October 9, Innehållsregister

Relevanta dokument
1 Vektorer i koordinatsystem

Vektorgeometri. En vektor v kan representeras genom pilar från en fotpunkt A till en spets B.

KOKBOKEN 1. Håkan Strömberg KTH STH

===================================================

Explorativ övning Vektorer

{ 1, om i = j, e i e j = 0, om i j.

x+2y 3z = 7 x+ay+11z = 17 2x y+z = 2

P Q = ( 2, 1, 1), P R = (0, 1, 0) och QR = (2, 2, 1). arean = 1 2 P Q P R

Veckoblad 1, Linjär algebra IT, VT2010

SF1624 Algebra och geometri

1 Ortogonalitet. 1.1 Skalär produkt. Man kan tala om vinkel mellan vektorer.

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 1

Räta linjer i 3D-rummet: Låt L vara den räta linjen genom som är parallell med

z = 4 + 3t P R = (5 + 2t, 4 + 2t, 4 + 3t) (1, 1, 3) = (4 + 2t, 3 + 2t, 1 + 3t)

Vektorer för naturvetare. Kjell Elfström

Där a = (1, 2,0), b = (1, 1,2) och c = (0,3, 1) Problem 10. Vilket är det enda värdet hos x för vilket det finns a och b så att

Föreläsning 13 Linjär Algebra och Geometri I

Vektorer. Vektoriella storheter skiljer sig på ett fundamentalt sätt från skalära genom att de förutom storlek också har riktning.

kan vi uttrycka med a, b och c. Avsnitt 2, Vektorer SA + AB = SB AB = SB SA = b a, Vi ritar först en figur av hur pyramiden måste se ut.

2x+y z 5 = 0. e x e y e z = 4 e y +4 e z +8 e x + e z = (8,4,5) n 3 = n 1 n 2 =

Moment 4.11 Viktiga exempel 4.32, 4.33 Övningsuppgifter Ö4.18-Ö4.22, Ö4.30-Ö4.34. Planet Ett plan i rummet är bestämt då

Vektorgeometri och funktionslära

Att beräkna:: Avstånd

Analys o Linjär algebra. Lektion 7.. p.1/65

Vektorgeometri för gymnasister

MATEMATIK GU. LLMA60 MATEMATIK FÖR LÄRARE, GYMNASIET Analys, ht Block 5, översikt

Eftersom ON-koordinatsystem förutsätts så ges vektorernas volymprodukt av:


2+t = 4+s t = 2+s 2 t = s

Linjen P Q tangerar cirkeln i P och enligt en sats i geometrin är OP vinkelrät. tan u = OP. tan(180 v) = RS. cos v = sin v = tan v, tan v = RS.

Linjär Algebra, Föreläsning 2

September 13, Vektorer En riktad sträcka P Q, där P Q, är en pil med foten i P och med spetsen i Q. Denna har. (i) en riktning, och

Vektorgeometri för gymnasister

Linjär Algebra, Föreläsning 2

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

Vektorgeometri. En inledning Hasse Carlsson

= ( 1) ( 1) = 4 0.

Föreläsningsanteckningar i linjär algebra

ax + y + 2z = 3 ay = b 3 (b 3) z = 0 har (a) entydig lösning, (b) oändligt många lösningar och (c) ingen lösning.

Tillämpad Matematik II Övning 1

Tentamen 1 i Matematik 1, HF okt 2018, Skrivtid: 14:00-18:00 Examinator: Armin Halilovic

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, för BD10 onsdag 22 september 2010, kl

1 Linjära ekvationssystem. 2 Vektorer

SF1624 Algebra och geometri

AB2.1: Grundläggande begrepp av vektoranalys

Detta cosinusvärde för vinklar i [0, π] motsvarar α = π 4.

Vi definierar addition av två vektorer och multiplikation med en reell skalär (tal) λλ enligt nedan

Studiehandledning till linjär algebra Avsnitt 2

Linjära avbildningar. Låt R n vara mängden av alla vektorer med n komponenter, d.v.s. x 1 x 2. x = R n = x n

Mer om analytisk geometri

TENTAMEN. Matematik 1 Kurskod HF1903 Skrivtid 13:15-17:15 Onsdagen 25 september 2013 Tentamen består av 3 sidor

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Svar till tentan. Del A. Prov i matematik Linj. alg. o geom

Anmärkning: Härledning av ovanstående formel finns i slutet av stencilen.

Mer om geometriska transformationer

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 Torsdag 22 augusti Skrivtid: 14:00-18:00 Examinator: Armin Halilovic

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

Begrepp:: Kort om Kryssprodukt

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) måndagen den 30 maj 2005

Vektorgeometri för gymnasister

Vektorgeometri för gymnasister

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. t 2

Linjer och plan Låt ABCD vara en fyrhörning i planet. Om A väljs till origo och

Mekanik FK2002m. Vektorer

Studiehandledning till. MAA123 Grundläggande vektoralgebra

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI Delkurs

Vektorgeometri för gymnasister

Moment 4.3.1, Viktiga exempel 4.44, 4.46, 4.48 Handräkning 4.53, 4.59, 4.60, 4.61, 4.62, 4.63, 4.64, 4.65 Datorräkning 1-15 i detta dokument

Vektorgeometri för gymnasister

Betygsgränser: För betyg. Vem som har. Hjälpmedel: av papperet. Uppgift. 1. (4p) 0. (2p) 3 (2p) Uppgift. 2. (4p) B-2C om. vektor A (1p) b) Bestäm k så

Moment 4.2.1, 4.2.2, 4.2.3, Viktiga exempel 4.1, 4.3, 4.4, 4.5, 4.6, 4.13, 4.14 Övningsuppgifter 4.1 a-h, 4.2, 4.3, 4.4, 4.5, 4.

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförsag till modelltentamen

Version 1.0 :: 20 januari 16:52. INTRODUKTION TILL VEKTORER :: (iv) ivmikael Forsberg

MAA123 Grundläggande vektoralgebra

Del A. Lösningsförslag, Tentamen 1, SF1663, CFATE,

Determinant Vi förekommer bokens avsnitt, som handlar om determinanter eftersom de kommer att användas i detta avsnitt. a 11 a 12 a 21 a 22

Vektorer. Kapitel 1. Vektorbegreppet. 1.1 Låt u=(4,0, 1,3) och v=(2,1,4, 2). Beräkna vektorn 2u 3v.

Enhetsvektorer. Basvektorer i två dimensioner: 1 1 Basvektorer i tre dimensioner: Enhetsvektor i riktningen v: v v

DEL I. Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 15 mars 2010 kl

Datum: 24 okt Betygsgränser: För. finns på. Skriv endast på en. omslaget) Denna. Uppgift. Uppgift Beräkna. Uppgift Låt z. Var god. vänd.

Sidor i boken Figur 1: Sträckor

! &'! # %&'$# ! # '! &!! #

MA2004 Tillämpad Matematik II, 7.5hp,

Linjer och plan (lösningar)

Tentamen i Linjär algebra, HF1904 Datum: 17 dec 2018 Skrivtid: 14:00-18:00 Lärare: Marina Arakelyan, Elias Said Examinator: Armin Halilovic

MAA123 Grundläggande vektoralgebra

x = som är resultatet av en omskrivning av ett ekvationssystemet som ursprungligen kunde ha varit 2x y+z = 3 2z y = 4 11x 3y = 5 Vi får y z

Övningstentamen i MA2004 Tillämpad Matematik II, 7.5hp

VEKTORGEOMETRI. Christian Gottlieb

1. (Dugga 1.1) (a) Bestäm v (3v 2u) om v = . (1p) and u =

Integraler av vektorfält Mats Persson

Vektorgeometri för gymnasister

. b. x + 2 y 3 z = 1 3 x y + 2 z = a x 5 y + 8 z = 1 lösning?

Moment Viktiga exempel 4.37, 4.38, 4.39 Övningsuppgifter 4.52, P 0 P = t v OP och OP 0 är ortsvektorer för punkterna P och P 0, så

Vektorgeometri för gymnasister

Matematik CD för TB. x + 2y 6 = 0. Figur 1:

MA2004 Tillämpad Matematik II, 7.5hp,

Kontrollskrivning i Linjär algebra ,

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Transkript:

October 9, 017 Innehållsregister 1 Vektorer 1 1.1 Geometrisk vektor............................... 1 1. Vektor och koordinatsystem.......................... 1 1.3 Skalär produkt (dot eller inner product)................... 1.4 Vinkel mellan vektorer............................. 3 1.5 R 3........................................ 3 1.6 Vektorprodukt (Cross product)........................ 4 1.7 Beräkning av vektorprodukt som determinant................ 5 1.7.1 Avstånd mellan punkt och plan.................... 9 1.7. Avstånd mellan punkt och linje.................... 10 1 Vektorer 1.1 Geometrisk vektor Med en geometrisk vektor menas vektor utan koordinatsystem. Där definieras vektoralgebran. Vi definierar följande egenskaper. En vektor betecknas med gemen och fet stil u, v etc. En vektor äger två egenskaper längd u och riktning. En vektor kan förflyttas parallellt. u 0 med liket omm u = 0, nollvektorn. Vektorn c u är vektorn (anti-)parallell med u, där c 0 (c < 0) och har längden c u = c u. Vinkeln mellan två vektorer är vinkeln θ mellan vinkelbenen u och v, där startpunkterna sammanfaller. 0 θ π. Om θ = 0 (= 0 ) är vektorerna parallella. Om θ = π (= 180 ) är vektorerna motsatt riktade eller antiparallella. Addition av vektorer: Vektorn u + v är vektorna med startpunkt som u och slutpunkt som v då u:s slutpunkt och v:s startpunkt sammanfaller. 1. Vektor och koordinatsystem Givet en punkt P = (1; ) så är 1 och dess koordinater. Motsvarande ortsvektor är OP = (1, ) med startpunkt i origo och slutpunkt i P. 1 och är dess komponenter.

Längden av vektorn är då (1, ) = 1 +, som ju också är avståndet melan origo och punkten P = (1; ). Addition av vektorer är komponentvis. Multplikation med skalär (reellt tal) ger också komponentvis. u + v = (1, ) + (5, 4) = (6, 6), c u = (c, c) med längd c 5. Linjens ekvation på parameter/vektorform: Givet två punkter P = (1; ) och Q = (5; 4). Definiera motsvarande ortsvektorer OP = u = (1, ) och OQ = v = (5, 4). Bestäm en ekvation genom dessa två punkter: Startpunkt, som vektor, kan vi ta r 0 := u = OP = (1, ) och som riktningsvektor kan vi ta v = P Q = OQ OP = (4, ). En ortsvektor på linjen kan uttryckas med dessa men först halverar vi v:s längd så vi får v 1 = (, 1) ( (4, )). r := (x, y) = r 0 + t v 1 eller (x, y) = (1, ) + t(, 1), t R. Vi kan eliminera t ur första koordinaten och likaså ur andra: t = x 1 = y = y = x + 3. En enhetsvektor e är en vektor med längd 1. Ex.vis är u = (1, ) inte en enhetsvektor eftersom dess längd är 5. Men däremot är e = 1 5 (1, ) en enhetsvektor (1, ). Enhetsvektorer parallella med koordinataxlarna är { (1, 0) = i = e (1, 0, 0) = i = e x x i R och (0, 1, 0) = j = e y i R 3. (0, 1) = j = e y (0, 0, 1) = k = e z Man kan skriva en vektor u = (x 1, y 1 ) = (x 1, 0)+(0, y 1 ) = x 1 (1, 0)+y 1 (0, 1) = x 1 i+y 1 j. 1.3 Skalär produkt (dot eller inner product) Definition 1.1 Skalärprodukten u v := u v cos θ.

Kommentarer cos 0 = 1, cos 90 = 0 och cos 180 = 1, så att u v u v u v. Dessutom är u v = 0, om θ = 90. Man kan visa att skalärprodukten är distributiv: u (v + w) = u v + u w. Speciellt för en vektor med längd 1 är e e = e e cos 0 = 1. Och mer allmänt u u = u. Om två vektorer är vinkelräta är u v = u v cos 90 = 0. Ex.vis är u v = (1, ) (5, 4) = (i + j) (5i + 4j) = = i 5i + i 5j + j 5i + j 4j = 1 5 + 4 = 13. Allmänt är u v = x 1 x + y 1 y. 1.4 Vinkel mellan vektorer Vinkeln mellan vektorerna u och v: u v = u v cos θ cos θ = u v u v. Vinkeln mellan vektorerna u = (1, ) och v = (5, 4) ges av sambandet cos θ = u v u v = 13 ( ) 13 θ = arccos 5 41 5 41 P.s.s. är cosinus för vinkeln mellan (1, 3) och (1, ) cos θ = 1 1 + 3 ( ) 10 5 = 5 5 = 1 θ = 135. 3

1.5 R 3 Koordinataxlarna x, y och z axeln bildar et högersystem i den ordningen. Addition och multiplikation med skalär, samt skalär produkt är som i R. Exempel 1.1 Givet P = (1; ; 1) och Q = (3; 5; 8). Då är linjens ekvation på parameterform (genom dessa två punkter) (x, y, z) = t x = t + 1 P Q + OP och med siffror y = 3t +, t R. z = 7t + 1 Exempel 1. Vinkeln mellan OP = (1,, 1) =: u och OQ = v beräknas p.s.s. som R : cos θ = u v (1,, 1) (3, 5, 8) = u v (1,, 1) (3, 5, 8) = 1 = 6 98 3 θ = 30. 1.6 Vektorprodukt (Cross product) Det finns en vektoriell produkt (vektorprodukt eller cross product) men bara i R 3. Givet två vektorer u = (1,, 1) och v = (3, 5, 8). Dessa kan läggas i ett plan i R 3. Definition 1. Man definierar då en tredje vektor utfrån dessa två som skrivs u v. För u v gäller följande 1. u v u och u v v.. u, v, u v bildar ett högersystem. 3. Längden u v = u v sin θ. Kommentarer u u = 0 eftersom dess längd är u sin θ och vinkeln mellan u och sig själv är θ = 0 och sin 0 = 0. 4

Omm θ = 90 är u v = u v 1 Ett högersystem utgörs av höger hands tumme, pekfinger och långfinger (i den ordningen). Sats 1.1 Vektorprodukten är antikommutativ, som betyder att u v = v u. Vektorprodukten är vänster- och högerdistributiv (men inte associativ). Exempel 1.3 Ex,vis är i j och i k = j. Bevis: i j k eftersom båda vektorerna är vinkelräta mot både i och j samt bildar ett högersystem med i och j (i den ordningen). Vi visar nu att de har smma längd, k = 1 per definition. i j = i j sin 90 = 1 1 1 = 1. V.S.B Kommentarer och j k = i, k i = j k j = i, j i = k 5

1.7 Beräkning av vektorprodukt som determinant Vi sätter u = (x 1, y 1, z 1 ) och v = (x, y, z ). Då blir u v = (y 1 z y z 1, x z 1 x 1 z, x 1 y x y 1 ). Detta kan göras genom att beräkna determinanten (ex,vis med Sarrus regel). i j k u v = x 1 y 1 z 1 x y z. Exempel 1.4 u v = (1,, 1) (3, 5, 8) =... = (11, 5, 1). Exempel 1.5 Beräkna arean av triangeln med hörn i P = (1; 1; 3), Q = (; 3; 4) och R = (4; 6; 11). Lösning Bilda vektorna och P Q = OQ OP = (, 3, 4) (1, 1, 3) = (1,, 1) P R = OR OP = (4, 6, 11) (1, 1, 3) = (3, 5, 8). Triangelns area är T = 1 P Q P R sin θ, där θ är vinkeln mellan P Q och P R. Men detta är just halva beloppet/längden av P Q P R. Arean är T = 1 11 + ( 5) + ( 1) = 1 147 = 7 3 a.e. Exempel 1.6 Projektion Givet två vektorer u och v (geometriska vektorer). Man talar om skalär projektion av u på v. Den är u cos θ = u v v. 6

För att göra en vektoriell projektion, multiplicerar vi den skalära projektionen med enhetsvektorn parallell med v, som blir u v v v v. Med u = (1,, 1) och v = (3, 5, 8) blir dessa u cos θ = u v v = 3 respektive u v v v = 1 98 (63, 105, 168) = 1 14 (9, 15, 4) = 3 14 v. Exempel 1.7 Ekvation för ett plan Betrakta punkterna i föregående exempel. De ligger inte på linje ty i så fall vore P Q P R = 0, nollvektorn. Villkoret för att en punkt (x; y; z) ligger i planet är ekvivalent med att vektorn OP (x, y, z) (11, 5, 1). Det är i sin tur ekvivalent med att skalärprodukten [(x, y, z) (1, 1, 3)] (11, 5, 1) = 11x 5y z 3 = 0. Exempel 1.8 Volym av tetraeder Vi observerar först att volymen för en tetraeder, pyramid eller kon ges av V = B h 3 där h och B är höjd respektive basytans area. Punkterna P, Q och R kompletteras nu med punkten S = (4; 4; 6). Beräkna volymen V av tetraedern med hörn i dessa fyra punkter. Lösning bottentriangelns area är 3 7 a.e. Vi skall inte utgå från detta utan ser att (11, 5, 1) är (anti-)parallell med tetraederns höjd h. Vektorn P S bildar vinkeln ϕ med (11, 5, 1). Den skalära produkten P S (11, 5, 1) = (11, 5, 1) P S cos ϕ = h T. }{{} = h 7

Volymen kan med dessa beteckningar skrivas V = h T 3. Nu är P S = (4, 4, 6) (1, 1, 3) = (3, 3, 3). Alltså är V = 3 6 (11, 5, 1) (1, 1, 1) = 5 v.e. Kommentarer Det kan hända att vinkeln ϕ är trubbig. Det ger volymen med fel tecken. Justeras med teckenbyte till ett tal 0. Vi har alltså beräknat P S ( P Q P R) en trippel skalär produkt. Den kan direkt beräknas som en determinant, med P S = (x 3, y 3, z 3 ): x 3 y 3 z 3 x 1 y 1 z 1 x 1 y 1 z 1 = { radbyten} = x y z x y z x 3 y 3 z 3. Exempel 1.9 Givet ES { x + y z = 1 y + 3z = vars lösning är en linje L1 (Ex 1.8 i linalgebra01.pdf) och linjen L: (x, y, z) = t(, 1, 1)+ ( 1, 1, 1) t R. Avgör om linjerna skär varandra. Lösning Lösningen på ES är x = 7t y = 1 3t z = t 8

Skärningen bör vara en punkt men det behöver inte vara samma t i båda ekvationerna. Vi byter därför t mot s i den sista ekvationen. Det ger ett ES 7s = t 1 1 3s = 1 t s = 1, t = 3. s = t + 1 Eftersom detta överbestämda ES har lösning, finns en skärningspunkt. genom att sätta in t = 3 i L: Den erhålls (x; y; z) = ( 7; 4; ). Exempel 1.10 De två linjerna i Ex 1.8 i linalgebra01.pdf skär alltså varandra längs linjen L1: x = 7t y = 1 3t z = t, t R. Bestäm det plan som är vinkelrät mot planen Π 1 och Π givna av { x + y z = 1 y + 3z = och innehåller skärningspunkten ( 7; 4; ). Lösning Planen har normalvektorer n 1 = (1, 1, ) och n = (0,, 3). En vinkelrät vektor mot dessa är n 1 n = (7, 3, ), riktningsvektorn för skärningslinjen! Planet som söks, kallar vi Π 3. Det har denna vektor som normalvektor. Alltså n 3 = (7, 3, ). Ekvationen får som (7, 3, ) ((x, y, z) ( 7, 4, )) = 7x 3y + z + 65 = 0 (Svar) 9

1.7.1 Avstånd mellan punkt och plan Givet en punkt P 1 med motsvarande ortsvektor r 1 = (x, y, z) och ett plan Π, med normalvektor n och P 0 en punkt i planet med motsvarande ortsvektor r 0. Avståndet mellan punkten och planet ges av d = n (r 1 r 0 ) n = Ax + By + Cz + D A + B + C, (1) där planets ekvation är Ax + By + Cz + D = 0. Exempel 1.11 Vi har, i exempel 1.7 planet med ekvation Π 0 : 11x 5y z 3 = 0. Exempel 1.8 har vi tetraedern med basyta i detta plan. Ett fjärde hörn är S = (4; 4; 6) = (x; y; z). Tetraederns volym är V = 5 (v.e.). Vi skall nu beräkna avståndet mellan planet och punkten S. Det är, per definition det minsta avståndet. Vi får avståndet så här: Tag ex.vis vektorn P S = (3, 3, 3). Den bildar en vinkel ϕ med normalvektorn n = (11, 5, 1). Avståndet är d = P S cos ϕ. Avståndet kan skrivas d = n P S cos ϕ n = n P S n = (11, 5, 1) ((x, y, z) (1, 1, 3)) 11 + ( 5) + ( 1) = 5 3 7 l.e. Nu är avståndet d också höjden i tetraedern. Triangelns area är T = 7 3. Tetraederns volym kan alltså skrivas V = T h 7 3 3 = 5 3 7 3 = 5 v.e., som tidigare. 10

1.7. Avstånd mellan punkt och linje Givet en punkt P och en linje. Hur får man avståndet mellan dessa? Med avstånd menas det minsta, som samtidigt är det vinkelräta avståndet. Genom att rita ser vi att avståndet ges av d = r 1 r 0 sin θ = v r 1 r 0 sin θ v = v (r 1 r 0 ), v d.v.s. d = v (r 1 r 0 ), () v där v är riktningsvektor för linjen och r 0 är en punkt sedd som ortsvektor på linjen. Exempel 1.1 Givet linjen L i exempel 1.9: (x, y, z) = t (, 1, 1) + ( 1, 1, 1) och punkten Q = (4; 6; 11) (exempel 1.5). Beräkna avståndet mellan dessa. Avståndet d Lösning Avståndet är d = r 1 r 0 sin θ = v r 1 r 0 sin θ v = v (r 1 r 0 ). v Täljaren och nämnaren är alltså r 0 = ( 1, 1, 1), r 1 = (4, 6, 11) och v = (, 1, 1). r 1 r 0 = (5, 5, 10) = v (r 1 r 0 ) = 5( 3, 3, 3). 15 ( 1, 1, 1) = 15 3 respektive 6, som ger d = 15. 11

Exempel 1.13 Planet Π: 11x 5y z = 3 och punkten S := (4; 4; 6) är givna. (a) Ge en ekvation för linjen vinkelrät mot planet och som går genom S. (b) Ange projektionspunkten S p i planet. (c) Beräkna avståndet mellan S och Π. Lösning (a) Linjen har planet som normalvektor, så ekvationen är (x, y, z) = (11, 5, 1)t + (4, 4, 6), t R. (b) Projektionspunkten S p i planet: Sätt in linjens koordinater i Π:s ekvation: 5(3 5t) + t + 11(11t + 3) 3 = 0 t = 5 49. Sätt nu in detta t i linjens ekvation: ( 141 S p = 49 ; 1 49 ; 99 ). 49 (c) Avståndet är S S p = t n = 5 3 7 l.e. 1