Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (12) Rev 2017-01-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2017(år) En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska ha samma rättigheter avsett kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter ch möjligheter avsett diskrimineringsgrunderna. Bristande tillgänglighet är ckså en grund för diskriminering från ch med 1 januari 2015. Alla barn har rätt att vistas i försklan utan att utsättas för någn frm av kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier. Varje år upprättas en plan på alla försklr. Det sm står i likabehandlingsplanen ska ske i verksamheten. Arbetet med likabehandling mt kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier regleras i: Skllagen 6 kap (2010:800), Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2016:828) Förrdning (2006:1083 ändrad 2011:681) m barns ch elevers deltagande i arbetet med planer mt diskriminering ch kränkande behandling. Lärplanen
Sida 2 (12) Barnknventinen Stckhlms stads förskleprgram framtidens förskla Enligt skllagen ch diskrimineringslagen är all persnal inm försklan sm kmmer i kntakt med barn skyldiga att arbeta målinriktat för att mtverka, förebygga ch förhindra att kränkande handlingar, diskriminering ch trakasserier förekmmer på försklan. Om detta ändå skulle inträffa ska mständigheterna utredas, dkumenteras ch åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas. Skadestånd kan utgå till den sm diskriminerats/ kränkts, m persnalen i försklan åsidsätter sina skyldigheter enligt lagen. Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens sklinspektin eller Diskrimineringsmbudsmannen. Sklinspektinen ch barn- ch elevmbudet (BEO) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skllagen. Diskrimineringsmbudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen. Diskriminering Diskriminering är när persnalen i försklan på sakliga grunder behandlar barn sämre än andra barn ch missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Beskrivning av diskrimineringsgrunderna - de Bristande tillgänglighet är ckså en grund för diskriminering sedan 1 januari 2015. Bristande tillgänglighet innebär att en persn med funktinsnedsättning missgynnas genm att man inte har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet för att persnen i fråga ska kmma i en jämförbar situatin med persner utan denna funktinsnedsättning. Trakasserier Trakasserier är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet ch kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktinsnedsättning med mera. Kränkande behandling Kränkande behandling är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någn
Sida 3 (12) diskrimineringsgrund. När man bedömer kränkande behandling mellan barn fäster man str vikt vid barnets eller vårdnadshavarens upplevelse. Försklan ska alltid utreda misstanke m att barnet blivit kränkt. Här tas hänsyn tas till barnens ålder. När det gäller de yngre barnen härleds fta incidenter till bristande tillsyn från persnal. Trakasserier ch kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (ht, svrdmar, öknamn) psyksciala (utfrysning, grimaser, alla går när någn kmmer) texter ch bilder (teckningar, lappar ch ftgrafier) mbbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfga någn annan skada eller behag) Utvärdering av föregående års plan Genmfördes de åtgärder sm föreslgs i förra årets plan? Är ni nöjda med resultatet? Vad behöver förbättras? 1. Försklans utvärdering beskrivs här: Likabehandlingsarbetet på försklrna har gjrts kntinuerligt under läsåret sm har varit. Utifrån det har vi fått kännedm m våra styrkr ch svagheter i verksamheten. Vi ser att likabehandlingsplanen har en större del i hur vi planerar vår verksamhet idag än tidigare. Vi måste bli ännu bättre på att invlvera barnen i likabehandlingsarbetet ch frtsätta med att fördjupa ch utveckla det gemensamma förhållningssättet bland pedaggerna. Genm att vi har skapat fler statiner på gården med styrda aktiviteter/ lekar har det givit ett större lugn på gården ch en större överblick för ss pedagger ch de aktiviteter sm pågår. Till exempel målarstafflier, lägenheten ch lika material sm vi ställer fram för dagen.
Sida 4 (12) Främja barns lika rättigheter ch möjligheter Det främjande arbetet är försklans värdegrundsarbete utifrån lärplanen ch finns i försklans förhållnings- ch arbetssätt. Det är en del i det vardagliga, långsiktiga arbetet på försklan. Att främja är att förstärka respekten för allas lika värde ch skapa förståelse för det sm är annrlunda. Det kan ckså vara till exempel kmpetensutveckling för persnalen m diskrimineringsgrunderna. 2. Försklans visin/värdegrund Här kan ni beskriva försklans visin ch värdegrund: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande där leken, glädjen ch nyfikenheten står i centrum för ss på Skeppet. Verksamheten präglas av msrg m barnens välbefinnande ch utveckling. Hs ss ska alla, stra sm små, känna sig välkmna ch se sig själva sm en viktig del i gemenskapen. Vi välkmnar därför mångfald ch likheter då vi ser det sm en tillgång. 3. Försklans främjande arbete beskrivs här: Sedan kan ni beskriva hur ni arbetar främjande utifrån de lika diskrimineringsgrunderna ch respekten för alla barns lika värde (mtverka kränkande behandling). Kppla det gärna till försklans värdegrund. Barnsamtal/Barnbservatiner m trivsel, trygghet på försklan. Diskussiner på APT, AGM ch PU 1 fkus är på varje barns välmående ch trygghet på försklan. Genm självvärderingsverktyg såsm Kvalitetsindikatrn, GUF samt Förskleundersökningen. IA rapprtering ch barnskyddrnder Vi går frtlöpande igenm den pedaggiska miljön så sm böcker, musik ch material mm. utifrån de lika diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattningen, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet ch ålder. 1 APT-Arbetsplatsträff, AGM-Arbetsgruppsmöte ch PU-Pedaggisk Utvecklingsgrupp
Sida 5 (12) 4. Kartläggning försklans kartläggning beskrivs här: Hur har kartläggningen gått till ch vilka slutsatser m verksamheten drar ni utifrån kartläggningen. Vad visade kartläggningen att ni behöver jbba vidare med? Sätt upp det sm ett mål nästa år. Vi genmför regelbundna samtal med barnen ch bservatiner sm en del i kartläggningen av barnens trivsel. Utvecklingssamtal med dialg m hur vi arbetar med försklans värdegrund utifrån barnets förutsättningar samt m barnets trivsel ch trygghet. Föräldramöten ch Förskleråd (består av försklechef, pedagger ch föräldrar). I dessa möten finns utrymme att diskutera värdegrundsfrågr sm rör diskrimineringsgrunderna. Stckhlms Stads föräldraenkät
Sida 6 (12) Underlag för kartläggningen kan vara: Organiserade ch väl förberedda samtal med barn ch persnal m trygghet ch trivsel. Knfliktsituatiner Vårdnadshavares/barns synpunkter Utvecklingssamtal/föräldramöten med wrkshps/förskleråd RISK-incidenter ch barnskyddsrnder Kartläggning av riskmråden enligt HUS-mdellen Analys av kartläggningen I vilka situatiner känner sig barnen trygga, kränkta eller diskriminerade? På vilka platser? Har vårdnadshavare lämnat synpunkter sm tyder på att barnet känner sig trygga, kränkta eller diskriminerade? Har ni haft situatiner där barn blivit kränkta eller diskriminerade enligt någn av diskrimineringsgrunderna? Utvärdera tidigare insatser, har de haft önskad effekt? Var går gränsen mellan befgade tillrättavisningar ch kränkande behandling?
Sida 7 (12) 5. Försklans beskrivning ch analys av kartläggningen: Vi märker frtsatt att arbete under utevistelsen behöver förbättras. Vi måste frtsätta arbetet kring vårt gemensamma förhållningssätt, arbetssätt, kunskapssyn ch barnsyn. Likabehandlingsplanen behöver bli ett mer levande dkument i verksamheten både bland barn ch pedagger. Utifrån den årliga föräldraenkäten via Stckhlms Stads gör vi en djupanalys för att återkppla till verksamheten i förskle rådet, föräldramöten ch i våra månadsbrev. I månadsbreven kan vi förtydliga hur vi bland annat jbbar för att stärka barnens trivsel på försklan. Förebygga diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling 6. Försklan beskriver sina mål för nästa år här: Mål: Likabehandlingsplanen behöver bli ett mer levande dkument i verksamheten både bland barn ch pedagger. Arbetssätt: Barnen får en möjlighet att förstå hur lika vi kan tänka ch vara. Vi pedagger är närvarande i lek ch aktiviteter ch samtalar tillsammans med barnen m likheter ch likheter. På det sättet blir allas likheter en tillgång på försklan. Frtlöpande diskussiner på våra rdinarie mötestider. Våra lika förhållningssätt, arbetssätt ch kmpetenser behöver synliggöras ch diskuteras för att få en större samsyn. Uppföljning: Terminsvis genm dkumentatin Ansvar: Alla pedagger När insatserna ska genmföras: Innan 2017 års slut
Sida 8 (12) Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet utgår från analys av kartläggningen av den tidigare planen ch händelser sm inträffat under året till exempel incidenter i RISK/IA. Vad visade kartläggningen att ni behöver jbba vidare med sm mål i nästa års plan? Kan insatser till exempel planeras tillsammans med barnen. 7. Försklans förebyggande arbete beskrivs här: Vi går frtlöpande igenm den pedaggiska miljön så sm böcker, musik ch material mm. utifrån de lika diskrimineringsgrunderna 2. Pedagger ch barnen ska tillsammans planera, genmföra ch utvärdera en verksamhet där diskrimineringsgrunderna blir tydliga ch förståeliga för barnen. Vi pedagger ska frtlöpande diskutera våra lika förhållningssätt ch arbetssätt för att få en större samsyn. Upptäcka/utreda/Åtgärda Upptäcka: Persnal kntaktar försklechef m händelsen. Försklechefen kntaktar avdelningschef på. Utreda: Utred snarast upplevelser av kränkning utan att värdera. När persnal misstänks ha kränkt/trakasserat barn ska försklechefen alltid ansvara för utredningen. Dkumentera: Dkumentera gärna på förvaltningens blankett för Dkumentatin för utredning av kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier. Åtgärda/Förslag till åtgärder: 2 Diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattningen, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet ch ålder
Sida 9 (12) Följa upp: Dkumentera ckså hur ch när ni tänker följa upp föreslagna åtgärder på samma blankett. Om åtgärderna inte har haft önskad effekt beskriv varför ch föreslå nya åtgärder tills kränkningarna har upphört. Följa upp på förvaltningen: Om försklan får en anmälan till Sklinspektinen/be skrivs ett yttrande till Sciala delegatinen. De föreslagna åtgärderna följs sedan upp tillsammans med förvaltningen. Avsluta: Avslutningssamtal där alla berörda parter träffas för att kmma överens m att t ex kränkningar har upphört. Har försklan dkumenterat någn utredning m kränkning, diskriminering eller trakasserier under året?
Sida 10 (12) Ansvarsfördelning - anmälningsplikt Försklechef Försklechef är skyldig att anmäla m barn/vårdnadshavare anser att barnet är utsatt för kränkning/diskriminering till chefen för. Anmälan görs på blankett 1 i katalgen, utredning på blankett 2 ch uppföljning på blankett 3 i katalgen Anvisningar, mallar ch listr. Persnal När persnal får kännedm m att ett barn/vårdnadshavare anser sig/barnet ha blivit utsatt för kränkande behandling/diskriminering är hen skyldig att dkumentera ch anmäla händelsen till försklechefen. Utredning görs på blankett 2 ch uppföljning på blankett 3 sm finns i katalgen Anvisningar, mallar ch listr. Avdelningschef Avdelningschef är skyldig att anmäla händelsen till stadsdelsnämnden sm är ytterst ansvarig. Anmälningar görs till Sciala Delegatinen. Barn, vårdnadshavare ch persnals delaktighet 8. Försklan beskriver hur barnen varit delaktiga i likabehandlingsarbetet: Regelbundet föra diskussiner med barnen i jämställdhetsfrågr ch alla människrs lika värde. Frtsätta att vidareutveckla våra metder för att stödja barnen i sitt lärande av empati ch scial kmpetens. T.ex. genm samtal utifrån Stina Wirséns böcker m Vem. Alla barn ska känna sig trygga med ch uppfatta att försklan reagerar m prblem uppstår ch uppleva att de kan påverka sin situatin. 9. Här beskriver försklan hur vårdnadshavare har varit delaktiga i arbetet: Föräldramöten två ggr/år med infrmatin m hur arbetar med i försklans värdegrund samt allmänt på försklan. Föräldramöten är även ett frum för frågr ch diskussin m arbetet. Likabehandlingsplanen ska finnas tillgänglig på varje avdelning bland föräldrainfrmatin.
Sida 11 (12) Beskriv hur vårdnadshavarna varit delaktiga i likabehandlingsarbetet ch tagit del av planen. Kmmunikatin Planen ska innehålla rutiner för när ch hur infrmatinen ska spridas till persnal, vårdnadshavare ch barn. Barn ch vårdnadshavare ska veta vem man vänder sig till på försklan m ett barn/vårdnadshavare anser att ett barn är utsatt för kränkning/diskriminering ch vilka rutiner sm gäller. 10. Här beskriver försklan hur infrmatinen m planen sprids till barn, vårdnadshavare ch persnal: Tillsammans med barnen pratar vi m hur man blir vänner ch tillsammans för vi samtal kring barnens rättigheter ch fångar upp vilka kpplingar barnen själva gör i sin vardag på försklan. Likabehandlingsplanen presenteras på höstterminens föräldramöten ch diskuteras på försklerådet ch finns sedan tillgänglig bland föräldrainfrmatinen i varje entré ch på försklans hemsida. Ledningsgrupperna på respektive förskla, intrducerar den nyskrivna likabehandlingsplanen för övriga medarbetare. Representanter för likabehandlingsgruppen driver utvecklingen av likabehandlingsarbetet på försklans arbetsplatsträffar tillsammans med pedaggiska utvecklingsledaren sm stöd.
Sida 12 (12)