Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING - Nr 71, september 2010 Tisdgsträffr hösten 2010 Lokl: Föreningsloklen, V Vrvsgtn 24 E (på gveln) Tisdg den 8 oktober kl 18.00 OLLE HÄGGLUND berättr om sin brndomskvrter i Luleå. Tisdg den 2 november kl 18.00 INGRID WIKSTRÖM berättr om sin nyutgivn bok Måttsunds by. Tisdg den 7 december kl 18.00 Progrm ej fstställt. VÄLKOMMEN! SMÅSKOLAN i Orrbyn våren 1918 Läsåret 1917/1918. Lärrinn vr Terése Sundström. Terése utbildde sig till småskollärrinn vid seminriet i Råneå och gifte sig sommren 1920 med hemmnsägren Fredrik Strnd, Orrbyn. Skolloklen utgjordes v högr delen v J F Mobergs bgrstug med tillhörnde kmmre och lärrinnebostd. Uppvärmning med vedeldd kmin för klssrum och bostd. Belysning 1917 enbrt med fotogenlmpor och elbelysning instllerdes 1918. l Ordförnden hr ordet Ny medlemmr Sid 3 l Minnen från Mjöfjärden Del 2 (2) Sid 4 l Korpelrörelsen Sid 11 l Kolont vid mlmbnn Sid 13 l Blivnde jordbrukres möte med gryende fckföreningr Sid 18 l Efterlysning Sid 19 l Sist sidn: Anor på USB: Nederluleå och Nederklix. ELEVER Bkre rden: Gunnr Söderberg, Oskr Hnsson, Hilding Lrsson och Gunnr Vikström. Sittnde: Lrs Johnsson, Le och Lilly Sjöberg, Rut Almkvist, Astrid Forsberg, Alv Vikström och Josef Sjöberg. Hedersbelöningr År 1949 återupptogs KPS (Kunglig Ptriotisk Sällskpet) silverkorset som belöning. Med inskriptionen Åt Alvin Ahlström för brns vård och uppfostrn utdeldes ett kors tt i kedj bärs om hlsen till fröken Alvin Ahlström, Alvik, Nederluleå. Senre hr ytterligre silverkors utdelts frmför llt för berömvärd fostrrgärning.
2 Lulebygdens Forskrförening Nr 71, september 2010 Lulebygdens Forskrförening Besöksdress: Residensgtn 6 E, Luleå Telefon: 070/299 54 24 Telefontid: Måndg: kl 9-11 Torsdg: kl 9-11 Övrig tid går br tt mli till nednstående e-mildress e-postdress: info@lulebygden.se Hemsid: www.lulebygden se Webbnsvrig: Mrit Lindell e-post: webred@lulebygden.se Post skicks till dress: Lulebygdens Forskrförening Residensgtn 6 E 972 36 Luleå Öppettider: Ytterdörren öppen kl 07.00-20.00 ll dgr. Innerdörren låses som tidigre med egen nyckel. Annonspriser Åttondels sid 100 kr Kvrtssid 200 kr Hlvsid 300 kr Helsid 500 kr Sist sidn, enstk nr 1.500 kr Sist sidn helår (4 nr) 5.000 kr Medlemmr får kostndsfritt mrkndsför sin lster i tidningen. Dett är begränst till 40 mm/1 sp respektive 20 mm/2 sp. Dett under förutsättning tt ett exemplr v ls-tret lämns till föreningen. Styrelsen 2010 Ordförnde Per Wänkkö Tel 0920-22 62 76, 070/669 94 76 E-post: per.wenkkoe@swipnet.se Vice ordförnde Gunnr Johnsson Tel 0920-22 75 93 Kssör Vknt Sekreterre Crin Vllgren Tel 0920-22 86 13 E-post: crin.vllgren@ssb.com Övrig ledmöter Eivor Nordqvist Tel 0920-25 61 20 E-post: nordqvisteivor@hotmil.com Sture Krlsson Tel 0920-22 30 39 E-post; str.krlsson@gmil.com Kent-Åke Lundebring Tel 0920-26 86 31 E-post: kent-ke.lundebring@nll.se Supplenter Ingrid Vikström Tel 0920-340 72 E-post: ingvik@teli.com Kjell Mäki Tel 073-040 31 64 kjell.mki@bredbnd.net Föreningens syfte Lulebygdens Forskrförening grunddes 1989 för tt främj och höj intresset för bygdeperson- och släktforskning inom gml Storlule socken smt tt rbet för bättre betingelser för sådn forskning. Mnusstopp för novembernumret 7 november Påminner smtidigt om behovet v kort notiser/ rtiklr, och även intressnt fristående bilder. Ge ett bidrg till Julius Sundströms Minnesfond Förvlts v Lulebygdens Forskrförening. BG 5862-5955 Stipendiegruppen/lulebygdens Forskrförening Gerd Olovsson, tel 0920-25 44 64, e-post gerd.olovsson@teli.com Sigvrd Eriksson, tel 0920-22 25 24. FONUS kn förmedl telegrmmen. Medlemsvgifter Vuxen Ungdom tom 25 år Fmilj (smm hushåll) 150 kr/år 40 kr/år 190 kr/år Vid inbetlning uppge lltid nmn, dress, födelsedg, telefon, gärn mobil och e-post (inkl nmn mm på fmiljemedlemmr som omftts v fmiljevgiften). Avgiften betls till PG 36 64 01-8 Vid internetbetlning: Kompletter din uppgifter genom tt skick dem med e-post till medlemsnsvrig e-post: lulebyfof@teli.com Kom ihåg tt meddel dressändring!
Lulebygdens Forskrförening Nr 71, september 2010 3 Ordförnden hr ordet Lyout och produktion: ÅKE ÖSTLING Tel 0911-21 17 78 ke.ost@teli.com Hej och välkomn till en ny och förhoppningsvis lyckosm forskrsäsong. Jg hälsr också vår ny medlemmr komn till föreningen. Tråkigt nog hr vår kssör Kjell Nilsson vlt tt flytt från Luleå till Uppsl och därmed hr hn nturligtvis måst lämn uppdrget som styrelseledmot och kssör. Flyttlsset hr redn gått. Vid senste styrelsemötet vtckdes Kjell men jg vill även här i tidningen frmför ett vrmt tck till Kjell för hns enggemng och det rbete hn lgt ner som styrelseledmot och kssör. Tyvärr hr vlberedningen ännu inte lyckts hitt någon som är beredd tt ersätt Kjell. Vi hr därför temporärt delt upp kssörens rbetsuppgifter på övrig styrelsemedlemmr. Dett är ju något som inte vrken bör eller kn fortgå under någon längre tid. Jg vill därför uppmn dig som kn tänk dig tt t på dig ett styrelseuppdrg tt kontkt vlberedningen (Gerd Olovsson tel 25 44 64). Eller du knske känner till någon som du tror skulle pss som kssör kontkt vlberedningen! Så till något helt nnt som det brukr het. Vi hr ett ntl gml fotogrfier från olik smmnkomster med föreningen. Gerd Olovsson hr tgit på sig tt ordn upp bildern och sml dem i en fotopärm. Då hr det vist sig tt vi sknr bilder från år 2004 och senre. Nckdelen med digitlkmern? Om du Mnuskript till tidningen skicks till nednstående helst vi e-mil, och glöm inte tt skick bilder i särskild fil (jpg). Åke Östling Jkobs väg 7 941 64 Piteå Tel 0911-21 17 78 e-mil: ke.ost@teli.com Sven-Ove Westberg 1423 Flintwood Ct Mrtinez CA 94553 USA Conny Börjesson Docentvägen 517 977 52 Luleå Tel 0920-28 88 16 Ethel Axheim Västr Solgtn 19 972 53 LULEÅ Tel 0920-194 62 hr någr bilder som du kn vvr från de åren (även äldre) vr snäll och överlämn dem till Gerd. Intresset för nybörjrkurser i släktforskning tycks bestå. Hittills hr tre studieförbund bokt tid i loklen för smmnlgt fyr kurser. Vi får se om mn får tillräckligt mång deltgre för tt genomför kursern. Som frmgår v notis på nnn plts fortsätter vi med vår tisdgsträffr. Jg tror tt vi kn se frm mot två mycket intressnt föredrg och jg hopps på en god nslutning. Tnken med träffrn är ju tt mn förutom ett intressnt föredrg sk få tillfälle till en trivsm smvro med ndr föreningsmedlemmr vid den efterföljnde fikstunden. Avslutningsvis vill jg rikt en uppmning till ll: HJÄLP VALBEREDNING- EN HITTA EN NY KASSÖR! PER
4 Lulebygdens Forskrförening Nr 71, september 2010 Minnen från Mjöfjärden Del 2 (2) Del 1 i föregående nummer FRAMIGÅRD Frmigård bestod v en stor mngårdsbyggnd, ldugård, stll med vedbod i smm byggnd, loge, härbre smt ett timrt (!!) utedss. Mngårdsbyggnden vr timrd och hde måtten 8 x 17,5 meter. Timret vr grått och omålt. Köksdelen, den mindre, vr täckt v brädslg med ribb. Även denn del vr grå och omåld. Tket bestod v grå tkstickor. Byggnden hde två skorstenr. I slutet på 1940-tlet uppgick kretursbesättningen till 6-8 kor, klvr smt tre hästr. Vi hde det br i vår fmilj. Det vr ändå ingen lyx på något sätt. Av GOTTFRID HANSSON, smmnställt v LEIF HANSSON Vår bostd vr kll. Den bestod v ett mycket stort kök, det så kllde sommrköket, som värmdes upp v en öppenspis. När det vr kllt så frös vttnet i vttenhinken. Ingen kunde ju vr uppe under ntten och eld. Men vi frös inte om ntten eftersom vi hde långullsfällr tt ligg i. För tt tillverk en sådn fäll gick det åt sex fårskinn. Vi hde 4-5 långullsfällr. Vi hde en lucksäng/ skåpsäng där vi sov. Min frbror Wilhelm låg i en gustvinsk säng som stod på golvet. Vidre så bestod bostden v en kökskmmre och innnför den fnns lillkmmren. I Kökskmmren fnns en kkelugn men den gick inte tt eld i så kökskmmren kunde br nvänds för tt sov i under sommren och senhösten. Slutligen hde vi frstukmmren som vr gnsk stor. Den eldde vi upp iblnd med hjälp v en kkelugn, men vi tyckte tt det gick åt för mycket ved för dett. I den ndr ändn v byggnden, som vr brädslgen, fnns vinterköket som värmdes med hjälp v en järnspis. Vårt hus vr gmmlt, änd sedn 1710, så det behövde renovers. Men renoveringen blev inte v eftersom min fr inte vr så händig och vi bröder vr lltför ung. Joel, som vr äldst v oss, hde börjt riv vår gml bgrstug för tt få timmer till sitt ny hem, som hn byggde strx intill hemgården. Joel fick köp hlv gårdsskiftet v Göst, ty det vr ju så tt hemskiftet vr litet. Ur jordbrukssynpunkt vr det nturligtvis bättre tt bo på det stor skiftet eftersom det underlättde
Lulebygdens Forskrförening Nr 71, september 2010 5 trnsportern v hö och gödsel. Hn hde då träfft Mj som hn skulle gift sig med. Eftersom även de ndr husen vr gml och behövde reprers, så vr det nog bäst som skedde. Någr år därefter stkde brodern Georg ut en tomt rkt ovnför hemgården, uppe på berget, och byggde en ny gård där. Med tiden så sålde hn gården till brorsonen Ture, men inte heller Ture bostte sig där. Hns hustru Clry ville inte bo där huset fick stå tomt någr år. Så småningom gick Ture en byggkurs i Sundsvll och bostte sig där. Hn sålde huset till Leif Clsson som fortfrnde bor där och driver ffärsrörelse. Lillhemmnet Min bror Göst och jg övertog hemmnet v vår fr 1942. Lyckligtvis vr det redn delt i två delr. Jg övertog lillhemmnet, som det då klldes. Det vr br två skälslnd medn det stor vr fem skälslnd(ett skälslnd motsvrde 1/64 mntl, ett mntl betydde ursprungligen ett helt hemmn). Jg byggde mig ett hus på lillhemmnet. Jg börjde bygg 1943 eller 1944. Kyrkstugebebyggelsen i Råneå skulle sners för tt mn skulle kunn sätt upp ny byggnder. Kyrkstugorn stod där ICA Hndelsboden nu står. Jg ropde in en v kyrkstugorn på uktion. Priset vr 165 kronor. Kyrkstugn hde tillhört fmiljen Bohm i Vitå. Den vr c sex meter lång och c fem meter bred. Den vr skdd så jg vr tvungen tt timr om den. Jg göt en grund på vilken jg stte upp den och spontde i stugn så tt den blev elv meter lång. Jg fick hjälp v Alfred Lindström med timringen och spontningen. Fönster, dörrr och ndr snickerier beställde jg v Emil Åberg som hde verkstd i Råneå. Jg träffde Lis när jg rbetde på flygfältet i Unbyn. Vi gifte oss i november 1944. Lis flyttde inte till Mjöfjärden förrän i jnuri 1945. Vi bodde där frm till den först oktober. Jg hde då sålt mitt hemmn på våren. Det börjde bli olönsmt tt vr bonde så efter någr år så slutde vi h kor. Det vr mer lönsmt tt t ett förvärvsrbete, vilket som helst, såsom dikning, vägeller skogsrbete. Jg sålde mitt hemmn till Göst. Efter något år fick Georg tillstånd tt bygg en liten stug på smm område. Hn hde då sålt sin gård på berget till Ture. Ture byggde, i sin tur, en liten stug åt Georg på lillhemmnet. Anledningen till tt vårt hemmn vr delt i två delr, vr tt min fr köpte brodern Gustvs och systern Kristins delr. De två syskonen Wilhelm och Hilm kunde inte försörj sig själv. Min fr gv dem därför hemkollen för ders delr. Det innebr tt hn förbnd sig tt föd och kläd dem resten v livet. Dett rrngemng vr gnsk vnligt på den tiden. Systern Mri behöll däremot sin ndel, ty hon vr ju gift med Hjlmr Johnsson, d.v.s. Helge Johnssons fr. Hilm gifte sig senre med Arthur Johnsson. De fick brnen Arvid och Edit. Min fr tog Wilhelm och Hilm på hemkollen därför tt hn köpt hemmnet v sin fr och skulle få övert hemmnet på dess villkor. Köpeskillingen vr 2000 kr vilket vr mycket pengr på den tiden. Enligt vd jg minns så hde min mor ett rv efter sin föräldrr, vilket gjorde tt hn blev skuldfri. Min frfr Hns-Petter Hnsson Frfr vr änkemn sedn mång år tillbk, så hn blev nog trött på tt vr ensm. Hn gifte sig därför med Mthild Johnsson och flyttde till henne. Det fnns då ingen nnn i släkten än hn som kunde t över hemmnet. Gustv for till Amerik 1905 och Wilhelm vr inte kpbel tt sköt hemmnet eftersom hn vr förståndshndikppd. Min frfr vr en riktig jordbrukre. Hn odlde upp hel Inåkern som vi kllde skiftet. Det är beläget där Georg bodde. Frfr timrde upp ldor, smmnlgt femton stycken, tt förvr hö i. Husen hemm lät hn däremot förfll. Den end ny timringen vr ldugården. Det vr i och för sig inte dåligt, för det vr nog mycket rbete med den. Jg förmodr tt hn tänkte sätt upp ny hus men tt tiden inte räckte till. Frbror Wilhelm brukde säg tt frfr inte vr så br inom hemmet. Hn vr fordrnde med husfolket och dessutom svg för sprit. Ppp berättde tt frfr vr med om en olyck i Gmmelstd. Hn vr när tt omkomm när hn körde med häst och schäs. När hn psserde en järnvägsövergång, så kom tåget. Loket klippte v skklrn lldeles bkom hästen. Hästen omkom men frfr klrde sig. Hn kom hem med hållskjuts, vilket vr den tidens txi. ÖVRIGT Hästskjutsr och gästgiverier På den tiden fnns ett system med gästgivrgårdr och hästskjutsr. Gästgivrgårdrn låg med 1,5 2 mils mellnrum. De fnns t ex i Gmmelstd, Persön, Råneå, Töre osv. Vrje gästgivrgård hde ett ntl hästr som stod till resenärerns förfognde. Gästgivrgårdrn fungerde även som hotell för de som ville överntt. Resenärern kunde även få mt och dryck där. Gårdrn vr kvr frm till 1930-tlet då bilrn börjde komm. Mn börjde med plogning med bil för tt biltrfiken skulle funger tillfredsställnde. Jg minns postbilen som vi kllde den. Det vr en buss som hde mttor på bkhjulen och medr på frmhjulen för tt kunn t sig frm i djup och lös snö. Bckstusittrn Böndern behövde tidvis extr rbetskrft på sin gårdr. De nlitde oft bckstusittre för dett ändmål. Bckstusittrn byggde sig små stugor och rbetde åt böndern för tt tjän sitt levebröd. På den tiden nsågs skogen vr utn värde. Byns skog vr som ett storskifte så tt ll som bodde i byn kunde hugg vr dom ville och sätt upp sin små stugor. Bckstusittrn fiskde också för tt få sig mt. På den tiden fnns det gott om fisk. Detsmm gällde skogsfågel och hre. Det vr lovligt tt snr hre och skogsfågel i min brndom, men på tjugotlet blev det
6 förbjudet. Folk hde svårt tt ställ om sig så det tog lång tid innn snrningen upphörde. Jg minns en bckstusittre som klldes Mik- Lsse. Vi brn vr rädd för honom. Hn brukde vr hos Gustv Johnsson, lltså Helge Johnssons frfr. Jg tror hn vr lpp. Hn brukde vkt korn, sde byborn. När böndern skulle skff sig ny åkermrk, vr det mnuellt rbete med spde och hck som gällde. Min fr berättde tt de två lindorn som ligger nednför där Georg bodde. Spddes upp för hnd v gubben och gummn från Stoltzstugn. Min fr och frbror Wille brukde tl om en gubbe som hette Lnte och troligen vr dräng hos dem. Lnte börjde bli gmml. Vid et tillfälle slog hn med lie på ängen, men hn slog ill. Min frfr vr missnöjd och sde till Lnte: Lägg dig ner och gng! Lulebygdens Forskrförening Nr 71, september 2010 skut och tjände br med pengr. Kptenens släkt ebbde emellertid ut. Den siste i släkten donerde då hemmnet till två tvillingbröder som bodde i en torprstug på hemmnet. Torprstugn låg rkt ovnför gården. Den fnns kvr änd frm till fyrtiotlet. Den revs då och John Hjemdhl sålde den som sommrstug. Den ndre brodern, Anton, blev byns soldt. Hn reste senre till Amerik där hn stnnde i tio år. Hns dotter Agnes vr även hon i Amerik för tt sök lyckn, som det vr vnligt på den tiden. Enligt vd Vendl, dottern i huset, berättt för mig så skulle kvinnn i huset h dräpt sin mn p.g. tt hn vr mycket besvärlig. Hustrun blev befrid från strff. När hon dog så begrvdes hon i Gmmelstd. På hennes grv så plnterdes en buske som stod grön året runt, Dett skulle h hänt innn sjökptenen blev husbonde på gården, mängder under årens lopp. Trnsportern v kvrts och fältspt utfördes huvudskligen vintertid. De trnsporterdes med häst ut på Junkgrundet för tt sedn lsts på ångbåtr som gick till Frnkrike och Tysklnd. Vrje år måste mn bygg en kj eller reprer, eftersom isen förstörde kjen vrje vinter. Sommrtid vr trnsportern besvärligre eftersom vägrn vr dålig. Även sommrtid utfördes trnsportern med häst. Mssorn trnsporterdes då till Uhrn och lstdes v. Därefter trnsporterdes mssorn med pråmr ut till Junkgrundet. En mn vid nmn Krlsson stod för det mest v brytningen, men det fnns även ndr.. Provsprängningr förekom i Gränisviksberget v ägrn John Hjemdhl och Anton Bäckmn, men det vr nog inte så lönsmm. Där fnns mest pegmtit v vilket mn kunde gör konstgödsel. GAMLA SÄGNER Svensk-rysk kriget frm till 1809 När ryssrn drog förbi Mjöfjärden, gick de in i byn och gjorde Norgrens gård till högkvrter. De slktde korn och plundrde vd de kom över. Jg vet inte hur mång gårdr det fnns i byn på den tiden men det vr nog br bönder som kunde livnär sig på jorden och fisket. Frfr berättde tt när ryssrn vr i Gmmelstd så slog de läger och nvände kyrkn som stll för hästrn. Hjemdls Östigård, även klld Hjemdhls, är en mycket gmml bongård. Det är något speciellt när mn kommer in i byggnden. Trösklrn är c 20-25 cm hög. Dett vr nog br eftersom det inte kom in så mycket klldrg utifrån när mn öppnde dörren. Själv dörren vr bred och låg så mn fick böj sig när mn skulle gå in. Mn kom in i en stor sl med brudhimmel, som det klldes, vilket nsågs tyd på tt det vrit ett rikemnshus. Enligt sägnen så vr det en sjökpten från Ålnd som hde ägt gården. Hn hde en egen Kyrkklockn Det fnns en mn i byn som hette Lövholm. Hn uppges h hft mycket tt gör med tinget, dvs domstolen. Hn sk bl.. h räddt byn från tt få betl en kyrkklock. Någon eller någr hde ringt i klockn. En v byborn hde då lgt en möss melln klockn och kläppen. Dett gjorde tt klockn sprck och blev oduglig. NÄRINGSLIVET Gruvbrytning Vi hde ett flertl fältsptgruvor i närheten v byn. De fnns vid Sörihälln, Högheden, mellngruvn vid Toberget, Tjärnbergsgruvn och Gränisviksberget. Brytningen ägde rum främst vid Sörihälln och Högheden där det fnns kvrts och fältspt. Jg minns en del om brytningen vid Sörihälln. Den gruvn hde utfört så de nvände sig v små vgnr som gick på räls. På så sätt gick det br tt få ut det som sprängdes loss. Mn tippde mssorn i olik högr gråberg, kvrts och fältspt. På högheden vr mn tvungen tt t upp ett gruvhål. Mssorn måste då vinschs upp. I dett gruvhål tog mn upp stor Sågverk Det fnns även sågverksrörelse och skogsvverkning under någr år. Rörelsen drevs v Arthur Eriksson från Börjelslndet. Timret sågdes till plnk och brädor. Det klenre virket sågdes till propps som bl nvändes i gruvor i Englnd. Även det sågde virket exporterdes. Denn rörelse gv rbete åt någr mn, såväl vinter som sommr. Sågen låg på södr sidn v viken, troligen nednför Svärds. Jordbruk och självhushållning Jg sk nu berätt hur vi hde det på tjugo- och trettiotlet. Vi försörjde oss nästn uteslutnde på jordbruket. Eftersom vi vr bönder behövde vi inte köp vr vi själv kunde producer genom vårt rbete. Vi hde kött och fläsk själv, liksom mjölk, bröd och pottis. Från korn till bröd På våren gällde det tt berbet och få ner kornet i jorden vid rätt tid för tt skörden skulle bli så br som möjligt. När sådden vr undnstökd vr det dgs tt börj med förberednde rbeten inför slåttern. Höbärgningen
Lulebygdens Forskrförening Nr 71, september 2010 7 strtde med lieslåttern för den mrk som inte vr uppodld. Det gällde t ex myrrn och områden där skogen hde röjts bort. Där kunde det väx br ty det gml lövet vr som gödsel. Vi slog med lie upp till två veckor. Det vr tungt rbete i solskenet. Vi vr tvungn tt stig upp tidigt på morgonen och slå medn dggen fnns kvr. Därefter vr det tid tt slå lindorn. Denn skörd gick bättre eftersom vi hde häst och slåttermskin. Den brukde t två veckor. En tid så sknde vi hjulräfs och då fick vi räfs för hnd. Därefter dröjde det c 1-2 veckor innn det vr dgs tt skörd kornet som nu vr moget. Säden skulle skörds före den 24 ugusti för, om det kom en frostntt, så vr det risk för tt säden inte grodde i jorden näst år. Om kornet inte vr tillräckligt moget blev mjölet mörkt, vilket kunde händ ogynnsmm somrr. Under en tidsperiod brukde vi skörd kornet knästående med hjälp v skär. Det vr mycket nsträngnde tt stå krokig hel dgen. Så småningom börjde vi slå kornet med lie. För dett ändmål fordrdes en nordning, längst ner på liens skft, som klldes svip. Den hde till uppgift tt sml ihop säden så tt xen kom åt ett håll och roten åt det ndr hållet. När vi hde skördt och bundit kornet i kärvr, så stte vi upp skylr för tt kornet skulle tork. Vi stmpde sedn ner sneisr i jorden. Dess sneisr vr spetsig i båd ändr, c 4-5 meter lång, och tillverkde v grn. De vr väl hyvlde så tt mn kunde trä på kärvrn. Dett utfördes med hjälp v skylkrokcn. Kärvrn sttes på kroken, hissdes upp och spetsdes på snejsen. Axen vreds så tt de pekde mot söder för tt tork bättre. När skylrn vr torr så tog mn skyllyften och hissde upp dem ur jorden. Skyllyften vr en krftig stång med en krok på mitten. Därefter kördes skylrn in på logen för tröskning. Dett brukde ske efter det tt vi tgit upp pottisen ur jorden. Tröskningen gjordes med hjälp v stiftmskin. Kornbnden stoppdes i mskinen. Ett skkverk skkde kornet från hlmen och hmnde under skkverket. Kornet måste emellertid trösks ännu en gång för tt bli br. Sedn hde vi en vndring och hästr(?) som drog och gick runt, runt. Därefter skulle kornet vlls. Till dett nvändes en mskin (vll) som drogs mnuellt. I mskinen fnns en fläkt som blåste bort gnrn från kornet. Sedn körde vi till kvrnen, som fnns i Råneå, för tt få kornet mlet. Störst rusningen till kvrnen vr på hösten. Mn kunde då få ligg över i kvrnkmmren eller också lämn säden till en viss dg för tt få den mlen och sedn hämt den. Nästn vrend bonde och torpre hde en bgrstug på gården. Bkningen ägde rum två gånger om året, höst och vår. Bgrstugn bestod v en stor mur plcerd i ett hörn. Muren vr c två meter i fyrknt. Muren vr vlvd, c en meter lång och 50 cm hög. Det fnns även en öppen spis där mn, vid behov, kunde eld om mn bkde sent på hösten. Bgrstugorn vr mycket viktig så till vid tt de även fungerde som sommrstugor. Vrje vår flyttde mn ut till bgrstugn och hde mngårdsbyggnden som finrum. Mn skurde, fejde och rustde upp mngårdsbyggnden inför vintern. I bgrstugn börjde mn om våren med tt bk bröd för sommren. Bkningen utfördes v två kvinnor. Vi vr en stor fmilj om mmm och ppp, fyr bröden och frbror Wilhelm. Hos oss vr det mmm och ppp som bkde, ty det vr svårt tt få tg på en bkukvinn. För det mest så nlitde vi Agnes Johnsson, när hon hde tillfälle. Brödet förvrdes i häbbret som fungerde som mtbod. Vi brukde även bk kkor v råg- oc kornmjöl. Därefter gjorde vi hål i kkorn och stte upp dem på ett s k brödspett. Dett plcerdes vnligen bkom muren för där vr det torrt. Vintern När vintern kom så kunde mn t det lite lugnre. Männen skffde ved och körde hem hö åt djuren och mycket nnt t ex. kör ut gödsel på åkrrn. Kvinnorn hde det nog gnsk rbetsmt även under vintern. Fåren skulle klipps på hösten. Därefter skulle ullen krds och skrubbs till vntr och strumpor. Fmiljern vr som regel stor så det gick åt mycket tyg i en fmilj. Därför måste kvinnorn väv omkring fyr vävr per vinter. Dessutom tillkom någon mttväv, så vrken männen eller kvinnorn hde någr fritidsproblem. En rbetsdg kunde vr 10 12 timmr, eller mer, på den tiden. Slktdjuren Om hösten slktdes klvr och får för husbehov. Då börjde det bli så kllt väder tt mn kunde behåll köttet färskt. Till jul så skulle grisen slkts så tt mn fick julskink. På våren brukde mn lufttork fårköttet. Nötköttet sltdes ner i kärl så tt mn kunde t in och kok efter behov. Vi hde utekällre och denn vr till stor hjälp för tt behåll mten. Vd beträffr jordbruket så gällde det tt odl upp så mycket som möjligt för tt kunn sätt in fler kor i ldugården. Nästn ll Mjöfjärdsängrn vr uppodlde. Där hämtdes mycket hö och där såddes även säd. Nästn överllt vr det utdikt och torrlgt och inte en buske i diken. Böndern skötte sålund miljön på ett mycket br sätt och dett bidrg till den god trivseln på lndet. Kontnter Kontnter fick böndern genom tt sälj mjölk till Producentföreningen i Luleå. Det hde då börjt gå s k turbilr och senre bussr till Luleå. Vi kärnde också smör som vi sålde till ffärer och ndr kunder. En tid levererde vi även grädde. Vi hde en moster i Luleå som hette Kristin och drev en mjölkffär. Där fick vi vsättning för grädden. På den tiden hde mn inte så stort behov v kontnter. De nvändes i huvudsk till tt köp kffe, socker och vetemjöl. Kläder vävde mn själv och det fnns sömmerskor tt nlit. Om mn behövde en
8 Lulebygdens Forskrförening Nr 71, september 2010 helgdgskostym eller htt, så kunde mn åk in till Luleå och gör inköp. På den tiden vr det inte så tt mn kunde h vilk kläder som helst. Skulle mn åk bort vr det brukligt tt klä sig i kostym, htt och rock. Trots tt det vr ont om kontnter så hde vi helgdgskläder. Den först kostymen fick mn v föräldrrn när mn konfirmerdes men sedn vr mn tvungen tt förtjän egn pengr till näst kostym. Pengr kunde mn skff sig genom tt rbet åt bönder, t ex gräv diken eller hugg kstved. Fisket Vi brukde fisk i viken genom tt met, puls och stödj. Puls innebr tt lägg ut nät och sedn puls i vttnet för tt driv fisken på näten. Stödj gjorde vi när det blev mörkt. Vi hde ett speciellt gller fäst vid båten/ekns bkstm. När vi eldde lockdes fisken till båten v ljuset. Vi kunde då ljustr fisken. Fångsten brukde vi förvr i fjärdingr. En fjärding vr ett träkärl som rymde c 20-25 kilo. Vintertid brukde vi slå lke. Vi tillverkde en klubb och åkte ut på isrn så snrt den br. Det gick tt se genom isen när den nyss hde lgt och vr reltivt tunn. När vi såg någon lke eller gädd, slog vi till med klubbn på isen. Fisken domnde v trycket, så det vr br tt gör hål i isen och hämt upp fisken. På den tiden vr viken mycket bredre och djupre. Vid storbryggn vr det ungefär tre lnr djupt, d.v.s. 180 cm. Jkten Som jg tidigre berättr så vr det gott om fågel och hre på byns mrker. Jg kommer ihåg från det jg vr pojke, tt jägrn gick till skogs på söndgsmorgonen. De brukde skjut någon tjäder eller hre till söndgsmiddg, så det vr gnsk enkelt tt skff sig färsk och god mt. Jkten brukde bli lovlig den först september. Då brukde Ludvig Lindström och Fritz Olsson, den legendriske ffärsmnnen från Luleå, dr iväg ut i skogen. De brukde komm hem med ryggsäckrn full med fågel och hre. Energiförsörjningen På den tiden fnns ingen elektricitet. Det nödvändigste området vr energi för belysningen. Vi nvände fotogenlmpor och det gick reltivt br, även om ljuset vr svgt. Det gick inte tt utför något rbete som krävde br ljus. Under kriget fick vi inte köp fotogen, så vi blev tvungn övergå till krbidlmpor. Dess lmpor vr, till en börjn, besvärlig tt sköt, men det gick br när mn blev inlärd. De lyste också bättre än fotogenlmpor. Det börjde så småningom komm ut motorer på mrknden. Den först motorn jg minns vr en utombordsmotor om 2,5 hästkrfter. Den köptes in v John Berglund. Jg minns också tt det fnns en spelk i byn. Denn nvändes för tt gör tkspån till yttertk. Tkspånen skulle vr utsökt rätkluvet virke v nyhuggn, speciellt fin tllr. Spelken drogs v en vindmskin. Dett innebr tt mskinen br kunde nvänds när det blåste ordentligt. Så småningom köpte Gustv och Ludvig Lindström in en råoljemotor för dett ändmål smt tillverkde en spelkbänk. Mskinen vr uppmonterd på Gustvs mrk, rkt ovnför hns hus. Min fr brukde säg tt det hde funnits en kvrn där mn kunde ml sin säd. Kvrnen skulle h vrit belägen någonstns utnför Utnäs vid en kvrnbäck. När byborn vr i behov v plnk och bräder fick de åk till Sundom. Där fnns en cirkelsåg som drevs med vttenkrft. Den vr i bruk änd frm till fyrtiotlet och fungerde br så länge det fnns tillgång till vtten. Väder och vind Jg vill också teckn ner någr gml tnkr om väder och vind, som de gml brukde säg. De sknde väderleksprognoser tt gå efter. De hde i stället sin märken i nturen tt nvänd som vägledning. Under våren skulle mn så sitt korn och sin råg. Efter den rtonde mj börjde mn hrv jorden för tt få ner kornet. Mn nvände sndig mrker eftersom det vr torrst där. Ett gmmlt ordstäv lydde: Så i päls och skörd i särk. Någr veckor efter sådden vr det dgs tt börj med slåttern. Dett skulle ske senst efter böndgen, eller gmmelmidsommr, som den också klldes. Den inföll två veckor efter midsommr. Då gällde det tt hugg i och rbet nästn dg och ntt. Det vr särskilt viktigt tt det då vr br väder och tt mn kunde berbet höet på ett riktigt och prktiskt sätt. Mn sprng melln regnskurrn för tt få in höet i ldorn i rätt tid. En gmml tnke om vädret, vr tt om solen sken på molnväggen i väster på morgonen, så skulle det komm regn före klockn tolv på dgen. En kritisk tidpunkt vr fruntimmersveckn. På grund v det myckn regnndet vr mn rädd för tt slå ut för mycket hö. Frm till Brtolomeusdgen skulle mn h skurit säden för näst års sådd, för om det kom en frostntt så påstod de gml tt kornet inte sprck ut. Då hde mn sått förgäves. På Brtolomeusdgen skulle mn också titt efter hur hösten skulle bli. Det såg mn på vttenståndet i viken. Om vttnet steg så blev det en vrm höst, men om vttnet sjönk så kom det snö fort och viken frös igen. Ett nnt märke vr tt om det börjde regn under predikn, så skulle det regn hel veckn, lltså i öppen bok som de gml kllde det. Om det slskde på Andersdgen, så skulle det bli kllt på julen. Ifll det vr blid under trettondgen skulle det också bli blid omkring kyndelsmässodgen. De hde även ett märke som de bedömde efter först tkdroppet som solen kunde åstdkomm. Dett visde om våren skulle bli tidig eller sen. Det socil livet Livet i byn vr mycket br. Hel byn vr som en end stor fmilj. Vi vr ll lik. Ingen klgde över tt hn eller hon vr fttig. Det rådde en strk smhörighet. Om någon drbbdes v sjukdom eller dödsfll i hemmet, så ställde byns befolkning
Lulebygdens Forskrförening Nr 71, september 2010 9 upp och hjälpte till utn lön. På den tiden fnns ingen socilvård utn böndern hde själv nsvret för dett. Min fr brukde berätt tt under hns tid, tog roten hnd om de som vr fttig. De fick mt, kläder och husrum, en månd i tget v vrje bonde, så länge de levde. När det gällde nöjen så vr det mest sådnt som vi själv kunde ordn. Vi brukde dns på logrn i byn till en grmmofon. Vi kunde även fr till Råneå för tt dns. Där fnns två dnsställen, Rånegården och Folkets Hus. På båd ställen kunde mn också se film. I övrigt så vr det de kristn möten som bidrog till den fin gemenskpen. Mn gick nästn mn ur huse när prästen eller prediknten kom till byn. Det mest rrngerdes v Evngelisk Fosterlndsstiftelsen (EFS). Folkhumorn Som frmgår ovn så fnns det inte så mång nöjen i byn. Min fr Gottfrid brukde oft frmhåll tt på den tiden fnns ingen television. Byborn fick därför ro sig själv. Det vr mycket vnligre, på den tiden, tt mn besökte vrndr i hemmen och umgicks. Det vr oft rolig händelser och historier som berättdes. Min fr brukde säg tt iblnd vr det nästn som teterföreställningr när de berättde för vrndr. Hn brukde berätt historier och rolig händelser från livet i byn. Jg hr vlt ut någr som jg nu återger. Storktt Det vr en dräng i byn som brukde vr och fri hos en pig i en v grnngårdrn. Drängen brukde få komm till pign vrje lördg, men så småningom tyckte hn tt det vr lltför sälln. Hn bd pign om tt även få komm på onsdgr, men hon s nej. Drängen funderde hur hn skulle gör för tt få träff henne oftre, och så småningom fick hn en idé. Hn visste tt pign hde en stor svrt kttgubbe. När kttgubben ville bli insläppt brukde hn jm och klös på ytterdörren och pign brukde då komm och släpp in honom. Sgt och gjort! En mörk onsdgskväll så smög sig drängen frm till pigns hus. Hn jmde så högt hn kunde och klöste med nglrn på ytterdörren. Sedn gömde hn sig bkom dörren. Efter en stund kom pign och öppnde ytterdörren. Eftersom hon inte såg någon, så ropde hon vem är det? Då svrde drängen: He jer storkätt (Det är storktten)!!?? Dåligt sprkföre Enligt min fr vr det mer tillåtet förr, tt skämt med gmmlt folk. Här följer en histori där mn kn tyck pojken vr lite väl elk. Gmle gubben Bäckmn vr ute och sprkde en vinterdg och besökte Frmigård-Lillhemmnet. Under tiden Beckmn stt och prtde, så börjde det snö krftigt. En v pojkrn i huset fick då en idé tt hn skulle skämt med den gmle soldten. Hn smög sig ut till Bäckmns sprk och lindde järntråd runt sprkmedrn. När Bäckmn, sent omsider, skulle gå hem så hde det fllit mycket snö. Gubben hde krftigt nedstt syn så hn hde svårt tt urskilj konturern i den vit snön. Hn bd därför en v pojkrn tt följ honom hem. Georg erbjöd sig tt följ honom. Pojken gick före på vägen och efter, med sprken, kom Bäckmn. Hn klgde högljutt över tt sprken gick så tungt i snön. Då s Georg tt här är det bättre före, vrvid hn gick ner i diket (!!?). Det vr ett ovnligt djupt dike där snön vr ännu djupre. Bäckmn såg ju dåligt så hn följde efter ner i diket med sprken. Hn plumsde i djupsnön och pustde och undrde hur det hde kunnt komm så mycket snö på så kort tid. Så fortstte det änd frm till Östigård (c 1 km) där hn bodde - J det måste h vrit en syn för gudrn när de kämpde sig frm i djupsnön. Från bondsk till svensk Det vr nog inte så lätt tt vr lärre när min fr gick i byskoln i Mjöfjärden. Bondungrn i gemen kunde knppt någon svensk, utn ll prtde bondsk. För tt ändr på dett brukde lärrinnn skriv på svrt tvln. Hon skrev ett ord som ungrn skulle bokstver och sedn uttl på rikssvensk. Det hel kunde i stället bli så här: H ä s t - fål (bondsk) K l f - prokk G r i s - swyyn Lärrinnn måste h slitit sitt hår i förtvivln!! Frfr och tuppen Min frfr vr en mn med synnerligen kort stubin. Jg minns honom som rätt liten och mger. Hn hde örnnäs och en krftig mustsch. Hn led v svår stm hel livet. Knske vr det därför hn vr tvungen tt sml ll krfter till ett utbrott när något upprörnde inträffde. Det vr på den tiden min fr och hns bröder bodde med frfr i gmmelgården. Tidigt en morgon hde någon glömt tt stäng frstudörren. Det vr i och för sig inte ovnligt tt dörren stod öppen så hönsen brukde komm in och promener runt i köket. Men den här tidig morgonen vr det tuppen, i egen hög person, som kom sptsernde in i köket. Där inne låg frfr och sov. Tuppen glde kukeliku för full hls. Frfr vknde förvånt och undrde vd som stod på. När hn fick se tuppen blev det frt på gubben. Hn hoppde upp ur sängen och sprng efter tuppen och gv honom en ordentlig sprk i schlet under det tt hn skrek: Iot ve de, lting (ungefär:ut med dig din odåg). Tuppen flydde ut flxnde och kcklnde. Hn hde fått erfr hur det kunde gå när mn väckte frfrs vrede. Snd i grädden Frfr hde mjölk i frstun. Hn brukde t grädde från mjölken och sätt i s k gräddhämtre som vr på 0,5 eller 1 liter i volym. Frfr vr rädd om grädden eftersom hn sålde den vidre till byborn och fick en del inkomster. Ture och Torsten, vid en tiden 10 resp 8 år gml, hde en del rckrtyg för sig. Av någon
10 Lulebygdens Forskrförening Nr 71, september 2010 nledning kom de på tt fyll snd(?!) i frfrs gräddhämtre. Dett hände vid ett pr tillfällen. En gång när de kom in i frstun och fyllde i snd, stod frfr på pss och tog dem på br gärning. Hn blev väldigt rg och skrek Giodskållsångn hä hett säätn ini gräddhemtrn (tokungrn hr hällt snd i gräddhämtrn)!!! Hn tog kontkt med pojkrns mmm och s tt det vr det värst nidingsdåd hn vrit med om. Pojkrn fick en ordentlig tillrättvisning v mor och fick inte gå utnför huset på två dgr. Trppern jgr tjuvfiskre Min bror Georg och Trppern brukre fisk gädd med sxr vintertid. De hde över etthundr sxr som de stte ut i viken och bort mot Grngrundet. Det vr en hel del rbete med dett. De måste fisk gn för tt få bete till sxrn. Agnen fångdes i mörtstugor. De kokde gröt som plcerdes i mörtstugorn för tt lock in fisken. Sxrn skulle därefter gns och sedn vittjs. Det fnns även ndr som också ville vittj. Kråkor och korpr är intelligent så de drog i snören och fick upp gnen eller fisken på isen och åt upp dem. Men det värst vr när Trppern såg tt någon tjuvvittjde mörtstugorn. Hn blev väldigt rg och svor tt hn skulle ge tjuvfiskrn en näsbränn. Hn l sig därför uppe i skogen för tt vänt ut tjuvrn och t dem på br gärning. Hn tog med sig sitt musergevär!? Det sägs tt hn fick vänt nästn ett dygn innn tjuvrn kom. Hn såg hur tjuvrn vittjde mörtstugorn.. En v tjuvfiskrn gick och svängde gltt på plåthinken. Dett blev för mycket för trppern. Hn sköt med musern och träffde så tt kuln gick rkt igenom plåthinken. Dett skrämde upp tjuvrn ordentligt. De slängde vd de hde för händer och flydde hls över huvud bortöver isen. Det vr inte utn tt mn kunde känn en fläkt v Vild Västern dr frm över Mjöfjärdsviken!!? Idrott Idrott vr en nästn okänd företeelse på den tiden. De flest vr ju bönder och fick ll den motion de behövde genom tt rbet på åkern, i skogen eller i ldugården. De som idrottde för nöjets skull stod inte högt i kurs. Det nsågs vr ren tokeriet. Ett exempel vr när en v pojkrn på Utnäs hde bestämt sig för tt bli skidlöpre. För tt få träning under sommren hde hn kommit på en orginell metod. Hn rodde ut med båten till en påle ute på fjärden. Sedn knöt hn fst ett rep i bkändn i båten. Repet fäste hn i pålen. Sedn stte hn sig och rodde llt vd hn förmådde. Folket i byn såg det hel och undrde vd i hel världen hn sysslde med. De kom frm till tt hè hä kioske om för päjken (Det hr snurrt om för pojken). Det kommunl styret Kommunlmännen hde nsvr för styret. I kommunlstämmn kunde befolkningen kritiser de beslut som fttts. Där kunde det bli hård tg iblnd. En mn vid nmn Oskr Holmkvist skötte kommunens räkenskper. Vidre fnns det en fjärdingsmn som höll ordning och red smt drev in sktter. Hn hde en lndfiskl som överordnd. Någr fler tjänstemän fnns inte. Sommrstugn Jg sk nu berätt om hur och vrför jg byggde en sommrstug i min hemby. Under 1940-tlet blev det inte längre lönsmt tt bedriv jordbruk. Jg sålde därför mitt hemmn till min broder Göst. Jg vr då redn gift. Jg sökte mig ut i förvärvslivet och fick rbete lite vrstns.jg köpte ett hus på norr byn i Råneå år 1946 och där bodde vi i mång år. Men när mn flyttr så hr mn sin tnkr i sin födelseby. Jg ville därför äg någonting i hembyn och få vkoppling när jg så önskde. Jg beslutde därför tt bygg en stug på släktens mrk. Vi hde ett skogsskifte som vr beläget på vikens södr strnd. På hösten 1954 gick jg ut efter vikens strnd för tt rekognoser. Jg stnnde på det först ställe som strnden blev högre och där mn kunde lägg till med en båt. Jg upptäckte en liten öppen plts i skogen där jg kunde sätt upp en stug. Jg börjde ordn för grunden redn smm höst. När vintern kom så körde jg dit lite virke för tt jg skulle kunn börj bygg kommnde sommr. Jg byggde en stug som hde måtten 5,5 x 5,5 meter. Jg fick hjälp v min brorson Ture efter som jg sedermer insjuknde i polio. Min stug vr en v de bsolut först som byggdes på södr sidn v viken. Allt efter som åren gick tyckte jg tt stugn blev för liten. Jg ville h ett större rum när vi fick främmnde, och även för egen del, så tt vi fick plts för lite möbler och nnt som vi behövde. Jg gjorde utbyggnden 1975 med hjälp v sonen Leif. Stugn blev därvid dubbelt så stor, dvs. 5,5 x 10,5 meter. Det fnns även en nnn orsk till utbyggnden. Jg blev pensionerd och ville h något tt syssl med. Det föll sig så nturligt eftersom jg vr så frisk och hde energi i stort mått. Kostndern för byggndet blev inte så stor eftersom jg högg timmer på min brors skifte. Timret trnsporterde vi till en såg i Sundom där det förädldes till virke. Vi vverkde och sågde ett trktorlss vrje år, så det gick br. Vi nlitde ldrig någon utn jg och Leif gjorde llting själv. Snickeriern gjorde jg själv eftersom jg, sedn mång år tillbk, vrit nställd vid Brödern Johnssons snickerifbrik i Råneå. Min son Leif växte upp och kunde hjälp mig mer och mer. Så småningom överlät jg stugn till honom, för jg tyckte tt hn behövde h något tt nsvr för. Jg tyckte tt jg hde nog med mitt hus i Råneå. Näst projekt blev tt bryt en väg genom skogen till stugn. Det fnns redn en väg ut på Sörnäsudden som byggts v försvret. Vi fick därigenom bilväg de först etthundr metern. Sträckn genom skogen vr fock ytterligre 700-800 meter. Vi börjde orienter oss för tt dr vägen genom bäst möjlig terräng.
Lulebygdens Forskrförening Nr 71, september 2010 11 Därefter vverkde vi träden och bröt vägen mnuellt. För tt det skulle gå fortre, så nlitde vi Holger Lrsson från Råneå. Hn bröt resten v vägen med sin trktor. Den 7.7 1977 vr vägen färdig så tt vi kunde kör ner med bil. Redn den sommren så börjde vi plner för en gäststug så tt vi kunde t emot långväg gäster och bered dem möjlighet tt överntt. Vi behövde även en redskpsbod för tt skydd diverse redskp mot regn och snö. Leif ivrde även för en bstu som nu är färdig tt nvänd. Allt hr gått så småningom och det är ju det bäst. Om mn inte hr något tt gör i en sommrstug så blir det inte tt vr där så oft. Det behövs något som driver på. Det är smtidigt stimulernde tt kunn skff sker och ting som är nyttig och br ur kulturell synpunkt. Avslutning Efter det tt Lis och jg bott i Mjöfjärden i c två år, beslutde vi oss för tt flytt till Råneå där det fnns större möjligheter tt få rbete. Jg sålde mitt hus och jorden och köpte mig en gård på norr byn. I juni 1946 fick vi tillökning i fmiljen när sonen Leif föddes. Jg fick nställning vid Lundins Grveri och rbetde där frm till i september 1950 då jg drbbdes v polio, efter tt h renst en vloppsbrunn. Dett blev en stor broms på frmåtskridndet. Jg fick vård på vnförenstlten i Härnösnd och kunde inte rbet på två år. Vi fick det mycket svårt ekonomiskt och vr tvungn tt få hjälp från det socil en tid, men så fick Lis en städning på Edfsts Skofbrik och även ett pr timmrs rbete på poteket, så det ordnde sig. Jg fick även hjälp v min bröder med tt betl räntorn på huset, så även dett gick br. Sjukdomen gjorde tt jg blev hndikppd i höger rm. Jg fick därför omskolning till mskinsnickre vid Brödern Johnssons Snickerifbrik. Dett vr ju mycket lämpligt eftersom rbetspltsen br låg c etthundr meter från min gård. Jg rbetde vid snickerifbriken frm till omkring 1975 då jg fick förtidspension. Slutord Min fr Gottfrid vr en mn v den gml stmmen. Hn vr djupt religiös och älskde kroppsrbete ute i Guds fri ntur. Hn vr inte någon vän v boklig bildning, utn tyckte tt det räckte med tt läs dgstidningen och bibeln. Hn hde ett mycket br minne och vr en god berättre. Hn brukde oft berätt om gml tider och om förhållnden i hembyn Mjöfjärden. Vid något tillfälle föreslog jg tt hn skulle skriv ner sin minnen för tt släkt, bybor och ndr intresserde skulle kunn t del v dem. Till min förvåning följde hn mitt råd och börjde skriv. Dett fortstte hn med under en period på cirk tio år frm till sin död 1993. Hns stor fritidsintressen vr kyrkn och sommrstugn. Hn tjänstgjorde som kyrkvärd i över trettio år och vr mycket ktiv inom kyrkopolitiken. Dessutom vr hn med och sjöng i kyrkokören. Kärleken till hembyn och dess människor vr obruten under hel hns liv. Jg minns tt det vr stor glädje när vi fick besök v släkt och vänner. Då fick hn prt om händelser och minnen på byns eget tungomål, bondskn. Det vr mång skrtt och muntrtioner vid dess tillfällen. Sommrstugn låg honom mycket vrmt om hjärtt. Så fort hn fick tillfälle så cyklde hn eller körde moped till stugn, c en mil enkel väg. Fvoritsysselsättningen vr snickerirbeten, skogsröjning och vedhuggning. Hn tyckte också om tt fisk, mestdels med mjärde. Min fr vled i februri 1993 i en ålder v åttio år. Frid över hns minne. Luleå i mrs 2010 LEIF HANSSON KORPELARÖRELSEN Den här lokl och extrem väckelserörelsen blnd lestdiner i Pjl och Kirun fick sitt nmn efter prediknten Toivo Korpel. Korpelrörelsen genomgick fler olik fser och de extrem delrn med den himmelsk rken och med sexulorgiern och supndet och svärndet hr ingenting med Toivo Korpel tt gör. Då hde denne finske prediknt för länge sedn återvänt till Finlnd. Korpelrörelsen med sin mycket egn tolkningr v Bibeln och v Guds budskp ligger långt ifrån Lestdinismen. Toivo Korpel vr född år 1900, död 1963. Hn vr från byn Ähtäri, som ligger 15 mil österut från Vs Av LEIF LARSSON TOIVO KORPELA l på väg mot Jyväskylä. Där hde hn tillsmmns med en bror ett litet jordbruk, men under mång år livnärde hn sig som prediknt. 1929 blev hn utesluten från sin lestdinsk försmling, men det vr inte på grund v någr extrem nyheter v den typ som senre krkteriserde korpelrörelsen. Istället berodde det på tt hn fortstte tt predik ensm, mot försmlingens regler, som fstställt
12 Lulebygdens Forskrförening Nr 71, september 2010 tt en ung prediknt lltid skulle h en äldre (och väglednde) prediknt med på ll möten. Ungefär smtidigt åkte hn till Sverige och börjde predik i byrn runt Pjl. Toivo Korpel vr mycket bibelkunnig och drog mycket folk till sin möten. 1934 reste hn plötsligt hem till Finlnd. 1935 återvände hn en kort tid, men hn kunde inte ccepter profetiorn om den himmelsk rken och ndr ytterlighetstnkr. Då hn för ndr gången åkte tillbk till Finlnd återkom hn inte mer till Tornedlen. Istället vr det ndr som tog över ledningen. De klldes Först profeten och Andr profeten och under en kort tid änd ner till 5:e och 6:e profeten. 3:e profeten klldes Moses, knske för hns yvig skägg. På slutet hde Förste profeten utmnövrert de ndr och utsett sig själv som den som verkde i stället för Jesus. Även en kvinn som klldes Profetissn hde stor del i det som kom tt händ och som slutde i en rättegång 1939 med tt fler v de lednde personern dömdes till fängelsestrff, medn ndr sttes in på sinnessjukhuset i Piteå. Som mest hde rörelsen åtminstone 300 medlemmr. Mest vr det omkring Pjl, men korpelrörelsen hde även ett mindre ntl nhängre i Kirun och i Kresundo. En end fnns i Finlnd när svensk gränsen. Det mest som berätts om korpelrörelsen bygger på nekdoter och på versioner i ndr hnd (i bäst fll) men oftre i tredje, fjärde eller femte hnd. En end vetenskplig undersökning v korpelrörelsen hr gjorts. Lennrt Lundmrk vid Historisk institutionen vid Umeå universitet hr i vhndlingen Prost och profeti (1985) undersökt hur det verkligen förhöll sig. Hn hr dels nvänt sig v rättegångsprotokollen från 1939, men också mång utlåtnden v provinsilläkrn och läkrn vid sinnessjukhuset i Piteå. Dessutom mång polisrpporter. Hn hr också läst igenom dgstidningrns rpporter, men mång rtiklr visde sig vr okritisk och snningen bkom påståenden hde inte undersökts. Jg hr för dess rder läst Lundmrks bok och den rtikelserie som Lennrt Eldebrink skrev i NSD 1978. Jg hr också läst igenom Henning och Ernst Sjöströms bok Silverrken. Den är lättläst men enligt Lundmrk vidrebefordrr den okritiskt de llr grövst skrönorn. Boken nses vr spektkulär. Smtidigt vr det för både journlister och forskre svårt tt intervju före dett nhängre till rörelsen. Det folk (genom nekdotern och folks prt ) mest känner till är historien om silverrken, som Gud skulle skick ner till de troende och hämt upp dem till himlen. Det ndr vr de sexuell orgiern som lär h förekommit. Dess båd inslg i rörelsen hr lltså ingenting med prediknten Korpel tt gör. Hn deltog vid ett möte med rörelsens senre ledre där frågn diskuterdes. Korpel kunde inte ccepter tnkegångrn och bröt definitivt med sin tidigre nhängre. Allt dett börjde egentligen med en ny bibelöversättning till finsk, som gällde från 1/1 1934. Bokstvstroende kn sälln förlik sig med en ny översättning. Där översättningrn skiljer sig åt måste ntingen den gml eller den ny versionen vr fel. Oftst mende mn tt den ny vr fel. Mång lestdiner vr bokstvstroende och mång vr mycket bibelkunnig. Korpelrörelsens dåvrnde ledre sde sig h hft en drömsyn som kllde den ny finsk bibelöversättningen förödelsens styggelse. Det är ett citt från Dniels bok i Gml testmentet, som nger tt domedgen skulle komm 1335 dgr därefter. Eftersom bibelöversättningen kom ut 1 jnuri 1934 skulle domedgen inträff den 24 juli 1937. De bibelkunnig profetern inom korpelrörelsen fnn citt till nästn llt de ville. I Uppenbrelseboken nämns tt när tiden är inne sk Guds röst hörs från himlen och hn sk säg: Kommen hit upp! Och Guds tempel i himlen sk öppns och hns förbundsrk sk bli synlig Nu knske profetern i ll fll tolkdes fel, eftersom ordet rk inte br vser en stor båt, som Noks rk, utn i Bibel är förbundsrken ett skrin, en låd, där helig ting förvrs. Under t.ex. den tid på 40 år, då Moses vndrde genom Siniöknen med isrelern på flykt undn egyptiern, brs förbundsrken hel tiden med och den förvrdes då de stnnde i ett särskilt tält. Men tlet om rk koppldes ihop med hämtningen på domedgen. Dtum ändrdes fler gånger. Då den himmelsk rken inte kom på utstt dtum flyttdes nkomstdgen frm. I rörelsens slutskede förklrde Förste profeten tt hn ensm vr ledre. Hn vr Kristus för nhängrn. Hn kunde bestämm llt. I Bibeln läste hn tt Jesus förvndlde vtten till vin. Därför skulle hembränning vr tillåtet. Människor gjorde sig beredd tt följ rken. Smnlgt 666 personer skulle (enligt Bibeln) få följ med. Mång sålde eller gv bort sin gårdr och sin djur. Bnkböcker och nnn egendom gvs också bort. En del brydde sig inte om tt så, eftersom de skulle åk till himlen med rken. Men rken kom inte. Förste profetens ställning försvgdes. I tkt med det blev hns lkoholkonsumtion llt större. Hn fick ny uppenbrelser. Det vr den fri smlevnden. Det sexuell smlivet inom rörelsen skulle vr helt fritt, men inte gentemot någon utnför rörelsen. Det vr förbjudet. Bibelställen för fri smlevnd fnns tt referer till. Bl.. månggifte som förekom. Enligt Lennrt Lundmrk är denn del den knske mest överdrivn i tidningsrpporter och i enskilds berättelser. Men otukt förekom och minderårig flickor blev grvid. 5 män åtldes för otukt, däriblnd Förste profeten. Hn påstod vid rättegången 1939 tt hn under det sist året hft smlg med 30 kvinnor, mest ung kvinnor. Sin egen hustru ville hn dock behåll för sig själv. Hn vr dock Förste profeten och bestämde. Hon vr förmodligen i så ll den end inom sekten som inte fick välj den fri smlevnden. Våldsmm mötessmmnkomster med mycket sprit, en del sexuell övergrepp och det som klldes
Lulebygdens Forskrförening Nr 71, september 2010 13 kmningskter (det vr könshåren, som kmmdes), hoppnde och skriknde och ständigt svärnde väckte stor nstöt hos den del v befolkningen som inte nslöt sig till korpelrörelsen. Mn svor bort llt ont och skickde det till Djävulen, och de som inte tillhörde sekten nsågs tillhör Djävulen. Polis och läkre och brnvårdsmyndighetern fick ryck ut llt oftre efter 1937. Mång brn omhändertogs v myndighetern för tt skydds. Korpelrörelsen hde gnsk säkert åtminstone 300 medlemmr, troligen fler. Vid rättegångrn, som följde 1939 förhördes 118 personer, ungefär lik mång män som kvinnor. 45 dömdes till dgsböter. Förste profeten strffriförklrdes på grund v lkoholrelterd sinnessjukdom. Hn vistdes mång år på sinnessjukhuset i Piteå. Mång ndr fördes också dit under olik skeden, mest i slutet. Läkrn bedömde en del som sjuk men de flest friskförklrdes efter undersökning. En del blev kvr en tid för tt lugn ner stämningrn i byrn. Hur kunde då en lestdinsk rörelse utveckls till en sådn ytterlighetsrörelse som korpelrörelsen blev? Vrken religiös eller politisk rörelser uppstår i tomm intet. Lestdinismen som dominert bygden vr i princip opolitisk. Nu hotdes den strkt v den snbbt frmväxnde kommunismen. Det ekonomisk läget i lndet och på lndsbygden vr mycket svårt under 1930-tlet. Arbetslösheten vr stor liksom fttigdomen och hopplösheten. Krig hotde ute i världen. Hel den invnd världen höll på tt fll sönder. Korpelrörelsens nhängre knöt hel sin tillvro till hoppet tt en gudomlig mkt skulle kross det hotfull och eländig tillståndet i världen och skp en stbil och evig ordning. Det är en förklring till tt de lät sig leds v förkunnrns märklig uppenbrelser. (Tidigre publicerd i Morjärvr n juni 2008) l Kolont på Rönnlidens kronoprk. Sttsbygge. Foto: A Holmgrenden 5/10 1921. Ur Nordisk museet/riksrkivet. KOLONAT vid mlmbnn Under tidigt 1900-tl ville stten bered försörjning för de mång rbetslös och smtidigt få ny mrker uppodlde. Ett sätt vr tt tilldel fmiljer s k kolont, där kolonistern skulle odl upp jorden och uppför byggnder. En sttens kolonistionsnämnd skötte kontrktsskrivning. Kontrkten innehöll en mängd punkter om hur byggnder skulle uppförs och hur mycket jord som skulle odls upp. Viss väg skulle underhålls. Virke kunde mn få t och någr tusen kronor i bidrg kunde mn få. Arrende skulle betls. Av ARNOLD LAGERFJÄRD En kolonist berättr Arvid Nyström i Svrtlå hr i en uppsts år 1973 berättt om kolonistionsområdet på kronoprken Ljusåtrkten vid Grnsjö i Edefors socken. Grnsjö vr en hållplts vid mlmbnn norr om Boden. Hn nämner tt mn förutom tt du vrndr br nvände efternmn. Förnmn brukdes br i närmste bekntskpskretsen. Arvids fr N A Nyström sökte kolont 1 för tt där låg en tjärn. I ndr hnd sökte hn nr 11. Dock vr nr 1 upptget, och det vr tur för dem, ty det vr helt odugligt. De bodde i Tväråberget inom Jörns socken. I februri 1921 reste fdern upp till Grnsjö, där hn begärde stämpling v skog till byggndsvirke. Hn nställde någr till hjälp för tt t ut virket, och de byggde sedn en koj och ett stll. När det vr klrt åkte hn hem. Egentligen skulle hn inte h fått något kolont eftersom hn vr invlid efter en olyck 1915. Men hn hde fler söner i lämplig ålder. Tredjedg påsk åkte fdern, de två äldst sönern och äldst dottern upp med häst och ko smt järnspis och redskp m m. Resn gick vi Fällfors till Myrheden och sedn med järnväg till Grnsjö. Mer virke togs frm, nu med egen häst. Arvid fortsätter: Fdern vr född 1865 0ch modern 1872. Vi vr elv syskon, fyr redn utflugn. Vi flyttde i tre etpper. En veck efter midsommr kom mor med tre småsyskon. Hon hde med sig möbler och redskp smt två kor. Gården vr inte färdig utn vi bodde i kojn som byggts under vintern. Med oss kom en västerbottning, Gustv Lundkvist. Golvytn vr cirk 30 kvdrtmeter och vi vr tio som bodde där frm till hösten. Jg minns inte tt det kändes trångt ändå.
14 Den 5 mj 1921 kom jg som trettonåring till Grnsjö. Vid sttionen stod en pojke, som vr något större. Hn hde på sig ett pr sjöstövlr, som vr lldeles för stor. Hn hde fått dem v en linjerbetre. Sen hde hn en gmml stor kvj, och det vr hns klädsel. Hn vr äldst brnet i en brnrik och mycket fttig bnvktsfmilj. Utom järnvägshuset fnns br ett hus. Det hde uppförts hösten 1920 v Hjlmr Lundmrk, som hde diversehndel där. Resn vr en stor upplevelse. Det vr först gången jg åkte tåg. Mitt först rbete på kolontet vr tt bär och stpl rester från bilndet v hustimmer. När tjälen gått ur jorden börjde vi odl den först tegen. Den besåddes med hvre, och där kom den först kolonistskörden i Grnsjö. Skol På hösten vr gården färdig och den hde två rum och kök. Nu hde Edefors försmling fått bekymmer: under sommren hde fler brnrik fmiljer flyttt in. Mn frågde min fr om hn kunde lös loklfrågn. Och vi vstod ett rum på nedre plnet. Fr fick tg på en snickre Spl- August från Hvsträsk. Hn inredde ett vindsrum för lärrinnn. Det vr mång skolbrn och det blev trångt. Folkskoln läste på förmiddn och småskoln på eftermiddn. Skoln vr här t o m vårterminen 1922. Under sommren byggde vi ett nytt hus, och det nvändes som skol från hösten 1922 t o m höstterminen 1923. Edefors försmling byggde en skol som togs i bruk vårterminen 1924 och nvändes till 1948, då skoln i Grnsjö drogs in. Stor svårigheter I kolonistionsnämndens broschyrer uppgvs, tt färdig väg fnns till smtlig kolont. När kolonisten Junelius kom våren 1921 fnn hn, tt det vr fem kilometer väglöst lnd till hns ställe. Hn börjde i ll fll med en del rbeten och byggen. Under tiden vr hn inneboende i Tvärberg. Vägen byggdes först 1923. Då självbyggrn Sundberg och hns Lulebygdens Forskrförening Nr 71, september 2010 blivnde grnne Tllbergs-Anders kom fnns ingen väg från Grnsjö de sju km till Jxberg (trol Jcksberget på krtn, öster om Mlmbnn). Ders kolont vr stkde i vinkel från järnvägen med byggpltsern 600 meter från denn och odlingsmyrrn däremelln. De byggde vr sin koj v timmer från skog i närheten. På järnvägsvgn i Grnsjö lstdes plnk, bräder tegel, snickerier m m. Vgnen kördes sedn till kolonten, där mn lstde v. Den blöt myren måste först spångs, och sedn skulle llt bärs den dryg hlvkilometern till byggpltsern. Med dett tung rbete så tog förstås byggndet lång tid. Kolonistionsnämnden vr inte snbb med vägbyggen, särskilt inte för självbyggrn. Då Smålnds-John till midsommr 1922 kom till sitt kolont vid Degervttenstjärn vr vägen från Grnsjö 3 km inte påbörjd. Två kolont låg på östr sidn v tjärnen. Vid sekelskiftet hde en ovnligt stor skogsbrnd härjt, så nu fnns br småbjörk. Hustimret måste ts från västr sidn. Mrkern runt tjärnen vr odikt gungfly. Först gjorde Smålnd strutformde tält v ppp, där fmiljen på nio personer kunde sov först sommren. Hn kllde dem pppersstrutr. Det vr nästn omöjligt tt sov för en mss små, små änglr sjöng hel nättern. Smålnd vr en v de få med egen häst, och det vr en ovnligt br häst. Smålnd högg ner de närmste och störst myrtllrn och l ut dem på tvären i myren på vstånd lik med hästens steglängd. Så övdes hästen tt gå på stockrn, vrefter hustimret kördes frm utn större missöden. Lgårn vr färdig till hösten, och fmiljen bodde där först vintern. Vägen från Grnsjö kom först näst år. Odl i blötmyr Mn börjde med lggdikningen. Den vgränsr odld mrk från nnn och hindrr vtten utifrån tt komm in på odlingen. Därefter grävdes diken för tt vdel lgom bred tegr. Med vss hckor deldes och jämndes ut moss- och strrbnkr. Näst år bereddes mrken för sådd. De först åren vr myrodlingrn så blöt, tt mrken inte höll för en häst. Därför måste hrvning och sådd ske medn tjälen fnns kvr i mrken. Mn måste förse hästens hovr med trmpor 25 x 25 cm och v järnbeslget trä. Ändå sjönk hästen rätt oft genom. Inte mång hde häst, vrför mn måste hjälp ndr. Därför vr det svårt hinn med sådden medn tjälen vr kvr. Utsädet vr lltid hvre till grönfoder. Med rätt konstgödselblndning blev det god skördr. Allt såddes för hnd och slogs med lie. Det tog mång år innn tegrn br häst och slåttermskin. Det fnns inte mjölk tt köp och fmiljern vr brnrik. Därför vr det nödvändigt tt redn från börjn skff sig en ko, helst två. Att skff foder till dess vr ren mrdrömmen. Behov tt nställs Det vr en hård kmp tt överlev de först åren, vrför mn behövde rbetsförtjänster. Domänverket ville helst h sin tidigre nställd från Luleå och Råneå älvdlr. Det hände rätt oft, tt de ny invånrn blev kllde tomkolonister. Men de vr otroligt enig och hjälpsmm mot vrndr men mycket stridbr när det gällde tt slå vkt om de rbetstillfällen som fnns. Konflikter förekom med rbetsgivrn. Kolonistern fick det bättre och bättre. Från börjn v 1930-tlet till slutet v 40-tlet hde mn tillsmmns cirk 200 kor och 20 hästr. Kolonistern producerde själv 95 procent v fodret till djuren. Folkmängden översteg 200. Sedn kom vfolkningen med tomm hus och överväxt husgrunder. FÖRTECKNING PÅ KOLONATEN Kolont nr 1 Tvärberg Anton Johnsson f 1885 vr änkemn sedn hustrun vlidit i Brsilien. Hn kom med två brn och sin åldrig föräldrr. Mrken vr oduglig. Hn flyttde till Gotlnd medn föräldrrn flyttde till sin hemtrkt Alträsk. Byggndern revs 1930. Kolont nr 2 Tvärberg J A Cederlund f 1880 och hustrun
Lulebygdens Forskrförening Nr 71, september 2010 15 Amnd f 1882 kom i juni 1921 med fyr pojkr. Hustrun vled vintern 1922 och de fick lämn. Cederlund blev Svrtlåbo och hn vr en mycket skicklig stenhuggre. Hn kom från Porjus. Efterträdre blev Knut Jnsson från Hvsträsk (det måste vr hn som gifte sig med skrivrens moster Ingeborg på bolgstorpet Styfs i Forsträsk, och de stnnde där). Gården stod kvr i Tvärberg och hyrdes ut v Domänverket till fritidshus. Kolont nr 3 Tvärberg Axel Vestmn f 1885 med hustrun Emeli f 1876 kom vid midsommr 1921. De kom från Svrtlå och hde fem brn. De bodde först måndern i en kolrkoj då huset som stten skulle bygg inte vr klrt. Vestmn hde gått lntbruksskol på Åminne (tidigre kungsgård vid Lule älv) och vr den ende kolonist som vr skold i jordbruk. I slutet v 1940-tlet flyttde de till ett centrlre kolont. Det blev minst tre efterträdre, knske för tt Vestmn odlt mycket. Byggndern hr senre rivits. Kolont nr 4 Tvärberg Jämtlänningen Erik Eriksson f 1874 med hustrun Bed f 1888 hde fyr brn och kom från Svrtlå. Mnnen gick bort och Bed återvände till Svrtlå. Efterträdre blev Birger och Elin Johnsson, som kom från Svrtlå och stnnde någr år. Domänverket hr senre hyrt ut bostdshuset till fritidshus. Kolont nr 5 Risbergsmyren Frns Junelius f 1881 med hustrun Elm f 1891 och ett brn kom från Porjus 1921. Efter en tid hde de odlt så det räckte till två kor. Vid pensioneringen 1948 flyttde mn till Lkträsk. Byggndern revs. Kolont nr 6 Risbergsmyren Hilding Lundmrk f 1881 med hustrun Ann f 1885 och fyr brn kom 1921. Kolontet vr dåligt, men ändå kunde mn h tre kor och häst. De flyttde till Luleå i slutet v 1940-tlet. Byggndern revs. Kolont nr 7 Risbergsmyren blev ldrig bebyggt. Kolont nr 8 Jxberg Verner Sundberg f 1891 med fru Vilm f 1888 kom 1921 från Mlmberget med sin två små flickor och Sundbergs åldrig svärmor. Svårighetern som mötte dem hr förut beskrivits. Hustrun vr sjuklig knske därför flyttde de bort 1926. Först 1932 kom ny innehvre, Joel Mttsson, klld Eli. Hn vr född 1903 och hustrun Ingeborg 1905. De hde ett brn. 1937 flyttde de till Drgträsk. Byggndern är rivn. Kolont nr 9 Jxberg Evert Isksson f 1885 och hustrun Sofi f 1888 smt ått brn kom 1925 från Degerselet. Hn vr skicklig byggndsrbetre, men det vr ont om rbete. Vintern 1935 fick Isksson och de två äldre pojkrn skogsrbete två mil bortom Lkträsk. På fettisdgen omkom Isksson i en mycket trgisk olyckshändelse. Det kn jg intyg som vr närmste grnne, skriver Arvid Nyström. Kvrvrnde fmilj fick senre flytt till kolont nr 10. Byggndern revs. Kolont nr 10 Jxberg Först vr Tllbergs-Anders, A A Andersson, f 1877. Hn vr från Tllberg i Ångermnlnd, därv nmnet. Frun hette Mrgret f 1883, och de hde fyr brn. De kom 1921 från Gällivre och återvände dit 1928. Ders svår kmp hr beskrivits förut. 1932 kom upptecknren Arvid Nyström dit i brist på bättre. Hn vr ju son till kolonisten på nr 11. År 1936 flyttde Arvid till Svrtlå vid Lule älv. Därefter kom änkn Isksson från nr 9 men 1950 flyttde den fmiljen till Svrtbjörsbyn. Byggndern revs och flyttdes till nr 19. Kolont nr 11 Svrtlåvägen Nils-August Nyström f 1865 kom våren 1921 med hustrun Mri f 1872 och sju brn. Efter fderns bortgång 1935 övertog äldste sonen Axel och köpte senre kolontet v Domänverket. Det blev ett hemmn på cirk 100 hektr. Hn flyttde med tiden till Boden och behöll gården som fritidshus. Kolont nr 12 Svrtlåvägen Ludvig Åkerlund f 1884 med fru Sve f 1892 nlände hösten 1921 med fem brn. De byggde den s k Åkerlundkåken, där de bodde först tiden. Åkerlund kom från Svrtbjörsbyn. Efter mkens bortgång i slutet v fyrtiotlet flyttde Sve dit. Husen revs senre. Kolont nr 13 Svrtlåvägen Arvid Lind f 1893 med fru Hnn f 1896 och tre brn kom 1923. De vr rånebor och hde sedn något år bott i en stug på ndr sidn järnvägen. Den stugn blev den först koopertiv butiken i Grnsjö. Efter mkens bortgång i mitten v 1960-tlet flyttde Hnn till Luleå. Gården blev fritidshus och hyrs ut v Domänverket. Kolont nr 14 Svrtlåvägen J F Vretholm f 1879 med hustrun Sofi f 1870 och ått brn kom från Överklix. De hde inte någon bostd då ders sttsbygge inte ens påbörjts. Med fttig grnnrs bistånd fick de tk över huvudet först vintern. Fttigdomen vr ohyggligt stor, knske för tt fdern hde en periodisk sjukdom. Hösten 1923 flyttde de till Anukski när Polcirkeln. Efterträdre blev svenskmeriknen Knut Olsson f 1887 med hustrun Lydi f 1896, men de återvände till Amerik 1926. Nu kom Hrds-born John Borggren och hns fru Tyr (Hon hde någon tid bott hos Petter och Sofi Boström i Västr Bovllen). Efter något år flyttde de tillbk till Hrds. ( Skrivren minns tt de bodde på Edeborg i Hrds). Kolontets hus revs. Kolont nr 15 Svrtlåvägen Först kolonisten hette Krlström men kom ldrig. Arvids bror Axel Nyström sökte och fick kolontet. Vi odlde två hektr smt förde frm tillräckligt med byggndstimmer, som bildes och sågdes. Det fnns ingen lämplig plts tt bygg på. Domänverket sålde virket. Den odlde mrken brukdes någr år tillsm-
16 Lulebygdens Forskrförening Nr 71, september 2010 mns med nr 11. Nr 15 bebyggdes ldrig. Kolont nr 16 Svrtlåvägen Erik Andersson f 1885 och hustrun Korneli f 1887 med fyr brn kom sommren 1922 från Porjus. De flyttde till Svrtbjörsbyn 1927. Från Nedre Flåsjön kom 1927 K G Zerpe f 1887 och fru Hnn f 1890 med sju brn. De köpte stället till fritidshus och flyttde till Hrds. Skrivren minns tt en Zerpe vr tolk när de finsk flyktingrn hösten 1944 kom till Hrds. Kolont nr 17 Svrtlåvägen J A Lövqvist f 1875 med fru Johnn f 1874 och fyr döttrr kom midsommr 1921 från Hrds. Efter mkens bortgång i slutet v 1930-tlet flyttde fmiljen till Hrds. Efterträdre blev Axel Vestmn från nr 4. I slutet v 1940-tlet flyttde hn till Vuollerim. Kolontet blev kronotorp och sedn skogsrbetrbostd. Kolont nr 18 Svrtlåvägen Anton Pettersson f 1882 med hustrun Kristin f 1883 och fyr brn kom sommren 1921 från Kirun. Det vr ont om rbete. Hösten 1922 övertog Pettersson svärfderns åboställe i Prdimjur melln Murjek och Polcirkeln. Konrd Hnsson kom från Mjesjön, men på grund v dålig mrkförhållnden måste gården rivs. Se nr 19! G Johnsson f 1887 med fru Hilm f 1890 och sex brn. De flyttde till Boden i börjn v 60-tlet. Domänverket hyrde ut byggndern till förråd. Kolont nr 21 Svrtlåvägen Artur Lundkvist f 1894 och hustrun Albertin f 1894 kom 1921. Hustrun gick bort 1923. Artur gifte sig någr år senre med Henny f 1903 från Gunnrsbyn. Hn köpte byggnder med tomt v Domänverket för tt bo kvr. Kolont nr 22 Degervttenstjärn Albert Gbrielsson f 1897 med fru Ann f 1899 kom 1922 från Åträsk. Vägen vr inte färdig, och vloppsdiken skndes. Gbrielsson pensionerdes 1959 och flyttde till Sndträsk. Mngårdsbyggnden och en stor stilig ekonomibyggnd uthyrdes v Domänverket till förråd. Kolont nr 23 Degervttenstjärn Albert Smålnd Johnsson f 1876 och frun Ann f 1879 smt sex brn kom midsommr 1921. Ders besvärligheter hr beskrivits tidigre. Hn lämnde kolontet 1932 och övertog svärfderns torp i Smålnd. Sedn kom Sven Enberg f 1903 och hustrun Ev f 1904 från Åträsk. De återvände till Åträsk 1945. Efterträdre blev Sven Lund. Domänverket ändrde stället till kronotorp. Lunds bodde kvr. Kolont nr 26 Sndträskvägen Oskr Elisson f 1883 och hustrun Id f 1889 kom våren 1921. Efter Ids bortgång 1935 återvände Oskr till Sjulnäs, vrifrån de kommit. En hlvbror till Abel Nilsson på nr 27 övertog. Hn hette Andersson. Efter mkens frånfälle köpte hustrun Signe byggndern med tomt och fortstte tt bo där. Kolont nr 27 Sndträskvägen Abel Nilsson f 1879 med hustrun Tekl f 1877 och sex brn kom 1922 från Hundsjö. Efter Abels bortgång 1934 fortstte Tekl på kolontet. I slutet v 1940-tlet döpte Domänverket om det till kronotorp. Nilssons blev kvr till mitten v femtitlet. Sedn blev Helge Hlvrdsson torpre. Torpet vr skogsrbetrbostd 1973, men Helge bodde kvr. Kolont nr 28 Sndträskvägen Anders Mrkstedt f 1891 med fru Emm f 1902 kom 1922 från Strndfors vid Byske älv. De odlde smt byggde bl en stor lgård, som senre revs. De köpte gård och tomt v Domänverket. Kolont nr 29 Sndträskvägen Clr Lndström f 1874, änk med fyr söner, kom år 1922 från Svrtlå och de odlde. I börjn v 40-tlet flyttde Clr till en v sönern. Gården hyrdes senre ut v Domänverket till fler hyresgäster. Kolont nr 19 Svrtlåvägen Gottfrid Öhmn f 1893 m fru Edl f 1892 och tre brn kom hösten 1921 från Rågrven. De flyttde till Porjus 1922. Sedn kom Einr Ullberg f 1900 med fru Ev f 1899 år 1923 från Boden. De flyttde söderut 1926. Byggndern revs. År 1954 togs byggndern från nr 10 och uppfördes här. Konrd Hnsson f 1901 med fru Ebb f 1899 kom från nr 18. När Arvid skrev sin berättelse bodde de kvr. Kolont nr 20 Svrtlåvägen Krl Johnsson f 1880 med fru Hild f 1882 och tre döttrr kom 1922. Krl behöll sitt rbete i Kirun. År 1927 flyttde de bort. Sedn kom O Kolont nr 24 Degervttenstjärn Verner Hnsson f 1895 och hustrun Huld f 1899 kom 1923 från Mjesjön. De byggde och odlde. Efter föräldrrns bortgång köpte sönern kolontet, som blev hemmn. De bor kvr, skriver Arvid. Kolont nr 25 Sndträskvägen C A Lrsson f 1884 och hustrun Frid f 1879 med en pojke och två flickor kom från Svensbyn veckn före påsk 1921. Pojken vled redn först veckn. I börjn v 1940-tlet vträdde mn kolontet och flyttde till Boden. Efterträdre blev en Klixbo, som hette Nilsson. År 1973 bodde Göte Fredriksson där. Kolont nr 30 Mörtträskvägen Lender Engström f 1894 och hustrun Elin f 1896 kom från Boden 1924. Engström övergv det 1926 men förblev Grnsjöbo. Byggndern revs genst. Kolont nr 31 Mörtträskvägen J A Södermn f 1889 och hustrun Ann f 1888 kom från Kirun 1921. Efter hustruns bortgång i mitten v fyrtiotlet flyttde Södermn ner till Grnsjö. Hn bodde i Hrds 1973. Kolont nr 32 Degervttensvägen Jons Fors f 1884 och hustrun Ann f 1881 kom från Mlmberget 1921. Hustrun vled 1922, men Jons fortstte tt bruk kolontet. Hn
Lulebygdens Forskrförening Nr 71, september 2010 17 pensionerdes 1940 och flyttde till sin brndoms trkter i Pjl. Domänverket gjorde byggndern till skogsrbetrbostd. Kolont nr 33 Degervttensvägen A P Selberg f 1886 med hustrun Mri f 1870 kom 1921 men återvände 1927 till Hrds. August Lind med hustrun Le och fyr brn kom 1927 från Lppmotjärn. I mitten v 1960-tlet flyttde de till Boden. Byggndern vr kvr 1973. Kolont nr 34 Degervttensvägen Våren 1921 kom en lustig filur. Hn vr dlms och född 1875. Hn byggde en koj, som vr till hälften nedgrävd i jorden. Kojn vr ovnligt liten. Hn gjorde ett försök tt bil timmer det blev en stock. Den såg ut som en slingrnde orm, och hn gv upp. Sommren 1921 vr det mång rbetre som bodde i järnvägsvgnr elektrifieringen pågick. Msen gjorde resor till Boden och järnvägsvgnrn två gånger i veckn. Hn br på en kont, tungt lstd. Då det kylde till mot hösten försvnn msen. Det påstods, tt hn kokde brännvin. Sommren efteråt hittdes en hel fbrik vid en kllkäll någr hundr meter från hns koj. Ingen visste vrt msen tgit vägen. Västerbottningen Gustv Lundkvist f 1895 sökte och fick kolontet. Hn börjde bygg 1923. Hösten 1924 hemförde hn sin ung brud Frid f 1905. Lundkvist flyttde 1928 och bostte sig i hustruns hemtrkt när Koler. En mn vid nmn Jonsson hde kolontet till 1938. Arvid berättr, tt Göte och Signe Södermn för femton år sedn köpte byggnder och tomt för tt bo där under nställning vid Sndträskgården. Kolont nr 35 Degervttensvägen En gård timrdes men fick inte tk. Kolontet vr mycket dåligt. Det påbörjde huset flyttdes till nr 36. Kolont nr 36 Degervttensvägen Arvid Vikström från Bredåker fick kolontet och byggde med virket från nr 35 men bostte sig inte där. Bror Lrsson f 1901 och hustrun Hilm f 1913 kom från Södr Bredåker. De flyttde till Boden 1963. 1965 kom Birger Johnsson f 1908 med fru Elin f 1913 och elv brn. De kom från nr 4 Tvärberg och bodde kvr 1973. Kolont nr 37 Sndträskvägen hn Isksson f 1885 med fru Tekl f 1883 kom från Överluleå 1928 och lämnde 1931. Sedn kom Reinhold och Ann Ruuth från Sndträsk, och de flyttde till Luleå 1947. Domänverket hyrde ut byggndern. De följnde kolonten ligger på norr sidn v Mörtträsket. Sedn den ny vägen byggts till Sndträsk fick följnde kolont sin utfrt dit. Den gml vägen växte igen. Kolont nr 38 Sndträsk Axel Lövgren d 1889 och hustrun Fredrik f 1897 kom 1921 från Mlmberget. De flyttde till Luleå i slutet v 1940-tlet. Domänverket sålde byggndern för rivning. Kolont nr 39 Mörtträsk Hjlmr Fredriksson f 1888 och hustrun Juli f 1891 kom 1921 från Svrtlå. De flyttde till Drgträsk 1932. Nu kom Evert och Lilly Södermn, vilk i mitten v sextitlet flyttde till Boden. Domänverket hyrde ut gården till fritidshus. Kolont nr 40 Mörtträsk Änklingen Jnne Olsson f 1877 kom från 1921 från Svrtlå, dit hn återvände i mitten v fyrtiotlet. Domänverket sålde byggndern till rivning. Kolont nr 41 Mörtträsk ev inte bebyggt. Kolont nr 42 Mörtträsk John Hlvrsson f 1887 och hustrun Hild f 1893 hde tre brn och kom sommren 1921 från Gällivre. Det blev mycket besvärligt utn väg. De flyttde bort 1946 på grund v ålderdom. Husen revs. Skrivren undrr om det blivnde järnverket lockde en del mot kusten? F ö är jg förtrogen med hur rbetet gick till. Min föräldrr hde lik hårt rbete som kolonistern, dock på egen torv. Arvid Nyström fortsätter: I börjn v juli 1936 besöktes i det närmste ll kolont v lndshövding Gärde, som vr ordförnde i Sttens kolonistionsnämnd.med honom vr mjor Hjärpe som sekreterre smt överjägmästre Elgstrnd, revirförvltre Utterström och någr lägre revirtjänstemän. Eftersom mitt kolont nr 10 vr längst ned efter den nybyggd vägen mot Boden fick jg först besöket. Någr dgr därefter visste tidningrn berätt, tt kronprins Gustv Adolf och kronprinsessn Louise under ders res i Norrbotten skulle besök Sndträsk Sntorium och ät middg där den 20 juli. Då vägmästre Lövgren fick vet dett stte mn igång med tt snygg upp den knppt färdigbyggd vägen melln Grnsjö och Överluleå sockengräns. Men vd väggubbr och Grnsjöbor inte visste vr tt kronprinspret kom tt besök Erik Erikssons kolont nr 4 i Tvärberg och det efter Svrtlåvägen belägn nr 11. Anders Mrkstedts nr 28 efter Sndträskvägen fick också besök. Då kronprinspret gjorde två vvikelser från journlisterns beräkningr tppde dess bort dem och återfnn dem först när de skulle lämn nr 11. Det kn tilläggs, tt vägmästre Lövgren blev förskräckt då hn fick hör, tt kronprinspret hde pssert den säkert sämst vägbiten i distriktet. Nämligen den från järnvägssttionen till kolont nr 11. Kolonistionen hr kritiserts v mång, inte minst tidskriftern Sunt Förnuft och Skttebetlrns Förening smt Domänverkets tjänstemän och mång fler. Vi som blivit något äldre, fortsätter Arvid, minns hur det vr först årtionden efter först världskriget. Mten börjde då finns, men mång rbetslös, en del också bostdslös, sknde pengr till tt köp mt. De flest kolonistern vr lldeles utblottde när de kom. Det vr det end som stod till buds. När kolonistern kom vr hel området försumpd grnskog. Det fnns inte en grn som kunde dug till julgrn. Ders odlrmöd och dikningr hr gjort underverk. På de åkrr som lgts ned växer den finste
18 Lulebygdens Forskrförening Nr 71, september 2010 Blivnde jordbrukres möte med gryende fckförening Rodrik Lrsson i Bovllen, Edefors socken i Lule älvdl, hr berättt om tidig fckföreningr. Hn vr själv bondson och skulle från våren 1931 tillsmmns med sin fru Stens bli självägnde bonde i Bovllen. Dom bild ju LS (Lokl smorgnistionen, d v s syndiklistern) i slutet v först världskriget. Spikberg LS vr en mycket ktiv fckorgnistion. Det vr väl dom som orsk flottningsstrejken 1920 i Lule älv. Jg vr ju inte intresserd v fckföreningr. Jg minns br, tt sommren 1920 vr det ingen flottning i Lule älv. Då vr det strejk. Dom vr ju väldigt ktiv, LS-rn. En del tyckte ju inte om dom. Vintern 1921 kunde mn ju inte kör frm mer timmer. Det vr då vi for till Klix. Sommren 1920 flott vi ved åt Nordinrn på Åminne, dom reger ju där då. Det vr jg och Viktor Augustsén smt brödern John och Bror Öhmn (som bott i Hrds). Öhmns kom från Bredåker. Mn hörde inte om nån nnn fckförening då. Så börj dom ju bild Skogs- och Flott. Åren 1928 1931 högg jg timmer åt Stöivän (Styf) i Forsträsk, min svärfr Johnnes Lrsson Styf. Redn 1929 ungskog. Domänverket hr inkomster v de gårdr som är kvr, elv är uthyrd. Fjorton hr sålts för tt rivs. Sex kolont hr blivit torp eller jordbrukslägenhet och hyrs ut. Två hr sålts och blivit hemmn. Kolonistern vr i fyrtio år god rbetskrft åt Domänverket. Arvids slutkläm i pril 1973 är tt hn hr svårt tt föreställ sig tt svensk stten skulle h gjort någon förlust på kolonten i Grnsjö. Hn tror också, tt mång torpre och småbönder nog inte hde det stort bättre. l Av ARNOLD LAGERFJÄRD RODERIK LARSSON, f den 2 juni 1901 i Östr Bovllen, Edefors försmling, BD. Son till John Julius Lrsson och Kristin f Fhlmn. Roderik gifte sig med STENS Helvigi Lrsson Styf, kusin till Forsträskpojkrn Emil och Leonrd Enberg. vr dom på mej, det vr nog Edefors LS, där Forsträskpojkrn, Green och Norrsndspojkrn vr med. Men jg gick inte med. Det fick jg mycket skällning för. Forsträskpojkrn vr ju med - Stens kusiner Leonrd och Emil Enberg. Stöivän vr inte heller orgniserd. Jg flytt ju därifrån 1931. I kyrkbyn Hrds fnns ju en LS. Dom börj prissätt, och mn skulle inte få rbete om mn inte vr med. Dom vr ju väldigt ktiv, dom där LS-rn. Herbert Hnsén vr ju tvungen gå med. Hn vr gift med min syster Jenny, och hon s: No hä män ållti hört tt LS-n jer världns värst folk! O no jer do LS-r! (Nog hr mn lltid hört tt LS-rn är världens värst folk! Å nu är du LS-re!) Hösten 1931 fick jg brev från Edefors LS, Isk Johnsson sekreterre, tt dom bestämt vilk som skulle hugg åt mej. Det vr Isk Johnsson och August Lind från Bstuvllen (vid Forsträsket). Och det gjorde EMIL LEANDER ENBERG, f den 5 november 1906 i Sörviksudden, Edefors försmling. Son till Nils Petter Enberg och Ann Justin f Eriksdotter.Petter Enberg. Petter Enberg vr son till Lrs Enberg. På den här tiden tlde mn br vd vi kllr bondmål. Jg kllr det gärn rikti schwänschk..lrs vr med sonen i skogen och de hde nån sorts ryggsäck med. Lrs förmnde sonen tt inte fäll tllrn på den. Men det misslyckdes. Lrs: Bosch full furo no, Pete? J t helvete t steot n, Läbbe. En v dem hde en dotter, som fick en frire från Boden. Gubben prt på och friren såg mest frågnde ut. Till slut brst det för gubben: Känn do åt schwänschk, din teosnde jävel?. detsmm; dom vr ju väldigt riktig (=duktig) huggre. Stöivän låg ju sjuk (hn dog den 10 mrs 1932) och svärmor Forsträsk-Brit ville h mej som körre. Det vr Stöiväns häst. Arbetet räckte ju br 7 8 veckor. Jg hde ju två riktig huggre, och jg körde som en dåre. Jg hde en riktig häst. Jg bodde på Bstuvllen medn jg körde den där stämplingen. Den låg melln Notsel och Bstuvllen, så vi körde ner virket
Lulebygdens Forskrförening Nr 71, september 2010 19 på Flrkån nednför Notselforsen. Enr Lind, son åt Båstvål-John (Bstuvll-John) s en gång när jg kom med lsset: Herre Gud! He är ju som ett lokomotiv! Nu bodde jg i Västr Bovllen. Svnö AB hde sommrhugget virke ovnför lndsvägen där. Då skulle mn inte få t på sej jobb om mn inte vr orgniserd. Gideon Nilsson bodde i närheten och vr drivnde i tt bild fckförening. Det blev Skogs- och Flottningsrbetrförbundet i Hrds (jg tror inte föreningen blev så långlivd). Jg vr med, och Gideon ville h mej i styrelsen, men jg ville inte. I LS-föreningen i Hrds vr Bernhrd Boström och Axel Engström drivnde. Axel Lrsson i Södr Hrds vr också med. Det sdes, tt LS-rn gick och prisstte, och sen tog dom själv bäst skiften. RLF bilds Men böndrn bildde RLF, ders fcklig orgnistion. Då fnns Skogs- och Flottningsrbetrförbundet, och vi i RLF skulle inte få vr med och förhndl. Så det blev strejk. Det vr väl egentligen vi som strejk för tt få förhndlingsrätt. Skogs- och Flott vr inte lls solidrisk, dom högg och körde fritt. Jg vr med till Luleå och förhndlde med förvltre Wllmrk på Svnö AB på ndr sidn (min fru Stens hde vrit pig hos Alrik Wllmrk och hns fru i Hrds). Wllmrk vr spydig åt mej efteråt. Vi fick i ll fll förhndlingsrätt. Skogs- och Flott hde Winroth som förhndlre, och hn ktde visst inte oss i RLF så högt. Jg gill ju inte lls det där bråket. Vi som tgit på oss körning före strejken, vi fick ju lite strejkunderstöd. Sven Andersson i Östr Bovllen gick med för tt få understöd. Men så fort strejken slut så gick hn ur. Rodrik Lrsson fortstte sedn tt vr verksm inom RLF under lång tid. Förhållndet till förvltren på Svnö verkde vr gott i fortsättningen. Det sdes, tt Rodrik och hns bror John Lrsson i Östr Bo- Efterlyser vr och med vem min ppp Erik Östling, född 1906 i Börjelslndet, rbetde med under sin tid i USA melln 1927-1931. Vet tt hn rbetde i Chicgo åren 1927-1929 och sedn tiden till hemresn 1931 vid ett dmmbygge i Clifornien. Men vr vr dmmbygget, och vd hette det? Vid nkomsten till New York den 29 mrs 1927 blev hn enligt S/S Stockholms pssgerrlist mottgen v Friend John Sundström i Chicgo. Känner någon till vem hn vr? När hn senre kom till Clifornien rbetde hn bl tillsmmns med Hugo Öqvist från Niemisel och troligtvis även med Emil Hllén, Scrmento. Från vänster Erik Östling, Hugo Ökvist från Niemisel och en okänd. vllen brukde vr dom först tt få timmerkörning därför tt dom vr så duktig. Stens och Rodrik byggde nytt hus bredvid det gml år 1934. Gideon Nilsson, som hjälpt till med sågningen v virket till huset 1932, blev den förste tt jämte hustrun Viol hyr in sig på övre botten v det ny huset. Dgslönen på den tiden vr sex eller sju kronor. l Min frågor är lltså: Känner någon till vilket dmmbygge Hugo Öqvist och Emil Hllén rbetde vid tiden 1927 och senre? Tcksm för svr (bortrest till 1 oktober). Åke Östling Tel 0911-21 17 78 ke.ost@teli.com Är den till höger om Erik hns rbetskmrt Emil Hllén? Måttsund Gårdrn och dess människor Boken är inbunden, innehåller 400 sidor och kostr 250 kr. INGRID VIKSTRÖM Måttsunds byväg 296 975 95 Luleå Tel 0920-340 72 el. 070-677 80 71 ingvik@teli.com
20 Lulebygdens Forskrförening Nr 71, september 2010 Avsändre: Lulebygdens Forskrförening Residensgtn 6 E 972 36 LULEÅ Vid obeställbrhet återsänd till ovnstående dress! SVERIGE PORTO BETALT Lulebygdens Forskrförening presenterr Anor på USB: Nederluleå och Nederklix Medlemmr i Lulebygdens Forskrförening hr med gemensmm nsträngningr tgit frm en vskrift v Nederluleå: Född 1765-1937 Nederklix: Född 1656-1840 Vigd 1706-1937 Vigd 1656-1841 Död 1707-1937 Död 1656-1816 Bonus Avskrift v Julles Född 1706-1730 Dtbsern ligger på vr sitt USB-minne och presenters i progrmmet Excel. Priset per enhet är 300 kr för medlem och 400 kr för icke medlem. Om du som icke medlem löser medlemskp i föreningen (150 kr/år) betlr du 2x300 kr för båd enhetern. För postförsändelse tillkommer 20 kr i porto och expeditionsvgift. Du kn köp dem i loklen om Kjell, Gunnr, Görn eller Birger finns på plts. Du kn beställ vi e-mil: info@lulebygden.se. Brevledes under dress: Lulebygdens Forskrförening, Residensgtn 6 E, 972 36 Luleå Vi hr även en brevlåd i loklen som kn utnyttjs. Vid beställning gäller: Förskottsbetlning till Lulebygdens Forskrförening, Plusgirokonto 36 64 01-8 Ange nmn, vsändre och postdress. Ange även din e-postdress i händelse v uppdtering.