Demografisk rapport 2012:09 Stockholms län -Huvudrapport Befolkningsprognos 2012-2021/45
Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos 2012 2021/45 2012:9
Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan Landstingsstyrelsens förvaltning, Tillväxt, miljö och regionplanering och SCB samt adjungerade forskare och konsulter. Förfrågningar: Anders Karlsson, SCB, 019-17 63 07, anders.karlsson@scb.se Margareta Carlsson, SCB, 019-17 67 33, m.carlsson@scb.se Alexandra Malm, SCB, 019-17 69 47, alexandra.malm@scb.se Ulla Moberg, LSF/TMR, 070-737 4485, ulla.moberg@tmr.sll.se Projektledare: Ulla Moberg LSF/TMR, Stockholm läns landsting Box 22550, 104 22 Stockholm Besök: Västgötagatan 2 Tfn: 08-737 25 00, Fax: 08-737 25 66 info@tmr.sll.se www.tmr.sll.se LS 1102-0180
Förord Enligt uppdrag från Landstingsstyrelsen ansvarar TMR, Tillväxt, miljö och regionplanering vid Landstingsstyrelsens förvaltning, sedan 1996 för landstingets befolkningsprognoser. Huvudprognosen för Stockholms län med 10 års prognoshorisont fastställs i augusti och därefter beräknas olika prognoser för de 26 kommunerna i länet och cirka 1 400 basområden som kan aggregeras till valfria större områdesindelningar. De distribueras elektroniskt inför höstens budgetarbete, dokumenteras i ett antal rapporter och presenteras vid ett externt seminarium senare under hösten. För övrigt utvecklas prognoserna fortlöpande allt eftersom behoven av planeringsoch prognosunderlag förändras. Till exempel utvecklas långsiktiga framskrivningar till 2045 för att följa utvecklingen av äldre och månadsprognoser per den 1/11 för budgetändamål. Ytterligare prognoser för de demografiska komponenterna är under utveckling. Landstinget, kommunerna och andra intresserade bidrar löpande med frågeställningar, vilka ligger till grund för analyserna av de demografiska komponenterna i prognosen fruktsamhet och mortalitet, migration (flyttningar och flyttare), in- och utvandring och utländsk bakgrund, byggande, boende och pendling. Resultaten redovisas i rapporter eller dokumenteras på annat sätt. På basområdesnivå läggs prognosen in i sjukvårdens databaser. Den finns även tillgänglig för registrerade användare i TMR:s områdesdatabas ODB. Utgångspunkt är SCB:s nationella demografiska prognoser och antaganden om fruktsamhet, dödlighet och in- och utvandring. Dessa utgör grunden för de regionala prognoserna efter komplettering med bland annat inrikes flyttningarna mellan länet och övriga riket och annan regional demografisk information, till exempel den månads- och kvartalsvisa redovisningen av befolkningsutvecklingen. Jämfört med tidigare är skillnaden framför allt att en uppjustering av antaganden om fruktsamheten gjorts. Därutöver bidrar kommunerna i Stockholms län med uppgifter om det planerade bostadsbyggandet, vilket är ett villkor för att göra befolkningsprognoser kopplade till fastigheter inom den geografiskt heltäckande basområdesnivån. Befolkningsstatistiken bestäms av Skatteverkets regler för folkbokföring. Under 2009 2010 har ett nytt lägenhetsregister byggts upp vid Lantmäteriet, liknande det som funnits i övriga nordiska länder under ett antal år. Kombinerat med den folkbokföring på lägenhet som genomförs av Skatteverket under 2010 2011 kommer i framtiden exempelvis möjligheterna att redovisa statistik om bostäder och boende att förbättras. Samtidigt följs den demografiska forskningen om familje- och hushållsbildning eftersom den analyserar hur folk lever och bor i realiteten, vilket kan skilja sig från hur man är bokförd enligt reglerna. Projektet att göra basområdesprognoser för Stockholmsregionen är kvalificerat och komplext och kräver en väl sammansatt kompetens. Arbetet utförs därför i en projektgrupp bestående av TMR, SCB samt adjungerade forskare och konsulter. Projektledare vid TMR och ansvarig för uppdraget är Ulla Moberg. 3
Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 5 Befolkningsregister och folkbokföring... 6 SCB:s riksprognos... 7 1. Inledning... 9 2. Befolkningsprognoser för Stockholms län och kommuner... 10 Befolkningsutvecklingen i länet till 2021... 10 Befolkningsutvecklingen efter ålder och var man är född...12 Den demografiska försörjningskvoten... 17 Befolkningsutvecklingen för olika åldersgrupper... 20 Den naturliga befolkningsutvecklingen... 23 Migrationen och befolkningsutvecklingen... 28 Den totala befolkningsutvecklingen... 34 Befolkningsutvecklingen i kommunerna till 2021... 35 Planerat bostadsbyggande... 39 Boende i nyproduktion... 45 Lägenhetsregistret och folkbokföring på lägenhet... 48 Befolkningsutvecklingen i länet till 2045... 49 3. Validering av tidigare prognoser... 57 4. Alternativa prognoser... 66 Prognoser med hög och låg befolkningstillväxt... 66 Alternativa antaganden för fruktsamhet... 67 Alternativt antagande för invandring... 69 Alternativ kommunprognos... 70 5. Prognosmetodik... 72 Metod för befolkningsprognosen för Stockholms län... 72 Metod för befolkningsprognoserna på kommunnivå... 75 Metod för befolkningsprognoserna på plan- och basområdesnivå... 77 Utjämningar... 77 6. Referat av rapporter om prognosens komponenter... 78 Vart tar invandrarna vägen?... 78 Återutvandring efter tid i Sverige... 79 Pensionspuckeln 55+ flyttningar till och från Stockholmsregionen... 81 En typologi för en hållbar befolkningsutveckling applicerad på utvecklingen i Mälardalen på NUTS5-nivå... 81 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet... 82 Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med övriga Sverige... 82 Inflyttningen till stockholmsregionen 1994 2006 i ett etniskt perspektiv... 83 Referenser... 84 Tabellbilaga... 86 4
Sammanfattning Folkmängden i Stockholms län fortsätter att öka Under perioden 2011 2021 beräknas folkmängden i Stockholms län öka från 2 091 000 till 2 437 000 personer. Det innebär en ökning med 17 procent, eller en genomsnittlig årlig ökning med 34 500 personer. Födelsenettot får allt större betydelse för befolkningstillväxten Födelsenettot, den naturliga befolkningsökningen, svarar för 48 procent av befolkningstillväxten i länet sett över hela prognosperioden. 2021 väntas dock födelsenettot svara för två tredjedelar av befolkningstillväxten. Flyttningsnettot gentemot övriga Sverige minskar om några år 2011 hade länet ett inrikes flyttningsöverskott gentemot övriga landet på 6 100 personer. Överskottet väntas ligga på denna nivå under de närmaste åren, men minskar därefter och förväntas 2021 uppgå till 3 900 personer. Invandringen på fortsatt hög nivå men sjunker på sikt Invandringen till länet uppgick 2011 till 31 600 personer. Den väntas fortsätta att årligen uppgå till 30 000 personer de närmaste åren, men därefter minska och 2021 bli 24 300 personer. En hög invandring följs oftast av en hög utvandring, och utvandringen från länet väntas öka från 13 900 år 2011 till 18 800 personer år 2021. Det innebär att det utrikes flyttningsnettot minskar med 69 procent under perioden. Andelen utrikesfödda ökar Utrikesfödda personer utgör i nuläget 22 procent av befolkningen i länet. Andelen väntas under prognosperioden öka till 24 procent, en ökning med 140 000 personer. Folkmängden efter ålder åren 2011 och 2021 En jämförelse mellan ingångsåret 2011 och sista prognosåret 2021 visar att antalet 0-åringar ökar från 28 600 till 34 700 antalet barn i förskoleåldern (1 5 år) ökar från 142 000 till 166 000 antalet barn i grundskoleåldern (6 15 år) ökar från 232 000 till 298 000 antalet ungdomar i gymnasieåldern (16 19 år) ökar från 102 000 till 108 000 antalet i arbetsför ålder (20 64 år) ökar från 1 270 000 till 1 440 000 antalet äldre (65 år eller äldre) ökar från 317 000 till 395 000 antalet personer 80 år eller äldre ökar med 14 100. Samtliga kommuner ökar i folkmängd Folkmängden väntas öka i alla länets 26 kommuner under perioden 2011 2021. Stockholms stad ökar med 146 000 invånare till 1 011 000, medan Sundbyberg beräknas få den största relativa befolkningstillväxten, 55 procent. Folkmängden i länet närmar sig 3 miljoner år 2045 Enligt den långsiktiga prognos som tagits fram för länet till 2045 förväntas folkmängden det året uppgå till 2 914 000 personer. Från och med 2016 väntas folkökningen successivt avta till mitten av 2030-talet, och därefter ligga på en årlig ökningstakt kring 18 000 personer. 5
Befolkningsregister och folkbokföring För att göra befolkningsprognoser används befolkningsstatistik som framställs vid Statistiska centralbyrån (SCB). Befolkningsstatistiken tas fram med hjälp av Registret över totalbefolkningen (RTB), som är en kopia av Skatteverkets folkbokföring. SCB tar varje natt efter vardag emot aviseringar om födslar, dödsfall och flyttningar från Skatteverket. Målpopulationen för RTB är personer som enligt gällande lagar, förordningar och regler ska vara folkbokförda i Sverige. Händelser som inte rapporteras till folkbokföringen skapar problem i form av över- och undertäckning. I övertäckningen ingår personer som inte ska vara folkbokförda i Sverige men som ändå är det. Exempel på detta är personer som avlider eller utvandrar utan att det kommer till Skatteverkets kännedom. Undertäckningen består av personer som borde vara folkbokförda men inte är det. Den uppstår när födslar och invandring inte rapporteras. På regional nivå inträffar över- och undertäckning även när personer skrivs i fel region inom Sverige. Utomnordiska personer som invandrar till Sverige ska folkbokföra sig om de har uppehållstillstånd (eller uppehållsrätt för EU/EES-medborgare) och har för avsikt att bosätta sig i landet i minst 12 månader. Detsamma gäller vid utvandring. Utvandring under kortare tid än 12 månader ska inte anmälas till folkbokföringen. Asylsökande ingår inte i RTB. De folkbokförs först om och när de får uppehållstillstånd i minst ett år. Utvandrare som inte anmäler sin flyttning utomlands är förmodligen den allvarligaste kvalitetsbristen i såväl folkbokföringen som i RTB. För att få folkbokföringen att bättre överensstämma med den befolkning som faktiskt ska vara folkbokförd i Sverige utreder Skattverket de personer som under en längre period haft okänd hemvist. Rekommendationen är att ingen ska stå utan känd hemvist i mer än cirka två år. Skatteverket har valt att klassificera dessa personers frånvaro som en utvandring. Självfallet förblir det land till vilket personen utvandrat okänt eller obefintligt (OB) som Skatteverket väljer att kalla det. Befolkningsprognosen för Stockholms län utgår från RTB och är alltså en prognos för den folkbokförda befolkningen. Det innebär till exempel att prognosen över antalet födda avser barn födda av kvinnor folkbokförda i länet och inte antalet barn som kommer att födas på länets sjukhus. Över- och undertäckningsproblematiken i befolkningsstatistiken påverkar prognosen, eftersom folkbokföringsfelen kan orsaka felaktiga mönster i de underlag som används för att ta fram prognosen. Övertäckningen kan orsaka en underskattning av dödligheten i länet om personer som avlidit utomlands inte rapporterats till folkbokföringen vid utflyttningen. De senaste 15 åren har, med undantag för ett år, antalet personer som av Skatteverket förts till utvandrade från Stockholms län till OB legat mellan ett 30-tal och några hundra per år. 2010 genomfördes en större insats av myndigheten, vilken fick till följd att 2 376 personer avfördes från folkbokföringen. Hittills i år (augusti 2012) är motsvarande siffra 22 personer. I befolkningsprognosen för länet görs inget separat antagande om antalet personer som förväntas avregistreras som utvandrare till OB eller okänt. 6
SCB:s riksprognos Inom ramen för den officiella statistiken tar SCB fram och publicerar en befolkningsprognos för Sverige en gång om året. Vart tredje år görs en mer omfattande analys av befolkningsutvecklingen med hjälp av bedömningar från experter i ett antal referensgrupper. Vid ett sådant tillfälle redovisas, utöver ett huvudalternativ, även alternativa framskrivningar. För mellanliggande år görs uppföljningar och revideringar av föregående års prognos. Prognosen 2012 är framtagen efter den typ av fördjupad analys som görs med tre års mellanrum. Resultaten för prognosen, som sträcker sig från 2012 till 2060, redovisas i en rapport 1 och i form av tabeller i statistikdatabasen på SCB:s webbplats. Prognoserna om den framtida befolkningsutvecklingen bygger på antaganden om hur barnafödandet, in- och utvandringen samt dödligheten förväntas utvecklas. Jämfört med prognosen från 2009, som före årets var den senaste mer reviderade prognosen, ger 2012 års prognos en större folkmängd. 2060 skiljer det 900 000 personer mellan de bägge prognoserna, 11,6 mot 10,7 miljoner invånare. I 2011 års riksprognos, som byggde på en revidering och framskrivning av 2009 års prognos, beräknades folkmängden till 10,9 miljoner år 2060. Att folkmängden blir så pass mycket större i årets prognos beror på höjda fruktsamhetsantaganden, förväntan om större invandring samt sänkta dödlighetsantaganden. I antagandet om barnafödandet görs antaganden om hur många barn kvinnor i genomsnitt får i framtiden. 2011 var det summerade fruktsamhetstalet 1,90 barn per kvinna. I riksprognosen 2012 antas denna nivå också gälla framöver. Diagram 1. Riket Summerad fruktsamhet 2012 2060 enligt riksprognoserna 2009, 2011 och 2012 Summerad fruktsamhet 2,20 2,00 1,80 1,60 1,40 1,20 2009 års riksprognos 2011 års riksprognos 2012 års riksprognos 1,00 2012 2016 2020 2024 2028 2032 2036 2040 2044 2048 2052 2056 2060 Förväntad summerad fruktsamhetsutveckling i Sverige 2012 2060 enligt SCB:s riksprognoser framtagna 2009 (stor revidering), 2011 (smärre revidering) och 2012 (stor revidering). 1 Statistiska centralbyrån (2012). Sveriges framtida befolkning 2012 2060. 7
I antagandena om dödlighetsutvecklingen fortsätter dödligheten att minska, där flera faktorer spelar in. Medellivslängden för kvinnor antas i 2012 års prognos öka från 84 år 2011 till 89 år 2060. För männen beräknas under samma period en ökning från 80 till 87 år. När det gäller in- och utvandringen antas i riksprognosen 2012 att invandringen blir större än utvandringen under hela prognosperioden. Utrikes nettot är störst i början av perioden, som en följd av antagandet om en fortsatt stor invandring de närmaste åren. Främst beror detta på Migrationsverkets bedömning om en ökad asyl- och anhöriginvandring. De närmaste åren beräknas utrikes nettot uppgå till mellan 50 000 och 60 000 per år. På sikt antas en nivå på omkring 17 000 personer, vilken är ett resultat av en invandring på runt 85 000 och en utvandring på omkring 68 000 personer. Diagram 2. Riket Antal invandrade 2012 2060 enligt riksprognoserna 2009, 2011 och 2012 Antal 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 2009 års riksprognos 2011 års riksprognos 2012 års riksprognos 0 2012 2016 2020 2024 2028 2032 2036 2040 2044 2048 2052 2056 2060 Förväntad utveckling av invandringen till Sverige 2012 2060 enligt SCB:s riksprognoser framtagna 2009 (stor revidering), 2011 (smärre revidering) och 2012 (stor revidering). 8
1. Inledning En stor del av denna rapport ägnas åt att beskriva och analysera resultatet av den befolkningsprognos som tagits fram för Stockholms län med prognoshorisont 2021. Prognosen redovisar befolkningen efter tre födelsegrupper; stockholmsfödda (personer födda i Stockholms län), utomlänsfödda (inrikesfödda, men inte i Stockholms län) samt utrikesfödda. Tidigare mönster i befolkningen samt beräkningar och bedömningar av framtida utveckling ligger till grund för framtagandet av prognosen. Resultatet med kommentarer presenteras i kapitel 2. Jämfört med förra årets prognos har framför allt en viss uppjustering av fruktsamhetstalen och i slutet av prognosperioden en viss nedjustering av invandringen gjorts i antagandena för länet. I kapitel 2 finns även en kort redovisning av en länsprognos med förlängd prognoshorisont till 2045. För länets kommuner har befolkningsprognoser tagits fram med hjälp av tidigare befolkningsutveckling som grund, men även planerna för det framtida bostadsbyggandet ingår i beräkningarna. I kapitel 2 finns en beskrivning av och diskussion kring inflyttningen i nyproduktion samt skillnader mellan byggplaner och färdigställda lägenheter. Kommunprognoserna presenteras också i kapitel 2. På kommunnivå finns ingen uppdelning efter födelsegrupper, eftersom prognoserna skulle bli osäkra på grund av alltför små befolkningsgrupper. Beräkningar och antaganden som ligger till grund för länsprognoser och kommunprognoser beskrivs löpande i samband med redovisningarna i kapitel 2. Vid användningen av befolkningsprognoser bör observeras att prognoser är osäkra på lång sikt. I kapitel 3 redovisas valideringar av tidigare gjorda befolkningsprognoser för både länet och kommunerna. Vid sidan av huvudprognosen har också några alternativa prognoser för länet tagits fram, alla med prognoshorisonten 2045. Detta för att påvisa den osäkerhet som finns i befolkningsutvecklingen, men också för att redogöra för utvecklingen under andra möjliga framtida scenarion. Även en alternativ kommunprognos som inte tar hänsyn till det framtida bostadsbyggandet har tagits fram för åren 2012 2021. Alla de alternativa befolkningsprognoserna redovisas i kapitel 4. I kapitel 5 beskrivs prognosmetodiken som använts på läns-, kommun-, planområdes- och basområdesnivån. Modellen för framskrivningen av befolkningen, den så kallade kohort-komponentmetoden, tas också upp i detta kapitel. Rapportens sista kapitel sammanfattar resultaten från några studier som gjorts, dels för att ligga till grund för bedömningarna på regional nivå i prognosarbetet och dels som resultat av förfrågningar. 9
2. Befolkningsprognoser för Stockholms län och kommuner I detta kapitel redovisas resultaten av de befolkningsprognoser som tagits fram för Stockholms län och kommuner. Huvudprognosen sträcker sig till år 2021 och redovisas på länsnivå efter tre födelsegrupper stockholmsfödda, utomlänsfödda samt utrikesfödda. På kommunnivå görs ingen uppdelning efter födelsegrupp. I kapitlet redovisas också resultatet av en framskrivning av länsprognosen till 2045. Jämfört med förra årets huvudprognos för länet, som sträckte sig från 2011 till 2020, har i årets huvudprognos en uppjustering av antagandet om fruktsamheten under prognosperioden gjorts. Därtill beräknas antalet döda under perioden ligga på en lägre nivå än i 2011 års prognos. Invandringen antas i 2012 års prognos sjunka mer i slutet av perioden än i förra årets prognos. Vilken betydelse detta får för resultatet vid jämförelser mellan årets och förra årets prognos redogörs för i kapitel 3 Validering av tidigare prognoser. Befolkningsutvecklingen i länet till 2021 1968 uppgick folkmängden i Stockholms län till knappt 1 427 0000 personer. Under perioden 1968 2011 har antalet invånare ökat med mer än 660 000 personer. Den 31 december 2011 hade länet en befolkning på 2 091 000. Vid prognos-periodens slut 2021 förväntas den uppgå till 2 437 000. Det motsvarar en ökning med 17 procent jämfört med 2011. Diagram 3. Stockholms län Folkmängd 1968 2021 Antal 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 1968 1973 1978 1983 1988 1993 1998 2003 2008 2013 2018 Befolkningsutvecklingen i Stockholms län 1968 2011 samt förväntad utveckling 2012 2021. Den röda punkten visar 2011 års befolkning. 10
Av dem som år 2011 bodde i Stockholms län var 56 procent stockholmsfödda, 23 procent utomlänsfödda och 22 procent utrikesfödda. Antalet stockholmsfödda beräknas öka med 181 000 personer fram till år 2021, medan antalet utomlänsfödda förväntas öka med 25 000 och antalet utrikesfödda med 140 000 personer. Antalet utrikesfödda beräknas vara fler än antalet utomlänsfödda år 2013. Om tio år kommer de utrikesfödda att utgöra 24 procent av länets befolkning, och de utomlänsfödda 20 procent. Diagram 4. Stockholms län Folkmängd efter födelsegrupp 2011 2021 Antal 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 Födda i Stockholms län 200 000 Födda i övriga riket Födda i utlandet 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Befolkningen i Stockholms län 2011 samt förväntad utveckling 2012 2021 redovisad efter födelsegrupp. Tabell 1. Stockholms län Befolkningsförändringar 2011 2021 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Folkökning 37 130 36 884 37 702 37 132 36 819 36 961 35 229 34 091 32 391 30 033 28 031 Födda 28 650 28 634 30 308 31 011 31 728 32 294 32 888 33 453 33 999 34 494 34 891 Döda 15 571 15 574 15 451 15 518 15 581 15 666 15 757 15 855 15 966 16 098 16 254 Födelsenetto 13 079 13 060 14 857 15 493 16 147 16 629 17 132 17 598 18 033 18 396 18 637 Inrikes inflyttade 39 391 39 882 39 519 40 173 40 660 40 989 41 334 41 277 41 057 40 701 40 237 Inrikes utflyttade 33 298 33 380 33 320 33 835 34 218 34 502 35 635 35 842 36 029 36 207 36 380 Inrikes flyttningsnetto 6 093 6 502 6 199 6 337 6 441 6 488 5 699 5 435 5 027 4 494 3 857 Invandrade 31 562 32 033 32 751 31 892 31 261 31 280 30 218 29 204 27 754 25 782 24 321 Utvandrade 13 877 14 712 16 105 16 591 17 030 17 435 17 819 18 147 18 423 18 639 18 784 Utrikes flyttningsnetto 17 685 17 321 16 646 15 301 14 231 13 844 12 399 11 057 9 331 7 143 5 537 Totalt flyttningsnetto 23 778 23 824 22 845 21 639 20 672 20 332 18 097 16 493 14 358 11 636 9 394 11
Växer Stockholmsregionen på övriga landets bekostnad? Att Stockholmsregionen växer på övriga landets bekostnad är en vanlig föreställning som var mer sann för 50 år sedan än den är idag. I början av 1900-talet och fram till 1960-talet var inflyttningen till Stockholms län betydande för befolkningsutvecklingen. Flyttöverskottet mot övriga riket var under den perioden nästan 100 000 personer varje decennium. Ser man på inflyttningen till länet i relation till invånarantalet hade inflyttningen under första halvan av 1900-talet en större påverkan på befolkningsutvecklingen än i nuläget. 2 Befolkningsutvecklingen efter ålder och var man är född Åldersfördelningen hos befolkningen påverkar behovet av barnomsorg och äldrevård, och naturligtvis utfallet av kostnader och intäkter. Vid beräknandet av antalet barn i länet under prognosperioden är fruktsamheten den faktor som främst påverkar befolkningsutvecklingen positivt. Inrikes flyttningar påverkar också antalet barn då de som flyttar in oftast är i unga åldrar. Det är också välkänt att personer som flyttat in ofta lämnar länet när det första eller andra barnet är fött. För personer i åldern 18 30 år är flyttningar den viktigaste faktorn som påverkar befolkningsutvecklingen. Flyttningar, både inrikes och utrikes, är starkt koncentrerade till denna grupp. En ökad flyttningsbenägenhet finns också bland personer som når pensionsåldern. 2011 hade Stockholms län ett flyttningsunderskott gentemot övriga Sverige på över 500 personer i åldern 65 år eller äldre. När det gäller de allra äldsta är dödligheten naturligtvis mest avgörande för befolkningsutvecklingen. Medellivslängden väntas öka i framtiden, men vid en förhållandevis kortsiktig befolkningsprognos som tio år påverkas inte antalet personer i de äldsta åldrarna nämnvärt. Det är snarare kohorternas storlek som påverkar antalet personer i de enskilda åldrarna. Den stora gruppen som föddes på 1940-talet kommer i slutet av prognosperioden upp i de högre åldrarna, och bidrar till ett ökat antal äldre i länet. Antalet personer i åldern 65 79 år beräknas under de närmaste tio åren öka med 63 200 personer, vilket motsvarar en ökning med 27 procent. Antalet personer i åldern 80 år eller äldre väntas under samma period öka med 14 100 personer, eller 17 procent. Tabell 2. Stockholms län Folkmängd efter ålder och kön 2011 och 2021 samt folkökning i antal och procent Ålder 2011 2021 Folkökning totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal Procent 0 13 861 14 722 28 583 16 889 17 854 34 743 6 160 21,6 1-5 68 946 73 234 142 180 80 473 85 289 165 762 23 582 16,6 6-15 113 175 118 534 231 709 144 395 153 140 297 535 65 826 28,4 16-19 49 342 52 363 101 705 52 591 55 309 107 900 6 195 6,1 20-64 631 773 638 195 1 269 968 711 709 724 485 1 436 194 166 226 13,1 65-178 293 139 035 317 328 215 429 179 182 394 611 77 283 24,4 därav 65-79 122 937 109 341 232 278 155 281 140 195 295 476 63 198 27,2 80-55 356 29 694 85 050 60 148 38 987 99 135 14 085 16,6 Totalt 1 055 390 1 036 083 2 091 473 1 221 486 1 215 258 2 436 745 345 272 16,5 2 Regionplanekontoret (2007). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. 12
Mellan åren 2011 och 2021 väntas antalet barn 15 år eller yngre öka med 95 600 personer, vilket motsvarar en ökning med 24 procent. Antalet ungdomar i gymnasieåldern 16 19 år förväntas bli 6 200 fler. Åldersgruppen 20 64 år väntas under prognosperioden öka med 166 000 personer. Antalet 65 år eller äldre förväntas öka med 77 300 personer, vilket innebär en ökning med 24 procent. Totalt beräknas länets folkmängd öka med 345 000 personer under de kommande tio åren. Diagram 5. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning 2011 och 2021 Befolkningspyramid för Stockholms län år 2011 och 2021. Faktisk åldersstruktur 2011 samt förväntad åldersstruktur 2021. För de flesta åldrarna väntas befolkningen öka under prognosperioden. Det finns dock några undantag. Antalet kvinnor i åldrarna 20 24, 65 69 samt 85 89 år väntas minska. Störst minskning, 4 400 personer, väntas ske i gruppen 20 24 år. Åldrar med förväntad minskande befolkning bland männen är 20 24 samt 65 69 år, där minskningen beräknas bli 3 500 respektive 2 200 personer. 13
Diagram 6. Stockholms län Förändring av folkmängden efter ålder 2011 och 2021 Antal 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0-2 000-4 000 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Ålder Skillnad mellan antalet personer i Stockholms län 2011 och den beräknade befolkningen 2021. Ett positivt värde innebär en ökning av befolkningen, ett negativt en minskning. I åldern 100 ingår även personer som är över 100 år. Befolkning efter ålder och födelsegrupp Åldersfördelningen i de tre födelsegrupperna stockholmsfödda, utomlänsfödda och utrikesfödda skiljer sig åt. Den främsta skillnaden är att de stockholmsfödda har en betydligt yngre åldersstruktur än de utomlänsfödda och de utrikesfödda. 2011 var 38 procent av de stockholmsfödda yngre än 20 år, jämfört med 5 respektive 9 procent bland de utomlänsfödda och utrikesfödda. Stockholmsfödda Befolkningen som är född i länet har, som nämnts ovan, en väsentligt högre andel barn och ungdomar än de övriga födelsegrupperna. Antalsmässigt väntas de stockholmsfödda yngre än 20 år öka med 91 700 personer under prognosperioden, vilket innebär att deras andel av alla stockholmsfödda ökar med två procentenheter till 40 procent. Antalet stockholmsfödda personer i arbetsför ålder 20 64 år beräknas öka med 43 900 personer mellan 2011 och 2021. Trots detta kommer andelen att minska från dagens 51 procent till 48 procent om tio år. Gruppen äldre ökar både i antal och relativt sett. Antalet 65 år eller äldre väntas under prognosperioden öka med 44 900 personer till drygt 170 000 personer. 2011 utgjorde de äldre 11 procent av den stockholmsfödda befolkningen, om tio år beräknas deras andel uppgå till 13 procent. 14
Diagram 7. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning för stockholmsfödda 2011 och 2021 Antal 35 000 30 000 25 000 2011 2021 20 000 15 000 10 000 5 000 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Ålder Åldersfördelning för stockholmsfödda 2011 samt den beräknade åldersfördelningen 2021. Utomlänsfödda De utomlänsfödda har, av naturliga skäl, en äldre åldersstruktur än födda inom länet. 2011 var endast 5 procent av dem yngre än 20 år. Under de närmaste tio åren förväntas antalet öka med 1 700 personer. Antalet personer i arbetsför ålder 20 64 år, som 2011 omfattade 68 procent av alla utomlänsfödda, beräknas öka med 19 200 personer till 342 000 de närmaste tio åren. Antalet 65 år eller äldre väntas öka med 4 000 personer till 134 000. Andelsmässigt innebär detta att alla tre åldersgrupperna ligger kvar på samma nivåer som i nuläget. Det vanligaste födelselänet 2011 bland de utomlänsfödda var Västra Götalands län. I detta län var 12 procent av dem födda, medan 8 procent var födda i Skåne län. Andra vanliga födelselän var Uppsala, Västernorrlands och Södermanlands län. Den högsta medelåldern 2011 hade personer födda i Jämtlands eller Västernorrlands län med 56 år. Lägst medelålder bland de utomlänsfödda, 46 år, hade personer födda i Hallands län. Som jämförelse kan nämnas att de stockholmsfödda hade en medelålder på 32 år. 15
Diagram 8. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning för utomlänsfödda 2011 och 2021 Antal 12 000 10 000 2011 2021 8 000 6 000 4 000 2 000 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Åldersfördelning för utomlänsfödda 2011 samt den beräknade åldersfördelningen 2021. Ålder Utrikesfödda Under den närmaste tioårsperioden beräknas antalet personer som är utrikesfödda öka med 140 000 personer. 2011 utgjorde gruppen 22 procent av hela länets befolkning, och andelen förväntas växa till 24 procent år 2021. Ökningen beror till viss del på att många utrikes födda flyttar från övriga Sverige till Stockholms län, men framförallt på den framtida invandringen. De utrikesfödda har en åldersfördelning som påminner om de utomlänsfödda med förhållandevis få unga. Gruppen unga förväntas antalsmässigt öka de närmaste tio åren med 8 400 personer, andelen personer under 20 år ligger dock kvar på ungefär samma nivå, 9 procent. 2011 var antalet i åldern 20 64 år 350 400 personer och om tio år beräknas antalet uppgå till 453 500 personer. Den äldsta gruppen 65 år eller äldre ökar med 28 400 personer till 90 300 personer. Detta medför att andelen äldre bland de utrikesfödda ökar från 14 till 15 procent under prognosperioden. 16
Diagram 9. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning för utrikesfödda 2011 och 2021 Antal 16 000 14 000 12 000 2011 2021 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Ålder Åldersfördelning för utrikesfödda 2011 samt den beräknade åldersfördelningen 2021. Den demografiska försörjningskvoten För att bedöma befolkningsutvecklingens ekonomiska konsekvenser kan den demografiska försörjningskvoten beräknas. Försörjningskvoten är ett mått som sätter befolkningen i icke arbetsför ålder i relation till befolkningen i arbetsför ålder (20 64 år). Måttet kan även beräknas för enskilda åldrar för att se hur olika grupper av befolkningen är beroende av den arbetsföra befolkningen ur ett ekonomiskt perspektiv, till exempel är försörjningskvoten för 0 19-åringar beräknad genom att sätta antalet personer i åldern 0 19 år i relation till antalet personer i åldern 20 64 år. I detta avsnitt är mått på försörjningskvoten beräknade enligt ovan. För att beräkna en faktisk försörjningskvot bör dock även faktisk pensionsålder och andel faktiskt arbetande i den arbetsföra befolkningen tas i beaktande. Försörjningskvoten i Stockholms län har ökat under senare år då antalet yngre och äldre har ökat mer än befolkningen i arbetsför ålder. Sett till de senaste 30 åren var försörjningskvoten som lägst åren 2000 2003, då andelen av befolkningen i icke arbetsför ålder var 0,61 i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder. Det vill säga att varje person i arbetsför ålder hade 0,61 personer i icke arbetsför ålder att försörja. Sedan år 2003 har försörjningskvoten ökat, och den beräknas fortsätta öka under den närmaste tioårsperioden. När stora grupper, som exempelvis födda på 1940-talet, går i pension ökar försörjningskvoten. Samtidigt kan effekten av de stora pensionsavgångarna mattas något av att de stora barnkullarna födda i början av 1990-talet kommer upp i arbetsför ålder. Även inflyttningen till länet gör att försörjningskvoten hålls nere, då de inflyttade ofta är i arbetsför ålder. 2011 fanns det 1 267 000 personer i arbetsför ålder och 822 000 personer i icke arbetsför ålder i länet. Befolkningen i arbetsför ålder väntas öka till 1 436 000 personer till år 2021. Samtidigt väntas antalet personer i icke arbetsför ålder att öka till 1 001 000 personer. Det medför att försörjningskvoten ökar från 0,65 till 0,70. 17
Diagram 10. Stockholms län Försörjningskvotens utveckling 1980 2021 Försörjningskvot 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Totalt 0-19 år 65+ år 0,0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Försörjningskvoten i Stockholms län 1980 2011 samt förväntad utveckling 2012 2021. Försörjningskvoten för 0 19 år är antalet personer i åldern 0 19 i relation till antalet personer i åldern 20 64 år. Försörjningskvoten för personer som är 65 år eller äldre beräknas på motsvarande sätt. Andelen unga, 0 14 år, i relation till den totala befolkningen i Stockholms län har under perioden 1980 2011 varit högre än motsvarande andel för åldersgruppen 65 år eller äldre. Detta förhållande beräknas kvarstå de närmaste 20 åren men i början av 2030-talet förväntas andelen äldre bli högre än andelen unga. Fram till 2045 (enligt länsprognosen till år 2045, som redovisas mer utförligt i slutet av kapitel 2) beräknas sedan andelen äldre att fortsätta öka medan andelen unga fortsätter att minska. Diagram 11. Stockholms län Andel i åldrarna 0 14 år och 65 år eller äldre 1980 2045 Procent 25 20 15 10 5 0-14 år 65+ år 0 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 Andel 0 14 år respektive 65 år eller äldre i relation till den totala befolkningen i Stockholms län 1980 2011 samt förväntad andel 2012 2045. 18
Jämförelse mellan Stockholms län och Sverige En jämförelse av uppgifter för Stockholms län och Sverige har gjorts avseende relationen mellan äldre och yngre samt försörjningskvoten för åldersgrupperna 0 19 år och 65 år eller äldre. Uppgifterna gäller fakta för år 2000 och beräknade uppgifter för 2021 och 2045 (enligt länsprognoserna till 2021 respektive 2045 och riksprog-nosen). För att studera åldersstrukturen kan ett åldersindex beräknas. Åldersindexet i detta avsnitt är beräknat som antalet personer 65 år eller äldre i relation till antalet personer i åldern 0 14 år (med index 100). 2000 hade Stockholms län ett åldersindex på 76 och motsvarande siffra för Sverige var 94, vilket betyder att Stockholms län hade en mindre andel äldre i relation till de unga än vad Sverige som helhet hade. Till år 2045 beräknas åldersindexet för Stockholms län att vara 116 och för Sverige 145, vilket motsvarar en ökning på 53 respektive 54 procent under perioden. Diagram 12. Stockholms län och Sverige Jämförelse av åldersindex åren 2000, 2021 och 2045 2000 Stockholms län 2021 2045 Sverige 0 20 40 60 80 100 120 140 160 Index Åldersindex för Stockholms län och Sverige 2000 samt förväntat åldersindex för 2021 och 2045. Åldersindexet är antal personer 65 år eller äldre i relation till antal personer i åldern 0 14 år. Försörjningskvoten för personer i åldersgrupperna 0 19 år och 65 år eller äldre beräknas öka, både i Stockholms län och Sverige som helhet, under perioden 2000 till 2045. 2000 ligger försörjningskvoten på en lägre nivå i Stockholms län (0,61) jämfört med Sverige (0,70). Att Stockholms län har en lägre försörjningskvot än Sverige förväntas kvarstå år 2045, men på en högre nivå. För Stockholms län beräknas försörjningskvoten bli 0,77 och för Sverige 0,86. 19
Diagram 13. Stockholms län och Sverige Försörjningskvoten för åldersgrupperna 0 19 år och 65 år eller äldre 2000, 2021 och 2045 Försörjningskvot 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 2000 2021 2045 Stockholms län Sverige Försörjningskvoten för åldersgrupperna 0 19 år och 65 år eller äldre i Stockholms län och Sverige 2000 samt förväntad försörjningskvot 2021 och 2045. Försörjningskvoten för personer i åldergrupperna 0 19 år och 65 år eller äldre är antalet personer i åldern 0 19 och 65 år eller äldre i relation till den arbetsföra befolkningen (20 64 år). Befolkningsutvecklingen för olika åldersgrupper Befolkningsutvecklingen för barn och ungdomar Befolkningen i åldern 0 12 år i Stockholms län beräknas öka med 74 100 personer under de närmaste tio åren, vilket motsvarar en ökning med 22 procent. Antalet barn i åldern 0 5 år väntas öka med 29 700 personer, vilket motsvarar en ökning med 17 procent. Barn i åldersgruppen 6 9 år förväntas öka med 21 100 personer eller 21 procent. Störst ökning procentuellt sett beräknas antalet barn i åldersgruppen 10 12 år svara för. Denna grupp förväntas öka med 35 procent under de närmaste tio åren, vilket motsvarar 23 300 personer. Prognosen för antalet barn i de allra yngsta åldrarna är mer osäker än i andra åldersgrupper eftersom dessa barn i dagsläget ännu inte är födda. Antalet födda barn beräknas med hjälp av antaganden om den framtida fruktsamheten. 20
Diagram 14. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 0 5 år, 6 9 år och 10 12 år 1980 2021 Antal 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0-5 år 6-9 år 10-12 år 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Befolkningsutveckling i Stockholms län för barn i åldrarna 0 5 år, 6 9 år och 10 12 år 1980 2011 samt förväntad utveckling 2012 2021. Befolkningen i åldern 13 19 år i länet beräknas öka med 27 700 personer under prognosperioden, vilket motsvarar en ökning med 17 procent. Antalet ungdomar i gymnasieåldern, 16 19 år, ökar dock endast med 6 200 personer. Den relativt låga ökningen beror på att de stora ålderskullarna födda tidigt på 1990-talet, som idag är i dessa åldrar, efterföljs av betydligt mindre kohorter. Antalet personer i åldern 13 15 år ökar med 21 500 personer fram till år 2021, vilket motsvarar en ökning med 33 procent. Diagram 15. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 13 15 år och 16 19 år 1980 2021 Antal 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 13-15 år 16-19 år 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Befolkningsutveckling i Stockholms län för ungdomar i åldrarna 13 15 år och 16 19 år 1980 2011 samt förväntad utveckling 2012 2021. 21
Befolkningsutvecklingen för personer i de arbetsföra åldrarna 1980 uppgick länets befolkning i arbetsför ålder, 20 64 år till 921 000 personer, vilket motsvarade 60 procent av den totala befolkningen. Sedan dess har denna åldersgrupp ökat och antalet personer i arbetsför ålder uppgick år 2011 till 1 270 000 personer och utgjorde 61 procent av länets befolkning. Under de närmaste tio åren förväntas antalet öka med ytterligare 166 000 personer. Andelen personer i arbetsför ålder av länets totala befolkning väntas dock minska något, till 59 procent. Antalet personer i åldersgruppen 20 39 år förväntas öka med 78 200 personer och motsvarande ökning i åldersgruppen 40 64 år beräknas bli 88 000 personer. Vid prognosperiodens slut förväntas antalet personer i åldersgrupperna uppgå till 684 000 respektive 752 000 personer. Diagram 16. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 20 39 år och 40 64 år 1980 2021 Antal 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 20-39 år 40-64 år 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Befolkningsutveckling i Stockholms län för personer i åldrarna 20 39 år och 40 64 år 1980 2011 samt den förväntade utvecklingen 2012 2021. Befolkningsutvecklingen för de äldre 1980 fanns 220 000 personer i länet som var 65 år eller äldre. 2011 uppgick antalet till 317 000 personer, och gruppen förväntas öka med ytterligare 77 000 personer fram till år 2021, vilket motsvarar en ökning på 24 procent. Den största ökningen på 63 200 personer förväntas i åldersgruppen 65 79 år, samtidigt som antalet personer 80 år och äldre ökar med 14 100 personer. Detta motsvarar en procentuell ökning i respektive grupp med 27 respektive 17 procent. I dessa åldrar är flyttningar mindre frekventa än i yngre åldersgrupper och det är främst den framtida dödligheten som påverkar befolkningens storlek. Medellivslängden väntas öka i framtiden, men vid en tidsperiod på tio år märks inte nedgången i dödlighet nämnvärt i befolkningsprognosen. 22
Diagram 17. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 65 79 år och 80 år eller äldre 1980 2021 Antal 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 65-79 år 80+ år 100 000 50 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Befolkningsutveckling i Stockholms län för personer i åldrarna 65 79 år och 80 år och äldre 1980 2011 samt den förväntade utvecklingen 2012 2021. Den naturliga befolkningsutvecklingen Befolkningsutvecklingen beror dels på den naturliga befolkningsökningen (nettodifferensen mellan födda och döda) och dels på flyttningsöverskottet (nettot av in- och utflyttningen). När det gäller födelsenettot är det främst antalet födda som bidrar till att nettot varierar, eftersom antalet döda ligger på en jämn nivå. Födelsenettot i länet förväntas öka under alla åren från och med 2012. 2021 beräknas det ligga på 18 600 personer, vilket motsvarar en ökning med 42 procent jämfört med 2011. Diagram 18. Stockholms län Födda och döda 1980 2021 Antal 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 Födda Döda 5 000 Födelsenetto 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Förändringen i antal födda, döda och födelsenetto 1980 2011 samt förväntad utveckling 2012 2021. 23
Döda Dödligheten är den förändringskomponent som är mest stabil över tid. Händelser som i högre grad kan påverkas av individerna själva, till exempel barnafödande och flyttningar, varierar i större utsträckning än dödlighet över åren. Antalet döda i Stockholms län har under de senaste 30 åren varierat mellan 15 000 och drygt 16 000 personer per år. Under prognosperioden förväntas dock en liten ökning under de sista åren, främst eftersom befolkningen i länet ökar. Antalet döda i befolkningsprognosen har beräknats med hjälp av ålders- och könsspecifika dödsrisker för de tre födelsegrupperna (stockholmsfödda, utomlänsfödda och utrikesfödda). De framtida beräkningarna bygger på SCB:s riksprognos, som antar att medellivslängden kommer att öka och således innebär en reducering av dödsriskerna. Riskerna från riksprognosen justeras efter dödligheten i de olika födelsegrupperna i länet under de senaste åren. Den återstående medellivslängden utgörs av det antal år som i genomsnitt återstår att leva för en person i en viss bestämd ålder enligt den, vid tidpunkten för beräkningen, gällande dödligheten. Återstående medellivslängd vid födelsen kallas i vardagligt tal ofta för medellivslängd. 2011 låg medellivslängden 3 i Stockholms län på 80,5 år för män och 84,4 år för kvinnor. Sedan 1995 har männens medellivs-längd ökat med 4,3 år och kvinnornas med 2,5 år. Under de kommande åren väntas medellivslängden öka ytterligare, och år 2021 uppgå till 82,3 år för männen och 85,6 år för kvinnorna. Diagram 19. Stockholms län Medellivslängd 1995 2021 efter kön Antal år 88 86 84 82 80 78 76 Kvinnor Män 74 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Medellivslängd i Stockholms län 1995 2011 samt prognostiserad medellivslängd 2012 2021. För åren under prognosperioden bygger beräkningarna på förväntade dödsrisker under respektive år. Den återstående medellivslängden vid 65 års ålder 4 har under de senaste 15 åren ökat med 2,4 år för män och med 1,6 år för kvinnor. En 65-årig man förväntades år 2011 i genomsnitt leva ytterligare 18,7 år, en 65-årig kvinna 21,8 år. Om tio år 3 Medellivslängden är här beräknad över en ettårsperiod. Till exempel för år 2011 bygger beräkningarna på dödsriskerna för år 2011. 4 Den återstående medellivslängden vid 65 års ålder är här beräknad över en ettårsperiod. 24
beräknas den återstående medellivslängden för personer i denna ålder ökat med ytterligare 1,4 år för männen och 1,0 år för kvinnorna. Diagram 20. Stockholms län Återstående medellivslängd för 65-åringar 1995 2021 efter kön Antal år 24 22 20 18 16 14 Kvinnor Män 12 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Återstående medellivslängd i Stockholms län vid 65 års ålder 1995 2011 samt prognostiserad återstående medellivslängd vid 65 års ålder 2012 2021. För åren under prognosperioden bygger beräkningarna på förväntade dödsrisker under respektive år. Födda 1997 föddes 20 600 barn i Stockholms län och sedan dess har antalet födda ökat årligen fram till 2010. Ett trendbrott skedde 2011 med 28 600 nyfödda, vilket var 1 000 färre barn än föregående år. Under prognosperioden väntas antalet födda öka från år till år från och med 2012. I prognosen beräknas antalet födda utifrån hur många kvinnor i fruktsam ålder det beräknas finnas i länet samt vilken benägenhet de har att föda barn. Fruktsamhetstalen skiljer sig åt beroende på födelseland och födelselän. Utrikesfödda kvinnor har generellt sett en högre fruktsamhet än inrikesfödda kvinnor. Även utomlänsfödda kvinnor har en högre fruktsamhet än stockholmsfödda kvinnor. För utrikesfödda kvinnor kan en förklaring till högre fruktsamhetstal vara att de kommer till Sverige för att bilda familj. Generellt sett är kvinnor som bor i Stockholms län äldre när de får barn än kvinnor i övriga Sverige. 2011 var moderns medelålder vid barns födelse 32,1 år i länet mot 30,8 år i riket. Bland länets kvinnor är de utrikesfödda yngre när de föder barn jämfört med kvinnor som är födda i Sverige. Utomlänsfödda kvinnor är den grupp som är äldst när de får barn. Beräkningar av det framtida antalet födda och döda kan användas som underlag för budget- och resursberäknande inom vård och omsorg. Liksom alla dödsfall inte sker i hemkommunen, sker heller inte alla förlossningar i hemkommunen eller ens i hemlänet. Det är därför viktigt att ha i åtanke vid planering av olika verksamheter att prognosen visar antalet födda barn av mödrar folkbokförda i länet. Asylsökande, korttidsinvandrade eller tillresta som föder barn i Stockholms län ingår med andra ord inte i prognosen. 25
Diagram 21. Stockholms län Åldersspecifik fruktsamhet 2006 2011 efter födelsegrupp Fruktsamhet 0,20 Födda i Stockholms län 0,18 Födda i övriga riket 0,16 Födda i utlandet 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00-14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 Ålder Genomsnittlig åldersspecifik fruktsamhet för kvinnor i Stockholms län efter födelsegrupp 2006 2011. Vid beräkningen av antalet födda i befolkningsprognosen används måttet summerad fruktsamhet. Detta mått, som ofta förkortas TFR efter engelskans Total Fertility Rate, anger hur många barn en kvinna väntas få under hela sin fruktsamma period (14 49 år) om fruktsamheten vid den aktuella tidpunkten består. I Sverige varierar antalet födda kraftigt över olika tidsperioder. 1990 föddes 124 000 barn, medan antalet år 1999 var 88 000 och år 2011 var 112 000. Det finns flera förklaringar till att fruktsamheten varierar över tid. Den enskildes ställning på arbetsmarknaden, utbildning och ekonomisk situation påverkar barnafödandet. Även familjepolitik och konjunkturen påverkar benägenheten att bilda familj. 5 Fruktsamheten i Stockholms län har, liksom i hela Sverige, ökat under en följd av år sedan slutet av 1990-talet. Det har bland annat blivit vanligare att föda ett tredje barn, framförallt i storstäderna. 6 2010 låg den summerade fruktsamheten i länet på 1,99 barn per kvinna. Den sjönk dock under 2011 till 1,88 barn per kvinna, vilket var en något lägre nivå än i hela riket (1,90). Under de närmaste tio åren antas fruktsamheten i riket på sikt att uppgå till 1,94 barn per kvinna. Mellan enskilda år kommer den med all säkerhet att fortsätta variera liksom tidigare, men det finns ingen möjlighet att förutse sådana variationer. Prognosen över antalet födda i länet beräknas med hänsyn tagen till antalet kvinnor i länet och deras åldersstruktur, tidigare fruktsamhetstal i förhållande till riket, migration, födelselän och födelseländer. Benägenheten att föda barn varierar mellan olika födelsegrupper i länet. Fruktsamheten bland stockholmsfödda kvinnor låg 2011 på 1,81 barn per kvinna, motsvarande siffror bland utomlänsfödda och utrikesfödda kvinnor var 1,96 respektive 2,03. Fram till 2021 väntas fruktsamheten öka för alla grupperna med omkring 0,04. Det leder till att detta år väntas antalet födda uppgå till 34 900 barn. 5 Statistiska centralbyrån (2012). Sveriges framtida befolkning 2012 2060. 6 Statistiska centralbyrån (2011). Tredje barnet en ny trend? 26
Diagram 22. Stockholms län Summerad fruktsamhet 2003 2021 efter födelsegrupp Summerad fruktsamhet 2,25 2,00 1,75 1,50 1,25 1,00 0,75 0,50 0,25 Födda i Stockholms län Födda i övriga riket Födda i utlandet 0,00 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 Summerad fruktsamhet för kvinnor i Stockholms län efter födelsegrupp 2003 2011 samt förväntad utveckling 2012 2021. Av de 25 000 barn som föddes år 2003 i Stockholms län var 11 480 födda av en stockholmsfödd moder, 7 520 av en utomlänsfödd moder och 6 040 av en utrikesfödd moder. Under senare år har framförallt antalet som föds av en utrikesfödd moder ökat, med 2 580 fler år 2011 än 2003. Relativt sett ökade andelen födda av en utrikesfödd moder från 24 till 30 procent under denna period. Diagram 23. Stockholms län Antal födda 2003 2011 efter moderns födelsegrupp Antal 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 Modern född i Stockholms län Modern född i övriga riket 2 000 Modern född i utlandet 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Antal födda i Stockholms län efter moderns födelsegrupp 2003 2011. Skillnaden i fruktsamhet bland utrikesfödda kvinnor varierar beroende på i vilket land de är födda och hur länge de har varit bosatta i Sverige. Studier visar att kvinnor födda i Norden, EU-länder och länder utanför Europa med hög utvecklingsnivå (till exempel Chile, Sydkorea och USA) har ett fruktsamhets-mönster som i 27
stort liknar de svenskföddas. När det gäller kvinnor födda i Europa utanför EU har de på senare tid närmat sig det mönster för barnafödande som svenskfödda kvinnor har. Även kvinnor födda i medelutvecklade länder utanför Europa (bland annat Irak, Iran och Thailand) tycks närma sig svenskföddas fruktsamhetsmönster. Trots detta är skillnaderna när det gäller barnafödande fortfarande stora. Kvinnor födda utanför Europa i länder med låg utvecklingsnivå (till exempel Somalia och Etiopien) har en högre fruktsamhetsnivå än de svenskfödda. Denna grupp visar heller inte några tydliga tendenser till att närma sig det fruktsamhetsmönster som svenskfödda kvinnor har. 7 Prognosen i nuläget bygger på fruktsamheten totalt sett för utrikesfödda kvinnor. Ett projekt inom länsprognos 2011-2020 har delat in antalet födda efter utrikesfödda mödrars födelseländer. 8 När det gäller föräldrarnas ålder vid första barnets födelse är en tydlig förändring mellan generationerna att senare generationer föder sitt första barn i äldre åldrar jämfört med tidigare. 9 1971 var förstagångsföderskan i Sverige i genomsnitt 24,1 år, medan hon år 2011 var 28,9 år. Motsvarande ålder för förstagångsföderskan i Stockholm 1971 var 24,8 år och 40 år senare 30,4 år. Att många väntar med barnafödandet tills de är etablerade på arbetsmarknaden framkommer i flera studier. En förklaring är kopplingen mellan föräldraförsäkringen och tidigare inkomst från förvärvsarbete. Ungdomars inträde på arbetsmarknaden har länge förskjutits uppåt i åldrarna, beroende på ekonomiska förhållanden och att fler påbörjat högskolestudier. Ett tidigare inträde i högskolan under de senaste åren kan dock tala för att ungdomar i framtiden kommer att etablera sig tidigare på arbetsmarknaden, och att åldern för förstagångsmödrarna därför inte kommer att öka. 10 Migrationen och befolkningsutvecklingen Migrationen utgörs av inrikes in- och utflyttningar samt av immigration (invandring) och emigration (utvandring). Från att under 1980- och 1990-talet ha växlat i betydelse är det under de senaste åren det utrikes flyttnings-nettot som i betydligt större utsträckning än det inrikes flyttningsnettot bidragit till befolkningsökningen i Stockholms län. Detta mönster väntas bestå under prognosperioden, även om betydelsen av det utrikes flyttningsnettot minskar. 7 Statistiska centralbyrån (2012). Betydelsen av tid i Sverige för fruktsamheten. 8 LSF, TMR (2012). Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer - Prognos 2011-2020. 9 Statistiska centralbyrån (2011). Olika generationers barnafödande. 10 Statistiska centralbyrån (2012). Sveriges framtida befolkning 2012 2060. 28
Diagram 24. Stockholms län Flyttningsnetto 1980 2021 Antal 30 000 25 000 20 000 Inrikes flyttningsnetto Utrikes flyttningsnetto Totalt flyttningsnetto 15 000 10 000 5 000 0-5 000-10 000 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Inrikes, utrikes och totalt flyttningsnetto 1980 2011 för Stockholms län samt förväntad utveckling 2012 2021. Inrikes flyttningar Individers geografiska rörlighet inom landet har stor betydelse för befolkningsutvecklingen på regional nivå. Flera faktorer påverkar rörligheten, men generellt sett görs fler flyttningar under högkonjunkturer än under lågkonjunkturer. Flyttströmmarna mellan Stockholms län och övriga Sverige har varierat mellan åren. Till exempel flyttade 1980 endast 23 300 personer in till länet medan 28 100 personer flyttade ut, vilket alltså resulterade i ett negativt inrikes netto på närmare 5 000 personer. Det största positiva inrikes nettot under de senaste fyra decennierna inträffade 1997 då 11 500 fler personer flyttade in till än ut från länet. Under 2011 flyttade 39 400 personer in till länet från övriga Sverige. Inflyttningen bestod till mer än hälften, 55 procent, av personer födda i Sverige men inte i Stockholms län. Stockholmsfödda som återvände till födelselänet stod för 22 procent och utrikesfödda för en lika hög andel. Under de närmaste åren väntas inflyttningen mestadels öka och nå en topp år 2017, till stor del beroende på att de stora barnkullarna födda på 1990-talet kommer upp i flyttningsbenägna åldrar. Det finns ingenting i dagsläget som tyder på att flyttningsöverskottet kommer att minska och övergå i ett flyttningsunderskott. På sikt kan dock förväntas en viss nedgång i förhållande till dagens flyttningsnetto på 6 100 personer. Den stockholmsfödda delen av befolkningen i länet har haft och förväntas även framöver uppvisa ett negativt flyttningsnetto gentemot resten av Sverige. Det beror bland annat på att många barnfamiljer, där föräldrarna är födda utom och barnen födda inom länet, flyttar från länet till övriga Sverige. 2021 väntas antalet inrikes inflyttade till Stockholms län vara 40 200 personer, medan antalet som flyttar ut från länet till övriga Sverige förväntas vara 36 400 personer. Beräkningarna bakom de förväntade flyttningarna mellan Stockholms län och övriga Sverige i prognosen bygger på inflyttningssannolikheter och utflyttningsrisker per ålder, kön och födelsegrupp. Andra faktorer som kan leda till variationer och som är svåra att förutse och ta hänsyn till är till exempel påverkan av konjunkturer, arbetsmarknad och händelser i omvärlden. 29
Diagram 25. Stockholms län Inrikes flyttningar 1980 2021 Antal 50 000 40 000 Inrikes inflyttning Inrikes utflyttning Inrikes flyttningsnetto 30 000 20 000 10 000 0-10 000 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Inrikes inflyttning, utflyttning och flyttningsnetto 1980 2011 för Stockholms län samt förväntad utveckling 2012 2021. Tabell 3. Stockholms län Inrikes flyttningar 2011 2021 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Inrikes inflyttning Totalt 39 391 39 882 39 519 40 173 40 660 40 989 41 334 41 277 41 057 40 701 40 237 Födda i Sthlms län 8 833 8 981 9 041 9 138 9 195 9 204 9 115 9 020 8 894 8 757 8 621 Födda i övr. riket 21 721 21 904 21 405 21 670 21 869 21 980 22 203 22 095 21 894 21 621 21 302 Födda utomlands 8 837 8 998 9 073 9 365 9 595 9 806 10 015 10 161 10 269 10 323 10 313 Inrikes utflyttning Totalt 33 298 33 380 33 320 33 835 34 218 34 502 35 635 35 842 36 029 36 207 36 380 Födda i Sthlms län 14 054 13 833 14 383 14 535 14 620 14 659 15 252 15 299 15 382 15 506 15 679 Födda i övr. riket 13 148 12 817 12 624 12 741 12 833 12 886 13 105 13 116 13 099 13 066 13 025 Födda utomlands 6 096 6 730 6 312 6 559 6 765 6 957 7 278 7 427 7 549 7 636 7 676 Inrikes flyttningsnetto Totalt 6 093 6 502 6 199 6 337 6 441 6 488 5 699 5 435 5 027 4 494 3 857 Födda i Sthlms län -5 221-4 853-5 343-5 398-5 425-5 455-6 137-6 279-6 488-6 749-7 057 Födda i övr. riket 8 573 9 086 8 780 8 929 9 036 9 094 9 098 8 980 8 794 8 555 8 277 Födda utomlands 2 741 2 268 2 761 2 806 2 830 2 848 2 738 2 734 2 721 2 688 2 637 30
In- och utvandring Invandringen till Sverige och Stockholms län kan snabbt påverkas av situationen i omvärlden. Migrationen kan variera kraftigt över tiden och förändringar i den är därför svåra att förutse. In- och utvandringen till och från Sverige beror både på förhållanden i landet och utanför. Idag påverkar främst konflikter och ekonomiska förhållanden i olika delar av världen invandringen till Sverige. Den svenska migrationspolitiken är också avgörande för hur många som tillåts invandra. För de närmast kommande 5 10 åren görs relativt detaljerade uppskattningar. För tiden därefter är osäkerheten så pass stor att det inte är meningsfullt att försöka fånga årliga variationer utan istället hålls migrationen på en konstant nivå. Bedömningarna bör därför ses som genom-snittsvärden. Bedömningar av, eller antaganden om, den framtida migrationen är genuint osäkra. Utvärderingar av tidigare prognoser visar att antaganden baserade på långsiktiga trender ger bättre resultat än antaganden som baseras på observationer för ett fåtal år. 11 Under 2011 invandrade drygt 96 000 personer till Sverige. Invandringen har sedan 2006 årligen legat omkring 100 000 personer, mot drygt 60 000 personer i början av 2000-talet. Skälet till den högre nivån är ett stort flyktingmottagande 12 och därpå följande anhöriginvandring, framförallt från Irak. Invandringen till Stockholms län uppgick under år 2011 till 31 600 personer. Mellan 29 och 33 procent av invandrarna till Sverige har under de senaste sex åren kommit till länet. Det kan jämföras med länets andel av befolkningen i Sverige, som legat mellan 21 och 22 procent under samma period. Av dem som invandrade till länet under 2011 var 86 procent utrikesfödda, 8 procent återvändande stockholmsfödda och 5 procent utomlänsfödda. Den största enskilda grupp som vanligtvis invandrar till Sverige är personer som är födda i Sverige, det vill säga återinvandrade. Detta gäller även för Stockholms län. Andra stora invandrargrupper som kommit till länet under de senaste åren är födda i Polen, Irak och Kina. Tabell 4. Stockholms län Invandrade efter födelseland 2001 2011 1 Födelseland 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Sverige 4 140 3 898 3 670 3 229 3 225 3 598 3 701 4 030 4 059 4 388 4 279 Polen 322 310 316 1 060 1 427 2 820 3 325 2 873 2 013 1 883 2 003 Irak 2 074 2 123 1 206 584 878 3 400 4 005 2 662 2 230 1 666 1 629 Kina 460 432 505 540 612 771 926 923 1 188 1 166 1 300 Finland 1 436 1 364 1 307 1 014 1 170 1 012 1 000 953 938 942 955 Iran 453 437 395 415 392 682 559 636 883 999 885 Indien 242 204 233 272 311 427 523 622 600 727 855 Syrien 190 190 207 200 195 434 222 254 357 498 725 Tyskland 430 383 444 408 477 632 779 795 718 624 716 Turkiet 451 442 587 495 509 625 662 583 739 804 701 1 De 10 vanligaste länderna för år 2011 har tagits med i tabellen. 11 http://www.scb.se/statistik/_publikationer/be0401_2009i60_br_be51br0901.pdf 12 Med flyktingmottagande menas här flyktingar som fått uppehållstillstånd i Sverige. 31
För personer som har ett utomnordiskt medborgarskap registreras även orsaken till invandringen, grund för bosättning 13. 2011 var de vanligaste skälen till grund för bosättning i Sverige familjeband, följt av flykting/skyddsbehov/humanitära skäl och arbete. Studier, som tidigare varit ett vanligt skäl, minskade under 2011 med nästan 70 procent jämfört med 2010. En orsak till detta var sannolikt att från och med höstterminen 2011 infördes studieavgifter för studenter som är medborgare i ett land utanför EU, EES samt Schweiz. Skälen till grund för bosättning bland invandrarna till Stockholms län skiljer sig en del från i övriga landet. Det främsta skälet år 2011 var familjeband. Anhöriginvandringen utgjorde 41 procent av hela invandringen till länet 2011, lika stor andel som i hela riket. Däremot var andelen med arbete som skäl högre än i riket, 26 mot 17 procent, medan flyktinginvandringen var lägre, 6 mot 17 procent. Tabell 5. Stockholms län Invandrade (medborgare utom Norden) efter grund för bosättning 2004 2011 Födelseland 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Studerande 829 1 013 1 095 1 523 1 534 1 850 2 040 900 Arbete 1 643 2 003 2 946 2 765 2 380 2 886 4 212 6 106 Familjeband 6 507 6 318 8 754 8 820 9 366 10 393 9 506 9 718 Flykting/skyddsbehov/ humanitära skäl 682 1 342 5 490 3 754 1 669 1 577 1 667 1 392 Pensionär/person med tillräckliga medel 34 48 122 117 99 135 137 150 Annat skäl 681 724 897 778 1 036 558 341 915 Okänt skäl 456 749 1 944 5 765 5 665 5 266 4 524 4 410 Totalt 10 832 12 197 21 248 23 522 21 749 22 665 22 427 23 591 Under de närmaste två åren väntas invandringen till länet öka något och sedan ligga på en nivå strax över 30 000 personer, för att i slutet av prognosperioden minska och 2021 uppgå till 24 300 personer. Nedgången bygger på en förmodad nedgång i invandringen i hela landet. 14 I SCB:s riksprognos har bedömningen gjorts, av SCB:s referensgrupp för migration 15, att invandringen på sikt kommer att sjunka från dagens höga nivåer. För att skatta antalet invandrare till Stockholms län har riksprognosens antaganden för olika födelsegrupper använts som grund. 2011 utvandrade 13 900 personer från Stockholms län. I prognosen har utvandringen beräknats med hjälp av separata ålders- och könsspecifika utvandringsrisker för de tre födelsegrupperna. En hög invandring följs ofta av en hög utvandring. Detta mönster antas gälla även i framtiden. Att utvandringen väntas öka för varje år under prognosperioden beror på att befolkningen som helhet i regionen växer, men också på att antalet utrikesfödda ökar och att dessa generellt har en högre benägenhet att utvandra i förhållande till inrikesfödda. Födelseland och skälet till att invandra påverkar benägenheten att återutvandra. I en statistisk studie på 13 Uppgifterna hämtas av SCB från Migrationsverket. 14 Enligt SCB:s riksprognos, publicerad 2012-05-22. 15 I SCB:s referensgrupp för migration ingår Migrationsverket, Försäkringskassan, Justitiedepartementet, Finansdepartementet, Institutet för framtidsstudier, Linköpings universitet, Lunds universitet och Stockholms universitet med flera. 32
nationell nivå från SCB, Återutvandring efter tid i Sverige 16, framgår att benägenheten att återutvandra är större bland födda i Norden, EU och högt utvecklade länder utanför Europa, än bland födda i övriga Europa och lågt och medelutvecklade länder utanför Europa. Likaså att arbetskraftsinvandrare återutvandrar i betydligt högre utsträckning än personer med asylskäl och anhöriginvandrare. Ett referat av denna studie finns i kapitel 6. 2021 väntas utvandringen från länet uppgå till 18 800 personer. Bland dem som utvandrar beräknas 64 procent vara utrikesfödda, 26 procent stockholmsfödda och 9 procent utomlänsfödda. Som en följd av att invandringen väntas minska samtidigt som utvandringen förväntas öka under prognosperioden kommer det utrikes flyttningsnettot att minska, och om tio år beräknas uppgå till 5 500 mot 17 700 personer år 2011. Detta innebär en minskning av nettot med 69 procent. Diagram 26. Stockholms län Utrikes flyttningar 1980 2021 Antal 35 000 30 000 25 000 Invandring Utvandring Utrikes flyttningsnetto 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Invandring, utvandring och utrikes flyttningsnetto 1980 2011 för Stockholms län samt förväntad utveckling åren 2012 2021. I en forskningsstudie med fokus på Stockholms län, Vart tar invandrarna vägen? 17 görs analyser av nyanlända utrikesföddas vidareflyttningar och återflyttningar ur ett stockholmsregionalt perspektiv, där populationen delas upp i olika härkomster; äktenskapsinvandrare, flyktinginvandrare (övriga länder) och arbetskraftsinvandrare från OECD/EU25. Studien följer nyanlända invandrare 2000 2003 under fem år, 2005 2008, och därför ingår inte den stora flyktingvågen med början i slutet av 2005. En mycket stor andel av Sveriges invandrare har Stockholmsregionen som destination, antingen direkt eller som vidareflyttare. Invandrare från icke OECD- /EU25-länder koncentreras till Stockholms län och inom länet sker vidareflyttning mellan kommuner, från de centrala delarna till förorterna. Ett referat av rapporten finns i kapitel 6. Studien kommer att vidareutvecklas. 16 Statistiska centralbyrån (2012). Återutvandring efter tid i Sverige. 17 TMR (2011). Vart tar invandrarna vägen? 33
Tabell 6. Stockholms län Utrikes flyttningar 2011 2021 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Invandring Totalt 31 562 32 033 32 751 31 892 31 261 31 280 30 218 29 204 27 754 25 782 24 321 Födda i Sthlms län 2 580 2 677 2 604 2 696 2 387 2 410 2 426 2 435 2 440 2 452 2 465 Födda i övr. riket 1 699 1 562 1 669 1 727 1 529 1 544 1 554 1 560 1 564 1 571 1 579 Födda utomlands 27 283 27 795 28 479 27 469 27 345 27 325 26 238 25 210 23 749 21 759 20 278 Utvandring Totalt 13 877 14 712 16 105 16 591 17 030 17 435 17 819 18 147 18 423 18 639 18 784 Födda i Sthlms län 4 086 3 856 4 459 4 534 4 610 4 680 4 746 4 807 4 863 4 918 4 973 Födda i övr. riket 1 538 1 325 1 610 1 620 1 630 1 642 1 655 1 669 1 683 1 696 1 705 Födda utomlands 8 253 9 531 10 036 10 437 10 789 11 114 11 418 11 671 11 876 12 025 12 106 Utrikes flyttningsnetto Totalt 17 685 17 321 16 646 15 301 14 231 13 844 12 399 11 057 9 331 7 143 5 537 Födda i Sthlms län -1 506-1 179-1 855-1 838-2 224-2 270-2 321-2 373-2 423-2 467-2 508 Födda i övr. riket 161 237 59 108-101 -97-101 -109-120 -124-126 Födda utomlands 19 030 18 264 18 443 17 032 16 556 16 211 14 820 13 539 11 873 9 734 8 172 Den totala befolkningsutvecklingen Befolkningen i Stockholms län förväntas öka med totalt 345 000 personer mellan åren 2011 och 2021. Nästan hälften, 48 procent, av ökningen (166 000 personer) förklaras av den naturliga befolkningsökningen och resten (179 000 personer) utgörs av flyttningsöverskottet. Länets folkmängd ökade under år 2011 med 37 100 personer. Under de kommande åren beräknas en liknande ökningstakt, men från och med 2017 förväntas den avta. 2021 beräknas folkökningen bli 28 000 personer. Födelsenettots betydelse för tillväxten antas öka under perioden och om tio år svara för 66 procent av befolkningsökningen mot 34 procent för flyttningsnettot. Motsvarande andelar 2011 var 35 procent för födelsenettot respektive 65 procent för flyttningsnettot. Den huvudsakliga anledningen till den stora skillnaden mellan åren är att det utrikes flyttningsnettot väntas minska både genom minskad invandring och ökad utvandring. 34
Diagram 27. Stockholms län Befolkningsutveckling 1980 2021 Antal 50 000 40 000 30 000 Inrikes flyttningsnetto Utrikes flyttningsnetto Födelsenetto Befolkningsökning 20 000 10 000 0-10 000 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Inrikes och utrikes flyttningsnetto, födelsenetto och total befolkningsutveckling för Stockholms län 1980 2011 samt förväntad utveckling 2012 2021. Befolkningsutvecklingen i kommunerna till 2021 Förutom en prognos för befolkningen i Stockholms län har även befolkningsprognoser för länets kommuner tagits fram. I detta avsnitt presenteras resultaten av dessa kommunprognoser. Som underlag för att prognostisera den framtida inrikes inflyttningen till respektive kommun har inte bara historiska data använts, utan även sammanställningar av kommunernas planerade bostadsbyggande. Samtliga kommuner i länet väntas få en ökad folkmängd under de kommande tio åren. Stockholm är den kommun som antalsmässigt förväntas öka sin folkmängd mest. 2021 beräknas antalet invånare uppgå till 1 011 000, en ökning med 146 000 invånare eller 17 procent jämfört med 2011. Kommunerna Solna, Sundbyberg och Nacka väntas alla öka sin befolkning med över 20 000 personer. Den största relativa befolkningstillväxten, 55 procent, förväntas för Sundbybergs kommun. Solna kommun väntas öka sin befolkning med 35 procent. Ytterligare fyra kommuner väntas öka sin folkmängd med över 20 procent, nämligen Nacka, Vallentuna, Vaxholm och Värmdö. Danderyds kommun väntas få den relativt sett minsta befolkningsökningen, 5 procent, vilket motsvarar drygt 1 400 personer. Även Lidingö kommun väntas få en förhållandevis låg befolkningstillväxt, 6 procent. 35
Tabell 7. Kommunerna i Stockholms län Folkmängd 2011 och prognos för 2021 Kommun Befolkning Förändring 2011 2021 Antal personer Procent Botkyrka 84 677 96 761 12 084 14 Danderyd 31 799 33 244 1 445 5 Ekerö 25 767 29 634 3 867 15 Haninge 78 326 84 777 6 451 8 Huddinge 99 049 114 481 15 432 16 Järfälla 67 320 76 773 9 453 14 Lidingö 44 081 46 869 2 788 6 Nacka 91 616 111 822 20 206 22 Norrtälje 56 245 61 452 5 207 9 Nykvarn 9 331 10 835 1 504 16 Nynäshamn 26 248 29 219 2 971 11 Salem 15 694 18 219 2 525 16 Sigtuna 41 329 49 371 8 042 19 Sollentuna 65 891 74 392 8 501 13 Solna 69 946 94 358 24 412 35 Stockholm 864 324 1 010 651 146 327 17 Sundbyberg 39 539 61 309 21 770 55 Södertälje 87 685 96 993 9 308 11 Tyresö 43 328 48 956 5 628 13 Täby 64 558 71 128 6 570 10 Upplands Väsby 40 194 46 192 5 998 15 Upplands-Bro 23 984 27 493 3 509 15 Vallentuna 30 715 37 020 6 305 21 Vaxholm 11 141 13 513 2 372 21 Värmdö 38 894 47 190 8 296 21 Österåker 39 792 44 092 4 300 11 Hela länet 2 091 473 2 436 745 345 272 17 Stockholms län förväntas år 2021 ha en yngre befolkning än Sverige totalt sett. Framförallt andelen personer i åldern 20 39 år väntas bli betydligt högre, 28 jämfört med 25 procent i hela riket. 18 Andelen 65 år eller äldre förväntas däremot att bli lägre i länet än i riket, 16 mot 21 procent. Bland kommunerna i länet väntas år 2021 andelen yngre än 20 år vara störst i Danderyd, Ekerö, Nykvarn, Salem och Vallentuna. I dessa kommuner beräknas andelen uppgå till 30 procent. Solna är den kommun som förväntas ha lägst andel barn och ungdomar, 19 procent. Lägst andel barn upp till fem år väntas Norrtälje kommun få, 6 procent. För 24 av länets 26 kommuner väntas andelen uppgå till 8 eller 9 procent. Danderyd och Ekerö är de kommuner som förväntas ha den största andelen 6 19-åringar vid prognosperiodens slut. Andelen i denna ålder kommer då att uppgå till 22 procent. Lägst andel barn och ungdomar i skolåldern förväntas i Solna kommun, med 11 procent. Dessa kommunsiffror kan jämföras med hela riket, där andelarna i åldern 0 5 år och 6 19 år väntas bli 7 respektive 16 procent. 18 Enligt SCB:s riksprognos, publicerad 2012-05-22. 36
Karta 1. Stockholms län Beräknad procentuell ökning av folkmängden i kommunerna 2011 2021 De kommuner i länet som om tio år väntas ha den högsta andelen personer mellan 20 och 64 år är Solna och Sundbyberg. I dessa kommuner väntas 66 procent av befolkningen att vara i arbetsför ålder. Högsta andelen, 39 respektive 38 procent, personer i åldern 20 39 år återfinns i samma kommuner. De är dessutom de enda kommunerna tillsammans med Stockholm, där andelen 20 39-åringar förväntas bli högre än andelen 40 64-åringar. Andelen 40 64-åringar väntas bli högst i kommunerna Ekerö, Vaxholm och Värmdö, med 34 procent i den äldre arbetsföra åldern. Danderyds kommun väntas få den lägsta andelen 20 64-åringar, med endast 50 procent av befolkningen i arbetsför ålder år 2021. Siffrorna för kommunerna kan jämföras med hela Sverige, där andelen personer i åldern 20 64 år väntas bli 56 procent. 37
2021 förväntas 28 procent av befolkningen i Norrtälje kommun vara 65 år eller äldre, vilket är en betydligt högre andel än i övriga kommuner i länet. Höga andelar väntas även i kommunerna Nynäshamn och Lidingö, med 23 respektive 21 procent av befolkningen i pensionsåldern. Alla övriga kommuner ligger under den förväntade andelen i riket, som väntas bli 21 procent. Lägst andel väntas i Sundbyberg med 12 procent 65 år eller äldre. Norrtälje är den kommun som förväntas ha högst andel personer såväl i åldern 65 79 år som i åldern 80 år eller äldre. Andelen i yngre pensionsålder väntas bli hög även i Nynäshamns kommun, medan andelen i äldre pensionsålder väntas bli hög även i Danderyds kommun. Tabell 8. Kommunerna i Stockholms län Andel av befolkningen i olika åldrar 2021 Kommun Procent Befolkning 0 5 år 6 19 år 20 39 år 40 64 år 65 79 år 80 år totalt antal Botkyrka 9 19 27 31 11 4 96 761 Danderyd 8 22 18 32 14 7 33 244 Ekerö 9 22 18 34 13 4 29 634 Haninge 8 18 25 31 13 4 84 777 Huddinge 9 20 26 32 10 3 114 481 Järfälla 8 19 25 31 13 5 76 773 Lidingö 8 20 20 31 15 6 46 869 Nacka 9 19 24 32 12 4 111 822 Norrtälje 6 15 20 31 21 7 61 452 Nykvarn 9 21 20 33 13 4 10 835 Nynäshamn 7 16 21 33 17 6 29 219 Salem 9 21 22 30 12 5 18 219 Sigtuna 8 18 26 31 12 4 49 371 Sollentuna 9 20 22 33 12 4 74 392 Solna 8 11 39 27 11 4 94 358 Stockholm 8 14 32 30 11 4 1 010 651 Sundbyberg 9 13 38 29 9 3 61 309 Södertälje 8 18 26 32 12 4 96 993 Tyresö 8 20 22 33 12 5 48 956 Täby 8 20 20 32 14 6 71 128 Upplands Väsby 8 17 26 31 13 5 46 192 Upplands-Bro 9 19 24 32 13 4 27 493 Vallentuna 9 21 22 33 12 4 37 020 Vaxholm 8 20 19 34 15 4 13 513 Värmdö 9 20 21 34 13 3 47 190 Österåker 8 19 20 33 15 5 44 092 Hela länet 8 17 28 31 12 4 2 436 745 Hela riket 7 16 25 31 15 5 10 259 221 Variationen mellan kommunerna i länet är stor när det gäller försörjningskvoten. Den lägsta kvoten år 2011 hade kommunerna Solna, Sundbyberg och Stockholm. Dessa kommuner har en befolkning i icke arbetsför ålder i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder på drygt 0,50. Den högsta försörjningskvoten hade kommunerna Danderyd och Lidingö, 0,95 respektive 0,86. 38
Kommunerna Norrtälje, Upplands-Bro och Nynäshamn förväntas få den största ökningen av försörjningskvoten fram till år 2021. För dessa kommuner väntas den öka med 0,10 eller mer. Sundbyberg är den enda kommun i länet där kvoten väntas minska. Danderyds kommun som i nuläget har den högsta försörjningskvoten väntas också ha den högsta om tio år. Den beräknas då uppgå till 1,00, vilket innebär att en person i arbetsför ålder ska försörja ytterligare en person i de övriga åldrarna. Norrtälje, Lidingö och Täby är också kommuner som väntas få en hög försörjningskvot, över 0,90. I Solna och Sundbyberg väntas den bli 0,51, vilket betyder att det i befolkningen kommer att vara nästan två personer i arbetsför ålder på en i icke arbetsför ålder. Tabell 9. Kommunerna i Stockholms län Försörjningskvoten 2011 och 2021 Kommun 2011 2021 Kommun 2011 2021 Botkyrka 0,67 0,72 Sollentuna 0,76 0,81 Danderyd 0,95 1,00 Solna 0,51 0,51 Ekerö 0,81 0,90 Stockholm 0,55 0,60 Haninge 0,68 0,77 Sundbyberg 0,52 0,51 Huddinge 0,67 0,73 Södertälje 0,69 0,74 Järfälla 0,74 0,80 Tyresö 0,79 0,81 Lidingö 0,86 0,93 Täby 0,84 0,92 Nacka 0,74 0,80 Upplands Väsby 0,68 0,75 Norrtälje 0,83 0,95 Upplands-Bro 0,69 0,81 Nykvarn 0,81 0,90 Vallentuna 0,76 0,83 Nynäshamn 0,77 0,87 Vaxholm 0,85 0,89 Salem 0,84 0,90 Värmdö 0,76 0,82 Sigtuna 0,69 0,75 Österåker 0,79 0,88 Planerat bostadsbyggande Bostadsbyggande ingår som en faktor i kommunprognoserna under hela prognosperioden 2012 2021. SCB har ansvarat för insamlingen av bostadsbyggnadsplanerna för samtliga kommuner i länet. De insamlade planerna har använts för att beräkna antalet inrikes inflyttade till kommunerna. Det framtida bostadsbyggandet antas inte påverka invandringen till kommunerna. Vid insamling av bostadsbyggnadsplaner har kommunerna ibland inte möjlighet att redovisa planerat antal färdigställda lägenheter utan redovisar istället planerat antal byggstarter under prognosperioden. Eftersom den planerade byggnationen används till beräkningen av antalet inrikes inflyttade kan detta påverka resultatet av kommunprognoserna. 2012 är det en kommun, Danderyd, som redovisar byggstarter istället för planerat antal färdigställda lägenheter. 39
Diagram 28. Stockholms län Planerat antal nyproducerade bostäder efter kommun 2012 2021 Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 Antal Planerad nyproduktion 19 av bostäder under prognosperioden som använts i kommunprognoserna. Den planerade nyproduktionen i Stockholms stad har uteslutits ur diagrammet för att tydligare redovisa de övriga kommunerna. Antalet planerade lägenheter i Stockholms stad uppgår till 48 200 under prognosperioden. Stockholms stad, som inte finns med i diagrammet ovan, planerar att bygga 48 200 bostäder under prognosperioden. Bland länets övriga kommuner planerar Nacka att bygga flest antal bostäder, 10 300 ska byggas under den närmaste tioårsperioden. Den kommun som planerar att bygga minst under prognosperioden är Salem. Här planeras endast 570 bostäder att färdigställas fram till år 2021. Insamlade bostadsbyggnadsplaner 2008 2012 I detta avsnitt redovisas de insamlade bostadsbyggnadsplanerna från de fem senaste insamlingsomgångarna. 20 I de planer som samlades in 2008 redovisades ett planerat bostadsbyggande under perioden 2008 2017 om totalt 127 301 bostäder i hela länet. Vid insamlingen nästföljande år var antalet planerade bostäder betydligt färre, totalt 118 683 under 19 Insamlade planer för Danderyds kommun avser byggstarter. 20 2009 avser de insamlade planerna för Stockholms stad byggstarter. 2010 avser planerna för kommunerna Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Stockholm och Vallentuna byggstarter. 2011 avser planerna för Nynäshamn, Sigtuna och Vallentuna byggstarter. 2012 avser planerna byggstarter för Danderyds kommun. 40
perioden 2009 2018, vilket kan bero på den ekonomiska kris som Sverige påverkades av under insamlingsåret 2009. Under insamlingen 2010, för perioden 2010 2019, kan en viss ökning konstateras (totalt 123 184 bostäder) men nivån är fortfarande lägre än vid insamlingen som gjordes 2008. Bostadsbyggnadsplanerna som samlats in under 2011 pekar på en återhämtning inom byggbranschen, totalt planerades 143 218 bostäder under perioden 2011 2020. Vid den senaste insamlingen är byggplanerna än mer positiva. Totalt planeras 149 842 bostäder fram till 2021. Om de fem insamlingsperioderna jämförs för de år som är gemensamma (2012 2017) var resultatet i 2008 års insamling totalt 72 679 bostäder, 63 971 bostäder i 2009 års insamling, 80 216 bostäder i 2010 års insamling, 92 310 bostäder i 2011 års insamling samt 90 279 bostäder vid insamlingen år 2012. Diagrammet nedan antyder en puckel av bostäder som förskjuts längs med tidsaxeln med varje insamlingsperiod. Diagram 29. Stockholms län Faktiskt bostadsbyggande 2008 2011 samt planerat bostadsbyggande 2008 2021 enligt planer insamlade under 2008, 2009, 2010, 2011 och 2012 Antal 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Utfall Insamling 2008 Insamling 2009 Insamling 2010 Insamling 2011 Insamling 2012 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Diagrammet ovan visar de insamlade bostadsbyggnadsplanerna 21 för respektive prognosår och insamlingsperiod. Den gula stapeln visar utfallet för åren 2008 2011. Planerna har samlats in för den närmaste tioårsperioden och därför slutar 2008 års planer redan 2017. Att planera det framtida bostadsbyggandet har varit svårt för kommunerna under och efter den ekonomiska krisen. Det är fortfarande svårt att uppskatta den framtida byggnationen, men kommunernas planer tyder ändå på en uppgång i bostadsbyggandet i framtiden. Även om lågkonjunkturen har vänt får det följd- 21 2009 avser de insamlade planerna byggstarter för Stockholms stad. 2010 avser planerna byggstarter för kommunerna Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Stockholm och Vallentuna. 2011 avser planerna byggstarter för Nynäshamn, Sigtuna och Vallentuna. 2012 avser planerna byggstarter för Danderyds kommun. 41
verkningar framöver. Det minskade antalet byggstarter leder till ett mindre och variationsfattigare utbud av bostäder, enligt bedömare bland kommunerna. Bostadsbyggnadsplaner på kommunnivå 2010 och 2011 Eftersom planerat bostadsbyggande används som underlag i kommunprognoserna är det viktigt inför framtida prognoser att studera och utvärdera skillnaden mellan planer och utfall. På kommunnivå behöver en differens inte betyda så mycket för folkmängden i prognosen men på lägre regional nivå kan det ha betydelse i de områden där nybyggnationen utgör en större del av hela bostadsbeståndet. Här har en validering gjorts av de insamlade bostadsbyggnadsplanerna under åren 2010 och 2011 för år 2011 mot antalet färdigställda lägenheter 2011. Generellt är det planerade bostadsbyggandet överskattat i båda planerna. I de insamlade planerna 2010 överskattades antalet färdigställda bostäder 2011 i 18 av 21 kommuner 22. En bidragande orsak till överskattningen kan tänkas vara den finansiella kris som inträffade under hösten 2008 och fortsatte under 2009, med minskade investeringar i bostadsbyggande som följd. I planerna som samlades in 2011 för år 2011 överskattades bostadsbyggandet i 18 av 23 kommuner 23. Stockholm var den kommun som gjorde den största överskattningen, 660 fler bostäder planerades att färdigställas än vad som blev utfallet under 2011. I kommunerna Danderyd och Vaxholm färdigställdes mindre än 10 procent av det byggande som planerades. I Nykvarns kommun däremot färdigställdes mer än dubbelt så många bostäder som planerat. Även i Sollentuna och Södertälje blev betydligt fler bostäder inflyttningsklara än vad som planerades. 22 Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Stockholm och Vallentuna är borttagna på grund av att de insamlade planerna bestod av byggstarter. 23 Nynäshamn, Sigtuna och Vallentuna är borttagna på grund av att de insamlade planerna bestod av byggstarter. 42
Tabell 10. Stockholms län Planerat bostadsbyggande för 2011 insamlat 2010 och 2011 samt faktiskt utfall för 2011 Insamlade planer för 2011 Utfall färdigställda Differens prognos - utfall 2011 Kommun 2010 1 2011 2 lägenheter 2011 Insamling 2010 Insamling 2011 Botkyrka 424 387 390 34-3 Danderyd 64 75 7 57 68 Ekerö 86 95 101-15 -6 Haninge 573 426 206 367 220 Huddinge 388 428 173 215 255 Järfälla 355 275 253 102 22 Lidingö 15 17 11 4 6 Nacka 595 541 70 525 471 Norrtälje 823 117 78 745 39 Nykvarn 130 20 46 84-26 Nynäshamn 226 145 95.... Salem 90 80 11.. 69 Sigtuna 503 458 612.... Sollentuna 255 391 685-430 -294 Solna 602 503 76 526 427 Stockholm 7 183 3 842 3 182.. 660 Sundbyberg 335 351 220 115 131 Södertälje 210 160 230-20 -70 Tyresö 382 210 142 240 68 Täby 330 320 182 148 138 Upplands Väsby 448 315 231 217 84 Upplands-Bro 116 71 50 66 21 Vallentuna 320 246 85.... Vaxholm 100 80 7 93 73 Värmdö 300 352 50 250 302 Österåker 109 135 61 48 74 Totalt 14 962 10 040 7 254.... 1 Insamlade planer för kommunerna Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Stockholm och Vallentuna avser byggstarter. 2 Insamlade planer för kommunerna Nynäshamn, Sigtuna och Vallentuna avser byggstarter. Innan ett nytt byggprojekt påbörjas måste en ansökan om bygglov upprättas. Alla byggprojekt blir dock inte av, vilket innebär att antalet beviljade bygglov är fler än antalet bostäder som färdigställs. Det finns planerade bostadsprojekt där bygglovet varit beviljat sedan länge, men inget byggande har påbörjats. Totalt fanns i början av oktober 2012 beviljade bygglov för 23 000 lägenheter i länet som ännu ej färdigställts. Av dessa var 7 200 ej påbörjade projekt. 43
Tabell 11. Stockholms län Antal beviljade bygglov för ej påbörjade lägenheter och påbörjade lägenheter som ännu inte rapporterats färdiga Kommun Ej påbörjade 1 Påbörjade men ej färdigställda Botkyrka 377 190 Danderyd 146 224 Ekerö 152 114 Haninge 141 551 Huddinge 191 306 Järfälla 361 264 Lidingö 271 360 Nacka 462 496 Norrtälje 288 186 Nykvarn 68 43 Nynäshamn 8 81 Salem 66 41 Sigtuna 229 236 Sollentuna 555 596 Solna 94 1 230 Stockholm 1 233 7 926 Sundbyberg 676 1 273 Södertälje 443 151 Tyresö 31 180 Täby 404 260 Upplands Väsby 280 313 Upplands-Bro 142 204 Vallentuna 32 182 Vaxholm 52 100 Värmdö 198 261 Österåker 313 56 Totalt 7 213 15 824 1 Av dessa är 27 procent beviljade under 2012. Permanentning av fritidshus Permanentningen av fritidshus är unik för Stockholms län, men det är en handfull kommuner som står för merparten. Föga överraskande är det i de kommuner där det finns ett stort antal fritidshus som permanentningen är som mest omfattande. Permanentningarna ingår i bostadsbyggnadsfaktorn i prognoserna. 44
Tabell 12. Stockholms län Permanentning av fritidshus 2005 2011 Kommun 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Botkyrka 37 31 27 39 26 28 30 Danderyd 8 6 6 4 4 1 2 Ekerö 91 71 55 58 53 49 58 Haninge 120 119 120 94 71 61 62 Huddinge 54 73 57 74 56 61 40 Järfälla 2 2 2 2 1 1 1 Lidingö 11 10 8 10 11 11 6 Nacka 95 74 94 85 100 71 70 Norrtälje 287 271 285 256 245 213 261 Nykvarn 12 15 23 17 18 9 6 Nynäshamn 49 58 47 40 42 39 38 Salem 7 3 5 1 2 1 5 Sigtuna 15 13 19 15 14 30 9 Sollentuna 5 3 8 4 3 4 4 Solna 0 0 0 0 0 0 0 Stockholm 1 2 3 4 5 1 1 Sundbyberg 0 0 0 0 0 0 0 Södertälje 70 51 76 61 60 43 55 Tyresö 65 61 49 51 37 41 29 Täby 5 5 4 3 1 2 2 Upplands Väsby 7 6 2 5 3 2 3 Upplands-Bro 24 18 31 32 30 35 21 Vallentuna 41 44 32 33 27 31 32 Vaxholm 46 41 35 40 30 17 32 Värmdö 244 271 227 215 186 204 163 Österåker 149 121 102 105 85 70 79 Totalt 1 445 1 369 1 317 1 248 1 110 1 025 1 009 Under år 2011 utfördes totalt 1 009 permanentningar i Stockholms län. Merparten av dessa (42 procent) stod Norrtälje och Värmdö kommun för. Totalt 261 respektive 163 fritidshus gjordes om till permanenta bostäder i dessa kommuner. Boende i nyproduktion Bland boende i nyproducerade bostäder i Stockholms län finns en stor andel yngre barn och personer i åldrarna runt 25 45 år, vilket tyder på att barnfamiljer i större utsträckning än andra flyttar till nya bostäder. En orsak till detta kan vara att många exempelvis väljer att byta till en större bostad när familjen blir större. 45
Diagram 30. Stockholms län Åldersfördelning för de boende i nybyggda lägenheter 2010 2011 Procent 5.0 4.5 4.0 Flerbostadhus 3.5 Småhus 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder De boendes åldersfördelning i nyproducerade lägenheter i länet 2010 2011 fördelad på flerbostadshus och småhus. Åldersfördelningarna för boende i nybyggda småhus respektive flerbostadshus är väldigt lika, med den skillnaden att boendet i flerbostadshusen är förskjuten till lägre åldrar och i småhusen till något högre. En anledning kan vara att barnfamiljer med äldre vuxna har både fler och äldre barn och högre inkomster. De nybyggda flerbostadshusen har också en något större andel boende i åldrarna över 50 år, vilket bland annat kan bero på att många väljer att flytta från småhus till lägenhet i flerbostadshus då barnen flyttat hemifrån. Utrikesfödda flyttar i mindre utsträckning än svenskfödda till nybyggnation. Detta gäller framför allt de nyproducerade småhusen. Andelen utrikesfödda i länet är 22 procent (2011) och endast 14 procent av de boende i de nyproducerade småhusen under åren 2010 2011 var utrikesfödda. I flerbostadshus var motsvarande andel 20 procent. Boende per lägenhet i småhus och flerbostadshus Nybyggnationens betydelse för inflyttningen är olika stor i olika delar av länet. De nybyggda lägenheterna blir bebodda olika snabbt och med varierande täthet. Boendetätheten defineras här som boende per lägenhet. Hur många som flyttar in i varje lägenhet beror förstås också på hur stor lägenheten är med avseende på boyta och antal rum. Detta har inte varit möjligt att beräkna, vilket gör att det inte går att säga något om eventuell trångboddhet. Antalet boende per nyproducerad lägenhet beror också på vilken bostadstyp det rör sig om. Småhus (villor eller radhus) är oftast större än lägenheter i flerbostadshus (bostads- eller hyresrätter). De bör således generera fler inflyttade än lägenheter i flerbostadshus. Detta är dock inte alltid entydigt om man studerar antalet boende i nya lägenheter per kommun. Lidingö kommun hade högst genomsnittligt antal boende per nyproducerad lägenhet (2,66) under åren 2010 och 2011. Det höga genomsnittet beror säkerligen på att det endast är småhus som färdigställts i kommunen, totalt 38 stycken, under de två åren. I Stockholms stad, där det nybyggda beståndet till 95 procent bestod av 46
lägenheter i flerbostadshus, var det genomsnittliga antalet boende per nyproducerad lägenhet endast 1,34, vilket är vad som kan förväntas i flerbostadshus. Tabell 13. Stockholms län Boende 2011-12-31 i nyproducerade lägenheter 2010 2011 per kommun Kommun Nyproducerade lägenheter Antal boende Boende per i flerbostadshus i småhus Totalt nyprod lgh Lidingö 0 38 38 101 2,66 Danderyd 0 24 24 61 2,54 Österåker 41 119 160 400 2,50 Ekerö 12 174 186 404 2,17 Södertälje 113 159 272 522 1,92 Solna 342 0 342 621 1,82 Nacka 111 186 297 499 1,68 Norrtälje 56 122 178 284 1,60 Vaxholm 0 30 30 47 1,57 Salem 72 31 103 159 1,54 Tyresö 131 84 215 297 1,38 Stockholm 6 402 312 6 714 8 978 1,34 Täby 309 141 450 554 1,23 Huddinge 0 356 356 435 1,22 Nykvarn 33 34 67 74 1,10 Upplands Väsby 210 74 284 308 1,08 Vallentuna 72 202 274 244 0,89 Sigtuna 541 189 730 575 0,79 Botkyrka 249 388 637 473 0,74 Järfälla 286 110 396 238 0,60 Upplands-Bro 197 87 284 169 0,60 Sollentuna 621 83 704 290 0,41 Värmdö 36 19 55 22 0,40 Sundbyberg 56 75 131 37 0,28 Haninge 144 37 181 41 0,23 Nynäshamn 150 68 218 31 0,14 Totalt 10 184 3 142 13 326 15 864 Osäkerhet i statistiken Statistiken har vissa begränsningar, då det är möjligt att redovisa nya lägenheter på som lägst fastighetsnivå. Det kan finnas äldre hus på samma fastighet som de nyproducerade till vilka det också förekommer inflyttning. Viss nyproduktion kan också avse till- eller påbyggnad av befintligt bestånd. Det ger en överskattning av antalet inflyttare i nybyggda hus. För att så långt som möjligt undvika detta problem har statistik endast inhämtats om inflyttning som skett maximalt 90 dagar före färdigställd byggnation. De flesta av flyttningarna under denna tidsperiod antas gå till det nya bostadsbeståndet. Större projekt kan ha färdigställts i olika omgångar men rapporterats när hela projektet är klart. Detta ger en underskattning av antalet inflyttare i nybyggda hus. Det kan alltså finnas boende i lägenheter som kommer att rapporteras som färdigställda först nästa år. Rapporteringen av färdiga småhus är ibland komplicerad för kommunerna och här finns en eftersläpning i statistiken. Viss fördröjning kan också förekomma vid rapportering av flyttningar. Uppgifter som visar att antalet boende är lägre än antalet nyproducerade lägenheter gör att någon av ovanstående orsaker kan misstänkas. 47
Lägenhetsregistret och folkbokföring på lägenhet I Sverige har det till och med 1990 genomförts ett flertal folk- och bostadsräkningar, där hushållen fick en enkät att besvara. Dessa undersökningar var mycket resurskrävande. Som ett led i arbetet med att förenkla insamlingen har en statistikreform med syfte att möjliggöra framställning av registerbaserad hushålls-, boende- och bostadsstatistik antagits. Den nya metoden innebär att samkörning av olika register görs och för att detta ska vara möjligt behövs bland annat ett lägenhetsregister och att befolkningen folkbokförs på lägenhet i stället för, som tidigare, på fastighet. Arbetet med den registerbaserade hushålls-, boende- och bostadsstatistiken har pågått sedan slutet av 1990-talet. Dock saknades länge en lagstiftning, men efter flera år antogs den 1 juli 2006 Lag (2006:378) om lägenhetsregister och efter ytterligare något år utfärdades föreskrifter i form av Förordning (2007:108) om lägenhetsregister. Därmed var grunden för att fortsätta arbetet etablerad. I genomförandet deltar Lantmäteriet, Skatteverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges kommuner och SCB men även fastighetsägare och hyresgäster är viktiga parter i uppbyggnaden och förvaltningen av registret. Det praktiska arbetet med registeruppbyggnaden hos Lantmäteriet innebär bland annat att ge varje lägenhet ett nummer och att koppla de boende till sin bostads lägenhetsnummer, vilket ibland inneburit hantering av vissa problem som till exempel icke unika adresser, felaktiga lägenhetsnummer samt felaktigheter i folkbokföringsregistret och fastighetsregistret. Skatteverket genomför komplettering av lägenhetsnummer i folkbokföringen och Sveriges Kommuner och Landsting samordnar arbetet gentemot Sveriges kommuner, vilka ajourhåller Lantmäteriets lägenhetsregister. Lantmäteriet förvaltar registret över lägenheter och SCB sköter statistikproduktionen. Den nya registerbaserade metoden med lägenhetsregister och folkbokföring på lägenhet ska bland annat användas för att uppfylla internationella krav. Sverige har som medlemsland i EU skyldighet att leverera statistik avseende befolkning, hushåll och bostäder (Census) vart tionde år. Första referenstidpunkt är 2011. Därutöver ska uppgifterna användas för löpande publicering av nationell hushålls-, boende- och bostadsstatistik och kan även användas för framställning av planeringsunderlag på regional nivå avseende till exempel bostadsförsörjning och resursfördelning. Statistik från dessa källor beräknas kunna vara tillgänglig med start under hösten 2013. 48
Befolkningsutvecklingen i länet till 2045 Detta avsnitt redovisar resultatet av den befolkningsprognos som tagits fram för Stockholms län till år 2045. Denna prognos och den tidigare presenterade länsprognosen till år 2021 följer varandra under de år som är gemensamma. Utöver en huvudprognos har även alternativa prognoser tagits fram. Dessa redovisas i kapitel 4. 2011 påbörjades också ett utvecklingsarbete med långsiktiga kommunprognoser till år 2040. Även här följer prognoserna varandra under åren som är gemensamma, och efter de tio första åren antas bostadsbyggnadsplanerna ligga på ett genomsnitt av tidigare års planer. De första kommunresultaten redovisas i Demografisk rapport 2012:2 (TMR). Inledning Demografiska prognoser för länet för längre perioder än 10 år har gjorts sedan år 2007, först fram till 2025, sedan till 2030 och från 2010 till år 2040. ets länsprognos 2045 baseras på den årliga 10-åriga länsprognosen och SCB:s senaste antaganden för riket publicerade i Sveriges framtida befolkning 2012 2060, Demografiska rapporter 2012:2 24 (SCB). På den regionala nivån utgör de analyser, prognoser och framskrivningar som görs av EU/Eurostat 25 och de regionala demografiska forskningsprojekten inom EU, till exempel ESPON 26 viktiga underlag för bedömningarna. Därutöver görs också kvalificerade beräkningar och analyser av UN Population Division 27, IAOS 28 och U.S. Census Bureau 29. Kvalificerad migrationsforskning bedrivs vid många institut i världen, exempelvis MPI, Migration Policy Institute 30 i Washington DC och Global Utmaning 31 i Stockholm, för att nämna ett par, och i många andra länder i Europa och världen studeras aspekter på den demografiska utvecklingen ingående i mängder av projekt 32. De långsiktiga internationella analyserna utgör basen för uppskattningarna av den globala utvecklingen av migration, fruktsamhet och livslängd som kan komma att påverka Sverige och Stockholmsregionen i framtiden och är således en väsentlig grund i arbetet med de regionala antagandena och förståelsen för utvecklingen i Stockholmsregionen både på kort och på längre sikt. I ett större perspektiv kan migration aldrig bota låga födelsetal. Trots en regionalt gynnsam demografisk utveckling kommer därför den demografiska transitionen också att påverka Sverige och Stockholmsregionen i framtiden. Med sjunkande fruktsamhet, lägre födelsetal och stigande faktisk livslängd i omvärlden, framför allt i Europa, så kommer många länder i Sveriges omgivning snart att minska sin befolkning. Åldersstrukturen förskjuts mot färre yngre, fler äldre och färre i arbetsföra åldrar. Många länder och regioner kommer att bli beroende av en omfattande inflyttning för att dämpa skevheten i försörjningskvoten. Hög inflyttning 24 http://www.scb.se/pages/publishingcalendarviewinfo 259923.aspx?PublObjId=16592 25 http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/population/introduction 26 http://www.espon.eu/main/menu_projects/menu_espon2006projects/menu_thematicprojects/demographictr ends.html 27 http://www.un.org/esa/population/publications/longrange2/worldpop2300final.pdf 28 http://isi.cbs.nl/iaos/conferences/2011iaos-belfastsatellite-flyer.pdf, http://www.nisra.gov.uk/iaos/conferencepapers.html 29 http://www.census.gov/people/ 30 http://www.migrationpolicy.org 31 http://www.globalutmaning.se 32 http://www.iussp.org/, http://www.eaps.nl/index.php 49
innebär att ålderspyramiden förstärks i de flyttningsbenägna åldrarna, vilket i sin tur innebär en kraftig ökning av antalet pensionärer längre fram. Stockholmsregionen har för närvarande en puckel kring 37-årsåldern vilket kommer att medföra en äldreboom om cirka 30 år. Andra länder och regioner med jämförbara migrationsoch ålderstrukturer gör liknande prognoser och drar liknande slutsatser. Ett halvdussin länder i Europa, däribland Sverige, har idag relativt hög fruktsamhet vilket innebär en fruktsamhet kring reproduktionsnivån 2,1 barn per kvinna. Ett dussintal länder i Europa har en fruktsamhet mellan drygt 1 och 1,5 barn per kvinna vilket innebär att varje kvinna ersätter sig själv och högst 0,5 person till. Babyboomen från andra världskriget syns i många länders ålderstrukturer och kommer att ge upphov till åtskilliga pensionärer framöver och senare födelseunderskott, i synnerhet i Europa. I Sverige syns tydliga spår av 40-talisterna, deras barn 60-talisterna och sedan barnbarnen 90-talisterna. I ålderstrukturen för Sverige syns dessvärre också tydligt följderna av att fruktsamheten rasade från 2,1 under babyboomsåren kring 1991 ner till cirka 1,5 under krisåren 1993 1999. Efter raset i fruktsamhet var födelseöverskottet i Sverige negativt under ett antal år men folkökningen höll sig över nollstrecket tack vare viss invandring. Detta ras syns fortfarande i länsprognos -2045 även om man sannolikt, genom den multiregionala prognosmodellen, kan förvänta sig att åtskilliga födda 1993 1999 som senare närmar sig de flyttbenägna åldrarna kommer att flytta till länet under ett antal år längre fram. Variationerna i kohortstorlekar består och babyboomen från tidigt 1990-tal kommer senare att ge upphov till stora kullar barnbarnsbarn till 40-talisterna. I de senaste beräkningarna av fruktsamheten i Sverige har uppjusteringar gjorts då det idag inte verkar som om fruktsamheten kommer att sjunka fullt så mycket som tidigare antagits. Dessa mycket små uppjusteringar får stora konsekvenser för födelsetalen framöver. Barnen till de tidiga 90-talisterna blir betydligt fler än tidigare beräknats. I förlängningen ger detta så småningom också fler personer i flyttbenägna åldrar, vilket sammantaget innebär att cirka 30 procent av rikets uppräkning av den framtida folkmängden till följd av de nya antagandena kan beräknas tillfalla Stockholms län. Fruktsamhetens små decimaler får alltså stora konsekvenser. Likaså ger en längre livslängd betydligt fler äldre. Den mest osäkra faktorn är som alltid den internationella migrationen, vilket påpekas av flera länder som gjort prognoser och framskrivningar. Länsprognos 2045 2011 uppgick folkmängden i Stockholms län till nästan 2 091 000 invånare. Under de närmaste 34 åren väntas den öka med drygt 820 000 personer och uppgå till 2 914 000 år 2045. 50
Diagram 31. Stockholms län Folkmängd 2011 2045 Antal 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 2011 2016 2021 2026 2031 2036 2041 Befolkningen i Stockholms län 2011 samt förväntad utveckling 2012 2045. I genomsnitt väntas folkmängden öka med 24 200 personer per år under prognosperioden. Den största ökningen väntas under de första fem åren med en ökningstakt kring 37 000 per år. Från och med 2016 väntas folkökningen avta successivt till mitten av 2030-talet, och därefter ligga på en årlig ökning kring 18 000 personer. Att ökningstakten minskar beror under perioden 2016 till början av 2020-talet främst på en förväntad lägre invandring till riket, och därmed också till länet, samtidigt som antalet utvandrade ökar. Från och med mitten av 2020-talet och tio år framåt är det huvudsakligen ett förväntat minskat födelsenetto, till följd av minskat antal födda och ökat antal döda, som leder till att ökningstakten avtar. Diagram 32. Stockholms län Befolkningsutveckling 2011 2045 Antal 50 000 40 000 30 000 Inrikes flyttningsnetto Utrikes flyttningsnetto Födelsenetto Befolkningsökning 20 000 10 000 0-10 000 2011 2016 2021 2026 2031 2036 2041 Inrikes och utrikes flyttningsnetto, födelsenetto och total befolkningsutveckling för Stockholms län 2011 samt förväntad utveckling 2012 2045. 51
Tabell 14. Stockholms län Folkmängd och befolkningsförändringar 2011 2045 2011 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 Folkmängd 2 091 473 2 240 009 2 408 713 2 538 463 2 644 942 2 736 079 2 824 193 2 914 381 Folkökning 37 130 36 819 30 033 23 982 19 643 17 652 17 778 18 119 Födda 28 650 31 728 34 494 35 181 33 527 33 429 35 141 36 964 Döda 15 571 15 581 16 098 17 142 18 770 20 465 21 560 22 266 Födelsenetto 13 079 16 147 18 396 18 040 14 756 12 964 13 581 14 698 Inr. inflyttade 39 391 40 660 40 701 38 730 38 908 39 726 40 584 41 076 Inr. utflyttade 33 298 34 218 36 207 37 197 38 284 39 395 40 895 42 216 Inrikes flyttningsnetto 6 093 6 441 4 494 1 533 623 330-312 -1 140 Invandrade 31 562 31 261 25 782 23 431 23 445 23 666 23 992 24 294 Utvandrade 13 877 17 030 18 639 19 022 19 181 19 307 19 483 19 733 Utrikes flyttningsnetto 17 685 14 231 7 143 4 409 4 264 4 359 4 509 4 561 Totalt flyttningsnetto 23 778 20 672 11 636 5 942 4 887 4 689 4 197 3 421 Åldersfördelningen i Stockholms län kommer att förändras under den långa prognosperioden. 2045 beräknas andelen äldre vara större och andelen i de yngsta åldrarna vara mindre än 2011. Jämfört med riket 2045 förväntas länet ha en högre andel i de yngre åldrarna och en lägre andel äldre. Diagram 33. Stockholms län Befolkningens åldersfördelning 2011 och 2045 jämfört med riket 2045 Procent 1,8 1,6 1,4 1,2 Stockholms län 2011 Stockholms län 2045 Riket 2045 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Åldersfördelning i Stockholms län 2011 samt förväntad åldersfördelning i länet och riket 2045. Ålder Befolkningen väntas öka i samtliga åldersgrupper mellan 2011 och 2045. Ökningen varierar dock för olika åldersgrupper. De största antalsmässiga ökningarna, över 60 000 personer per femårsklass, förväntas för åldrarna 50 54, 55 59, 70 74 och 75 79 år. 52
Diagram 34. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning 2011 och 2045 Befolkningspyramid för Stockholms län år 2011 och 2045. Faktisk åldersstruktur 2011 samt förväntad åldersstruktur 2045. Befolkningen i åldern 0 12 år i Stockholms län förväntas öka med 105 000 personer mellan 2011 och 2045, vilket motsvarar en ökning med 31 procent. Antalet barn i åldern 0 5 år väntas öka med 42 300 personer eller 25 procent, och antalet 6 9- åringar väntas öka med 31 800 personer eller 31 procent. Största relativa ökningen, 48 procent, förväntas för barn i åldern 10 12 år som antalsmässigt ökar med 31 300 personer. Diagram 35. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 0 5 år, 6 9 år och 10 12 år 2011 2045 Antal 250 000 200 000 150 000 100 000 0-5 år 50 000 6-9 år 10-12 år 0 2011 2016 2021 2026 2031 2036 2041 Befolkningen i Stockholms län i åldrarna 0 5 år, 6 9 år och 10 12 år 2011 samt förväntad utveckling 2012 2045.. 53
Befolkningen i åldern 13 19 år väntas under perioden 2011 2045 öka med 67 200 personer, vilket motsvarar en ökning med 40 procent. Antalet 13 15-åringar förväntas öka med 33 000 personer eller 51 procent, och antalet ungdomar 16 19 år väntas öka med 34 200 personer eller 34 procent. Diagram 36. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 13 15 år och 16 19 år 2011 2045 Antal 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 13-15 år 16-19 år 0 2011 2016 2021 2026 2031 2036 2041 Befolkningen i Stockholms län i åldrarna 13 15 år och 16 19 år 2011 samt förväntad utveckling 2012 2045. Befolkningen i arbetsför ålder 20 64 år väntas öka under de kommande 35 åren med 30 procent till 1 648 000 personer år 2045. Antalet i åldern 20 39 år förväntas öka med 176 000 personer eller 29 procent, och åldersgruppen 40 64 år väntas öka med 202 000 personer eller 30 procent. Diagram 37. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 20 39 år och 40 64 år 2011 2045 Antal 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 20-39 år 40-64 år 0 2011 2016 2021 2026 2031 2036 2041 Befolkningen i Stockholms län i åldrarna 20 39 år och 40 64 år 2011 samt förväntad utveckling 2012 2045. Antalet personer som är 65 år eller äldre väntas under perioden 2011 2045 öka med 272 000 personer, vilket motsvarar en ökning med 86 procent. Gruppen 65 79 år 54
förväntas öka med 156 000 personer eller 67 procent, medan gruppen 80 år eller äldre, som väntas öka med 116 000 personer, mer än fördubblas. Diagram 38. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 65 79 år och 80 år eller äldre 2011 2045 Antal 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 65-79 år 80+ år 0 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 Befolkningen i Stockholms län i åldrarna 65 79 år och 80 år eller äldre 2011 samt förväntad utveckling 2012 2045. Som ett resultat av att antalet personer i icke arbetsför ålder förväntas öka mer än antalet personer i arbetsför ålder, ökar även den demografiska försörjningskvoten. Totalt sett väntas försörjningskvoten öka från 0,65 år 2011 till 0,77 år 2045. Den del av försörjningskvoten som personer i åldern 65 år eller äldre svarar för väntas öka för varje år under hela prognosperioden, från 0,25 till 0,36. Kvoten för befolkningen i åldern 0 19 år väntas pendla mellan 0,39 och 0,44, och vara som högst kring år 2030. Diagram 39. Stockholms län Försörjningskvotens utveckling 1980 2045 Försörjningskvot 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Totalt 0-19 år 65+ år 0,0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 Försörjningskvoten i Stockholms län 1980 2011 samt förväntad utveckling 2012 2045. Försörjningskvoten för 0 19 år är antalet personer i åldern 0 19 i relation till antalet personer i åldern 20 64 år. Försörjningskvoten för personer som är 65 år eller äldre beräknas på motsvarande sätt. 55
Som nämnts tidigare varierar benägenheten att få barn mellan olika födelsegrupper. I nuläget är den summerade fruktsamheten i länet lägst för stockholmsfödda kvinnor, och högst för utrikesfödda kvinnor. Detta mönster väntas bestå under prognosperioden. Under de närmaste åren förväntas fruktsamheten för samtliga födelsegrupper öka något, för att därefter sjunka till nuvarande nivåer i slutet av perioden. 2045 väntas de stockholmsföddas fruktsamhet ligga på 1,82 barn per kvinna. För utomlänsfödda och utrikesfödda kvinnor beräknas fruktsamheten samma år vara 1,97 respektive 2,04. Diagram 40. Stockholms län Summerad fruktsamhet 2011 2045 efter födelsegrupp Summerad fruktsamhet 2,25 2,00 1,75 1,50 1,25 1,00 0,75 0,50 0,25 Födda i Stockholms län Födda i övriga riket Födda i utlandet Riket 0,00 2011 2016 2021 2026 2031 2036 2041 Summerad fruktsamhet för kvinnor i Stockholms län efter födelsegrupp 2011 samt förväntad utveckling 2012 2045. 56
3. Validering av tidigare prognoser Vid användningen av befolkningsprognoser gäller det att ha i åtanke att prognoser är osäkra på lång sikt. Det är alltid lättare att prognostisera ett år än flera år framåt, vilket illustreras av diagrammet nedan. Här jämförs åtta prognoser för Stockholms län gjorda åren 2004 2011 för år 2011 mot det faktiska utfallet 2011 efter befolkningens ålder. Det syns tydligt att skillnaderna är som störst för befolkningen i flyttningsbenägna åldrar samt för befolkningen i de allra yngsta åldrarna. De tidigaste prognoserna för länet underskattade fruktsamheten år 2011. Prognoserna som gjordes åren 2004 2007 underskattade antalet födda med mellan 1 000 och 1 900, vilken ledde till en ganska stor underskattning av antalet barn i unga åldrar. Prognosen som togs fram 2011 underskattade födelseantalet med 384 barn. Diagram 41. Stockholms län Differens i antal personer mellan prognoser gjorda 2004 2011 för år 2011 och det faktiska utfallet 2011 efter ålder Antal 2 000 1 000 0 2004-1 000-2 000-3 000 2005 2006 2007 2008 2009 2010-4 000 2011 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100+ Ålder Differens mellan prognos och utfall för Stockholms län 2011. Positivt värde motsvarar en överskattning i prognosen, negativt värde en underskattning. Totalt sett överskattade prognosen gjord 2011 folkmängden i länet samma år med 4 302 personer. De relativa skillnaderna var dock större om man ser till vissa specifika åldrar, exempelvis överskattades antalet 24-åringar med 436 personer. Flyttningar är den komponent som är svårast att prognostisera. Den största osäkerheten finns i åldrarna 20 30 år, till vilka flyttningarna är starkt koncentrerade. Ett felaktigt antagande om flyttningar påverkar också antalet födda barn i prognosen. De minsta skillnaderna mellan prognos och utfall fanns i de högsta åldrarna, vilket beror på att flyttningarna i de åldersgrupperna är färre och 57
oftast sker inom länet. Det är även svårt att några år framåt prognostisera barn i de allra yngsta åldrarna, eftersom dessa barn inte är födda då prognosen tas fram utan beräknas med hjälp av fruktsamhetsantaganden. Jämförelse av årets prognos mot prognosen 2011 I texten och diagrammen nedan redovisas resultaten av en jämförelse mellan årets läns- och kommunprognoser med förra årets prognoser för perioden 2011 2020. Värdena för år 2011 i årets prognos är samma värden som det faktiska utfallet. Jämfört med förra årets huvudprognos för länet har i årets huvudprognos en uppjustering av antagandet om fruktsamheten under prognosperioden gjorts. Därtill beräknas antalet döda under perioden ligga på en lägre nivå än i 2011 års prognos. Invandringen antas i 2012 års prognos sjunka mer i slutet av perioden än i förra årets prognos. Nedan redovisas mer i detalj utvecklingen för de olika befolkningskomponenterna. Förra årets länsprognos överskattade 2011 års befolkning med 4 302 personer. Skillnaden mellan prognos och utfall berodde på att de för en befolkningsökning positiva flyttningskomponenterna samverkade med de negativa för att öka differensen. Sålunda överskattades den inrikes inflyttningen och invandringen, medan den inrikes utflyttningen och utvandringen underskattades. I årets prognos beräknas befolkningen ha en något högre tillväxttakt än i 2011 års prognos under hela prognosperioden utom åren 2012 och 2020. För år 2020 innebär det att folkmängden förväntas vara något större, 6 300 personer, i 2012 års prognos jämfört med förra årets prognos. Diagram 42. Stockholms län Jämförelse av länets folkmängd mellan prognoserna framtagna 2011 och 2012 Antal 2 500 000 2 400 000 2 300 000 2 200 000 2 100 000 2011 års prognos 2012 års prognos 2 000 000 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Folkmängden i Stockholms län under prognosperioden enligt prognoserna framtagna 2011 respektive 2012. Att jämföra befolkningsutvecklingen i en åldersgrupp under respektive prognosperiod (för 2011 års prognos perioden 2010 2020 och för 2012 års prognos 2011 2021) kan resultera i rätt stora skillnader. Som exempel förväntades i förra årets prognos andelen i åldern 10 12 år öka med 39 procent mellan 2010 och 2020, medan samma åldersgrupp i årets prognos väntas öka med 35 procent mellan 2011 58
och 2021. Orsaken till skillnaden i exemplet ovan är framförallt att födelsekohorterna varit av olika storlek, och inte olika antaganden i prognoserna. För att jämföra hur lika eller olika prognosernas utfall är studeras istället ett gemensamt prognosår för bägge prognoserna. Jämförs den förväntade ålderssammansättningen för länets befolkning år 2020 enligt årets respektive förra årets prognos är differenserna störst för personerna i de yngsta åldrarna (som är födda under prognosperioden). I 2012 års prognos beräknas 2020 mellan 500 och 1 100 fler barn finnas i åldrarna mellan 0 och 7 år än i förra årets prognos, en effekt av olika antaganden om fruktsamheten i prognoserna. Ett något lägre antal av befolkningen beräknas i årets prognos än i förra årets prognos vara i åldrarna mellan 20 och 35 år, delvis ett resultat av den förmodade lägre invandringen i slutet av prognos-perioden. De minskade dödsriskerna i årets prognos leder till att antalet i de högre åldrarna 2020 beräknas vara något större än i förra årets prognos. Diagram 43. Stockholms län Jämförelse av befolkningens ålderssammansättning 2020 mellan prognoserna framtagna 2011 och 2012 Antal 45 000 40 000 35 000 2011 års prognos 2012 års prognos 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Ålder Åldersfördelning för befolkningen i Stockholms län under prognosperioden enligt prognoserna framtagna 2011 respektive 2012. Antalet födda år 2011 underskattades i 2011 års prognos med 512 barn. Utfallet för första halvåret 2012 indikerar att antalet födda barn blir något lägre än vad som prognostiserades förra året för 2012. Att antalet födda ligger på en högre nivå i årets prognos jämfört med förra årets prognos under resten av perioden beror främst på ett högre antagande om fruktsamhetstalen i årets riksprognos än i förra årets riksprognos. 59
Diagram 44. Stockholms län Jämförelse av antalet födda mellan prognoserna framtagna 2011 och 2012 Antal 36 000 34 000 32 000 30 000 28 000 26 000 2011 års prognos 2012 års prognos 24 000 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Antalet födda i Stockholms län under prognosperioden enligt prognoserna framtagna 2011 respektive 2012. Antalet döda år 2011 överskattades med 1 person i förra årets länsprognos, och var den komponent som hade bäst träffsäkerhet. Utfallet för första halvåret 2012 indikerar att antalet döda 2012 kommer att bli färre än vad som förväntades för 2012 i förra årets prognos. Antalet döda beräknas även under resten av perioden ligga på en lägre nivå än i 2011 års prognos, en följd av bland annat sänkta dödstal i årets riksprognos. Diagram 45. Stockholms län Jämförelse av antalet döda mellan prognoserna framtagna 2011 och 2012 Antal 17 000 16 500 16 000 15 500 15 000 14 500 2011 års prognos 2012 års prognos 14 000 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Antalet döda i Stockholms län under prognosperioden enligt prognoserna framtagna 2011 respektive 2012. Den inrikes inflyttningen till länet år 2011 överskattades förra året med 504 personer. Överskattningen var störst för gruppen utrikesfödda, vars inrikes inflyttning överskattades med 209 personer. För stockholmsfödda underskattades den med 124 personer och för utomlänsfödda, som står för 55 procent av den inrikes inflyttningen, överskattades den med 171 personer. Utfallet för första halvåret 2012 60
indikerar att den inrikes inflyttningen för 2012 blir något större än vad som förväntades för 2012 i förra årets prognos. Diagram 46. Stockholms län Jämförelse av antalet inrikes inflyttade mellan prognoserna framtagna 2011 och 2012 Antal 43 000 42 000 41 000 40 000 39 000 38 000 2011 års prognos 2012 års prognos 37 000 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Antalet inrikes inflyttade till Stockholms län under prognosperioden enligt prognoserna framtagna 2011 respektive 2012. Invandringen till länet överskattades förra året med 2 288 personer, och var den komponent som hade sämst träffsäkerhet. Överskattningen var störst, 2 350 personer, för gruppen utrikesfödda. Anledningen till överskattningen var att utfallet för första halvåret 2011 indikerade att antalet invandrade skulle bli närmare 34 000 personer för helåret. Invandringen gick dock ned kraftigt under andra halv-året. För 2012 tyder utfallet för första halvåret på att invandringen för hela året blir något lägre än vad som förväntades i förra årets prognos. Under prognosperioden följer invandringen samma mönster som invandringen antas följa i årets riksprognos, med betydligt högre invandringstal än i förra årets riksprognos. Diagram 47. Stockholms län Jämförelse av antalet invandrade mellan prognoserna framtagna 2011 och 2012 Antal 36 000 33 000 30 000 27 000 24 000 21 000 2011 års prognos 2012 års prognos 18 000 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Antalet invandrade till Stockholms län under prognosperioden enligt prognoserna framtagna 2011 respektive 2012. 61
Totalt underskattades den inrikes utflyttningen från länet med 639 personer. För stockholmsfödda, utomlänsfödda och utrikesfödda underskattades den med 305, 259 respektive 75 personer. Relativt sett var underskattningen av samma storlek för alla födelsegrupperna. Halvårsutfallet för 2012 tyder på att antalet inrikes utflyttade kommer att bli nästan 900 fler än vad som förväntades i förra årets prognos för 2012. Diagram 48. Stockholms län Jämförelse av antalet inrikes utflyttade mellan prognoserna framtagna 2011 och 2012 Antal 37 000 36 000 35 000 34 000 33 000 32 000 31 000 2011 års prognos 2012 års prognos 30 000 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Antalet inrikes utflyttade från Stockholms län under prognosperioden enligt prognoserna framtagna 2011 respektive 2012. Antalet utvandrade från länet underskattades i förra årets prognos med 1 657 personer. Det var framförallt en underskattning av utvandringen bland utrikesfödda, med 1 136 personer. Utvandringen bland stockholmsfödda och utomlänsfödda underskattades med 360 respektive 162 personer. Anledningen till underskattningen var att utfallet för första halvåret 2011 indikerade att antalet utvandrade skulle bli drygt 12 000 personer för helåret. Utvandringen ökade dock kraftigt under andra halvåret. Utfallet för första halvåret 2012 tyder på att antalet utvandrade hamnar på en något högre nivå än den som beräknades i förra årets prognos för 2012. Antalet förväntas öka under prognosperioden, bland annat som en följd av hög invandring och ökande befolkning. 62
Diagram 49. Stockholms län Jämförelse av antalet utvandrade mellan prognoserna framtagna 2011 och 2012 Antal 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 2011 års prognos 2012 års prognos 10 000 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Antalet utvandrade från Stockholms län under prognosperioden enligt prognoserna framtagna 2011 respektive 2012. Vid en jämförelse mellan förra årets kommunprognoser för år 2011 och de faktiska folkmängderna 2011 framgår att den antalsmässiga differensen var störst för Sigtuna kommun. Invånarantalet överskattades i prognosen med 796 personer. Underskattningen av befolkningen var störst, 151 personer, för Upplands-Bro kommun. Även relativt sett överskattades folkmängden mest för Sigtuna kommun. Överskattningen i förra årets prognos uppgick till 1,9 procent jämfört med den faktiska folkmängden 2011. Beträffande de övriga kommunerna där folkmängden i prognosen översteg den faktiska folkmängden, var överskattningen 0,8 procent eller mindre. Den största relativa underskattningen, 0,6 procent, av folkmängden gjordes för Upplands-Bro kommun. För länets största kommun, Stockholm, överskattades befolkningen med 608 personer, vilket motsvarar 0,07 procent. 63
Diagram 50. Stockholms län Jämförelse mellan kommunprognoserna gjorda 2011 för år 2011 och faktiskt utfall 2011 Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker -200 0 200 400 600 800 1 000 Antal Differens i antal personer mellan kommunprognoser gjorda 2011 för år 2011 och utfall för kommunerna i länet 2011. Positivt värde motsvarar en överskattning i prognosen. 64
Diagram 51. Stockholms län Jämförelse (i procent) mellan kommunprognoserna gjorda 2011 för år 2011 och faktiskt utfall 2011 Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker -1,0-0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 Procent Relativ differens i procent mellan kommunprognoser gjorda 2011 för år 2011 och utfall för kommunerna i länet 2011. Positivt värde motsvarar en överskattning i prognosen. 65
4. Alternativa prognoser Alternativa prognoser används för att belysa osäkerheten i prognosen, men även för att ge en bild av vad som händer med befolkningen under olika (realistiska) antaganden. På länsnivå har två prognoser med olika tillväxttakt tagits fram, en med låg tillväxttakt och en med hög. Därutöver har även tre prognoser med alternativ fruktsamhet och en med ett alternativt invandringsscenario tagits fram. På kommunnivå har en alternativ prognos tagits fram som exkluderar kommunernas planerade nybyggnation i prognosmodellen. Genom att jämföra med den vanliga byggbaserade kommunprognosen fås en uppfattning om hur nybyggnationen påverkar befolkningstillväxten. Prognoser med hög och låg befolkningstillväxt I den alternativa prognosen med hög befolkningstillväxt väntas tillväxten ligga på 1,9 procent per år. I alternativet med låg tillväxttakt väntas tillväxten ligga på 0,2 procent per år. En befolkningstillväxt på 0,2 procent är den lägsta och 1,9 procent är den högsta tillväxten sedan år 1974. Folkmängden år 2045 väntas i det höga alternativet uppgå till 3 985 000 personer, vilket innebär en ökning med 1 894 000 personer under prognosperioden. I lågalternativet väntas folkmängden år 2045 uppgå till 2 269 000 personer, vilket motsvarar en ökning på 177 000 personer. Jämfört med folkmängden i huvudalternativet blir antalet personer i högalternativet 1 070 000 fler, medan folkmängden i lågalternativet blir 646 000 personer färre år 2045. Diagram 52. Stockholms län Folkmängd efter olika tillväxttakter 2011 2045 Antal 4 500 000 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 Hög tillväxt Huvudantagande Låg tillväxt 0 2011 2016 2021 2026 2031 2036 2041 Befolkningsutveckling under prognosperioden efter olika antaganden om tillväxt. Tillväxten antas ligga på 1,9 procent i den alternativa prognosen med hög tillväxt och 0,2 procent i den alternativa prognosen med låg tillväxt. 66
Alternativa antaganden för fruktsamhet För att undersöka fruktsamhetens påverkan på antalet födda i länet och dess framtida befolkning har prognoser med olika antaganden för fruktsamheten tagits fram. I en prognos har den summerade fruktsamheten antagits ligga på 1,48 barn per kvinna. Detta var nivån år 1999, och är den lägsta fruktsamheten i Stockholms län under de senaste 25 åren. En annan prognos har tagits fram med fruktsamhetsantagandet 2,1 barn per kvinna, samma som reproduktionsnivån. Därutöver har en tredje prognos som bygger på förra årets riksprognos tagits fram. I huvudalternativet bygger den framtida fruktsamheten i Stockholms län till viss del på antagandena i 2012 års riksprognos. Jämfört med 2011 års riksprognos är fruktsamheten i årets riksprognos högre för alla år utom för 2012. Det innebär att i den alternativa prognosen kommer den summerade fruktsamheten att ligga på en lägre nivå för alla år utom 2012. Diagram 53. Stockholms län Antal födda efter olika fruktsamhetsantaganden 2012 2045 Antal 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 Huvudantagande 10 000 Fruktsamhet=1.48 Fruktsamhet=2.1 5 000 Fruktsamhet förra riksprog 0 2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 Antalet födda under prognosperioden efter fyra olika antaganden om fruktsamhet. I prognosen med en summerad fruktsamhet på 1,48 beräknas det födas 885 000 barn under prognosperioden vilket kan jämföras med 1 155 000 barn i huvudalternativet. Om fruktsamheten under hela prognosperioden antas ligga på 2,1 barn per kvinna beräknas antalet födda barn under perioden bli 1 259 000. Motsvarande antal i prognosen som baseras på den tidigare riksprognosen är 1 108 000. I genomsnitt beräknas det i de olika alternativa prognoserna födas 26 000 (1,48), 37 000 (2,1) respektive 32 600 (tidigare risprognos) barn per år. Vilket kan jämföras med huvudalternativets snitt på 34 000 barn per år. 67
Diagram 54. Stockholms län Folkmängd efter olika fruktsamhetsantaganden 2011 2045 Antal 3 100 000 2 900 000 2 700 000 2 500 000 2 300 000 2 100 000 Huvudantagande 1 900 000 Fruktsamhet=1.48 Fruktsamhet=2.1 1 700 000 Fruktsamhet förra riksprog 1 500 000 2011 2016 2021 2026 2031 2036 2041 Befolkningsutveckling under prognosperioden efter fyra olika antaganden om fruktsamhet. I den alternativa prognosen med en summerad fruktsamhet på 1,48 beräknas folkmängden år 2045 uppgå till 2 723 000 personer. I prognosen med en summerad fruktsamhet på 2,1 och en fruktsamhet som baseras på den gamla riksprognosen beräknas motsvarande bli 2 991 000 respektive 2 880 000 personer. I huvudalternativet beräknas folkmängden vid prognosperiodens slut hamna på 2 914 000 personer. Ett alternativt fruktsamhetsscenario påverkar redan på kort sikt befolkningen i de yngre åldrarna, och på längre sikt givetvis även befolkningen i äldre åldrar. I diagrammet visas hur befolkningen i åldersgruppen 0 10 år utvecklas under prognosperioden. Diagram 55. Stockholms län Folkmängd i åldern 0 10 år efter olika fruktsamhetsantaganden 2011 2045 Antal 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 Huvudantagande 100 000 Fruktsamhet=1.48 Fruktsamhet=2.1 50 000 Fruktsamhet förra riksprog 0 2011 2016 2021 2026 2031 2036 2041 Befolkningsutveckling i åldersgruppen 0 10 år under prognosperioden efter fyra olika antaganden om fruktsamhet. 68
Antalet barn i åldersgruppen 0 10 år väntas i prognosen med en fruktsamhet på 1,48 barn per kvinna bli 83 900 färre år 2045 än i huvudprognosen. I prognosen med en fruktsamhet på 2,1 barn per kvinna beräknas antalet bli 37 300 fler. Skillnaden mellan länsprognosen som baseras på den gamla riksprognosen (alternativ prognos) och den nya riksprognosen (huvudalternativet) är mindre och det beräknas finnas 16 100 barn fler med de nya antagandena i jämförelse med de gamla. Alternativt antagande för invandring I detta avsnitt har en prognos med ett alternativt invandringsscenario tagits fram. För att få en uppfattning om den framtida invandringen till Stockholms län används de senaste årens invandring i kombination med riksprognosens antaganden. Som ett led i att ta fram antalet invandrade till länet beräknas andelen invandrade som flyttar till länet av den totala invandringen till Sverige. Invandrarna delas upp i utrikesfödda och inrikesfödda, som i sin tur delas upp i ytterligare grupper. I den alternativa prognosen har justeringar för andelen utrikesfödda som flyttar till Stockholms län gjorts. De utrikesfödda har delats in i grupperna Norden exklusive Sverige, EU exklusive Norden, Europa exklusive EU och Norden samt länder utom Europa med hög, medel respektive låg HDI (Human Development Index). I stället för att anta att invandringen från alla grupper ökar eller minskar, så har den antagits minska från några och öka från andra vilket möjligen är mer realistiskt. I grupperna EU exklusive Norden, Europa exklusive EU och länder med hög HDI exklusive Europa har andelen justerats upp med 10 procent. I grupperna Länder med medel respektive låg HDI har andelen justerats ned med 10 procent. Andelen invandrade från Norden exklusive Sverige har lämnats orörd. Det mest orealistiska i detta scenario är förmodligen raset under en kort period kring 2020, vilket beror på den tekniska konstruktionen av de nationella antagandena och att länets andel beräknas till omkring 30 procent av rikets invandring. Diagram 56. Stockholms län Invandringen vid ett alternativt antagande om invandring 2012 2045 Antal 35000,0 30000,0 25000,0 20000,0 15000,0 10000,0 5000,0 Huvudantagande Alternativt antagande,0 2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 Antalet immigranter under prognosperioden vid ett alternativt invandringsantagande. 69
Fram till år 2018 är invandringen högre i huvudprognosen, därefter väntas invandringen i den altenativa prognosen vara störst. Vid en jämförelse över hela prognosperioden 2012 2045 väntas antalet immigranter bli 3 700 fler i den alternativa prognosen än i huvudantagandet. Eftersom skillnaderna i immigrationen är relativt små, är även differensen mellan befolkningen i de två prognoserna liten. Befolkningen i huvudprognosen väntas vara högre än den alternativa prognosen fram till 2022, därefter vänder det och befolkningen i den alternativa prognosen blir större. 2045 väntas befolkningen i den alternativa prognosen ligga på 2 917 000, i jämförelse med huvudprognosens 2 914 000. Alternativ kommunprognos I kommunprognoserna ingår det planerade bostadsbyggandet som en komponent som påverkar den framtida inflyttningen. Jämförs dessa prognoser med en enkel framskrivning av kommunernas befolkning utan hänsyn till byggplanerna framgår det vilka effekter det framtida bostadsbyggandet har på befolkningsutvecklingen. För Sundbybergs kommun är skillnaden störst i folkmängd mellan prognoserna. Då hänsyn tas till det planerade bostadsbyggandet väntas befolkningen 2021 uppgå till 61 300 personer, jämfört med 46 800 personer om ingen hänsyn tas till bostadsbyggandet. Det innebär att om befolkningen skrivs fram med det nuvarande bostadsbeståndet leder det till att befolkningsutvecklingen på tio års sikt blir 24 procent lägre. För Stockholms stad blir effekten den motsatta. Utan ett planerat bostadsbyggande väntas befolkningen om tio år uppgå till 1 020 000 personer, jämfört med 1 011 000 personer i den byggbaserade prognosen. Minst skillnad mellan de bägge prognosberäkningarna blir det för Vallentuna kommun, där differensen blir 107 personer. För att undersöka sambandet mellan bostadsbyggande och befolkningstillväxt studerades under 2010 ett antal regressionsmodeller med olika ingående variabler relaterade till byggande. 33 Modellerna visar att i kommuner som Täby, Solna, Vallentuna och Stockholm finns ett samband mellan byggnation och befolkningsförändring medan det i kommuner som Nynäshamn, Värmdö, Södertälje och Haninge inte verkar finnas något samband alls. 33 Regionplanekontoret (2010:11). Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län - Regressionsanalys. Befolkningsprognos 2010 2019. 70
Diagram 57. Stockholms län Skillnaden i total folkmängd mellan byggbaserad prognos och trendframskrivning 2021 efter kommun Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker -10 000-5 000 0 5 000 10 000 15 000 Antal Skillnaden i befolkning 2021 mellan en prognos som tar hänsyn till planerat bostadsbyggande och en prognos med enkel framskrivning. Negativa tal innebär att trendframskrivningen ger en högre befolkning än den byggbaserade prognosen. 71
5. Prognosmetodik I detta kapitel beskrivs prognosmetoden som används på läns- och kommunnivå i de prognoser som redovisas i denna rapport. Även metodiken som används för att ta fram prognoser på planområdes- och basområdesnivå beskrivs. Till skillnad från kommunprognoserna (och övriga prognoser) är befolkningen i länsprognosen uppdelad i de tre födelsegrupperna stockholmsfödda, utomlänsfödda och utrikesfödda. Hänvisningar görs i detta kapitel till SCB:s riksprognos. Mer om riksprognosen finns att läsa i rapporten Sveriges framtida befolkning 2012-2060, Demografiska rapporter 2012:2 (SCB 2012). Metod för befolkningsprognosen för Stockholms län Modellen som används för framskrivning av folkmängden är den så kallade kohortkomponentmetoden. Den innebär enkelt uttryckt att befolkningen följs genom åren kohortvis och förändras utifrån antalet födda, döda, in- och utflyttade. Formeln nedan beskriver detta mer formellt: P = t x P + t 1 x 1 t F x - t D x + I -U t P x betecknar befolkningen (antalet individer) i åldern x vid slutet av år t och beräknas genom att antalet individer i åldern x-1 vid slutet av föregående år ( minskas med antalet avlidna i åldern x under år t ( D ), utökas med antalet t x t x t x P ) t x inflyttade i åldern x under år t ( I t x ) samt minskas med antalet utflyttade i åldern x under år t ( U ). Antalet födda under år t ( F ) läggs för födelsegruppen stockholmsfödda till i åldersgruppen 0-åringar. Beräkningarna görs separat för de olika könen. In- och utflyttningar delas upp i inrikes respektive utrikes flyttningar vilka modelleras på olika sätt. Beräkningarna av komponenterna i formeln baseras på skattade ålderspecifika fruktsamhetstal, dödrisker och flyttningsrisker för respektive födelsegrupp. Dessa multipliceras med den folkmängd som kan antas vara utsatt för den aktuella händelsen under året. En person i 20-årsåldern har till exempel en relativt hög risk att flytta och en person över 80 år har en relativt stor risk att avlida. Skattningarna baseras på demografiska data i Stockholms län efter födelsegrupp, ålder och kön. För flyttningar används även demografiska data för övriga riket. Befolkningen boende i övriga riket och dess förändringskomponenter skrivs indirekt fram genom subtraktion av prognosen för Stockholms län från prognosen för riket, formelmässigt uttryckt Befolkning övriga riket = Befolkning riket enligt riksprognosen Befolkning Stockholms län för födelsegrupperna inrikes- och utrikesfödda. De inrikesfödda fördelas sedan in i födelsegrupperna stockholmsfödda och utomlänsfödda enligt kön och åldersspecifika andelar enligt tidigare observerade data. Av de boende utanför Stockholms län är i medeltal 34 4 procent stockholmsfödda och 96 procent födda i övriga landet. 34 Per åldersklass, ettårsklasser. t x t 1 x 1 72
Figur 1. Schematisk beskrivning av prognosmodellens befolkningsflöden Fruktsamhet Antalet födda i prognosen beräknas genom att den kvinnliga befolkningen i fertil ålder (14 49 år) multipliceras med åldersspecifika fruktsamhetstal för de olika födelsegrupperna. Fruktsamhetstalen baseras på antalet födda barn i Stockholms län under de senaste åren och väntas följa samma utveckling under prognosperioden som i hela riket enligt riksprognosen. 73