Miljö- och energiredovisning

Miljö- och energiredovisning 212

Innehåll Viktiga händelser under året 4 Internt miljöarbete 4 Externt miljöarbete 4 Ekonomi och utblick mot 213 214 5 Landstingets miljömål resultatuppföljning 212 6 Energi 6 Transporter 8 Tjänsteresor 8 Distansmöten 11 Sjukresor 12 Ambulanstransporter 12 Avfall 13 Läkemedel 13 Livsmedel 15 Kemiska produkter 15 Hållbara inköp 16 Miljöledning 16 Utbildning 17 Samverkan 17 Verksamheternas egna miljöredovisningar 18 Landstingsservice 18 Sjukhusen 25 Primärvården 26 Privata vårdcentraler 27 Njurunda Vårdcentral 27 Söråkers vårdcentral 27 Vårdcentralen Johannesberg 28 Premicare 29 Humanresurs 3 Öbacka vårdcentral 31 Folktandvården 32 Rättspsykiatriska regionkliniken 34 Regional Utveckling 37 Hola folkhögskola 37 Ålsta folkhögskola 38 Örnsköldsviks folkhögskola 38 Laboratoriemedicin 4 Hörselvården 41 Bilagor 42 Miljö- och energiredovisning 212 3

Viktiga händelser under året Internt miljöarbete Landstingets Miljö- och energiplan 21 214 innehåller visioner för 22 samt mål till 214. En referensgrupp har utsetts av landstingsstyrelsen med uppgift att följa genomförandet av de nya miljö- och energimålen. Miljö- och energiredovisningen för 211 redovisades i landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige under april 212. Andreas Gyllenhammar gav samtidigt en tankeväckande klimatföreläsning. I Miljö- och energiplanen har beslut tagits om att hela landstinget skall miljöcertifieras till 214. Landstingsservice miljöcertifierades enligt ISO 141 under 211. Under 212 har miljöledningsarbetet fortsatt med Folktandvården och Rättspsykiatriska regionkliniken och initierats vid Regional Utveckling. I budgeten för 212 tillfördes resurser till miljöledningsprocessen och två projektledare har anställts som stöd för förvaltningarna. Processen med omorganisation inom landstinget har medfört att arbetet inom staben och vården har skjutits fram till 213. Ett utbildningpaket med miljöfilmer och diskussionsfrågor att använda vid arbetsplatsträffar har tagits fram under året. Paketet kommer att användas i samband med miljöcertifiering av landstingets verksamheter. Som ett del av miljöledningsarbetet har köket vid Sundsvalls sjukhus kraftigt minskat kassationen av livsmedel. Under våren har temadagar genomförts för att höja kunskapen hos vårdpersonal som beställer mat. Målet är att patienterna skall få rätt mängd näring och att mindre mängd mat ska slängas. Mätningar efter informationsinsatsen visar att matavfallet har minskat med 36 procent sedan första mätningen under 21. Med bidrag från SKL ska projektet utvärderas och målet är att kunna sprida arbetssättet nationellt. Inom projektet Effektivare transporter finns ett samverkansavtal med Trafikverket. Uppföljning visar att arbetet med att marknadsföra distansmöten har gett resultat och antalet videomöten fortsätter att öka. Åtgärder för att nå klimatmålet för landstingets tjänsteresor har processats och Landstingsstyrelsen har tagit beslut om att intern klimatkompensation för tjänsteresor skall gälla från 1 januari 213. Landstinget var inbjudet att föreläsa vid den internationella konferens om hållbar sjukvård som Region Skåne stod värd för under september. Föreläsningen handlade om förnybar energi i landstingets verksamhet. Landstingets arbete med distansmöten, energifrågor och arbetet med att minska kassationen av livsmedel är exempel som lyfts fram i massmedia vid flera tillfällen. För det interna miljöarbetet är de nätverk som byggts upp med olika verksamheter inom landstingets verksamheter en viktig förutsättning. Externt miljöarbete Förutom det interna miljöarbetet finns en strävan hos landstinget att aktivt arbeta tillsammans med andra parter i samhället för att flytta fram positionerna för en hållbar utveckling inom miljö och energiområdet. Samverkan med andra offentliga organisationer och näringslivet är därför naturligt och finns med som ett särskilt mål i miljö- och energiplanen. Landstinget har i sin regionala utvecklingsstrategi identifierat tre utmaningar för länet. En av utmaningarna som lyfts fram är den goda miljön och arbetet för att stärka engagemanget för klimatneutrala och kretsloppsanpassade lösningar. Landstingets miljöfunktion deltar aktivt i flera nätverk inom energi- och miljöområdet. Genom samverkan med olika offentliga och privata parter läggs grunden för nya initiativ. Landstinget har under 213 medverkat i följande externa samverkansprojekt inom energioch miljöområdet: Energimyndigheten, samverkansavtal Effektivare Transporter samverkansavtal Trafikverket Landstingens miljöchefer (LMC) 4 Miljö- och energiredovisning 212

Energisamverkan norrlandstingen Västernorrlands Energikontor Energivision Norr BioFuel Region Mobilitetsprojekt Örnsköldsviks kommun Clean Tech Demonstration Arena Regions4GreenGrowth Baltic Energy miljöarbete deltar. Nätverken spelar en viktig roll för kunskapsspridning mellan landstingen och regionerna. Arbete med att ta fram gemensamma nyckeltal för landsting och regioner har genomförts och de publicerades för första gången under november. Publiceringen medförde uppmärksamhet för landstingets miljöarbete i massmedia. Flera av aktiviteterna som dessa projekt bedriver är utåtriktade mot företag, organisationer och allmänhet. Under juni genomfördes en Peer review i Västernorrland där ett team med experter från fyra länder utvärderade hur arbetet med investeringar i förnybar energi bedrivs i länet. Under hösten har företrädare för landstinget deltagit i en peer review i Nord Brabant, Holland och en i Abruzzo, Italien. För kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte mellan landstingen finns de nationella nätverken LMC, (Landstingens miljöchefer) och NÄMIL där även miljösamordnare och övriga personer med ansvar för landstingens och regionernas Ekonomi och utblick mot 213 214 Landstingets miljö- och energiarbete har bidragit till att kostnadsökningarna inom energi och transportområdena kunnat hållas nere samtidigt som klimatpåverkan från verksamheten minskat. Köket vid Sundsvalls sjukhus har som exempel minskat andel mat som slängs med 36 procent under de senaste två åren. Landstingsstyrelsen har fattat beslut om investeringar på 34 miljoner kronor i förnybar energi för landstingets elanvändning under 213. Beslutet togs efter ett omfattande arbete med underlaget och flera genomförda avstämningar. Genom extern projektsamverkan har viktiga resurser kunnat tillföras landstingets interna miljöoch energiarbete samt miljöledningsprocessen. Genom att delta i samverkansprojekt inom miljöoch energiområdet tillförs även kunskap som bidrar till att miljö- och energimålen kan uppfyllas. Tillgång till resurser för medfinansiering i aktuella projekt är en viktig förutsättning. Miljö- och energiredovisning 212 5

Landstingets miljömål resultatuppföljning 212 Energi Energianvändningen fortsätter att vara en stor och viktig framtidsfråga för landstinget både ur klimatoch kostnadsperspektiv. Miljö- och energiplanen ställer höga energimål med en vision om att energianvändningen har halverats fram till 22 jämfört med 1995 samtidigt som satsningar på förnybar energi intensifieras. Energimyndigheten har beviljat stöd för arbetet med energieffektivisering samt förnybar energi under perioden 21 214. Mål 214 Landstinget ska som offentlig aktör föregå med gott exempel i energi- och klimatarbetet. Total elanvändning ska minska med 1 procent jämfört med 29, motsvarande 5 GWh, vilket ger en användning på maximalt 84 kwh/m 2 bruksarea. Total värmeanvändning ska minska med 2 procent jämfört med 29, motsvarande 12 GWh, vilket ger en användning på maximalt 95 kwh/m 2 bruksarea. Andelen förnybar elenergi har ökat till 5 MWh/år eller 1 procent av totala elanvändningen genom satsningar i vindkraft och solelproduktion. Elanvändningen för IT-relaterad utrustning har minskat med 25 procent jämfört med 21. Total vattenanvändningen ska minska med 15 procent jämfört med 29 vilket ger en användning på maximalt 44 liter/m 2 bruksarea. Resultat 212 Genom systematiskt energiarbete har energianvändningen per ytenhet (kwh/m 2 bruksarea) hittills minskat med 34 procent sedan 1995. Det nationella målet för energieffektivisering i bebyggelse med en minskning med 2 procent till 22 uppnåddes i landstingets fastighetsbestånd redan 25. Energianvändningen per ytenhet har jämfört med föregående år minskat med 1 procent för el och varit oförändrad för värme. Därmed har det årliga målet om 2 procents minskad elanvändning och 4 procents minskad värmeanvändning inte uppnåtts under 212. För att uppnå energimål till och med 214 krävs att systematiskt energiarbete prioriteras inom alla verksamhetsområden i landstinget. Energimyndighetens energieffektiviseringsstöd och samverkan inom norrlandstingen inom miljö- och energiområdet möjliggör fortsatt utveckling av strategier och ett ökat engagemang. Se tabellen nedan över total elanvändning, verklig värmeanvändning och indexkorrigerad värmeanvändning. För 212 har sammantaget 4 m 3 eldningsolja använts för uppvärmning vid folkhögskolorna i Ålsta och Hola, Nylands hälsocentral samt Österåsens hälsohem. Detta motsvarar,5 procent av landstingets värmeanvändning i fastigheter. För 212 har sammantaget 35 MWh solel producerats i solelanläggningar vid Sollefteå sjukhus, Närvården Härnösand samt vid Länsmuseet i Härnösand. Detta motsvarar en liten del av landstingets totala elanvändning på 44 8 MWh. 6 Miljö- och energiredovisning 212

Tabell 1. Total elanvändning, verklig värmeanvändning och indexkorrigerad värmeanvändning. 29 Summa MWh 29 kwh/m 2 BRA 21 Summa MWh 21 kwh/m 2 BRA 211 Summa MWh 211 kwh/m 2 BRA 212 Summa MWh 212 kwh/m 2 BRA El 49 363 93 48 672 92 45 33 9 44 81 89 Värme justerad användning Värme verklig 63 75 117 62 131 117 54 847 19 54 777 19 58 742 11 65 319 123 49 68 98 51 884 13 Det är ett medvetet arbete med många inblandade aktörer som bidrar till det positiva resultatet jämfört med 29. För att uppnå god energiprestanda vid ny- och ombyggnationer har tuffa energikrav arbetats fram och fastställts av landstingsstyrelsen. Under året har en arbetsmodell med energisamordnare och energiverifikat tillämpats för att på ett mer effektivt och systematiskt sätt arbeta med energifrågan genom hela byggprocessen och in i förvaltarskedet. Under året har ett flertal investeringsprojekt med omfattande bygginsatser genomförts där minskad energianvändning bedöms falla ut under 213 och framåt. Energioptimering av befintliga fastighetsinstallationer är av stor vikt för framgång i energiarbetet. Under året har extern driftentreprenör för fastighetsdrift ersatts med intern driftorganisation med anledning av att parterna inte lyckats nå samsyn kring leveranser inom upprättat avtal. Året har präglats av hög arbetsbelastning till följd av stora organisatoriska förändringar vilket stört energieffektiviseringsarbetet. Under året har ett beslutsunderlag tagits fram avseende investeringar i vindkraft- och solelproduktion i enlighet med miljö- och energiplanen. Ambitionen är att långsiktigt prissäkra delar av landstingets elanvändning och reducera koldioxidutsläppen till följd av landstingets verksamhet. Inom landstinget finns ett stort antal datorer, bildskärmar och skrivare. Ett aktivt arbete pågår inom IT-området för att minska elanvändningen. Mätningar rörande energianvändning gjordes under 21 och målet till 214 är att energianvändningen för IT-relaterad utrustning ska minska med 25 procent. Nedan visas antal datorer, skärmar och skrivare samt deras energianvändning. Resultatet visar att energianvändningen minskat med 18 procent under 212 jämfört med 211. Jämfört med 21 är minskningen 37 procent. Tabell 2. Energianvändning för datorer, bildskärmar och skrivare. Antal 211 Antal 212 MWh 211 MWh 212 Datorer 6 13 5 923 2 178 1 724 Bildskärmar 5 846 4 817 442 348 Skrivare 1 817 1 725 477 468 Totalt 13 676 12 465 3 97 2 54 Miljö- och energiredovisning 212 7

Transporter Landstingets transporter består av tjänsteresor, sjukresor, interna varutransporter samt upphandlade transporter. Landstinget är dessutom den största intressenten i länets kollektivtrafik med ansvar för den regionala kollektivtrafiken mellan kommuner och andra län. Ansvaret omfattar även den regionala tågtrafiken. Landstingets policy och riktlinjer för resor i tjänsten har ett miljöperspektiv. Möten på distans och kollektivtrafik ska väljas före andra alternativ och egen bil ska endast användas när inga andra alternativ finns. Uppföljning visar att arbetet med att marknadsföra distansmöten har gett goda resultat. Omfattningen av bland annat resande med flyg och egen bil i tjänsten motverkar dock klimatmålet för tjänsteresor till 214. För att klimatmålet för landstingets tjänsteresor skall kunna nås har ett åtgärdspaket arbetats fram. Landstingsstyrelsen tog beslut i oktober 212 om intern klimatkompensation för tjänsteresor som skall gälla från 213. Det blir gratis för arbetsplatserna att resa med buss och tåg i regionen om de använder Din Turs företagskort. En extra kostnad läggs på användningen av landstingets tjänstebilar samt flyg mellan Stockholm och Sundsvall/Härnösand. En reserådgivare kommer att anställas för att informera om hållbara resmöjligheter samt för att följa upp resandet. Mål 214 Tjänsteresorna ger upphov till utsläpp av högst 83 ton koldioxid. Målet nås genom att utveckla distansmöten och kollektivtrafik samt genom att satsa på gång, cykel, effektivare fordon, förnybara bränslen och minskad flygtrafik. Detta innebär en halvering jämfört med 29. Personbilar och lätta lastbilar som köps in ska uppfylla kraven i Förordning (29:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor samt köras på minst 85 procent förnybara bränslen. Kraven i målet ska tillämpas under hela planperioden. Sjukresor ger upphov till högst 1 16 ton koldioxid från körning med egen bil. detta innebär en minskning med 3 procent från 29. Miljöstyrningsrådets aktuella upphandlingskriterier för godstransporter används vid upphandling av varor och tjänster. Leverantörerna av transporttjänster ska redovisa klimatbelastningen från de transporter som berör landstinget. Miljökraven i Svensk kollektivtrafiks miljöprogram 29 ska gälla i samband med upphandling av kollektivtrafik. Kollektivtrafiken i Västernorrland med buss sker till minst 5 procent med förnybara drivmedel. Resultat 212 Tjänsteresor Uppföljning sker av hur riktlinjer för tjänsteresor följs. Informationsinsatser har genomförts för ökad användning av distansoberoende mötesteknik. ISA-utrustning (intelligent speed adaption) har installerats i 3 fordon. En kampanj har genomförts för att påverka personalens arbetsresor för att öka användning av kollektivtrafik samt gång och cykel. Antalet resor med flyg mellan Stockholm och länet har minskat med 43 procent sedan 211, se tabell nedan. Totalt gjordes 2 328 flygresor mellan länet och Stockholm varav 1 46 (45 %) var mellan Sundsvall och Stockholm. Antalet resor till och från Stockholm har minskat även när det gäller tågresor. Totalt ger samtliga flygresor (alla destinationer) upphov till 673 ton CO2, varav 26 ton (31 %) kan kopplas till flygresor mellan länet och Stockholm och 15 ton (16 %) kommer från flygresor mellan Sundsvall och Stockholm. 8 Miljö- och energiredovisning 212

Tabell 3. Antal resor med flyg och tåg mellan Stockholm och länet. År Antal 211 Antal 212 Flyg 4 68 2 328 Tåg 4 62 4 418 Summa resor 8 67 6 746 Landstinget leasar totalt 275 fordon varav 23 är etanolbilar och 45 är dieselbilar. Bilarna är fördelade på 97 bilar i korttidspool, 164 i långtidspool samt 14 bilar som är verksamheternas egna. Tabell 4. Antal leasingbilar inom transportenheterna. Fordonstyper Antal 21 Antal 211 Antal 212 Etanolbilar 262 255 23 Dieselbilar 39 49 45 Bensinbilar 8 Totalt 39 34 275 varav leasingbilar i bilpooler 298 289 261 Antal körda mil i tjänsten har minskat med 125 99 mil sedan 211. Mängden tjänsteresor som görs med privat bil i måste minska betydligt om klimatmålet för tjänsteresor ska nås. Tabell 5. Resor med bil, körda mil. Transportsätt Körda mil 21 Körda mil 211 Körda mil 212 Privat bil 142 69 135 748 123 2 Leasingbilar långlån 259 96 192 331 145 983 Leasingbilar bilpool 233 824 231 713 164 63 Korttidshyrda bilar 7 192 12 41 6 39 Övriga bilar 2 14 6 21 78 Summa körda mil 663 531 586 433 461 334 Jämfört med 211 har totala antalet körda mil minskat med 21 procent och drivmedelsförbrukningen med 8 procent. Antalet mil med inhyrda fordon har minskat väsentligt. Långlånebilar och bilar i bilpool består av miljöbilar, övervägande flexifuelbilar samt en mindre andel snåla dieselbilar. Landstinget har numera inga renodlade bensinbilar. 59 liter bensin har dock tankats i miljöbilarna vilket har ökat utsläppen av koldioxid med cirka 87 ton jämfört med om etanol hade tankats. Miljö- och energiredovisning 212 9

Tabell 6. Koldioxidutsläpp i ton, från bilar. Transportsätt CO2 - utsläpp (ton) 21 CO2 - utsläpp (ton) 211 CO2 - utsläpp (ton) 212 Egen bil 312 295 23 Långlånebilar 336 292 263 Bilar i bilpool 43 4 22 Korttidshyrda bilar 16 26 9 Övriga bilar 44 32 36 Totalt 1 138 1 45 74 Enligt miljö- och energiplanen ska minst 85 procent av bilparken vara fordon som drivs på förnybara bränslen. Vid slutet av 212 låg den siffran på 84 procent. Tabell 7. Koldioxidutsläpp från tjänsteresor. Transportsätt CO2 - utsläpp (ton) 21 CO2 - utsläpp (ton) 211 CO2 - utsläpp (ton) 212 Bil 1 138 1 45 74 Flyg inrikes 34 454 471 Flyg utrikes 9 88 22 Tåg,1,1,1 Totalt 1 568 1 587 1 413 Totalt ger samtliga tjänsteresor med bil, flyg och tåg upphov till utsläpp av 1 413 ton koldioxid vilket är en minskning med 11 procent jämfört med 211. Underlaget för beräkningen av klimatpåverkan från flygresor har blivit mer exakt och belastningen per flygresa är därför högre än tidigare. Totalt har landstinget använt 179 stycken företagskort på Din Tur under 212. Med dessa gjordes 4 789 resor för 16 196 kr (utan moms). Nedan redovisas de vanligaste sträckorna där företagskort användes. Tabell 8. Bussresor inom länet 212. Färdväg (t.o.r.) Antal resor (st) Total sträcka (km) Sundsvall (även sjukhuset) Härnösand 1 182 61 5 Sundsvall Ånge 875 84 Sundsvall Fränsta 497 32 3 Örnsköldsvik Sundsvall 84 13 Härnösand Örnsköldsvik 118 12 4 Sollefteå Kramfors 214 9 Sollefteå Örnsköldsvik 51 4 8 1 Miljö- och energiredovisning 212

Distansmöten Antalet distansmöten ökade under 212 jämfört med föregående år. Videokonferenser medför en kraftig kostnadsbesparing till följd av minskat resande. Videokonferenserna har dessutom minskat landstingets koldioxidutsläpp med cirka 1 ton. Jämförelsen görs mot att dessa möten istället skulle ha krävt resor. Vid beräkningarna används en snittsträcka med bil samt ett snitt på koldioxidutsläppen. Tabell 9. Antal video- och telefonmöten. Antal (st) 21 Antal (st) 211 Antal (st) 212 Videokonferenser 2 33 3 845 5 46 Telefonmöten 1 295 2 259 2 87 Totalt 3 598 6 14 7 547 Antalet telefonmöten har minskat något sedan föregående år. En orsak till detta kan vara den ökade möjligheten till videokonferens. Fler sammanträdesrum har utrustats med videokonferensanläggningar och totalt finns nu 46 stycken inom landstinget. Det finns också 162 stycken videoutrustningar kopplade till basarbetsplatser. Ökningen av antalet videokonferenser framgår av tabell 9 och figur 1. 8 Antal Uppkopplingar Gruppsystem 7 6 Antal uppkopplingar 5 4 3 25 26 27 28 29 21 211 212 2 1 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Månad Figur 1. Antalet uppkopplingar för videokonferenssystemen från 25 till 212. Miljö- och energiredovisning 212 11

Sjukresor Under 212 har sjukresorna med egen bil uppgått till en sträcka på 7,2 miljoner kilometer, identiskt med 211. Det ger ett koldioxidutsläpp på 1 344 ton. För att målet på 1 16 ton till 214 ska nås måste resorna med egen bil minska med nära 99 kilometer. Se tabell 1 för sammanställning över sjukresorna. Tabell 1. Landstingets sjukresor antal samt kostnader. Färdmedel, År 21 211 212 Egen bil 78 7 75 996 75 116 Taxi/specialfordon 148 12 153 485 162 1 Buss och tåg 12 839 13 496 15 88 Flyg 7 838 777 Totalt antal ersatta sjukresor (st) 239 558 243 815 253 81 Total kostnad ersatta sjukresor (kr) 52 986 252 56 383 283 6 44 824 Ambulanstransporter Ambulansernas förbrukning av bränsle samt bilvårdskemikalier ses i tabellen nedan. Bränsleförbrukningen ger upphov till 641 ton CO2. Tabell 11. Ambulansers förbrukning av bränsle och bilvårdskemikalier. 212 Sundsvall Härnösand Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Totalt Bensin, l 9 19 11 7 3 5 73 28 27 Diesel, l 63 549 27 6 32 733 38 8 27 345 19 27 Olja, l (påfyllning) 54 4 15 2 2 149 Tvättmedel, l 55 75 kg 32 4 Räddningstjänsten 775 + 75 kg Avfettning, l 44 Räddningstjänsten 2 6 Räddningstjänsten Spolarvätska, l 6 3 2 4 16 1 66 Tjärlösare, l - Räddningstjänsten - - Räddningstjänsten - Glykol, l 12 2 5 25 1 72 Däck, st 65 16 39 27 23 17 Medimix, kg 54 fl 2 gasfl 2 l 4 18 fl Antal körda mil 53 926 24 13 34 929 33 3 23 13 169 271 12 Miljö- och energiredovisning 212

Avfall Avfallshanteringen inom landstinget styrs av lagstiftningar samt lokala beslut. Avfallet hanteras enligt avfallshierarkin vilket betyder att avfallet i första hand återanvänds, i andra hand återvinns, därefter energiutvinns och i sista hand deponeras. Under året har arbete med att ta fram länsgemensamma rutiner för farligt avfall och biologiskt avfall pågått. Mål 214 Den totala mängden avfall ska minska med 15 procent jämfört med 29. Andelen avfall som går till materialåtervinning ska vara minst 4 procent. Andelen avfall som går till deponi ska vara mindre än 2 procent. Det ska finnas möjlighet att källsortera avfall vid samtliga arbetsplatser. Ruiner för avfallshantering finns tillgängliga för samtliga medarbetare och information om avfallshantering ges till samtliga medarbetare vid förändringar. Resultat 212 Statistiken som redovisas i denna rapport, se Bilaga 3, gällande avfall härrör det som kommer från de tre sjukhusen i länet samt från Närvården i Härnösand. Den totala mängden avfall från sjukhusen har ökat med 6 procent jämfört med 211, men har ändå minskat med 7 procent jämfört med 29. Mängden avfall som gick till materialåtervinning under 212 var 19,4 procent. Sekretesspapper går numer till förbränning. Om sekretesspapperet istället kunde materialåtervinnas skulle andelen som går till återvinning vara betydligt större. Andelen avfall som gick till deponi var 4 procent. Som en del av miljöledningsarbetet har köket vid Sundsvalls sjukhus minskat kassationen av livsmedel kraftigt. Under våren har kunskapsdagar genomförts för att höja kunskapen hos vårdpersonal som beställer mat. Målet är att patienterna skall få rätt mängd näring och att mindre mängd mat ska slängas. Mätningar efter informationsinsatsen visar att matavfallet har minskat med 36 procent efter första mätningen 21. Med bidrag från SKL ska projektet utvärderas och målet är att sprida arbetssättet nationellt. Läkemedel Läkemedel är konstruerade för att ha effekt på levande organismer vilket också innebär att de kan vara giftiga för djur och natur samt att de ofta är mycket svårnedbrytbara. Det är därför viktigt att överblivna läkemedel tas omhand på rätt sätt så att de inte kommer ut i naturen. Antibiotika intar en särställning bland läkemedel då deras användning, och särskilt en hög förbrukning, ökar uppkomst och spridning av antibiotikaresistenta bakterier. Multiresistenta bakterier är ett snabbt växande problem såväl globalt som i Sverige. Även om Västernorrlands län har en total antibiotikaförbrukning som ligger under genomsnittet för riket, finns förbättringsutrymme både med avseende på kvantitet och på kvalitet. Lustgas används som smärtlindring, främst vid förlossningar men även som narkosmedel. Utsläpp av ett kilo lustgas motsvarar det utsläpp av koldioxid som en bensinbil åstadkommer på 166 mil. Mål 214 75 procent av förskrivande läkare har genomgått utbildning om läkemedels miljöpåverkan. Förskrivningen av sömnläkemedel ska minska med 25 procent jämfört med 21. Förskrivning av fluorokinoloner ska minska med 25 procent jämfört med 21. De totala utsläppen av lustgas ska minska med 75 procent jämfört med 29. Miljö- och energiredovisning 212 13

Resultat 212 I länets lista över rekommenderade läkemedel är miljöhänsyn invägd i rekommendationerna. Under 212 har information om läkemedels miljöpåverkan ingått som en del i de fortbildningar som arrangerats inom läkemedelsområdet och i informationsinsatser till berörd grupp. I fyra av kvalitetsindikatorerna för läkemedel tas miljöhänseende genom mål att minska användningen av luftvägsantibiotika till barn, att öka andel V-penicillin av luftvägsantibiotika till barn, att minska andelen kinoloner (bredspektrumantibiotika med kraftigt negativ miljöpåverkan) av urinvägsantibiotika till kvinnor samt att minska användningen av sömnläkemedel. Procentandelen av penicillin V, som rekommenderas som förstahandsmedel vid val av luftvägsantibiotika till barn inom åldersgruppen -6 år, ökade från 211 till 212 med åtta procent, från 72,7 till 78,6 procentandelar av recepten. Luftvägsantibiotika till barn inom åldersgruppen 2-14 år ökade från 211 till 212 med sju procent, från,46 till,49 recept per 1 invånare och dag. Kinolonandelen av urinvägsantibiotika inom primärvård till kvinnor minskade från 211 till 212 med fyra procent, från 1,3 till 9,7 procentandelar av recepten. Konsumtionen av sömnmedel ökade i primärvård från 211 till 212 med en procent, från 33,6 till 33,3 DDD/TIND (definierade dygnsdoser per tusen invånare och dag). Inom slutenvård låg användningen av sömnmedel 211 och 212 på exakt samma nivå: 11,2 DDD/TIND. Lustgas användes vid 1 699 (71 %) av totalt 2 382 förlossningar vid länets tre sjukhus. Användningen av lustgas är av stor nytta för patienterna men har en stor klimatpåverkande effekt. Mellan 28 till 21 minskade utsläppet med 1 255 ton koldioxidekvivalenter då läckage i ledningarna upptäcktes och upphörde. Under 212 har dock utsläppet ökat något mot föregående år. Totalt förbrukades 3 878 kg lustgas vilket motsvarar ett utsläpp på 1 22 ton koldioxidekvivalenter. Det är nästan lika stor klimatpåverkan som landstingets alla tjänsteresor. Under 212 påbörjades ett arbete med att upphandla en destruktionsanläggning för lustgas. Installationen av en destruktionsanläggning kommer att resultera i kraftigt minskade utsläpp av lustgas. Tabell 12. Inköpt mängd lustgas under de senaste tre åren. 21 211 212 Mängd (kg) 3 21 3 836 3 878 CO2-ekvivalenter (ton) 995 1 164 1 22 Kostnad (kr) 31 47 493 6 14 Miljö- och energiredovisning 212

Livsmedel Livsmedelsproduktion har klimatpåverkan vid både förädling, förpackning och tranport. Det är därför viktigt att minska kassationen av mat så att klimatet inte påverkas i onödan. Mål 214 Minst 25 procent av kostnaden för livsmedel ska utgöras av ekologiska produkter som är märkta enligt KRAV, MSC och/eller uppfyller kriterierna för ekologiskt producerade livsmedel enligt Förordning 292/91/EEG om ekologisk produktion (för växtodling) respektive Förordning 184/99 (för animalieproduktion). Minst 5 procent av kostnaden för livsmedel 214 ska utgöras av rättvisemärkta produkter eller produkter med motsvarande märkning. Genmodifierade organismer (GMO) ska inte användas. Resultat 212 Under 212 utgjorde andelen ekologiska livsmedel 5,5 procent av den totala kostnaden för inköpen. Främst är det mejeriprodukter, fisk och kaffe som har köpts in.,7 procent av kostnaden för livsmedel utgjordes av rättvisemärkta produkter, främst kaffe och te. Det nya livsmedelsavtalet som börjar gälla 213 innebär att fler ekologiska produkter finns på avtal samt att vissa produkter enbart kommer att gå att beställa som ekologisk variant. Kemiska produkter Ett stort antal kemiska produkter används inom Landstinget Västernorrland. Många av dessa är ofarliga medan andra kan ha negativ påverkan på både hälsa och miljö. Visionen till 22 är att landstingets kemikalier inte har någon negativ påverkan på hälsa och miljö. Mål 214 25 procent av de produkter som har särskilt allvarligt miljö- och hälsopåverkan ska fasas ut eller substitueras till 214 jämfört med 21. Landstinget arbetar aktivt för att begränsa sortiment och antal leverantörer. Det totala antalet kemiska produkter ska minska med 25 procent jämfört med 21. Riskbedömning ska vara genomförd på alla märkningspliktiga produkter. Landstinget ska ta miljöhänsyn vid ny och ombyggnation. Resultat 212 I slutet av 212 fanns 1 924 kemikalier registrerade i landstingets kemikalieregister. Det är en minskning med 4 procent jämfört med året innan. Riskbedömning är utförd på 2 procent av produkterna och på 38 procent av de märkningspliktiga produkterna. Arbetet med att fasa ut de farligaste produkterna har påbörjats och ett antal produkter har fasats ut inom Folktandvården och Landstingsservice. Miljö- och energiredovisning 212 15

Hållbara inköp Landstinget köper varje år varor och tjänster för drygt 3 miljarder kronor. Upphandling är då ett viktigt verktyg för att uppnå flera mål inom miljöoch energiområdet. Miljöanpassad upphandling driver också på utvecklingen och ökar utbudet av miljöanpassade produkter. Mål 214 Miljö- och energiprestanda ska ges vikt i den ekonomiska utvärderingen. Varor och tjänster ska väljas utifrån en total ekonomisk bedömning så att det långsiktigt mest hållbara alternativet kan väljas. Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier används där de finns framtagna och används huvudsakligen med nivå avancerad eller spjutspets. Där endast baskraven används ska anledningen redovisas. Information om rekommenderade varor och tjänster med bra miljö- och energiprestanda tas fram. Rutiner ska finnas för att följa upp de miljö- och energikrav som ställs i förfrågningsunderlaget. Årlig information om miljö- och energifrågor genomförs för samtliga medarbetare som arbetar med upphandling. Samtliga beställare har genomgått miljöutbildning. Upphandlade entreprenader ska omfattas av målen i miljö- och energiplanen. Resurser och kompetens finns för att hantera frågorna om hållbara inköp. Resultat 212 På upphandlingsenheten har en handläggare inom miljö och energi anställts. Rutiner har tagits fram för att kunna följa upp användningen av miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier. Utbildning för upphandlingsenhetens personal i miljö- och energifrågor sker fortlöpande. Miljöledning Miljöarbetet inom Landstinget Västernorrland ska bedrivas systematiskt och målinriktat vilket underlättas av ett miljöledningssystem. Mål 214 Landstinget Västernorrland har ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO 141 för alla förvaltningar. Landstingets miljöorganisation består av en central miljöfunktion samt miljösamordnare och miljöombud inom förvaltningarna. Ett miljöråd fungerar som utskott för miljö- och energifrågor i landstingsdirektörens ledningsgrupp. En politisk referensgrupp följer genomförandet av miljö- och energiplanen samt de årliga handlingsplanerna. Resultat 212 En extern revision har genomförts på Landstingsservice miljöledningssystem där åtta stycken verksamheternas ledning och sex stycken enheter granskades. Vid den externa revisionen konstaterades tre mindre avvikelser. Handlingsplan för åtgärder av dessa upprättades och accepterades. Arbetet med att införa miljöledningssystem har fortsatt på Folktandvården och Rättspsykiatriska regionkliniken. Mycket resurser har satsat på att ta fram ett utbildningspaket för samtliga anställda. Det omfattar sex stycken filmer med tillhörande studiematerial och motsvarar en halv dags miljöutbildning. Filmerna ska visas på arbetsplatsträffar eller motsvarande. 16 Miljö- och energiredovisning 212

Utbildning Miljöutbildning är en viktig del i att få medarbetare delaktiga i det systematiska miljö- och energiarbetet. Alla medarbetare erbjuds utbildning som innehåller grundläggande miljökunskap och information om landstingets miljöarbete. Mål 214 Miljö- och energiinformation ska ingå i introduktionen som ges till alla nyanställda. Miljö- och energiutbildning erbjuds alla medarbetare. Miljöombuden ska delta vid miljöombudsträffar minst en gång per år. Nya miljöombud ska delta vid en riktad miljöutbildning. 75 procent av medarbetarna ska ha genomgått miljö- och energiutbildning antingen som traditionell kurs eller via intranätet. Resultat 212 Utbildning i Grön IT har genomförts vid fem tillfällen för all IT-personal i samverkan mellan miljö och IT. Avfallsrutiner och utbildningsmaterial för all personal som hanterar farligt gods och farligt avfall har tagits fram. Åtta utbildningar om farligt gods och farligt avfall har genomförts för 15 personer som hanterar avfall. Tio miljö-grundutbildningar har även hållits med ungefär 15 personer närvarande. Miljöombudsträffar har genomförts på alla orter i länet under året med fokus på avfall och kemikalier. Utvärderingarna har genomgående varit positiva från deltagarna. Samverkan En serie energi- och klimatsamtal erbjuds för landstingets politiker och beslutsfattare. Målet med samtalen är att dessa ska ges tid att reflektera över vad omställningen till ett hållbart samhälle innebär. Mål 214 En serie energi- och klimatsamtal har genomförts under minst 1,5 år för politiker och beslutsfattare. Resurser avsätts för att samverka i regionala, nationella och internationella utvecklingsinsatser inom miljö- och energiområdet. Det finns ett regionalt resurscentrum som i bred samverkan driver och koordinerar utvecklingsinsatser inom miljö- och energiområdet. Resultat 212 Den 15 februari genomfördes det andra energioch klimatsamtalet för politiker vid Sambiblioteket i Härnösand. Temat var effektivare transporter. Utvärderingen visade att deltagarna gav dagen högt betyg och samtliga önskade fler temadagar. Det tredje energi- och klimatsamtalet handlade om Hållbara Inköp och genomfördes den 8 november. Utvärderingen för båda dagarna var positiva. Miljö- och energiredovisning 212 17

Verksamheternas egna miljöredovisningar Landstingsservice Miljöledning Landstingsservice är certifierat enligt ISO 141 sedan 211. Landstingsservice omfattas av 9 verksamhetsområden samt en stab med tre avdelningar. Förvaltningen hade per den sista december 391 årsarbetare och en budgetomslutning på cirka 57 Mkr. Under året har nya verksamheter tillkommit (Upphandling, Landstingsarkivet samt Landstingsfastigheter) som administrativt och ekonomiskt övergår till Landstingsservice 1 januari 213. Med anledning av detta kommenteras inte dessa verksamheter i denna verksamhetsberättelse. Ansvaret för miljöfrågorna följer linjeorganisationen. Miljödelegation finns till samtliga chefer inom verksamheten. Respektive chef ansvarar inom sitt område för att miljölagstiftningen och landstingets miljöpolicy efterlevs och för att ständiga förbättringar görs både vad det gäller miljöledningssystemet och miljöprestandan inom verksamheten. Ansvarsfördelningen är beskriven i ett styrdokument. Ellinor Åsén är miljösamordnare för Landstingsservice. Aktuella händelser under 212 Upphandling, Landstingsfastigheter, Fastighetsdrift samt Landstingsarkivet är nya verksamheter som tillkommit under 212 och kommer 213 att ingå i miljöledningsarbetet. Inom Administration Ekonomi har en ny enhet tillkommit, Centralreception. Betydande miljöaspekter Inga nya betydande miljöaspekter har tillkommit under 212. Miljömål och handlingsplaner Inriktningsmål för Landstingsservice är att bidra aktivt till omställningen mot ett hållbart samhälle som är energieffektivt och kretsloppsanpassat. Landstingsservice miljömål finns inskrivna i det balanserade styrkortet. Alla verksamheter har tagit fram handlingsplaner för miljöarbete. Många enheter har också tagit fram egna handlingsplaner. Uppföljning Miljöarbetet har följts upp varje tertial och resultaten har sammanställts i två delårsredovisningar samt miljöbokslutet. En rutin för miljöredovisning och miljöbokslut har tagits fram så att mätresultat noteras löpande under året i en gemensam excelfil. Lagefterlevnad En checklista har använts för att kontrollera lagefterlevnaden på enhetsnivå. Enhetscheferna har svarat om de uppfyller kraven för var och en av de lagar och förordningar som verksamheten berörs av inom miljöområdet. 18 Miljö- och energiredovisning 212

Revision Under 212 har internrevison utförts på 13 stycken enheter och på fyra stycken verksamheternas ledning. Därutöver har extern revision genomförts av Landstingsservice miljöledningssystem där åtta stycken verksamheternas ledning och sex stycken enheter granskades av Intertek. Målet för den interna miljörevisionen var att se om kontinuitet och uppföljning fungerar ute på enheterna. De enheter som revideras besöks för att få mått på hur lagar och andra krav följs, hur organisation och ansvar är beskrivna samt att följa upp kommunikationen inom förvaltningen. Revisionen såg även över beredskap och nödlägen, miljörutiner, övervakning och mätning, uppföljning och rapportering samt avvikelser och förbättringsåtgärder. Avvikelser från den interna revisionen skrevs som avvikelser i Platina. Uppföljning av åtgärder gjordes 212-9-3. Vid den externa revisionen konstaterades tre mindre avvikelser. Handlingsplan för åtgärder upprättades och accepterades. Utbildning Inom alla arbetsplatser finns miljöombud som verkar för ett aktivt miljöarbete inom sin enhet. Alla miljöombud erbjuds fördjupad miljöutbildning. Under 212 har två enhetschefer och tre miljöombud gått fördjupad miljöutbildning. Grundläggande miljöutbildning har genomförts och 44 personer har deltagit, de flesta från de nytillkommande verksamheterna. Personal från Landstingsservice har också deltagit i inspelning av miljöfilm som ska användas i utbildningssyfte inom Landstinget Västernorrland. Åtgärder av tidigare problem och olösta frågor För att lösa problemet med att transportenheterna får ta hand om farligt avfall som är felsorterat och felmärkt har gemensamma avfallsrutiner tagits fram för hela Landstinget Västernorrland samt att vårdpersonal har informerats om de nya rutinerna. Nödlägesberedskap, störande påverkan och tillbud Under 212 har inget tillbud skett som haft miljöpåverkan. Planerade icke genomförda aktiviteter enligt handlingsplaner Sterilservice mål att kunna utnyttja båda sidor på gallerförteckningarna i T-DOC, för att minska antalet papper, är inte möjligt på grund av att trycksvärtan kan tatuera det sterila godset. Den planerade införskaffningen av bänk/skåp för källsortering på telefoni har inte genomförts. Istället har telefoni löst behovet med enklare hjälpmedel. Miljö- och energiredovisning 212 19

Miljöarbete under 212 Viktiga händelser Köket i Sundsvall har arbetat med Miljötavlan som sitter tillgänglig för alla medarbetare i köket i Sundsvall och uppdateras regelbundet. Den röda tråden i bilden visar handlingen från styrkortet till handlingsplan och till mätresultat av matsvinn på olika stationer i köket. Denna tavla skapar engagemang som handlar om information, ökat medvetande och återkoppling av åtgärder. Minskning av pappersanvändning Sterilservice i Sundsvall har tagit bort alla utskrifter från autoklaver och gått över till visuellt godkännande. Varje körning resulterade tidigare i tre till fyra A4-ark pappersutskrifter. Beräknad besparing under ett år är cirka 14 ark. MTA har infört dubbelsidiga utskrifter som standard vilket på sikt ska ge en minskad förbrukning. Inom telefonistfunktionen sparar man papper genom att använda gamla dokument som anteckningspapper. En programvara som möjliggör digital arkivering av vissa journaler har börjat användas på Ekonomiservice i Sollefteå. Hjälpmedel i Örnsköldsvik har bytt ut ett antal skrivare mot en multiskrivare med lägre förbrukningsvolymer och kostnader som resultat. Under 212 var det totalt 76 procent som fick sin lönespecifikation digitalt och 24 procent som fick den i pappersformat. För att öka andelen digitala specifikationer informerar lönekontoret, vid kontakter med anställda, om det digitala alternativet. 2 Miljö- och energiredovisning 212

Energi Förbrukningen av elenergi ska minska med 2 procent 212 jämfört med 211. Målet är inte uppfyllt. Landstingets målsättning att årligen minska elanvändningen med 2 procent, värmeanvändningen (justerad) med 4 procent och vattenanvändningen med 3 procent har inte uppnåtts 212. Total bruksarea 212 är 52 611 m 2 BRA vilket är detsamma som för år 211. Tabell 13. Media (totalt). GWh (212) % jmf 11 (kwh/m 2 BRA) % jmf 11 El 44,8-1, % 89,1-1, % Värme (verklig) 51,9 + 6, % 13,2 + 6, % Värme (justerad) 54,8 +/- % 19, +/- % Vatten 258 5 m 3 + 3,5 % 514,4 + 3,5 % Sterilservice i Sollefteå har bytt ut armaturer i sterilförråd, korridor och klavrum och samtidigt minskat antalet från 29 till 18 armaturer vilket resulterat i minskad energianvändning. Svetsapparater har ställts in på sparenergiläge. Sterilservice i Örnsköldsvik har bytt ut en gammal kyl i personalrummet till en ny med lägre energianvändning samt skaffat en ny nätverksskrivare, som stängs av varje kväll, vilket har medfört att antalet skrivare blir färre och hanteringen billigare. KökEtt i Sollefteå har mätt vattenförbrukning i hela köket och elförbrukning på dietkökets spis under vecka 44 och 45 genom att räkna fram medelförbrukningen under två veckor delat med antal mätdagar och multiplicerat med 365 dagar för att få en uppskattad årsförbrukning. En ny mätning kommer att ske under v 15-16 213 för att kunna jämföra med resultatet från tidigare mätning. Café Ett/Kryddan har under året köpt in en ny diskmaskin som medför lägre vatten- och energikostnad. Rörelsedetektorer är installerade på all belysning på Telefoni i Härnösand vilket ger en minskad elförbrukning. Miljö- och energiredovisning 212 21

Transporter Koldioxidutsläppen från tjänsteresor ska minska med 25 procent 212 jämfört med utsläppen år 29. Målet anses vara uppfyllt. För Landstingsservice finns inga jämförelsesiffror från 29. Målet kommer att följas upp för hela landstinget i miljöredovisningen. Antalet tågresor har ökat och antalet flygresor minskat jämfört med 211. Koldioxidutsläppet är högre 212 jämfört med 211 beroende på att nuvarande upphandlad resebyrå beräknar koldioxidutsläppen annorlunda jämfört med tidigare resebyrå. Tabell 14. Registrerade tåg- och flygresor för Landstingsservice under 212. Färdsätt Antal resor Km CO 2, ton Buss 33 15 166, 16,5 Tåg 498 9 867,1,2 Flyg, inrikes 63 2 667,3 6,7783 Flyg, utrikes 4 1 738,1,3842 Summa 868 29 438,5 23,6627 Landstingsservice personal har totalt kört 29 867 km med egen bil under 212 vilket ger ett koldioxidutsläpp på 5,6 ton. Koldioxidutsläppen för tjänsteresor 212 med leasingbil uppgår till 464,96 ton CO2 att jämföra med 487,48 ton 211. Jämfört med utsläppet 29 om 885 ton ger detta en minskning med nästan 53 procent. Anledningen till det minskade koldioxidutsläppet beror på färre bilar och minskat antal resor, nyare bilar. Dieseln har blivit renare och vi har färre dieselbilar. Jämfört med 211 har totala antalet körda mil minskat med 2 procent och drivmedelsförbrukningen med 8,1 procent. Transportverksamhetens körmil har ökat med 2 567 mil beroende på ytterligare transportuppdrag. Transportenheterna har under året minskat fordonsinnehavet med sex fordon. Antalet mil på inhyrda fordon har minskat väsentligt. I Sundsvallsområdet tankas mycket mer bensin i etanolfordon än övriga länet (gäller långlånsfordon). Inom förvaltningen har fler företagskort på Din Tur införskaffats. Transport i Sundsvall har skaffat busskort för utlåning eller för att användas av den egna personalen. Samåkning i leasingbilar sker i större utsträckning än tidigare. Intresse för att låna cyklar har anmälts av Transport i Sundsvall. För att minska drivmedelsförbrukningen har transport i Härnösand genomfört utbildning i Ecodriving för vaktmästarna. Transport i Härnösand och Sollefteå har installerat ISA-utrustning i vissa fordon för att minska bränslemängden vid körning. För kortare transporter, till exempel mellan sjukhuset och Länshälsan har Länshälsan i Sollefteå införskaffat tjänstecykel. Inom Landstingsservice har antalet videokonferensmöten/telefonmöten ökat. Fler utrustningar för videosamtal på den egna datorn har införskaffats och en videokonferensanläggning har installerats i konferensrummet på Staben. 22 Miljö- och energiredovisning 212

Avfall Konventionellt avfall. Mål för att minska totala mängden avfall har inte tagits fram för Landstingsservice ännu. Avfallsmängden som går till materialåtervinning ska öka till 3 procent år 212. Målet är inte uppfyllt. Mängden avfall som gick till materialåtervinning inom Landstingsservice var 23,1 procent. Målet har inte kunnat uppfyllas eftersom sekretesspapperet, förutom från Hjälpmedel, numera går till förbränning. Om sekretesspapperet istället kunde materialåtervinnas skulle målet nästan vara uppnått (28,1 %). Mängden avfall som gick till materialåtervinning, inklusive sekretesspapper, för 211 uppgick till 28 procent. Transport i Sundsvall använder mikrodukar, som ersätter engångsmaterial, till tvätt invändigt av leasingbilar. På arbetsplatsträffar har man gått igenom vad farligt gods och farligt avfall innebär. Sterilservice i Örnsköldsvik använder nytt förpackningsmaterial som testas och sorteras som plast. På Sterilservice i Sollefteå är aktiviteter för bättre källsortering genomförda inom avdelningen. Man källsorterar olika packmaterial, har tagit fram en rutin för avfallshantering samt källsorterar fuktpapper, kartong, glas, plast och utrangerade instrument enligt transportenhetens rutin. Till följd av bytet till packmaterial med längre hållbarhet har ompackningsprocenten på Sterilservice i Sundsvall sjunkit under 212. Konsult har installerat kärl för källsortering i anslutning till personalköket på Landstingets kansli samt källsorterar papper löpande. Lön och Ekonomiservice påminner varandra om vikten av att källsortera enligt fastställd rutin. Hjälpmedel arbetar kontinuerligt med återvinning av material och försöker minska andelen brännbart avfall. Byte till en större komprimator för plast samt byte till en bättre komprimator för kartong har gjorts. MTA Processgrupp 2 är informerad om att (via upphandlingen) se till att återanskaffad utrustning ska tas omhand av företagen vilket förhoppningsvis ska leda till mindre el-skrot i framtiden. Sortering av lampor har förändrats på MTA i Sundsvall som gör att det har blivit lättare. Rutiner för källsortering har tagits fram på Telefonistfunktionen. Inom Telefonisupport källsorteras utrangerad telefoniutrustning vilket resulterar i att material återvinns. Länshälsan utvecklar sin sopsortering genom att införskaffa sopkärl och behållare för respektive avfall. Staben fortsätter att källsortera avfall. Matavfall Köket i Sundsvall mäter matsvinnet vår och höst. Svinnet har minskat med 36 procent sedan mellan den första mätningen 21 och första mätningen 212. Det innebär att ungefär 32,4 ton mat slängs per år och jämfört med 21 är det en sänkning med ungefär 28,5 ton. Omvandlat till portioner som väger 45 gram per styck slängs det ungefär 71 86 portioner per år. Det är 63 611 portioner färre än 21. En bidragande orsak till det minskade svinnet tros vara att en fortsatt dialog med avdelningarna för att hjälpa dem att beställa rätt kost till patienterna. Kostnämnden Sollefteå, Kryddan och Höjdpunkten har under året genomfört mätning av matsvinn. Kryddan slänger ungefär 3,4 ton mat per år vilket innebär att 58 procent av de levererade portionerna har kastas bort under mätveckan 29 oktober till 2 november 212. Under vecka 8 och vecka 2 mättes matsvinnet på Höjdpunkten. Mätning har skett av tallrikssvinn, rent matavfall från tallriken, samt restsvinn, det vill säga all mat som varit uppvärmd och inte får tas tillvara. Tallrikssvinnet var 13,8 procent mer vecka 2 än vecka 8 och när det gäller restsvinnet så var det 79,4 procent mindre vecka 2 än vecka 8. Ingen mätning utfördes under hösten på Höjdpunkten. För att minska matavfallet har Höjdpunkten infört portionering av paj och soppa som tidigare varit självservering. Kostnämnden i Sollefteå har kommit fram till att cirka 48 ton mat slängdes vid första mätningen år 211. Vid mätningen i november 212 slängdes cirka 26 ton mat vilket ger en minskning med cirka 19 ton. Minskningen kan antas bero på revidering av recept samt en noggrannare mätning vid tilllagning. Att uppmärksamma hur mycket mat som kastas bort varje år har ökat personalens medvetande och engagemang i minskat resursslöseri. Miljö- och energiredovisning 212 23

Ekologiska livsmedel 212 ska minst 15 procent av kostnaden för livsmedel utgöras av ekologiska produkter. Målet är inte uppfyllt. Kök- och restaurang inom Landstinget Västernorrland har ett mål på 15 procent ekologiska livsmedel 212 och har nått ett resultat på 5,5 procent. En ny livsmedelsupphandling har dragit ut på tiden på grund av överprövningar i länsrätten och har försenat ett nytt avtal med leverantörer, där flera förfrågningar av varugrupper gäller enbart ekologiska produkter som exempelvis kaffe, te, mjölk med mera. Trots gamla avtal har andelen ekologiska livsmedel ökat med 1 procent sedan 211. Det nya avtalet träder i kraft under februari 213. Staben och MTA beställer ekologiskt kaffe. Kemiska produkter 25 procent av de produkter som har särskilt allvarlig miljö- och hälsopåverkan ska fasas ut eller substitueras senast år 212. Målet är inte uppfyllt. Landstingsservice har totalt 513 produkter registrerade i landstingets kemikalieregister. Av dessa är 65 procent riskbedömda. Antalet produkter med särskilt allvarlig miljö- och hälsopåverkan uppgick till 11 stycken plus 5 stycken utfasade produkter. Av totala antalet produkter fasades 7 procent av de produkter som har särskilt allvarlig miljö- och hälsopåverkan ut 212. Antalet kemikalier har ökat med 32 produkter jämfört med 211. Städ i Sundsvall har säkerställt att alla kemikalier är säkert förvarade, reviderat säkerhetsdatabladspärmar samt riskbedömt och reviderat kemikalierna i kemikalieregistret. Alla medarbetare på Städ i Sundsvall har genomgått utbildning i Användning av material och kem. Detta har lett till en ökad miljömedvetenhet samt ett minimerat användande av miljö-/arbetsmiljöfarliga kemikalier. För att minimera risken för utsläpp av kemikalier har Städ i Sundsvall vallat in kemikalier i rum med avlopp samt flyttat kemikalier till rum utan avlopp. Transport i Sundsvall har gjort en avskiljning med märkning för förvaring av väteperoxid och natriumhydroxid i kemikalierummet för att minimera risk för reaktion. Särskiljning har gjorts av batterier från lättantändlig vätska. Transport i Sundsvall har installerat uppsamlingskärl till tunnor för biltvättmedel och avfettning samt installerat gummimatta och plomberat avlopp i cytostatikarummet som skall förhindra eventuella utsläpp i avlopp om läckage skulle uppstå. Genom att inhandla spolarvätska i mindre förpackningar och förvara dem i plåtskåp på utsidan av huset har transport i Örnsköldsvik löst problematiken kring förvaring av brandfarlig vätska. Städ i Örnsköldsvik har förändrat arbetssättet vid golvvård och maskinskurning genom att använda material som har mindre negativ miljöpåverkan än tidigare. Sterilservice i Sollefteå har alla produkter registrerade i landstingets kemikalieregister. En minskning av användandet av ytdesinfektionsmedel har skett från 149 liter under 211, till 134 liter 212. Sterilservice i Sundsvall har reviderat sin kemikalielista samt riskbedömt samtliga produkter vilket visade att inga höga risktal fanns inom verksamheten. MTA har inventerat och riskbedömt 75 procent av kemikalierna på respektive ort. Sollefteå MTA ska minska läckaget av lustgas på sjukhuset. Sundsvall MTA är med på lustgasmöten i länet där frågor har lyfts för att på sikt minska utsläppen av lustgas. MTA redovisar att förbrukningen av lustgas på flaska har varit liten under året. Genom landstingets kemikalieregister har alla medarbetare bättre koll på vilka kemikalier som är farliga och hur de ska hanteras. Miljöanpassad upphandling I upphandlingar där Landstingsservice deltar bidrar vi till att livscykelanalyser genomförs. Målet är uppfyllt. Landstingsservice följer Miljöstyrningsrådets kriterier för hållbar upphandling genom att delta och påverka att upphandlingarna blir mer miljöanpassade. 24 Miljö- och energiredovisning 212