Rapport 2015:9 Utvärdering av utbildningssatsningen Ekonomismart
2015:9 Utvärdering av utbildningssatsningen Ekonomismart Konsumentverket 2015 Ansvarig handläggare: Agne Sandberg
Förord I augusti 2014 fattade Konsumentverket beslut om en strategi för utvärdering och lärande. Denna rapport är en av två utvärderingar som blev det omedelbara resultatet av förverkligandet av strategin. Resultaten kommer att ligga till grund för verksamhetsplaneringen för 2016. Rapporten har tagits fram av Magnus Björkström, Terese Strenger, David Rydberg och Ellen Irenaeus vid konsultföretaget Sweco Strategy på uppdrag av Konsumentverket. De har under arbetets gång fört en löpande dialog med berörda inom Konsumentverket och resultaten har diskuterats vid ett avslutande internt seminarium. Rapportförfattarna har det fulla ansvaret för rapporten och de slutsatser och förslag som förs fram. Karlstad i maj 2015 Peter Vikström Chef Analysenheten
Innehåll Förord... 3 1 Sammanfattning... 6 2 Inledning... 7 3 Kort om ekonomismart... 8 3.1 Bakgrund och finansiering... 8 3.2 Målgrupp och verksamhet... 9 4 Ramverket för utvärderingen... 11 4.1 Ambitioner, förändringsteori och utvärdering... 11 4.2 Resultat och Fikov som inriktning och avgränsning... 13 4.3 Beskrivning av fältarbete och data... 13 5 Utvärdering av Ekonomismart... 16 5.1 Perspektiv från finansiärer och tre framgångsrika kommuner... 16 5.1.1 Sammanfattande slutsatser gällande finansiärer och tre framgångsrika kommuner... 17 5.2 Ekonomismart ur de unga vuxnas perspektiv... 18 5.2.1 Information och intresse... 18 5.2.2 Utbildningens genomförande... 19 5.2.3 Utbildningens resultat på gruppen unga vuxna... 19 5.2.4 Sammanfattande slutsatser angående Unga vuxna... 20 5.3 Mottagande i kommuner som arrangerat utbildningar... 21 5.3.1 Yrkesverksamma i utbildningen... 21 5.3.2 Målrelaterad resultatredovisning... 21 5.3.3 Slutsatser kommuner som arrangerat utbildningar... 25 5.4 Övergripande slutsatser... 26 5.4.1 Samtliga mål uppfyllda... 27 6 Förslag inför framtiden... 29 6.1 Marknadsföring... 29 6.2 Finansiering... 30 6.3 Organisering... 30 6.4 Framtida utvärdering... 30
6 (32) 1 Sammanfattning Ekonomismart är en utbildningssatsning som finansieras av Folkuniversitetet, Konsumentverket, Finansinspektionen samt Sparbanksstiftelserna Kronan, Alfa och Nya. Syftet har varit att utbilda unga för att förebygga överskuldsättning samt att förbereda yrkesverksamma för att arrangera egna utbildningar. Konceptet bygger på en aktiv målgruppsanpassning där utgångspunkten är verkliga och konkreta exempel från typiska deltagares vardag. Utbildarna från Ekonomismart är själva unga och har försökt avdramatisera ämnet genom humor och genom att dela med sig av egna erfarenheter. Förutom att bedriva utbildning riktad mot unga har Ekonomismart spridit utbildningskonceptet genom att publicera utbildningsmaterial på nätet. I utvärderingen har intervjuer gjorts med aktörer på strategisk nivå, med yrkesverksamma samt med unga som deltagit i utbildningen. En enkät gjordes med alla yrkesverksamma som var delaktiga under 2013. Aktörerna på strategisk nivå är nöjda med den utveckling som de har sett och de ser gärna en fortsatt utveckling och utökning av verksamheten. Ungdomarna som deltog vittnar om en ökad kunskap och medvetenhet om konsumenträtt, sparande och överskuldsättning. Hälften av de kommuner som deltagit har i efterhand arrangerat nya utbildningar. I de kommuner där de inte har fortsatt att arbeta efter konceptet har orsakerna varit andra än att konceptet inte passar. De flesta av kommunerna har efter Ekonomismarts utbildning utökat sitt förebyggande arbete för målgruppen unga vuxna. De yrkesverksamma hävdar att de har blivit inspirerade och att de efter utbildningen ger bättre ekonomisk rådgivning. Sweco bedömer att Ekonomismart är ett effektivt koncept för att brett förebygga för en av de mest risktyngda grupperna gällande överskuldsättning. Ekonomismart har, trots att den aktiva utbildningen tar två dagar i anspråk, varit ett enkelt koncept för kommunerna att ta del. Detta eftersom experter utifrån bidragit med sakkunskap och pedagogisk kompetens samt att unga och yrkesverksamma har haft gemensam utbildning. Sweco bedömer att Ekonomismart kan stärkas och växa genom förbättringar i marknadsföring, finansiering och organisering.
7 (32) 2 Inledning Sweco överlämnar härmed en utvärdering av utbildningssatsningen Ekonomismart. Det har varit stimulerande att möta ett utvecklat utbildningskoncept som haft en mer eller mindre unik inriktning. Ekonomismart har varit mycket uppskattat bland de som på något sätt har varit i kontakt med teamet och de vi kontaktat har gärna tagit sig tid och delat med sig av sina synpunkter och upplevelser om Ekonomismart. Seniorkonsult Magnus Björkström har varit uppdragsledare. Seniorkonsulterna Terese Strenger och David Rydberg samt konsult Ellen Irenaeus har varit uppdragsmedarbetare.
8 (32) 3 Kort om ekonomismart Enligt Skuldsaneringslagen (2006:548) är budget- och skuldrådgivning en lagstadgad kommunal service som kommunen ska anordna för skuldsatta personer. Konsumentverket ska ge råd och stöd till det kommunala arbetet. Lagen säger ingenting om förebyggande arbete men i lagens förarbete, Propositionen Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande (prop 2005/06:124) står att läsa: Grundidén är att de kommunala rådgivarna genom olika former av ekonomisk rådgivning dels skall bidra till att förebygga överskuldsättning, dels skall hjälpa skuldsatta personer att finna en lösning på sina problem. Kommuner arbetar i regel med rådgivning främst när överskuldsättningen är ett faktum men utifrån lagens förarbeten är det väl motiverat att även fokusera på förebyggande arbete. 3.1 Bakgrund och finansiering Kronofogdemyndigheten publicerade en rapport 2008 som konstaterade att unga löper en avsevärt större risk att hamna i en ekonomisk sårbar situation och överskuldsättning jämfört med andra grupper 1. Samtidigt uppmärksammade initiativtagarna till Ekonomismart, Folkuniversitetet, Finansinspektionen och Konsumentverket, att det saknades ett strukturerat arbete kring kunskapshöjande åtgärder riktade mot unga inom det konsumenträttsliga och privatekonomiska området. Projektet Ekonomismart initierades därför år 2009 i syfte att bidra till att skapa medvetna konsumenter med verktyg att göra aktiva val, identifiera risker och upprätthålla en hållbar ekonomi genom hela livet. I förlängningen skulle det även minska riskerna för utanförskap och ohälsa. Under de första åren finansierades projektet av Allmänna arvsfonden, Konsumentverket, Finansinspektionen och Folkuniversitetet. År 2013 ersatte Sparbanksstiftelsen Kronan, Allmänna arvsfonden som finansiär. Ytterligare två Sparbanksstiftelser, Alfa och Nya gick in som medfinansiärer år 2014. Ekonomismart har ett kontor i Karlstad vars utbildningsteam arbetar över hela landet. I samband med att Sparbanksstiftelsen Kronan gick in i samarbetet startade också ett utbildningsteam i Växjö. Med Växjö som bas genomförs utbildningsinsatser i Småland, Blekinge och Halland. Ytterligare extra regionala satsningar kom till år 2014 genom medfinansiering från Sparbanksstiftelserna Alfa och Nya. Det nya utbildningsteamet som finansieras av Alfa och Nya genomför utbildingar i Värmlands och Örebro län samt i länsdelen Skaraborg. De har, liksom teamet med nationellt upptagningsområde, kontor i Karlstad. 1 Kronofogdemyndigheten rapport 2008:3 Överskuldsättning och ekonomiska problem bland unga
9 (32) 3.2 Målgrupp och verksamhet Ekonomismarts utbildningsteam genomför utbildningar för unga vuxna mellan 18 och 24 år. Den huvudsakliga målgruppen är unga vuxna som inte är kvalificerade för a-kasseersättning utan i stället är beroende av ekonomiskt bistånd från kommunen. Utbildningen är två dagar lång och sker i nära samarbete med kommunernas socialförvaltningar, de lokala budget- och skuldrådgivarna och konsumentvägledarna. Ekonomismart söker upp kommuner och erbjuder en avgiftsfri utbildning. Kommunen står dock för lokal, fika och lunch för deltagarna. Kommunens tjänstemän väljer ut deltagare och bjuder in dem till utbildningen. Antalet deltagare per utbildningstillfälle är mellan 15 och 25. Det läggs stort fokus på att målgruppsanpassa utbildningen genom att utgå från verkliga och konkreta exempel från typiska deltagares vardag. Utbildningen varieras genom föreläsningar och övningar där deltagarna får testa sina kunskaper. Utbildarna från Ekonomismart är själva unga och försöker avdramatisera ämnet genom humor och genom att dela med sig av egna erfarenheter. Förutom att bedriva utbildning riktad mot unga har Ekonomismart spridit utbildningskonceptet genom att publicera sitt utbildningsmaterial på nätet. Detta består av Power Point-presentationer med talmanus, övningar, quiz, faktaböcker och inspirationsfilmer. Utbildningsmaterialet är tänkt att användas av konsumentvägledare, budget- och skuldrådgivare, lärare, socialsekreterare och andra yrkesverksamma som vill arbeta förebyggande inom det privatekonomiska och konsumenträttsliga området. Materialet är särskilt anpassat för unga, men kan även användas i utbildning som riktas mot andra målgrupper. Tanken är att materialet ska kunna användas på ett flexibelt sätt genom kortare föreläsningar och workshops eller som utbildningar liknande de som Ekonomismart anordnat. Power Point-presentationen får användas för icke kommersiellt bruk för dem som vill arbeta förebyggande inom området. Dock får endast utbildningspass genomförda av Ekonomismarts egna utbildare kallas för Ekonomismart. Sedan år 2013 har Ekonomismarts verksamhet vidgats genom att Karlstadsteamet har tillhandahållit en metodstödsutbildning för yrkesverksamma i samband med genomförandet av utbildningspass för unga vuxna. De yrkesverksamma deltar under ett utbildningspass för unga vuxna och får ett antal frågeställningar om kvalitet och målgruppsanpassning att fundera kring. Efter att ha deltagit på en utbildningsdag går de yrkesverksamma en tre timmar lång kurs som består av genomgång av Ekonomismarts material, faktagenomgång av ungas situation på arbets- och bostadsmarknaden samt genomgång av pedagogiskt förhållningssätt, inställning och attityd. De yrkesverksamma får slutligen i uppdrag att genomföra ett utbildningspass i den egna kommunen.
10 (32) Summerat kan sägas att Ekonomismarts insats på plats i kommunerna syftar till att ge målgruppen en två dagars utbildning och på samma gång ge yrkesverksamma verktyg och inspiration för att fortsätta det arbetet på egen hand med, om så önskas, material från Ekonomismart. Ekonomismart har löpande utvärderat upplevelser av utbildningstillfället. Under år 2013 besvarade 745 arbetslösa unga en enkät där de fick värdera utbildningen. En skala från ett till fem användes, där fem var det bästa omdömet. Det genomsnittliga omdömet blev 4,6 vilket indikerar att ungdomarna var mycket nöjda med den utbildning de fick ta del av.
11 (32) 4 Ramverket för utvärderingen 4.1 Ambitioner, förändringsteori och utvärdering Ekonomismart har i sin verksamhet haft en tydlig teori att följa i sina insatser och i sin egen organisatoriska utveckling. Det står beskrivet i Ekonomismarts eget material att: Effektiv marknadsföring och tillräcklig finansiering är förutsättningar för utbildningarna som omgärdas av god pedagogik, kunniga utbildare och bra utbildningsmaterial. Detta ska leda till att ett antal resultatoch effektmål uppfylls på individ och organisationsnivå. Målen finns listade i figur 1. De yrkesverksamma som tar del av utbildningen representerar inte sig själva som individer utan är professionella ingångar i den organisation som arbetar förebyggande, eller som skulle kunna göra det, med målgruppen. Den förändringsteori som Sweco har identifierat från befintliga dokument har i figur 1 sammanställts till en programlogik. I programlogiken gestaltas hur insatserna förväntas leda till specifika resultat och effekter för målgruppen. Programlogiken är ramverket och styrningen för utvärderingen eftersom den bygger på de målsättningar och ambitioner som har varit vägledande för projektet. Genom att följa programlogiken svarar utvärderingen på om projektet har genomförts så som det var tänkt och om förväntade resultat har uppnåtts. Utöver Ekonomismarts egna resultatindikatorer har Sweco adderat ytterligare resultat som dels är rimliga utifrån verksamhetens sammanhang och dels utifrån dess mätbarhet.
12 (32) Figur 1. Programlogik för Ekonomismart INSATSER RESULTAT INDIVIDNIVÅ EFFEKTER INDIVIDNIVÅ Ökad medvetenhet om vardagsekonomiska frågor Utbildning för arbetslösa unga vuxna Förhöjt kritiskt tänkande inom konsumentområdet Större engagemang för vardagsekonomiska frågor Insikt i vikten om ett eget privat sparande Förändrat beteende Minskad överskuldsättning Kännedom om samhällets stödfunktioner INSATSER RESULTAT YRKESVERKSAMMA EFFEKTER ORGANISATIONS - NIVÅ Kunskap i Ekonomismarts material, upplägg och koncept Kännedom om målgruppsorienterad utbildning Utbildning för Yrkesverksamma Praktiska verktyg för att själva kunna arbeta uppsökande förebyggande enligt Ekonomismarts koncept Inspiration för att själva fortsätta arbeta förebyggande enligt Ekonomismarts koncept *Utökat förebyggande målgruppsorienterat arbete för att minska överskuldsättning *Ekonomismart har bidragit till bättre ekonomisk rådgivning till enskilda unga *Ekonomismarts koncept har stärkt generellt i arbetet med unga *Resultat och effekter som inte utgår från formella målsättningar men som Sweco har identifierat som förväntade och önskvärda.
13 (32) På grund av ett för litet underlag har Sweco inte kunnat utvärdera effekter på individnivå för målgruppen unga vuxna. Orsaken till det bristande underlaget är att det på grund av praktiska och sekretessmässiga skäl inte finns dokumenterat vilka ungdomar som deltagit i utbildningarna. 4.2 Resultat och Fikov som inriktning och avgränsning Swecos utvärdering har fokus på resultat och effekter av Ekonomismart och inte på själva genomförandet. Således har vi inte fördjupat oss i utbildningsmaterialet eller i de direkta upplevelser som deltagare haft i anslutning till utbildningstillfällena. Värt att nämna är att Ekonomismarts egna utvärderingar i anslutning till utbildningstillfällena visade ett genomsnittligt betyg på 4,6 av maximalt 5. Ekonomismart har i sina egna redovisningar tydligt redovisat vad de gjort, hur och varför. För den som är mer intresserad av det konkreta innehållet i Ekonomismarts koncept hänvisar vi till de dokumenten. Ekonomismart består i nuläget av tre utbildningsteam. Fikov är ett av dem och det finansieras av Konsumentverket och Finansinspektionen. Utbildningsteamen Alfa Nya samt Kronan är regionala team som finansieras av Sparbankstiftelser med samma namn. Utvärderingen är avgränsad till Fikov eftersom: 1. Fikov har funnits längst 2. Fikov omfattar ett obligatoriskt metodstöd till kommunen Dessutom har Fikov haft hela riket som arbetsfält i och med att statliga myndigheterna har finansierat verksamheten. 4.3 Beskrivning av fältarbete och data En utvärdering som har fokus på resultat och effekter kräver ett omfattande fältarbete. Inom uppdraget har detta delats upp i fyra delar: 1. Intervjuer med strategiska aktörer inom finansierande, utförande och stöttande organisationer. Konsumentverket, Finansinspektionen, Folkuniversitetet samt tre kommunala tjänstemän, som har varit särskilt betydande för utbildningen, intervjuades. Syftet med intervjuerna har varit att ta del av bakgrunden till satsningen samt att förstå vilka möjligheter som finns för framtiden. Sammantaget bedömer Sweco att underlaget har varit komplett för att få den information som behövs för resultat- och effektutvärderingen.
14 (32) 2. Intervjuer med ungdomar som har deltagit i utbildningen. 12 unga intervjuades via telefon. Syftet med intervjuerna har varit att värdera de resultat som utbildningen har skapat för målgruppen. Majoriteten av de intervjuade ungdomarna har kunnat nås efter att de delat med sig av sina kontaktuppgifter vid någon av de referensträffar som Ekonomismart anordnat. Deltagandet vid referensträffarna kan mycket väl ha locket unga som varit särskilt positiva till utbildningen eller unga som, till skillnad från många andra, för tillfället hade tid att närvara. Det låga antalet intervjuade tillsammans med en möjlig snedfördelning gör att underlaget bör betraktas som enbart intressant snarare än representativt. 3. Intervjuer med yrkesverksamma som har deltagit i utbildningen. Sju budget- och skuldrådgivare intervjuades. Syftet var att relativt förutsättningslöst få uppslag till relevanta frågeställningar för att i nästa steg mäta generella organisatoriska resultat och effekter. Kontakterna till yrkesverksamma kommer från deltagande i Ekonomismarts utbildningar under år 2013. Sammantaget bedömer Sweco att underlaget har varit tillräckligt för att få den information som behövs för att gå vidare med en mer omfattande enkät för resultat- och effektutvärdering. 4. Enkät till samtliga yrkesverksamma som deltog i Ekonomismarts utbildning under år 2013. Utifrån intervjuer samt mål- och styrdokument konstruerades en enkät med arton frågor och genomgående fasta svarsalternativ. Enkäten anpassades för att ta hänsyn till om utbildningen kunde förväntas skapa resultat via respondenten. Exempelvis ställdes kontrollfrågor om den yrkesverksamme i sin tjänst bedriver ett förebyggande arbete för målgruppen samt om hen över huvud taget möter unga i tjänsten. Syftet med enkäten var att fastställa organisatoriska resultat och effekter av Ekonomismart. Enkäten genomfördes till en början via e-post och kompletterades senare med telefonenkät. Upp till fem påringningar gjordes och om kontaktuppgifter inte ledde fram till rätt person sökte Sweco vidare efter rätt respondent. Följande tabell redovisar underlaget: Tabell 1. Svarsfrekvens enkät till yrkesverksamma A Ursprungligt antal yrkesverksamma som skulle kontaktas 89 B Respondenter som hävdar att de inte deltagit 16 C Respondenter som hävdar att de endast varit på en kort informationsträff och därför inte är bärare av resultat D Respondenter som var omöjliga att få kontakt med 13 E Respondenter som gått in i enkäten utan att svara på frågor 1 F Fullständiga svar 51 Relativ svarsfrekvens (F/(A-B-C)) 78 % 8
15 (32) Respondenterna som kategoriseras i raderna B och C bör inte besvara enkäten och bör därför inte heller räknas som bortfall. Respondentunderlaget minskar därmed från 89 till 65. Den relativa svarsfrekvensen blir därmed 78 procent vilket bör betraktas som mycket bra. Materialet är därför tillförlitligt och generaliserbart. Eftersom urvalet är samtliga yrkesverksamma som deltagit under år 2013 så är underlaget en totalundersökning. Till skillnad från en undersökning med ett slumpmässigt urval medför ett lågt antal respondenter ingen urvalsosäkerhet eftersom slumpen inte är en närvarande faktor. Den sammanvägda bedömningen om underlaget är att kunskapen om Ekonomismarts påverkan på unga vuxna fortsatt kommer att vara högst osäker medan slutsatserna om verksamhetens påverkan på deltagande kommuner är tillförlitliga.
16 (32) 5 Utvärdering av Ekonomismart I följande kapitel redovisas respektive undersökning tillsammans med måluppfyllelse och slutsatser. 5.1 Perspektiv från finansiärer och tre framgångsrika kommuner Sweco har genomfört intervjuer med Konsumentverket och Finansinspektionen, som finansierar Ekonomismart. Folkuniversitetet, som är projektägare och finansiär, samt tre kommunala tjänstemän, som har förmedlat och deltagit i utbildningen vid flera tillfällen, har också intervjuats. Samtliga lyfter fram betydelsen av att Ekonomismart involverar olika organisationer med kompletterande roller. Det finns en styrka i att myndigheter finansierar verksamheten, kvalitetssäkrar materialet samt marknadsför konceptet. Att myndigheter finansierar Ekonomismart anses ge utbildningen en högre legitimitet i kommunerna. Ekonomismart stärks också av att det är personal från Folkuniversitet som genomför utbildningen, vilket innebär unga utbildare med en målgruppsanpassad pedagogik. Slutligen fyller kommunerna en viktig roll som förmedlare och rekryterare av deltagare till utbildningen. Målen som har satts för Ekonomsmarts verksamhet anses relevanta och också möjliga att nå. Ett par av de intervjuade lyfter fram betydelsen av att ungdomarna får kunskap om vart de kan vända sig ifall de får ekonomiska problem. Andra lyfter fram betydelsen av att ungdomarna förväntas få ett mer kritiskt förhållningssätt till reklam och kunskap om ogynnsamma konsumentvillkor. De intervjuade anser att utbildningen är mycket väl genomförd och väl lämpad för den grupp ungdomar som deltar. Utbildningen är varierad med olika typer av inlärningsmoment och verktyg samt innehåller många pauser. Detta är något som passar målgruppen. Framför allt framhålls betydelsen av att utbildarna inte kommer med några pekpinnar utan att de istället delar med sig av egna erfarenheter och använder humor i sitt sätt att möta ungdomarna. De intervjuade kommunrepresentanterna anser att det har ett värde att utbildningen genomförs av unga från en organisation som inte representerar en myndighet. Ungdomarna som deltar har inte sällan negativa erfarenheter av kontakter med myndigheter. Att någon kommer utifrån ger utbildningen högre status och i kombination med ett bra genomförande anses det leda till att ungdomarna deltar på ett mer aktivt sätt än om kommunala tjänstemän skulle genomföra utbildningen. De svagheter som lyfts fram avseende Ekonomismart är svårigheten att nå ut i vissa kommuner och svårigheten att få deltagare från rätt målgrupp. Trots att utbildningen är gratis har kommunerna många gånger svårt att avsätta resurser
17 (32) för att få tillräckligt många deltagare till utbildningen och de ger i många fall knapphändig information om utbildningen. Ekonomismart har tagit fram en film som de hoppas kan ge en rättvisande bild av utbildningen och som kan tilltala ungdomar. Kommuner som har använt sig av Ekonomismart sedan tidigare vill ofta vara med och genomföra utbildningen igen. Ungdomar som har gått utbildningen i dessa kommuner fungerar också som bra ambassadörer och får andra ungdomar att vilja delta. Förklaringen till att det är svårt att genomföra utbildningen i vissa kommuner tros vara att dessa inte har möjlighet att prioritera förebyggande arbete med ekonomisk rådgivning. Som nämndes tidigare är de intervjuade övertygade om att utbildningen blir bättre genomförd och mottagen om det kommer unga och kompetenta utbildare från en annan organisation jämfört med om det är personal från kommunen eller från en statlig myndighet som genomför utbildningen. Trots detta tror flera på idén att sprida konceptet genom att låta bland annat budget och skuldrådgivare delta i utbildningen, som ett sätta att sprida den. Detta anses vara en lämplig väg att gå för att få fler kommuner att arbeta förebyggande för att ungdomar inte ska hamna i ekonomiska svårigheter. Det finns en viss kritik mot att alltför många som deltar i utbildningen inte har till uppgift att arbeta förebyggande och att utbildningen riktad till yrkesverksamma på så sätt inte riktigt når rätt målgrupp. Det finns också tveksamheter kring de föreberedande momenten i utbildningen eftersom de som deltar sällan har tid att förebereda sig. Det anses således finnas möjligheter att ändra på vissa moment i utbildningen och att i högre utsträckning rikta sig till yrkesverksamma som kan ha användning för den i sitt förebyggande arbete. Slutligen finns det en önskan bland de intervjuade att Ekonomismart skulle nå ut till fler kommuner och fler ungdomar. För att lyckas med detta lyfter många fram att verksamheten behöver en starkare ekonomisk bas och att Ekonomismart skulle kunna marknadsföras på ett effektivare sätt. Några anser att en lämplig väg att gå är att försöka få fler Sparbanksstiftelser som medfinansiärer eftersom syftena med dessa stiftelser överensstämmer med målsättningen med Ekonomismart. Ökad synlighet bedöms kunna åstadkommas genom att Ekonomismart deltar på ett aktivare sätt på olika yrkes- och branschdagar där exempelvis budget- och skuldrådgivare och konsumentvägledare deltar. 5.1.1 Sammanfattande slutsatser gällande finansiärer och tre framgångsrika kommuner Utifrån de intervjuades perspektiv är Ekonomismart en verksamhet som behövs för målgruppen. Uppfattningen är även att verksamheten har fungerat bra och ändamålsenligt, både organisatoriskt och operativt. En uppfattning är dock att Ekonomismart har haft svårt att nå ut till vissa kommuner. Samtidigt är efterfrågan på Ekonomismarts utbildning större än vad organisationen kan tillgodose. För att nå ut till fler kommuner behövs en stärkt finansiering och en effektivare marknadsföring.
18 (32) Att finansiärerna och övriga aktörer på strategisk nivå är positiva till verksamheten och gärna ser en expandering är ett resultat av ett bra utbildningskoncept som är väl genomfört. 5.2 Ekonomismart ur de unga vuxnas perspektiv Ekonomismarts primära målgrupp är utsatta unga vuxna, främst arbetslösa mellan 18 och 24 år. Fokus under de senaste åren har varit på dem som inte är kvalificerade för a-kasseersättning utan är beroende av försörjningsstöd (tidigare socialbidrag) från kommunen. Sweco har genomfört en fördjupad intervjustudie i syfte att söka svar på vilken effekt utbildningen haft på målgruppen unga vuxna. Totalt har tolv telefonintervjuer genomförts med ungdomar som genomgått utbildningen. Flertalet av de som intervjuats har varit sådana som har deltagit på någon av de referensträffar som Ekonomismart anordnat och inför dessa frivilligt lämnat ifrån sig sina kontaktuppgifter. Ekonomismart träffar referensgrupperna i syfte att följa upp utbildningen och att därmed se om ungdomarna har haft nytta av utbildningen 3-4 månader efter att de genomgått den. Några av de som intervjuats har nåtts genom att de frivilligt, under ett utbildningspass, har lämnat ifrån sig sina kontaktuppgifter för att delta som statister under en filminspelning. Ekonomismart har även annonserat på sin Facebook att de söker efter deltagare som kan delta i Swecos intervjuer. En ytterligare kanal har utgjorts av personalen vid en verksamhet som fortfarande har kontakt med deltagare som gått utbildningen och som där har frågat dem om de kan delta i en intervju. Samtliga deltagare har själva fått välja om de vill lämna ifrån sig kontaktuppgifter och svara på frågor. Flertalet är från Kronobergs län. En del är från Karlstad och de som vi har nått genom Facebook är spridda över hela Sverige. De frågor som ställdes var kopplade till hur väl utbildningen anknyter till deltagarnas egen livssituation och hur deltagarna påverkats eller inte påverkats i sitt vardagsliv. Syftet var att söka efter faktiska förändringar i ungdomarnas beteende efter att de har gått utbildningen. 5.2.1 Information och intresse De intervjuade ungdomarna har samtliga fått information om utbildningen av handläggare inom kommunen eller via personal som arbetar i projekt som drivits i samarbete mellan exempelvis kommunen och Arbetsförmedlingen. Majoriteten menar att de sett deltagande i utbildningen som frivilligt. Det finns också de som anser att de varit tvingade att gå utbildningen eftersom deras försörjning är beroende av deltagande. Av intervjuerna framgår att en stor andel var intresserade av att delta och dessutom hade stora och höga förväntningar på utbildningen. En person berättade att hon nyligen blivit sambo och därför såg ett stort behov av att få kunskap om hur man hanterar sin ekonomi som ett par där den ena saknar stabil försörjning. En person, som inte ansåg att den hade något behov av att delta, menade dock att inbjudan i dennes ögon närmaste sågs som
19 (32) en anklagelse då de nästan förutsatta att jag hade försörjningsstöd för att jag hade misskött min ekonomi. 5.2.2 Utbildningens genomförande Ungdomarna beskriver att utbildningen överträffade deras förväntningar och att den på många sett skiljde sig från tidigare utbildningar de deltagit i. Det som framförallt särsklijer är metoden för att framföra information. Utbildningen präglades av humor och av exempel från verkligheten. Interaktiva moment fanns med. Dessa är aspekter som deltagare inte ansåg fanns i annan utbildning. Att de som anordnade utbildningarna var unga och hade en modern framtoning samt gav exempel från sina egna liv var också något som lyftes som positivt. En person menade att utbildarnas kunskap och sätt att bemöta deltagare var stora styrkor. Samma person säger bland annat: om man är arbetslös kan man behandlas som att man inte vet någonting. Jag trodde att det skulle vara så. Det var det verkligen inte. Den allmänna uppfattningen är att utbildningen var lagom lång och att det var bra med korta utbildningspass och många pauser. När det gäller innehållet i utbildningen är det flera delar som sticker ut i positivt avseende. Flera nämner att de avsnitt som behandlade hur en budget läggs upp var extra värdefullt och gav stora insikter i det egna handlandet. Flera beskrev att de har en livssituation där detta är bra kunskap att ha. Andra delar som sticker ut i positiv riktning är de delar som handlar om vilka rättigheter konsumenter har och om hur räntor fungerar i praktiken. En deltagare menar att: jag aldrig riktigt fått förklarat för mig vad det här med ränta egentligen är innan. En person menar dock att han upplevde innehållet som alltför enkelt och grundläggande. Han menade vidare att det är viktigt att de som går utbildningen är unga då det är delar av informationen som inte passar äldre människor med större erfarenhet kring ekonomiska frågor. 5.2.3 Utbildningens resultat på gruppen unga vuxna Tanken är att deltagande i Ekonomismarts utbildning ska leda till ökad kunskap, kritiskt tänkande och medvetenhet när det gäller det vardags- och konsumentekonomiska området. Meningen är att detta i förlängningen ska leda till förändrade och förbättrade beteenden hos de som deltagit samt på lång sikt minska risken för överskuldsättning. I intervjuerna framkommer att de allra flesta innan de gick utbildningen inte hade kunskap om vilka stödfunktioner som fanns att tillgå. Flera av dem som intervjuats anser att utbildningen bidragit till en ökad medvetenhet kring vilket stöd som finns tillgängligt och i vilka situationer detta kan användas. Samtliga utom en av de intervjuade anser dessutom att de har fått väsentligt högre kunskap inom en lång rad andra områden. Saker som framförallt nämns är ökad kunskap och medvetenhet kring vilka rättigheter konsumenter har och på vilket sätt de kan hävda sin rätt. Verktyg och kunskap för hur de själv kan planera sin ekonomi genom att skapa en budget är också något som nämns av en majoritet av de som intervjuats. En person säger med eftertryck att hon inte visste om
20 (32) vilka stödfunktioner som finns innan utbildningen. Nu vet jag var jag ska vända mig. Nu vet jag hur jag ska hantera ekonomi och fakturor. Utöver detta beskrivs också hur utbildningen bidragit till en högre medvetenhet kring hur räntor och försäkringar fungerar. En person säger på detta tema att jag lärde mig att det är mycket som ingår i hemförsäkringen. Att man inte behöver extraförsäkringar som försäljare vill lura på när man köper en ny tv eller telefon. En stor andel av dem som intervjuats anger att de som ett resultat av utbildningen inte bara fått ökad kunskap och medvetenhet utan också genomfört handlingar som ligger i linje med detta. En betydande del menar att de i större utsträckning än tidigare är uppmärksammade på erbjudanden som verkar osannolikt bra. En person beskriver att han blivit mer uppmärksam på överdrivet bra reklamerbjudanden. Flera har också själva reklamerat varor eller övertygat vänner om att göra det. Ett annat exempel på aktiv handling är att flera ungdomar beskriver att de numera har en budget för varje månad och att de har inlett ett aktivt sparande. Ingen av de som intervjuats anger att de efter Ekonomismarts utbildning tagit hjälp av budget- och skuldrådgivare, konsumentvägledare eller banktjänstemän i frågor som rör deras privata ekonomi. Detta trots att de har fått insikt i att stödfunktionerna finns. Avslutningsvis i varje intervju frågade Sweco om utbilningen inom Ekonomsmart var något som deltagande skulle rekommendera sin familj och vänner. Samtliga ungdomar som Sweco intervjuat svarade på denna fråga att de skulle göra det och i vissa fall redan gjort det. 5.2.4 Sammanfattande slutsatser angående Unga vuxna Baserat på de intervjuer, som Sweco genomfört med ett urval av de som deltagit i Ekonomismarts utbildning, framträder bilden av en väl genomförd utbildning både till genomförande och till innehåll. Det förfaller vara sannolikt att utbildningen leder till ökad kunskap och medvetenhet inom det vardags- och konsumentekonomiska området. Flera av de intervjuade ungdomarna beskriver också hur utbildningen förändrat deras sätt att tänka och agera. Trots det begränsade urvalet som intervjuats finns det starka indikationer på att Ekonomsmart leder till en ökad medvetenhet om vardagsekonomiska frågor och ett förhöjt kritiskt tänkande inom konsumentområdet hos den aktuella målgruppen. Det är också sannolikt att en ökad kännedom om samhällets stödfunktioner samt en ökad insikt i vikten om ett eget privat sparande är ett fullt rimligt resultat av deltagande i Ekonomismarts utbildning. I förlängningen är detta goda förutsättningar för minskad risk för överskuldsättning i den aktuella målgruppen.
21 (32) 5.3 Mottagande i kommuner som arrangerat utbildningar Inledningsvis djupintervjuades sju kommunala tjänstemän som deltagit i en utbildning. Syftet var att med hjälp av de yrkesverksamma och utifrån verksamhetsmålen bygga en enkät med gångbara frågor. De samtal som fördes handlade om vägen in till utbildningen, uppfattning om utbildningens relevans och kvalitet samt om utbildningens bidrag till fortsatt kommunal utveckling. De synpunkter och resultat som framkom och som var relevanta i förhållande till målen ledde till frågeformuleringar i en enkät. Enkätens frågor hade genomgående fasta svarsalternativ. 5.3.1 Yrkesverksamma i utbildningen Utbildningen har varit öppen för alla intresserade oavsett vilken kommunal förvaltning eller myndighet de verkat inom. Förutom att yrkesverksamma har kommit från olika förvaltningar har de även olika närhet till målgruppen. Vissa arbetar förebyggande och andra inte. Vissa möter unga i vägledningssyfte medan andra, exempelvis chefer och samordnare, aldrig verkar operativt direkt mot unga. I tabell 2 presenteras respondenternas fördelning. Tabell 2. Operativ nivå och tillhörighet % Arbetar med förebyggande verksamhet mot ungas överskuldsättning och 61 annat överdrivet ekonomiskt risktagande Utför ett arbete där hen möter enskilda unga i ekonomiskt rådgivande eller 63 vägledande syfte Budget och skuldrådgivare 26 Arbetskonsulent 22 Socialsekreterare 16 Konsumentvägledare 14 Studie och yrkesvägledare 4 Arbetsförmedlare 2 Lärare 2 Annan yrkestillhörighet 16 Flera av de resultatmätande frågorna är ställda enbart till personal som arbetar förebyggande. Några frågor är avgränsade till enbart de som möter unga i rådgivande eller vägledande syfte. Anledningen till den avgränsningen är att även om det finns anledning för andra att ta del av utbildningen så är det inte dessa som ska svara för resultaten. Respondenterna har själva fått uppge om de verkar förebyggande eller möter unga i rådgivande eller vägledande syfte.
22 (32) 5.3.2 Målrelaterad resultatredovisning Mål 1 och mål 2: - Kunskap i Ekonomismarts material, upplägg och koncept - Kännedom om målgruppsorienterad utbildning Kunskap om Ekonomismarts innehåll är relevant eftersom konceptet bygger på att de som har viljan och kapaciteten ska kunna arrangera egna utbildningar. Utbildningarna ska kunna göras med stöd av tillgängligt material från Ekonomismart. Har övergripande kännedom om ekonomismarts material, upplägg och koncept 94 % Ekonomismart har gett ny kunskap om hur utbildningar kan arrangeras för den specifika målgruppen 42 % I stor utsträckning 55 % I viss mån 3 % Nej Frågan ställdes endast till de som verkar förebyggande Har använt Ekonomismarts material i förebyggande arbete utöver utbildningar 13 % många gånger 42 % enstaka gånger 45 % nej Frågan ställdes endast till de som verkar förebyggande I stort sett samtliga som deltagit i utbildningen anser att de har fått en övergripande kännedom om material, upplägg och koncept. De anser även att Ekonomismart har gett ny kunskap om utbildningsupplägg för målgruppen. En majoritet av de yrkesverksamma som verkar förebyggande har använt Ekonomismarts material i arbete utanför utbildningar.
23 (32) Mål 3 och mål 4: - Praktiska verktyg för att själva kunna arbeta uppsökande förebyggande enligt Ekonomismarts koncept - Inspiration för att själva fortsätta arbeta förebyggande enligt Ekonomismarts koncept För att mäta att Ekonomismart bidragit med praktiska verktyg, utöver den konceptkunskap som genererats, har Sweco aggregerat enkätsvaren till kommunnivå för att knyta eventuella verktyg till en ny genomförd utbildning. Av de arton kommuner som representerades var det tretton som hade representanter med förebyggande yrkesroller. Följande uppgifter utgår från dessa kommuner. Har efter insatsen genomfört utbildning för unga helt eller delvis enligt Ekonomismarts koncept 46 % Ja 23 % Inte genomfört, men planerar en inom sex månader Har i egen genomförd utbildning/planerad utbildning, använt/kommer att använda material från Ekonomismart? 89 % Helt eller delvis Har i egen genomförd utbildning/planerad utbildning, använt/kommer att använda upplägget från Ekonomismart? 89 % Helt eller delvis Har efter insatsen inte genomfört och planerar inte att genomföra utbildning för unga helt eller delvis enligt Ekonomismarts koncept 31 % Har inte planer på att genomföra liknande utbildning på grund av att 50 % Det saknas resurser 25 % Svårt att samla deltagarunderlag 0 % Det finns inga behov 0 % Upplägg och/eller innehåll inte passar 50 % Annat Nära hälften av kommunerna har sedan år 2013 genomfört en utbildning och ytterligare en fjärdedel var vid undersökningstillfället i planeringsskedet. Utbildningen har således bidragit till att ytterligare utbildningar genererats. I aktuella utbildningar som kommuner själva har arrangerat eller kommer att arrangera har tolv av tretton använt material och upplägg, det vill säga konceptet och verktygen, från Ekonomismart. Av de kommuner som inte arrangerat någon egen utbildning, och som inte heller planerar att arrangera en, är det resursbrist och bristande deltagarunderlag som framträder som de vanligaste orsakerna. Ytterligare ett resultat som är relaterat till målet att Ekonomismart ska bidra med praktiska verktyg är att ingen kommun uppgett att konceptet inte passar dem.
24 (32) Att nära tre fjärdedelar genomfört eller planerar att genomföra en utbildning enligt Ekonomismarts koncept är en indikator på att de yrkesverksamma inspirerats av satsningen. Även redovisningen av mål 2 är relevant för de här målen. Mål 5: - Ekonomismart har bidragit till bättre ekonomisk rådgivning till enskilda unga Förutom att arbeta efter konceptet med utbildningar i fokus har det varit rimligt att anta att utbildningen utvecklar andra delar som har med ekonomisk rådgivning och vägledning att göra. Ekonomismart har bidragit till bättre ekonomisk rådgivning till enskilda unga som hen träffar 9 % i stor utsträckning 78 % i viss mån 13 % utbildningen har inte bidragit till bättre rådgivning Frågan ställdes endast till de som möter enskilda unga i ekonomiskt rådgivande eller vägledande syfte Nära på nio av tio yrkesverksamma som möter unga i ekonomiskt rådgivande eller vägledande syfte anger att de i någon mån utvecklats i sitt stöd till målgruppen. Mål 6: - Utökat förebyggande målgruppsorienterat arbete för att minska överskuldsättning Utbildningen har gjort att organisationen nu arbetar mer förebyggande med ungas ekonomi 7 % mycket mer 52 % något mer 42 % nej Frågan ställdes endast till de som verkar förebyggande En majoritet av de yrkesverksamma som verkar förebyggande uppger att det förebyggande arbetet har ökat efter att de har gått utbildningen.
25 (32) Mål 7: - Ekonomismarts koncept har stärkt generellt i arbetet med unga Frågor om utveckling ställdes även till yrkesverksamma som varken arbetar förebyggande, med ekonomisk rådgivning eller med vägledning. Sannolikt har de allra flesta ändå någon professionell anknytning till målgruppen. Följande svar kommer från samtliga yrkesverksamma som besvarat enkäten. Ekonomismarts koncept har stärkt generellt i arbetet med unga eftersom 31 % är tryggare i samtal om privatekonomi 39 % har mer kunskap inom privatekonomi 29 % har bättre struktur i arbete med unga 20 % ser andra stärkta områden 20 % ser inte att arbetet stärkts En viss betydelse har Ekonomismart haft även utanför vägledning och rådgivning. Hos en tredjedel har kunskapen om privatekonomi stärkts samt att en bättre struktur har byggts upp i arbetet med unga. 5.3.3 Slutsatser kommuner som arrangerat utbildningar Måluppfyllelsen för de yrkesverksamma är god. De yrkesverksamma deltagarna har tagit till sig hela konceptet i stor omfattning. I de flesta kommuner har det dessutom, efter besöket av Ekonomismarts medarbetare, pågått utbildningsverksamhet eller så planeras det för kommande utbildning. Upplägg och material är av stor betydelse för de som arbetar vidare med förebyggande arbete för målgruppen inom detta tema. Nästan samtliga yrkesverksamma anser att de har fått ny kunskap om utbildningsarrangemang för målgruppen. De som inte fortsätter att arbeta enligt konceptet har andra orsaker till det än att Ekonomismart inte passade deras kommun. Inte en enda yrkesverksam hävdade att konceptet inte passade dem. Ekonomismart har även lett till mer förebyggande verksamhet och bättre rådgivning till unga. Något som inte är relaterat till resultatmålen men som fångades in via enkäten är att 100 procent av de yrkesverksamma skulle rekommendera såväl yrkesverksamma som unga att gå utbildningen om de fick möjlighet. Den ovanligt höga svarsfrekvensen i enkäten indikerar också att Ekonomismart har varit en omtyckt verksamhet vilket är en förutsättning för att utveckla konceptet vidare. Något som inte har varit möjligt att redovisa har varit resultat för olika kategorier av yrkesverksamma. Problemet har varit att det uppdelat per yrkeskategori blir för få i materialet som möter unga eller arbetar förebyggande. Tillförlitligheten är god även med små enheter men enstaka individer får en alldeles för stor påverkan på helhetsbilden om detta redovisas. Det behövs en viss variation för att det ska gå att bedöma yrkeskategorin snarare än individen.
26 (32) Ungefär en tredjedel av de yrkesverksamma som tar del av utbildningarna verkar inte förebyggande eller vägledande med målgruppen. Det är bra att känna till att det är en relativt stor andel av de som deltagit, men Sweco anser dock att deras deltagande ändå kan vara relevant. För förankringsarbetet är det bra att mer perifera delar av organisationen är medvetna och delaktiga. 5.4 Övergripande slutsatser Ekonomismart är ett effektivt koncept för att brett förebygga för en av de mest risktyngda grupperna. Det skapas en stor utväxling utifrån små resurser i och med att många kommuner efter Ekonomismarts utbildning genomför egna utbildningar och utökar det förebyggande arbetet på annat sätt. Ekonomismart har, trots att den aktiva utbildningen tar två dagar i anspråk, varit ett enkelt koncept för kommunerna att ta del. Detta eftersom experter utifrån bidragit med sakkunskap och pedagogisk kompetens samt att unga och yrkesverksamma har haft gemensam utbildning. Utbildningen har varit behovsanpassad och finansiärerna har tillsammans bidragit med perspektiv från respektive organisations uppdrag vilket har stärkt kvaliteten och attraktiviteten. Sammantaget bedöms underlaget för utvärderingen vara tillräckligt för att bedöma organisatoriska resultat och effekter. En majoritet av de kommuner som deltagit har i någon utsträckning utvecklat och utökat sin verksamhet inom förebyggande verksamhet för unga som riskerar överskuldsättning. Utvärderingen har främst fokuserat på yrkesverksamma som har möjlighet att verka förebyggande mot målgruppen och det är där resultaten framträder tydligt. Hälften av kommunerna har genomfört egna utbildningar efter Ekonomismarts besök. Lika många har som en effekt av Ekonomismarts utbildning utökat sin verksamhet inom området. Rådgivare och vägledare har i stor utsträckning förbättrat sina rådgivande insatser och material från utbildningen används flitigt utanför utbildningssammanhanget. Att på lämpligt sätt arbeta förebyggande mot en målgrupp med förhöjd risk för överskuldsättning är sannolikt effektivt. Det antagandet tillsammans med ungdomarnas berättelser, yrkesverksammas omdömen samt kursdeltagares höga betygsättning vid utbildningstillfället gör att det finns god anledning att tro att Ekonomismart har bidragit positivt för tusentals unga som tagit del av utbildningen. Samtliga yrkesverksamma rekommenderar att andra ska gå utbildningen och även det indikerar att innehållet är användbart även om vi inte vet omfattningen med precision. Deltagarunderlaget med yrkesverksamma i enkäten visar att fler än var tredje yrkesverksam inom utbildningarna inte arbetar med förebyggande verksamhet eller är rådgivande/vägledande i kontakt med unga vuxna. Det är därmed delvis fel målgrupp bland de yrkesverksamma som deltar men samtidigt är det bra för förankring och spridning att flera delar av organisationen känner till konceptet. I
27 (32) slutänden är målgruppsavgränsning en resursfråga för den kommun eller myndighet som deltar i utbildningen. Mycket talar för att verksamheten behövs eftersom de yrkesverksamma väljer att stärka upp sin verksamhet med hjälp av konceptet. Ingen deltagande kommun har uppgett att konceptet/utbildningen inte behövs. Sweco har inte hittat några brister i koncept eller organisering som orsak till att resultat och effekter inte är ännu bättre. 5.4.1 Samtliga mål uppfyllda Inledningsvis beskrevs mål och ambitioner i en programlogik i figur 1. Utvärderingen har tagit sikte på dessa och de har därmed styrt inriktningen. I tidigare kapitel har vi redovisat måluppfyllelse för de båda målgrupperna och sammantaget kan sägas att målen, i den mån de har kunnat följas upp med insamlat kunskapsunderlag, är uppfyllda. Det är även tydligt att verksamheten har drivits i samma riktning som målen pekar. Effekter i gruppen unga vuxna har tyvärr inte kunnat mätas på grund av att vi inte har haft tillräckligt många kontaktuppgifter för att skapa den representativitet som behövs. Den delen var tydlig för såväl Sweco som uppdragsgivaren Konsumentverket redan innan utvärderingen inleddes.
28 (32) Figur 2. Uppnådda mål och ambitioner inom Ekonomismart Unga vuxna Yrkesverksamma/ kommuner Ökad medvetenhet om vardagsekonomiska frågor Kunskap i Ekonomismarts material, upplägg och koncept Förhöjt kritiskt tänkande inom konsumentområdet Kännedom om målgruppsorienterad utbildning Större engagemang för vardagsekonomiska frågor Praktiska verktyg för att själva kunna arbeta uppsökande förebyggande enligt Ekonomismarts koncept Insikt i vikten om ett eget privat sparande Inspiration för att själva fortsätta arbeta förebyggande enligt Ekonomismarts koncept Kännedom om samhällets stödfunktioner Ekonomismart har bidragit till bättre ekonomisk rådgivning till enskilda unga Ekonomismarts koncept har stärkt generellt i arbetet med unga Utökat förebyggande målgruppsorienterat arbete för att minska överskuldsättning
29 (32) 6 Förslag inför framtiden Ekonomismart är en väl fungerande organisation med ett attraktivt koncept. Swecos fältarbete och analys har inte visat på några behov av förbättringar för att korrigera brister i genomförandet. Våra förslag till framtida förändringar har i stället ambitionen att ytterligare ta vara på den potential som finns med organisationen och konceptet. 6.1 Marknadsföring Det finns en större efterfrågan på utbildning i Ekonomismart än vad verksamheten klarar av nationellt. Behov finns sannolikt i de flesta kommuner. Det finns all anledning att uppmärksamma dem på utbildningen och att i nästa steg ge kommunen stöd för att medarrangera den. Ekonomismart håller just nu på att ta fram en film som beskriver konceptet. Det är ett bra initiativ för att på ett effektivt sätt marknadsföra sig mot nya kommuner. I kommuner där konceptet inledningsvis har en svag förankring har Folkuniversitetet observerat att det vid utbildningstillfället inte kommer så många som planerats. Orsaken kan då vara att de engagerade kommunala medarbetarna har haft svårt att marknadsföra internt i organisationen med följd att de anmälda inte riktigt vet vad de är anmälda till. Den planerade marknadsföringsfilmen kan i de fallen förenkla den interna kommunikationen för att skapa ökad förståelse. Ekonomismart samarbetar med Sparbankstiftelser för att bland annat stärka sin finansiering. Sparbanksstiftelser bidrar inte bara finansiellt utan kan med kontaktnät på kommunalrådsnivå också påverka kommunledningar i den region där de verkar. Samarbetet med Sparbankstiftelserna bör fortsätta och om möjligt utökas. Ekonomismart har tagit kontakt med Sveriges kommuner och landsting (SKL) för att skapa kommunikation och samarbete. Hittills har försöken inte genererat något men Sweco föreslår att Ekonomismart fortsätter att marknadsföra mot SKL för att få hjälp med fortsatt spridning och för att ett framtida samarbete kan stärka och legitimera varumärket Ekonomismart. Ekonomismart bör fortsätta att delta och sträva efter att få en aktiv och framträdande roll på konferenser där det finns många budget- och skuldrådgivare samt konsumentvägledare. Utöver dessa konferenser bör Ekonomismart närvara vid konferenser med inriktning mot arbetsmarknadsåtgärder för unga. Det arrangeras ofta träffar för den typen av organisationer och de har delvis samma målgrupp som Ekonomismart och sammantaget har de kontakt med ett mycket stort antal unga i riskzonen.