsområden... 9 1.6 Hel och deltidsanställda... 12 1.7 Genomsnittlig sysselsättningsgrad... 13 1.8 Ålder... 14 1.9 Planerade pensionavgångar... 15 1.10 Framtida rekryteringsbehov... 16 2 Jämställdhet... 18 2.1 Riktlinjer för jämställdhet i personalpolitiska programmet... 18 2.2 Uppföljning av förvaltningarnas jämställdhetsplaner... 18 2.3 Nyckeltal för jämställdhet... 19 2,4 Olika centrala jämställdhetsåtgärder... 20 3 Mångfald... 22 3,1 Uppföljning av förvaltningarnas mångfaldsplaner... 22 3,2 Mångfald bland kommunens anställda... 22 4 Lönestatistik... 25 4.1 Medianlön... 25 4.2 Lönespridning... 27 5 Resursanvändning arbetad tid och frånvaro... 28 5.1 Arbetad tid och frånvaro... 28 5,2 Arbete - föräldraskap... 30 5.3 Övertid och mertid... 30 6 Hälsa och arbetsmiljö... 32 6.1 Hälsobokslut... 32 6.2 Hälsofrämjande åtgärder... 41 6.3 Arbetsmiljö... 43 6.4 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 44 6.5 Företagshälsovård... 44 6.6 Arbetsskador och tillbud... 45 6.7 Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron... 46 6.8 Försäkringskassan kartläggning av sjukfall 60 dagar och däröver... 49 7 Personalutveckling... 51 7.1 Personalens grundutbildningsnivå... 51 7.2 Yrkesutbildning... 51 7.3 Kompetensutveckling... 53 7.4 Fritidsstudier... 55 7.5 Förslagsverksamhet... 55 8 Personalkostnader... 56 9 Verksamhetsmått 2008... 58 Definitioner... 59 Plats för anteckningar... 60 1

INLEDNING Inledning Sedan 1999 sammanställer Borås Stad en personalekonomisk årsredovisning. Årets redovisning är den nionde i ordningen. Avsikten är att i personalbokslutet ge en aktuell bild av ett antal personalstrategiska frågor och en samlad beskrivning av kommunens personal. Den personalekonomiska redovisningen beskriver personalarbetet för år 2007 och några år bakåt. Här finns kommunövergripande personalstatistik och analyser. Redovisningen skall ligga till grund för kommunens strategiska arbete med personalpolitiska och arbetsmiljöfrämjande insatser. Liksom tidigare år har i princip alla personalnyckeltal i årsredovisningen könsuppdelats. 2004 infördes ett nytt lönesystem i kommunen. I tidigare års redovisningar har de problem beskrivits som fanns med att ta fram en korrekt redovisning. I 2006 års redovisning konstaterade vi att uppgifterna om bl.a. utvecklingen av sjukfrånvaron var mycket osäkra och att det inte gick att dra några tillförlitliga slutsatser. Under 2007 har ett omfattande arbete lagts ner på att kvalitetssäkra personalstatistiken. De brister som funnits i systemet har nu åtgärdats. Merparten av problemen med personalstatistiken kan hänföras till brister i den tekniska driften. Driften av löne- och personalsystemet hanteras idag av leverantören av systemet, vilket inneburit att de tidigare problemen eliminerats. Fortfarande kvarstår dock en del problem med felaktigheter i inrapportering i lönesystemet från förvaltningarna. Lönetransaktionerna utgör underlag för personalstatistiken. Detta gör t.ex. att uppgifter om den interna personalomsättningen inte är korrekta. Genom felaktig hantering saknas uppgifter från Servicekontoret om arbetad tid och frånvaro för sju månader under 2007. Uppgifterna i den personalekonomiska redovisningen har i huvudsak hämtats ur kommunens lönesystem Palett. Dessutom har vi använt två program från Sveriges Kommuner och Landsting: Personalrekryteringsmodellen och Backspegeln. Uppgifter om sjukdomsdiagnoser för långtidssjukskrivna har hämtats från Försäkringskassan. Jämställdhetsindex och arbetsvillkorsindex har tagits fram i samarbete med NyckeltalsInstitutet AB. Det saknas uppgifter om såväl interna kostnader som omfattning av personalens kompetensutveckling inom kommunen. De externa kostnaderna redovisas i avsnitt 8 Personalkostnader. De interna kostnaderna registreras inte idag i ekonomi- eller löne-/pa-systemen. Vår förhoppning är att den personalekonomiska redovisningen skall vara en av flera informationskällor för det fortsatta arbetet med att trygga personal- och kompetensförsörjningen och Borås Stads ställning som en attraktiv arbetsgivare. Ulla Elgmark och Staffan Vikström vid Kommunledningskansliet har varit huvudansvariga för den personalekonomiska redovisningen KOMMUNLEDNINGSKANSLIET Per Olsson Personalchef 2

SAMMANFATTNING Sammanfattning Utgångspunkt 2007 för verksamhetsmått 2008: Den genomsnittliga sjukfrånvaron för samtliga kommuner i landet är 7,2 % medan sjukfrånvaron i Borås var 6,9 %. Antalet sjukfall över 60 dagar var 1 194 under 2007. Den arbetade tiden under 2007 för timavlönade ökade med 5,1 procent under året till motsvarande 558 årsarbeten. 26,2 % eller 2 127 av de tillsvidareanställda hade deltidsanställningar, Andelen deltidsanställda i för samtliga kommuner var 29,9 %. Följande fakta är hämtat ur Borås Stads personalekonomiska redovisning för år 2007 Den 1 november hade kommunen 9 305 tillsvidare- och visstidsanställda personer. Av kommunens anställda är 78,2 procent kvinnor och 21,8 procent män. 38 procent av kommunens anställda finns inom äldre och handikappomsorgen. Andelen heltidstjänster för omvårdnadspersonal har minskat något till 91,3 %. 74 procent är heltidsanställda av kvinnorna 70 procent och av männen 87 procent. Övertids- och fyllnadstid motsvarar 107,9 årsarbeten exklusive Servicenämnden, vilket är en minskning med 6,6 procent. Nettoarbetstiden minskade med 0,4 procentenheter till 76,3 procent. 40,7 procent av de anställda hade ingen sjukfrånvaro rapporterad under år 2007 26,8 procent av de anställda hade ingen sjukfrånvaro rapporterad under de senaste två åren. 148 personer har varit sjukskrivna mer än ett år. Antalet sjuktillfällen har ökat med 5,1 % Långtidsjukskrivningarna har minskat men sjukfrånvaron upp till två veckor har ökat. Den vanligaste sjukdomsorsaken bland långtidssjukskrivna är psykisk ohälsa. Medianlönen var 19 890 kronor per månad för tillsvidareanställda vid årets slut. Köpta tjänster från bemanningsföretag ökade från 4,5 miljoner kronor till 5,2 miljoner kronor. Antalet anmälda arbetsskador ökade med 11 % till 373. Den genomsnittliga åldern i kommunen är 45,6 år. Sjukfrånvarokostnaden inkl arbetsgivaravgifter var 42,2 miljoner kronor. Personalkostnaden var 3 330,2 miljoner kronor. Andelen utrikes födda är 14,1 procent av kommunens anställda och 18,1 procent av de nyrekryterade. Vilket är ca 30 % högre än för genomsnittet av landets kommuner. 3

PERSONALSTRUKTUR 1 Personalstruktur Den personalekonomiska redovisningen avser i första hand månadsavlönade d.v.s. tillsvidareanställda och visstidsanställda om inte annat anges. 1.1 Antal anställda Anställda i Borås kommun 2007-11-01 Nämnd Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt antal anställda Antal årsarbeten Kommunrevisionen 3 1 4 3 Kommunstyrelsen 251 20 271 277 Lokalförsörjningsnämnden 58 3 61 98 Servicenämnden 245 15 260 251 1) Byggnadsnämnden 72 2 74 57 Gatunämnden 118 9 127 118 Miljöskyddsnämnden 27 7 34 23 Fritids- och turistnämnden 62 15 77 66 Kulturnämnden 156 44 200 167 Socialnämnden 1 315 158 1 473 1 422 Utbildningsnämnden 664 123 787 633 KDN Centrum 649 99 748 582 KDN Dalsjöfors 546 79 625 496 KDN Fristad 499 85 584 459 KDN Göta 390 55 445 359 KDN Brämhult 910 160 1 070 852 KDN Norrby 528 100 628 511 KDN Sandhult 471 55 526 423 KDN Sjöbo 371 61 432 370 KDN Trandared 439 53 492 408 KDN Viskafors 345 42 387 321 Totalt kommunen 8 119 1 186 9 305 7 896 1) Uppgiften avser 2006. Det saknas uppgifter om arbetad tid för Servicenämnden för större delen av 2007. Av de 9 305 anställda var 7 275 kvinnor och 2 030 män. Totalt utfördes 7 896 årsarbeten under 2007, vilket är en ökning med 182 årsarbeten jämfört med 2006. Den 1 november 2007 fanns 91 obehöriga lärare anställda i kommunen jämfört med 83 föregående år. I Kommunstyrelsens siffror ingår poolen för oplacerad personal samt anställda med lönebidrag, totalt 75 personer, som arbetar på andra förvaltningar. Under 2007 fanns två chefer i kommunen som var anställda med särskilt visstidsförordnande. 4

PERSONALSTRUKTUR 115 Utveckling av antal tillsvidareanställda Borås Index (1998=100) 110 105 100 Riket 95 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Ökningen av antal tillsvidareanställda under 2007 finns i första hand inom äldre och handikappomsorg, förskola och skola. Statistiken för landets kommuner säger i sig inget om verksamhetens omfattning eller hur stor del av verksamheten som bedrivs i förvaltningsform eller lagts ut på entreprenad. Men jämfört med övriga större städer har Borås klart lägre andel av verksamheten utlagd på entreprenad. 110 Utveckling av antal visstidsanställda 100 Index (1998=100) 90 80 70 Borås Riket 60 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Jämfört med 1998 har Borås Stad minskat antalet visstidsanställda något liksom kommunerna som helhet. Ökningen av antalet visstidsanställda sedan 2004 beror i första hand på satsning på kompetensutveckling av omvårdnadspersonal genom kompetensstegen och valideringsutbildning samt inom förskolan. Detta har inneburit anställning av vikarier för den personal som genomgått utbildning. I siffrorna ingår även plusarbeten och vikarier för friårslediga. Mellan 1 november 2006 och 1 november 2007 skedde följande förändringar i personalvolymen: Ökning av antal tillsvidareanställda + 154 personer Minskning av antal visstidsanställda - 92 personer Total ökning av anställda + 62 personer 5

PERSONALSTRUKTUR Ökningen av antalet anställda med 62 personer fördelas på följande verksamhetsområden: Verksamhet Tillsvidareanställda Visstidsanställda Förändring Förskola och skolbarnsomsorg + 35-17 + 18 Omsorg om äldre och funktionshindrade m.fl. + 67-40 + 27 Skola + 20 + 10 + 30 Fritid och kultur + 15-11 + 4 Teknik + 8-5 + 3 Administration + 8 + 8 + 16 Kod saknas + 1-37 - 36 Totalt kommunen + 154-92 + 62 1.2 Personalomsättning I detta avsnitt redovisas enbart extern personalomsättning för tillsvidareanställda. Statistiken över interna rekryteringar i löne- och PA-systemet Palett är otillförlitlig och till stor del helt felaktig beroende på felaktiga registreringar, varför vi väljer att inte redovisa den. Personalomsättning i % 2000 2001 2002 2003 2005 2006 2007 Extern personalomsättning 7,6 7,6 7,1 6,7 6,9 7,1 7,8 Personalomsättningen för tillsvidareanställda varierar mellan olika personalgrupper: Personalgrupp Extern personalomsättning i % Förskola och skolbarnsomsorg 5,3 Omsorg om äldre och funktionshindrade m.fl. 8,5 Skola 6,7 Fritid och kultur 6,4 Teknik 9,0 Administration 10,9 Totalt kommunen 7,8 De personalgrupper som haft störst extern rörlighet är chefer, handläggare, sjuksköterskor och städpersonal med en extern personalomsättning över 10 %. Lägst rörlighet finns bland elevassistenter med 4,1 % personalomsättning. Personalomsättningen är högre bland män 8,9 % än för kvinnor 7,6 %. 6

PERSONALSTRUKTUR 1.3 Timavlönade Totalt Antalet timavlönade i genomsnitt under 2007 motsvarade totalt 790,4 årsarbeten vilket är en ökning med 5,1 % jämfört med föregående år. Under våren 2003 hade vi en nyanställningsblockad och en strejk bland Kommunals medlemmar som tydligt påverkade verksamheten och antalet timavlönade sjönk kraftigt under 2003. Utveckling av antal årsarbeten för timavlönade Index (2000=100) 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Borås 100 98 95 78 94 100 95 100 I kommunens personalpolitiska riktlinjer anges som ett mål att minska antalet timavlönade och istället övergå till tillsvidareanställningar i större utsträckning. Totalt antal arbetade timmar för timavlönade var 1 343 735, vilket motsvarar 790,4 årsarbeten. I siffrorna ingår beredskapsarbetare och anställda enligt PAN-avtalet (personliga assistenter och anhörigvårdare) med totalt 232 årsarbeten. Timavlönade exklusive beredskapsarbetare och anställda enligt PAN-avtalet Det är i första hand Socialnämnden och kommundelsnämnderna som utnyttjar timavlönad personal. Timavlönade används i huvudsak för att täcka uppkomna vakanser p.g.a. semester, sjukdom och annan frånvaro men även för säsongsarbete. Omvårdnads- och habiliteringspersonal inom äldre- och handikappomsorgen är den yrkeskategori som har störst andel timavlönade inom kommunen med 330 årsarbeten och därefter barnskötare med 73 årsarbeten. I nedanstående diagram redovisas antalet timavlönade omräknat till heltid under perioden 2004 2007 (uppgifter saknas för jan-feb 2004). I diagrammet ingår inte beredskapsarbetare och anställda enligt PAN-avtalet. 1 100 Antal timavlönade omräknat till heltid 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2004 2005 2006 2007 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Under juni till augusti används timavlönade i första hand som semestervikarier. Antalet arbetade timmar för timavlönade har ökat jämfört med föregående år. Totalt har antalet arbetade 7

PERSONALSTRUKTUR timmar för timavlönade exkl. BEA och PAN ökat med 2,7 % jämfört med 2006. I nedanstående tabell redovisas antalet timavlönade omräknat till årsarbeten exkl. BEA och PAN. Antal årsarbeten Nämnd 2006 2007 Förändring Kommunrevisionen - 0,1 + 0,1 Kommunstyrelsen 1,5 1,2-0,3 Lokalförsörjningsnämnden 0,4 0,6 + 0,2 Servicenämnden 11,9 9,4-2,5 Byggnadsnämnden - 0,5 + 0,5 Gatunämnden 8,5 3,3-5,2 Miljöskyddsnämnden 0,5 0,1-0,4 Fritids- och turistnämnden 6,3 7,1 + 0,8 Kulturnämnden 4,1 3,8-0,3 Socialnämnden 132,9 136,5 + 3,6 Utbildningsnämnden 10,5 8,3-2,2 KDN Centrum 67,1 59,0-8,1 KDN Dalsjöfors 39,2 42,9 + 3,7 KDN Fristad 31,1 36,5 + 5,4 KDN Göta 19,8 24,7 + 4,9 KDN Brämhult 56,6 65,4 + 8,8 KDN Norrby 45,5 48,3 + 2,8 KDN Sandhult 25,4 28,6 + 3,2 KDN Sjöbo 29,9 30,9 + 1,0 KDN Trandared 29,8 31,6 + 1,8 KDN Viskafors 21,8 19,6-2,2 Kod saknas 0,8 - - 0,8 Totalt kommunen 543,6 558,4 + 14,8 I tabellen ingår även timavlönade som vikarierat för personal som deltar i Kompetensstegen. Detta motsvarar 1,1 årsarbete under 2007. Kommunfullmäktige har fastställt att ett mål är att minska andelen timavlönade. Detta med anledning av att många förvaltningar utnyttjar timavlönade i förhållandevis hög utsträckning. Förvaltningarna uppger att man arbetar för att minska användningen av timavlönade genom att bl.a.: användning av vikariat vid planerad ledighet istället för timavlönade öka sysselsättningsgrad för anställd personal höjd grundbemanning samtliga kommundelsnämnder och Socialnämnden har inrättat lokala personalpooler regelbunden kostnadsuppföljning medveten återhållsamhet i användning av timavlönade 8

PERSONALSTRUKTUR Andra centrala åtgärder är bl.a.: förbättrat administrativt stöd för korttidsrekrytering utbildning i bemanningsekonomi 1.4 Köpta tjänster från bemanningsföretag För att få en komplett bild av den arbetade tiden inom den kommunala verksamheten måste man även ta hänsyn till det arbete som utförts av bemanningsföretag under 2007. Kostnaderna för inhyrning av personal 1999-2007 framgår av följande diagram: 30 25 Kostnad i miljoner kronor 20 15 10 5 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Det är huvudsakligen sjuksköterskor som hyrts in från externa bemanningsföretag via Bemanningsservice. Kostnaden för köpta tjänster från bemanningsföretag ökade med 0,7 miljoner kronor mellan 2006 och 2007 till 5,2 miljoner kronor. 1.5 Anställda inom olika verksamhetsområden Anställda inom olika verksamhetsområden Teknik 13% Administration 7% Förskola och skolbarnomsorg 16% Fritid och kultur 4% Skola 22% Omsorg om äldre och funktionshindrade 38% 9

PERSONALSTRUKTUR Av samtliga anställda inom kommunen arbetar 38 % inom omsorgen om äldre och funktionshindrade, vilket innebär att det är det verksamhetsområde som sysselsätter flest inom kommunen. Andel anställda för olika personalkategorier 2007-11-01 Personalkategori Antal anställda Andel av totala antalet anställda i % Andel tillsvidareanställda i % Andel män i % Förskola och skolbarnsomsorg Förskollärare/fritidspedagog 912 9,8 90 4 Arbetsledare barnomsorg 6 0,1 100 0 Dagbarnvårdare 25 0,3 100 0 Barnskötare 503 5,4 83 4 Omsorg om äldre och funktionshindrade m.fl. Arbetsledare omsorg 171 1,8 93 11 Omvårdnadspersonal 2 582 27,7 88 11 Sjuksköterska 220 2,4 90 9 Socialsekreterare 157 1,7 85 18 Övrig vård- och omsorgspersonal 447 4,8 88 24 Skola Skolledare 113 1,2 99 42 Gymnasielärare 426 4,6 81 49 Grundskolelärare 1-9 818 8,8 88 25 Annan lärare 336 3,6 85 31 Elevassistent 273 2,9 82 22 Övrig skolpersonal 45 0,5 76 33 Fritid och kultur Fritidsledare 82 0,9 91 51 Bibliotekspersonal 72 0,8 93 10 Övrig fritids- och kulturpersonal 188 2,0 81 50 Teknik Måltidspersonal 350 3,8 94 6 Städpersonal 249 2,7 90 4 Kommunalarbetare 155 1,7 94 99 Ingenjörer 96 1,0 96 74 Vaktmästare 118 1,3 92 94 Övrig personal inom teknik 233 2,5 96 70 Administration Chef 85 0,9 99 66 Handläggare 187 2,0 93 28 Kontorspersonal 336 3,6 90 9 Kod saknas 120 1,3 7 48 Totalt kommunen 9 305 100,0 87,3 21,8 10

PERSONALSTRUKTUR Av kommunens anställda 2007-11-01 var 87,3 % tillsvidareanställda, vilket är en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med 2006. Av männen är 84,7 % tillsvidareanställda mot 88,0 % av kvinnorna. Fördelning män och kvinnor Det fanns 2 030 män och 7 275 kvinnor tillsvidare- och visstidsanställda i kommunen. Det innebär totalt 9 305 anställda personer. Av samtliga anställda är 21,8 % män och 78,2 % kvinnor, vilket innebär att andelen män har ökat något jämfört med föregående år. Fördelningen mellan män och kvinnor är snedfördelad inom de flesta yrkeskategorierna. Inom förskola och skolbarnsomsorg är andelen män låg. När det gäller förskollärare och barnskötare är andelen män 4 % av antalet anställda. Medan vissa yrkeskategorier inom teknikområdet t.ex. kommunalarbetare utgörs av 99 % män och vaktmästare 94 %. Det är en tydlig skillnad mellan de tekniska nämnderna som är kraftigt mansdominerade och kommundelsnämnderna som är kraftigt kvinnodominerade. Chefer I tabellen redovisas chefer på alla nivåer inom kommunen som kodats som chef enligt de statistikkoder (BSK) som används i kommuner och landsting. Sannolikt finns arbetsledare som i statistiken kodats som specialister eller handläggare och som inte ingår i denna statistik. Antal chefer Chefer inom kommunen enl. BSK Män Kvinnor Summa Administration 55 29 84 Vård - omsorg 16 106 122 Bildning - fritid 72 82 154 Teknik 54 16 70 Totalt kommunen 197 233 430 Antalet chefer minskade under 2007 med 4 till totalt 430. Andel kvinnliga chefer Andel kvinnor i procent 100 90 80 70 60 50 40 30 1998 1999 2001 2002 2003 2000 2004 2005 2006 2007 20 10 0 Administration Vård - omsorg Bildning - fritid Teknik 11

PERSONALSTRUKTUR Andelen kvinnliga chefer är oförändrat sedan föregående år. 78 % av kommunens anställda är kvinnor medan 54 % av kommunens samtliga chefer är kvinnor. Av kommunens 18 förvaltningschefer var 4 kvinnor. 48 % av medlemmarna i förvaltningarnas ledningsgrupper är kvinnor och 9 % är utrikesfödda. 1.6 Hel och deltidsanställda 2007-11-01 Av kommunens anställda arbetar 73,8 procent heltid och 26,2 procent deltid. Deltid 26,2% Heltid 73,8% I jämförelse med förra året har antalet heltider för kvinnor ökat med 0,1 % till 70,2 medan andelen för män har minskat med 0,3 % till 87,0. Den genomsnittliga andelen deltidsanställda bland landets kommuner är 29,9 %. Dvs. andelen deltidsanställda är 2,7 procentenheter lägre än genomsnittet bland landets kommuner. Procentuell fördelning av hel- och deltidsanställningar för kvinnor respektive män. 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Heltidsanställda kvinnor i % av samtliga kvinnor Deltidsanställda kvinnor i % av samtliga kvinnor Heltidsanställda män i % av samtliga män Deltidsanställda män i % av samtliga män 60,0 62,6 67,8 67,5 68,8 69,6 70,1 70,2 40,0 37,4 32,2 32,5 31,2 30,4 29,9 29,8 85,4 85,8 87,6 86,8 88,6 88,8 87,3 87,0 14,6 14,2 12,4 13,2 11,4 11,2 12,7 13,0 Deltidsanställningar Kommunen strävar efter att minska de ofrivilligt deltidsanställda och ett av de centrala personalmålen 2008 är att deltidsanställningar skall minska 0,5 procentenheter till 25,7 %. Andel deltidsanställningar 2007-11-01 i procent Nämnd 2007 Kommunstyrelsen 16,4 1) Lokalförsörjningsnämnden 1,7 Servicenämnden 9,0 Byggnadsnämnden 8,3 Gatunämnden 9,3 12

PERSONALSTRUKTUR Nämnd 2007 Miljöskyddsnämnden 0 Fritids- och turistnämnden 6,4 Kulturnämnden 28,2 Socialnämnden 31,8 Utbildningsnämnden 11,9 KDN Centrum 30,8 KDN Dalsjöfors 26,4 KDN Fristad 44,3 KDN Göta 24,1 KDN Brämhult 28,8 KDN Norrby 24,0 KDN Sandhult 36,5 KDN Sjöbo 20,3 KDN Trandared 20,3 KDN Viskafors 34,8 Totalt kommunen 26,2 1) I siffrorna för Kommunstyrelsen ingår samtliga lönebidragsanställda i kommunen, vilket är en förklaring till den höga andelen deltidsanställda. Ovanstående tabell visar utgångsläget för respektive nämnd 2007. Det är cirka 115 medarbetare som har anmält intresse av att arbeta heltid enligt de uppgifter som förvaltningarna har lämnat. Främst är det omvårdnadspersonal, personliga assistenter, habiliteringspersonal, barnskötare, lokalvårdare, förskollärare elevassistenter samt fritidsledare. Enligt förvaltningarna återbesätts inte vakanser för kombinationstjänster, t ex elevassistent /fritidsledare, utan arbetstiden delas upp mellan kvarvarande personal som därigenom får ökad sysselsättningsgrad. Förändring av andel heltider inom äldre- och handikappomsorgen Borås Stad försöker i strävan att bli en attraktiv arbetsgivare att erbjuda de anställda inom vård och omsorg den sysselsättningsgrad som önskas. Den totala sysselsättningsgraden för all omvårdnadspersonal är 91,3 %. 1.7 Genomsnittlig sysselsättningsgrad Genomsnittlig sysselsättningsgrad i % 1998 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Kvinnor 83.6 87,5 88,6 90,0 89,7 91,5 91,8 92,1 92,1 Män 89,6 94,8 95,0 95,6 95,5 96,4 96,4 96,1 96,2 Totalt 84.8 89,0 89,9 91,2 91,0 92,5 92,8 92,9 93,0 Den genomsnittliga sysselsättningsgraden inom kommunen för tillsvidareanställda är totalt 93,0 %. Det är en ökning med 0,1 procentenheter i jämförelse med föregående år. Fördelat mellan könen har kvinnor en genomsnittlig sysselsättningsgrad på 92,1 procent och männen 96,2 procent. 13

PERSONALSTRUKTUR Andel tillsvidareanställda per sysselsättningsgrad Deltid 75-99 % 17% Deltid mindre än 74% 9% Heltid 74% 1.8 Ålder Medelålder Medelåldern i Borås Stad är på samma nivå som föregående år, 45,6 år, vilket är samma som genomsnittsåldern i landets kommuner. Medelåldern för män är 46,7 år och 45,3 år för kvinnor. Situationen ser olika ut inom de olika förvaltningarna och även inom olika befattningsområden. Den förvaltning som har lägst medelålder är Fritids- och turistkontoret med en medelålder på cirka 41,5 år och högst medelålder har Stadsbyggnadskontoret på 51,8 år. Medelåldern på nyrekryterade under året var 41,3 år och medelåldern på personer som slutat sin anställning var 49,5 år. Medelålder per verksamhetsområde 2007 60,0 50,0 Kvinnor Män 40,0 Medelålder 30,0 20,0 10,0 0,0 Förskola och skolbarnomsorg Omsorg om äldre och funktionshindrade Skola Fritid och kultur Teknik Administration Bland befattningsområdena är medelåldern lägst inom vård och omsorg med en medelålder på knappt 43,8 år, vilket är cirka 7 år yngre än den äldsta gruppen som är administration. Manliga barnskötare är den yngsta yrkeskategorin med en medelålder på 34,9 år. Den äldsta gruppen är kvinnliga arbetsledare inom barnomsorg med en medelålder på 55,8 år. 14

PERSONALSTRUKTUR Borås tillhör de 20 kommuner i landet som har högst andel anställda under 30 år 8,9 % jämfört med genomsnittet 6,6 %. Andelen anställda över 55 år ligger på 27,1 % vilket ligger under genomsnittet för landets kommuner på 29,3 %. 300 Åldersfördelning 250 Antal personer 200 150 100 50 0 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 Ålder Åldersfördelning bland de anställda är ojämn. Det finns fler äldre än yngre anställda. Andelen anställda i åldern 25-40 år är 30,3 % medan andelen anställda i åldern 50-65 år är 43,4 %. Det innebär en minskning av andelen yngre och en ökning av andelen äldre jämfört med 2006. 250 Åldersfördelning män och kvinnor 200 Kvinnor Antal personer 150 100 50 Män 0 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 Ålder 1.9 Planerade pensionsavgångar 2009-2018 Beräkningen av antalet pensionsavgångar utgår från en ålderspensionering vid 65 år. Eftersom pensionsåldern är rörlig upp till 67 år kan de verkliga pensionsavgångarna avvika något från nedanstående beräkningar. 15

PERSONALSTRUKTUR Antal pensionsavgångar Förskola/skolbarnsomsorg 332 Vård och omsorg 736 Skola 569 Fritid och kultur 82 Teknik 381 Administration 223 Totalt 2 323 Under perioden 2009-2018 beräknas totalt 2 323 personer gå i ålderspension. Den största andelen pensionsavgångar finns bland vård- och omsorgspersonal, olika lärarkategorier, barnskötare, ekonomi- och skolmåltidsbiträden, städare samt assistenter. De årliga planerade pensionsavgångarna fördelar sig enligt nedan: 300 250 Antal personer 200 150 100 50 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Förskola/skolbarnsomsorg Vård och omsorg Skola Fritid/kultur Teknik Administration 1.10 Framtida rekryteringsbehov Hur ser personalrekryteringsbehovet fram till 2016 ut? Kommunledningskansliet har gjort en ny prognos över det långsiktiga behovet av personal. För att ta fram prognosen har en personalrekryteringsmodellen använts. Modellen har utvecklats av Sveriges Kommuner och Landsting för att beräkna rekryteringsbehovet inom kommunsektorn. Modellen har sedan anpassats så den kan användas i Borås. Personalens rörlighet är avgörande för hur stor del av personalen som kommer att vara kvar i kommunen år 2016. Det är dock inte den enda avgörande faktorn, även andelen visstidsanställda och ålderssammansättningen inom olika yrken har stor betydelse. Utifrån kommunens personalsituation, antaganden om rörlighet och personalens åldersstruktur, beräknar modellen hur stor del av personalen som kommer att vara kvar vid olika tidpunkter. Med en befolkningsprognos som grund görs kopplingen mellan befolkningen och behovet av personal för olika verksamheter. 16

PERSONALSTRUKTUR Det totala rekryteringsbehovet är 8 035 helårsarbetare fram t.o.m. 2016. Det redovisade rekryteringsbehovet är något lägre än i föregående års personalekonomiska redovisning. Det totala årliga rekryteringsbehovet framgår av nedanstående diagram Rekryteringsbehovet ökar mot slutet av perioden i första hand beroende på att antalet pensionsavgångar ökar. 1000 950 Antal personer 900 850 800 750 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Nedan redovisas rekryteringsbehovet t.o.m. 2016 i antal personer per yrkeskategori. Förskola och skolbarnsomsorg Skola Förskollärare 547 Skolledare 114 Fritidspedagog 68 Gymnasielärare 272 Arbetsledare förskola 5 Grundskollärare 673 Barnskötare 607 Annan lärare 313 Dagbarnvårdare 64 Elevassistent 259 Övrig skolpersonal 28 Omsorg om äldre och funktionshindrade m.fl. Fritid och kultur Arbetsledare omsorg 120 Fritidsledare 68 Vårdbiträde/vårdare 1 169 Bibliotekspersonal 62 Undersköterska/skötare 1 065 Övrig fritid/kultur 184 Sjuksköterska 257 Socialsekreterare 160 Administration Övrig vård och omsorg 516 Chef 73 Teknik Handläggare 138 Måltidspersonal 310 Kontorspersonal 258 Städpersonal 235 Kommunalarbetare 114 Ingenjörer 81 Vaktmästare 98 Övrig teknik 179 Ovanstående bedömning av personalbehovet är en prognos och inte en säker bild av framtiden. Personalbehovet utgår från nuvarande verksamhet och hänsyn har endast tagits till förändringar i befolkningsstrukturen samt personalens ålderssammansättning och rörlighet. 17

JÄMSTÄLLDHET 2 Jämställdhet Jämställdhetsarbetet handlar om respekt i bemötandet av varandra och om de grundläggande attityder och värderingar som denna respekt förutsätter. Jämställdhetsarbetets mål är att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och skyldigheter. De avgörande stegen tas i den dagliga verksamheten, i chefers sätt att organisera arbetet, vid rekrytering av nyanställda, i meritvärdering och lönesättning, i kompetensutvecklings- och kvalitetsarbete. Det avgörande är inte formen för jämställdhetsarbetet utan innehållet. 2.1 Riktlinjer för jämställdhet i personalpolitiska programmet. Jämställdhets- och mångfaldsarbetet drivs i enlighet med beslut som fullmäktige har fattat och gäller för anställda i Borås Stad. En viktig grundförutsättning för arbetet med jämställdhet är att jämställdhetsarbetet skall integreras i verksamheten på samma sätt som arbetsmiljöarbetet. Jämställdhetsfrågan skall vara ett naturligt inslag såväl i den dagliga verksamheten på alla nivåer som i den långsiktiga planeringen. Avsnittet om jämställdhet i personalpolitiska programmet tar upp riktlinjer för hur jämställdhetsarbetet skall bedrivas på respektive förvaltning. Riktlinjerna är kopplade till jämställdhetslagens olika paragrafer och berör metodutveckling, arbetsmiljö, arbete och föräldraskap, rekrytering, chefer och ledarskap, personalutveckling, sexuella trakasserier och lön. Det yttersta ansvaret för att jämställdhetsarbetet bedrivs enligt lagens intentioner vilar på varje nämnd/styrelse. Chefer på alla nivåer har ansvar för att målen konkretiseras och praktiskt genomförs. Varje förvaltning/bolag skall årligen göra jämställdhetsplaner med egna kartläggningar och mål samt uppföljning och utvärdering. 2.2 Uppföljning av förvaltningarnas jämställdhetsplaner Inför årets personalekonomiska redovisning har vi med frågor till förvaltningarna följt upp de båda avsnitten Jämställdhet och Mångfald i de personalpolitiska riktlinjerna. Det har framförallt gällt frågor om mätbara mål och konkreta åtgärder kopplade till jämställdhetslagen. Enligt en checklista svarar övervägande delen av förvaltningarna att man arbetar med konkreta åtgärder på de lagreglerade områdena i jämställdhetslagen. Däremot varierar resultatet mellan förvaltningarna när det gäller mätbara mål. Samtliga förvaltningar har gjort jämställdhetsplaner för 2008 inklusive utvärderingar av 2007 års plan. Samtliga planer har tagits fram i samverkan med de fackliga organisationerna. 2.3 Nyckeltal för jämställdhet Sedan 2006 deltar Borås Stad i NyckeltalsInstitutets Jämställdhetsindex (JÄMIX). Nyckeltalsinstitutet har i samverkan med JämO valt ut nio mätbara nyckeltal som utgör indikatorer på centrala aspekter av jämställdheten i organisationen. De nio nyckeltalen vägs samman till ett jämställdhetsindex ett mått på hur långt jämställdheten har nått. 18

JÄMSTÄLLDHET De nio nyckeltalen är - Yrken är yrkesgrupperna i organisationen jämställda? - Ledning är den högsta ledningsgruppen jämställd? - Chefskap har kvinnor och män samma möjligheter att bli chef? - Lön är lönen lika för män och kvinnor? - Ohälsa hur ser långtidssjukfrånvaron ut för män och kvinnor? - Föräldraskap tar männen ut föräldraledighet? - Deltid är sysselsättningsgraden lika för män och kvinnor? - Trygghet är anställningsformen lika för män och kvinnor? - Jämställdhetsplan följs regelverket för jämställdhetsarbete? Dessa nio nyckeltal vägs ihop. Dessutom ytterligare 10 indikatorer eller nyckeltal som berör styrelserepresentation, internrekryterade chefer, externrekryterade chefer, högskoleutbildning m.m. För att visa könsstrukturen används två nyckeltal. Yrkesgrupper som är antalsmässigt jämställda, kvinnor i ledningsgruppen och antal kvinnor som är chefer. Det senare nyckeltalet ger också en bild av utvecklingsmöjligheter för kvinnor. Nyckeltalen lön, tillsvidareanställda och heltid visar resursfördelningen mellan könen och handlar om anställningsform och ställning på arbetsmarknaden. Måttet lön, kvinnors lön i förhållande till männens, ger en sammanfattande bild av jämställdhetssituationen och kan fånga upp förändringar inom andra områden t.ex. borde fler kvinnor på chefsjobb ge utslag i lönen. Hänsyn har emellertid inte tagits till skillnader mellan olika arbeten. Måtten långtidssjukfrånvaro, föräldraskap och jämställdhet ger en fingervisning om kvalitén och klimatet. Vilka värderingar, normer och kvalitetsmått styr verksamheten och vems behov tillgodoses? Långtidsfrånvaro handlar om sjukfrånvaron och föräldraskap om hur mycket föräldraledighet som män och kvinnor tar ut. Jämställdhetsindex Jämställdhetsindex Borås Stad i jämförelse med föregående år Yrkesgrupper 20 Jämställdhetsarbete Tillsvidareanställda 15 10 5 0 Ledningsgrupp Chefer Heltidstjänster Lön Föräldradagar Långtidssjukfrånvaro Borås Stad Föregående år 19

JÄMSTÄLLDHET JÄMIX är ett sammanfattande jämställdhetsindex som grundar sig på nio nyckeltal. De nio mätpunkterna kan totalt ge 180 poäng. Ju högre poäng organisationen har desto bättre jämställdhet har organisationen. Jämställdhetsindexet mäter skillnader mellan kvinnor och män ur ett organisationsperspektiv inte om nivån generellt är hög eller låg. Det anger inte om vi ligger bra eller dåligt till i t.ex. nyckeltalet heltidstjänster. Nyckeltalet anger skillnaden mellan antalet kvinnor och män som har heltid. Det är ett relativt mått där kvinnor och män skall ha samma värde enligt indexet. JÄMIX ger inga definitiva svar på hur jämställdheten ser ut men är en indikation och ett underlag för diskussion. Eftersom det inte finns någon formell ledningsgrupp i Borås Stad är måttet som används andelen kvinnor och män i förvaltningschefsgruppen. Förklaringen till att vi har fått lägre JÄMIX poäng för tillsvidareanställda 13 i stället för föregående år 18 beror på att vi har en lägre andel tillsvidareanställda män. 2006 var 86,6 % av anställda män tillsvidareanställda. 2007 är det 84,7 %. Det beror inte på att vi har färre tillsvidareanställda män utan på att vi har fler visstidsanställda män (310 år 2007 och 265 år 2006). Andelen tillsvidareanställda kvinnor är ungefär detsamma 2006 och 2007. Jämställdhetsindex Borås 2006 2007 Yrkesgrupper 40-60 % 4 4 Kvinnor i högsta ledningsgruppen 7 7 Chefer som är kvinnor 14 14 Skillnad lön 17 17 Skillnad i lång sjukfrånvaro 10 11 Uttag av föräldradagar av män 11 13 Skillnad i sysselsättningsgrad 1 1 Skillnad i andel tillsvidareanställda 18 13 Jämställdhetsarbete 18 * 17 SUMMA JÄMIX 100 97 *) En mindre justering av frågorna kring jämställdhetsarbete har gjorts på rekommendation från JÄMO. Det gör att jämförelsevärdet för föregående år kan ha blivit något justerat jämfört med det redovisade värdet föregående år. Resultatet har förbättrats när det gäller skillnaden i lång sjukfrånvaro och mäns uttag av föräldraledighet. Resultatet av JÄMIX visar på några förbättringsområden: öka andelen kvinnor i högsta ledningsgruppen. Ett förslag till åtgärder har tagits fram som ett resultat av projektet Balans i ledning och styrelser. Som exempel kan nämnas åtgärder i samband med vår interna utbildning i ledarskap, ökning av kunskapen kring genusfrågor, översyn av hela rekryteringsprocessen m.m. Dessa delar ingår i den pågående översynen av personalpolitiska riktlinjerna. Det andra förbättringsområdet är skillnad i sysselsättningsgrad mellan könen. Det handlar om att minska andelen ofrivilligt deltidsanställda och timavlönade. 20

JÄMSTÄLLDHET 2.4 Övriga jämställdhetsåtgärder Arbetsvärdering Sedan jämställdhetslagstiftningen skärptes 2001-01-01 beslutade Borås Stad att genom arbetsvärdering kartlägga och klarlägga uppenbara löneskillnader mellan olika grupper. Borås Stad har valt att inte sammanblanda utfallet i arbetsvärderingen med den årliga löneöversynen, utan löneökningar för arbetsvärderade har lagts ut per den januari varje år. Särskilda medel har avsatts för detta cirka 52 miljoner kronor inklusive sociala avgifter. Förhandlingsdelegationen har beslutat om uppvärdering med 700 kr/mån och heltidstjänst för nattsjuksköterskor, turistassistenter, museitekniker, badföreståndare, ekonomiföreståndare och biblioteksassistenter från 2007-01-01. Förhandlingsdelegationen beslöt vidare om uppvärdering av 350 kr/mån och heltidstjänst för 4-9 lärare från 2007-01-01 samt ytterligare 350 kr från 2008-01-01. Kontroll vid lönesättning I Borås Stad är lönesättningen vid nyanställning centraliserad, vilket ger bättre möjlighet till styrning av lönesättningen och hänsynstagande till jämställdhetsaspekter. Inplacering i ingångslöner efter t.ex. genomgången utbildning är decentraliserad. Bevakning av jämställdhetsaspekterna vid löneöversynen I upptaktsbrevet till löneöversynerna finns varje år föreskrivet att arbetet med att minska löneskillnaderna mellan könen för likvärdiga arbeten skall fortsätta. Varje förvaltning skall analysera föreslagna löneökningar mellan könen innan yrkanden lämnas vidare till löne- och förhandlingsavdelningen och aktivt arbeta för att nå de mål som finns med i respektive förvaltnings jämställdhetsplan. Balans i ledning och styrelser Balans i ledning och styrelser handlar om att skapa bättre balans mellan kvinnor och män på olika nivåer när det gäller chefer. Under 2007 togs en handlingsplan fram och en viktig aktivitet är översyn av hela rekryteringsprocessen i samband med uppdatering av personalpolitiska riktlinjerna. Jämt anställd ledig ibland Projektet handlar om att minska antalet timavlönade och ofrivilligt deltidsanställda. En aktivitet under senhösten var utbildning i bemanningsekonomi. 21

MÅNGFALD 3 Mångfald Mångfald handlar främst om att kunna utnyttja allas resurser på arbetsmarknaden. Mångfald bidrar till att öka effektivitet och kvalitet i verksamheten samt ge organisationen ett högre anseende bland kunder och i samhället. Mångfald handlar om fokus på kompetens - det långsiktiga målet är att ingen ska fästa någon avgörande vikt vid kön, ålder, etnicitet med mera utan i stället se vilken kompetens som behövs för att utföra ett visst arbete. Det innebär att man upphör med att låta fördomar om individer och grupper styra beslut vid rekrytering, avancemang med mera. Mångfaldsarbetet berör alla områden och alla verksamheter och handlar i stor utsträckning om att påverka attityder. 3.1 Uppföljning av förvaltningarnas mångfaldsplaner Inför årets personalekonomiska redovisning har vi med frågor till förvaltningarna följt upp avsnitten Jämställdhet och Mångfald i de personalpolitiska riktlinjerna. Det har framförallt gällt frågor om mätbara mål och konkreta åtgärder kopplade till personalpolitiska riktlinjer och lagar. Alla förvaltningar har lämnat in mångfaldsplan och tagit fram planen i samverkan med de fackliga organisationerna. 11 förvaltningar har angivit att man har mätbara mål och 17 förvaltningar har konkreta åtgärder när det gäller mångfaldsarbetet. Däremot är det svårigheter att följa upp mångfaldsplanerna eftersom vi inte har någon detaljerad statistik över utrikesfödda per nämnd. 3.2 Mångfald bland kommunens anställda Kommunens arbetsplatser skall spegla samhället i så hög utsträckning som möjligt. Vid rekrytering skall vid lika meriter den etniska och kulturella mångfalden tillvaratas. Kommunen skall verka för att personer från etniska minoriteter söker lediga befattningar. Här redovisas andelen utrikes födda bland kommunens anställda. Uppgifterna har genom Svenska kommunförbundet hämtats från Statistiska centralbyrån eftersom dessa uppgifter saknas i kommunens lönesystem. Statistiken om utrikes födda avser 2006-11-01. Det finns flera definitioner på invandrare i statistiken. I en del fall räknar man in både första och andra generationens invandrare. I den statistik som finns tillgänglig om kommunens anställda finns enbart uppgift om utrikes födda. Det finns inte heller några statistiska uppgifter om olika minoritetsgrupper som t.ex. samer och romer. Orsak till att dessa uppgifter saknas i statistiken är att kommunen inte registrerar uppgifter om religion, ras, etnisk minoritetsgrupp, sexuell läggning eller handikapp. Kommunen har totalt 14,1 % anställda som är utrikes födda, vilket innebär en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med föregående år. Andelen utrikes födda är 3,4 procentenheter högre i Borås Stad än i genomsnittet i landets kommuner. 22

MÅNGFALD Andel utrikes födda fördelad på födelseland Sveriges Borås kommuner Födelseland 1995 2002 2003 2004 2005 2006 2006 Sverige 88,4 87,2 86,8 86,8 86,5 85,9 89,3 Övriga Norden 7,0 5,8 5,7 5,4 5,2 4,9 3,1 EU exkl. Norden 0,7 0,6 0,6 1,5 1,5 0,6 0,7 Övriga världen 3,9 6,4 6,9 6,2 6,9 8,6 6,9 Totalt kommunen 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Jämförelsen mellan kommunen och riket i nedanstående tabell visar att sedan 1995 ligger andelen utrikes födda på en högre nivå än kommunerna i genomsnitt. Andel utrikes födda i kommunen och landets kommuner 1995 2002 2003 2004 2005 2006 Borås 11,6 12,8 13,2 13,2 13,5 14,1 Västra Götaland 9,0 9,8 10,0 10,1 10,4 10,8 Sveriges kommuner 8,7 9,6 9,9 10,0 10,4 10,7 Antal kvinnor och män som är utrikes födda per personalgrupp 2006 Kvinnor Män Administration 41 9 Förskola 142 2 Lärare 104 48 Vård och omsorg 553 97 Teknik 163 48 Övrig skola fritid 46 21 Totalt kommunen 1 049 225 Andelen män är lägre bland utrikes födda 17,7 % jämfört med andelen män av de anställda som är födda i Sverige 22,0 %. En enkät till kommunens förvaltningar visar att 2007 var drygt 9 % av ledningsgruppernas medlemmar utrikes födda eller med minst en av föräldrarna som är utrikes född. I jämförelse med föregående år är det en ökning med 2 %. 23

MÅNGFALD Andelen utrikes födda inom olika personalgrupper i kommunen och riket 2006 Borås Västra Götaland Sveriges kommuner Administration 8,5 6,7 7,5 Förskola 10,2 8,5 9,3 Lärare 9,7 7,6 8,3 Vård och omsorg 18,4 13,1 13,2 Teknik 17,6 14,7 12,3 Övrig skola fritid 9,3 8,4 8,3 I Borås liksom i övriga kommuner finns den största andelen utrikes födda inom vård och omsorg samt teknik. Inom teknik är de största yrkesgrupperna städ- och måltidspersonal. Borås Stad har högre andel utrikes födda inom alla personalgrupper jämfört med genomsnittet i kommunerna i Västra Götalands län och landet i övrigt. Andel utrikes födda bland nyrekryterad personal Borås Sveriges kommuner Födelseland 1995 2002 2003 2004 2005 2006 2006 Sverige 90,9 81,5 80,0 82,0 80,0 81,9 84,1 Utrikes födda 9,1 18,5 20,0 18,0 20,0 18,1 15,9 Totalt kommunen 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Genomsnittet bland kommunerna i Västra Götaland var 15,5 %. Av dem som rekryterades under 2005 minskade andelen som var utrikes födda. Andelen utrikes födda bland dem som kommunen nyrekryterar har mer än fördubblats sedan 1995 24

LÖNESTATISTIK 4 Lönestatistik Samtliga löner i detta avsnitt är omräknade till heltidslöner och avser tillsvidareanställd personal. Den lönestatistik som redovisas är i första hand avsedd att ge en översiktlig bild av löner både totalt i kommunen och för olika personalgrupper. Redovisningen ersätter inte den lönekartläggning enligt jämställdhetslagen som varje nämnd gör varje år. 4.1 Medianlön Medianlön i kronor per månad för tillsvidareanställd personal 2007-12-31. Personalkategori Kvinnor Män Totalt Kvinnor lön i förhållande till männens i procent Förskola och skolbarnsomsorg Förskollärare/fritidspedagog 20 657 20 431 20 650 101 Arbetsledare barnomsorg 23 029-23 029 Dagbarnvårdare 18 110-18 110 Barnskötare 17 710 16 900 17 700 105 Omsorg om äldre- och funktionshindrade m.fl. Arbetsledare omsorg 25 735 25 891 25 750 99 Omvårdnadspersonal 18 926 18 342 18 880 103 Sjuksköterska 23 046 22 941 23 010 100 Socialsekreterare 24 145 25 100 24 540 96 Skola Skolledare 31 550 33 806 32 547 93 Gymnasielärare 25 170 26 067 25 606 97 Grundskolelärare 22 941 24 269 23 200 95 Annan lärare 24 693 24 504 24 640 101 Elevassistent 17 855 17 412 17 686 103 Fritid och kultur Fritidsledare 18 155 18 317 18 243 99 Bibliotekspersonal 21 710 22 725 22 000 96 Teknik Måltidspersonal 17 400 18 365 17 429 95 Städpersonal 17 063 16 857 17 008 101 Kommunalarbetare 18 756 18 983 18 983 99 Ingenjörer 24 190 24 840 24 500 97 Vaktmästare 17 776 18 332 18 300 97 Administration Chef 36 750 37 600 36 960 98 Handläggare 25 787 28 100 26 100 92 Kontorspersonal 19 540 18 837 19 500 104 Totalt kommunen 19 688 21 276 19 890 25

LÖNESTATISTIK Lönutveckling för tillsvidareanställda - medianlön 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Kvinnor 14 420 14 839 15 330 15 987 16 838 18 116 18 590 19 106 19 535 19 688 Män 15 990 16 653 17 000 17 967 18 850 19 494 19 950 20 426 20 828 21 276 Totalt 14 500 15 005 15 483 16 173 17 110 18 264 18 752 19 276 19 700 19 890 Medianlönen totalt i kommunen är 19 890 kronor. Det är en ökning med 1,0 procent eller 190 kronor från föregående år. Den låga ökningen av medianlönen för i första hand kvinnor beror på att Kommunals medlemmar inte haft någon ökning av månadslönen under 2007. Istället har engångsbelopp motsvarande 600/kronor/månad utbetalats för perioden april december. Löneökningarna för 2007 uppgick till 2,79 % exklusive Kommunals engångsbelopp. Engångsbeloppet motsvarar 3,29 % för Kommunals medlemmar. Hela löneöversynen 2007 uppgick inklusive beräkning för Kommunals avtalsområde till 3,07 %. I nedanstående tabeller redovisas löneutvecklingen som förändring av medianlön den 31 december mellan respektive år. Löneutveckling i procent för tillsvidareanställda 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Kvinnor 2,9 3,3 4,3 5,3 7,6 2,6 2,8 2,2 0,8 Män 4,1 2,1 5,7 4,9 3,4 2,3 2,4 2,0 2,2 Totalt kommunen 3,5 3,2 4,5 5,8 6,7 2,7 2,8 2,2 1,0 Löneutvecklingen mellan 1998 och 2007 i kommunen totalt var 37,2 procent. Kvinnors lön i förhållande till männens lön i procent för tillsvidareanställda 100 Kvinnor lön i förhållande till mäns i % 95 90 85 80 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 För 2007 var kvinnors medianlön 93 % i förhållande till männens medianlön. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor har minskat fram till 2003. Därefter har löneskillnaderna varit i stort sett oförändrade. Minskningen av löneskillnaderna sedan 1998 är ett resultat dels av en medveten lönepolitik och dels av arbetsvärdering. 26

LÖNESTATISTIK En orsak till löneskillnaderna är delvis att ovanstående jämförelse är en total jämförelse av medianlönen utan hänsyn tagen till de olika befattningarnas arbetsuppgifter, krav på kompetens, ålder, erfarenhet och ansvar. Lönerna är alltså inte omedelbart jämförbara. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män inom respektive personalkategori är betydligt lägre (se sammanställningen av medianlöner i avsnitt 4.1). 4.2 Lönespridning Lönespridning eller differentierad lön är ett medel för att skapa utrymme för löneutveckling i ett yrke. Den 10:e percentilen är den lönenivå under vilken 10 procent av lönerna återfinns. På samma sätt är den 90:e percentilen den nivå som 90 procent av lönerna återfinns. 90:e percentilen minus den 10:e percentilen visar lönespridningen eller hur stor skillnad det är mellan lönerna. Lönespridning 2007-12-31 10:e percentilen Median 90:e percentilen 2006 2007 2006 2007 2006 2007 Kvinnor 17 000 16 954 19 535 19 688 24 800 25 307 Män 17 412 17 409 20 828 21 276 28 000 28 719 Totalt 17 076 17 043 19 700 19 890 25 757 26 205 Lönespridning var 8 353 kronor för kvinnor, 11 310 kronor för män och totalt 9 162 kronor. Detta innebär att den totala lönespridningen ökade med 5,2 % jämfört med 2006. 27

RESURSANVÄNDNING 5 Resursanvändning arbetad tid och frånvaro Överskjutande flextid Övertid Fyllnadstid Överenskommen arbetstid enligt avtal Arbetad tid enligt avtal Semester Egen sjukfrånvaro Lagstadgad/avtalad ledighet Föräldraledighet Övrig ledighet Totalt arbetad tid Frånvaro 5.1 Arbetad tid och frånvaro Totalt arbetad tid var 12 997 070 timmar för år 2007 inklusive timavlönade. Av den arbetade tiden arbetade kvinnor 9 994 110 timmar och män 3 002 960 timmar. Servicenämnden ingår inte i dessa siffror eftersom felrapportering medfört att uppgift om arbetad tid saknas för större delen av året. Den arbetade tiden i procent av avtalade/överenskommen arbetstiden var 76,3 %. Av den totalt arbetade tiden utgjorde övertid, fyllnadstid och jour/beredskap 181 565 timmar exklusive Servicenämnden. Av kommunens förvaltningar har kommundelsförvaltningarna lägre andel arbetad tid än de tekniska förvaltningarna och centrala förvaltningarna som har högre andel arbetad tid. Detta beror till stor del på att de kvinnodominerade förvaltningarna har högre frånvaro bl.a. pga. sjukfrånvaro, föräldraledighet och ledighet för friår. Arbetad tid är utförda arbetstimmar av all personal under hela året då frånvaro räknats av. Den totalt arbetade tiden räknas fram på följande sätt: Avtalad/överenskommen arbetstid Frånvaro = Nettoarbetstid Nettoarbetstid + Övertid + Fyllnadstid + Flextid = Totalt arbetad tid Med frånvaro avses semester, ferie/uppehåll, arbetsskada, sjukdom/sjukbidrag, rehabilitering, föräldraledighet och övrig ledighet (ledighet för militärtjänstgöring, betalda studier, obetalda studier, facklig verksamhet samt övrig tjänstledighet). Nyckeltalet visar tidsanvändningen inom kommunen och hur frånvaron fördelas mellan olika frånvaroorsaker. Eftersom den totalt arbetade tiden översätts till antal årsarbeten ger det en mer rättvis bild av resursutnyttjandet i kommunen. Att istället redovisa årsarbetare, som bygger på principen att man räknar om de anställda till årsarbetare utifrån anställningarnas syssel- 28