Sida 1(17) Delårsrapport augusti 2014 Västtrafik AB 1. Sammanfattning I uppdraget inför 2014-2015 har Kollektivtrafiknämnden beslutat att Västtrafiks högst prioriterade mål under perioden är delmål nummer 2. Det är strategier som stödjer att Minst 85-90 % av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025, som ska prioriteras i första hand. Västtrafiks planerade fokus de närmaste åren ligger i linje med detta uppdrag. Det rör sig om att prioritera frågor och förbättringsområden som stödjer delmål 2 och skall skapa förutsättningar för Västtrafik att nå sina långsiktiga mål om ett fördubblat resande. Västtrafik har fastställt en varumärkesstrategi i syfte att vägleda och underlätta prioritering av projekt och aktiviteter som både har till uppgift att öka nöjdheten hos resenärerna, men också öka nöjdheten med allmänhetens uppfattning om Västtrafik och kollektivtrafiken. Regionfullmäktiges beslut i början av 2014 att införa en ny Pris- och sortimentsstrategi (PoS Steg 1) är ytterligare ett steg på vägen och utgör ett av de största fokusområdena för Västtrafik under uppdragets period. Efter ett ökat resande med ca 8 % under 2013 har resorna under 2014 minskat med 4 % jämfört med samma period föregående år. För resten av 2014 bedöms minskningen bestå, den budgeterade resandevolymen på 289 miljoner resor bedöms för helåret understigas med cirka 13 miljoner resor. Det minskade resandet är främst hänförbart till spårvagnstrafiken i göteborgsområdet. Stämplingsbenägenheten har fortsatt att minska varför det redovisade resandet för spårvagn är osäkert. För samtliga övriga trafikslag är resandet oförändrat jämfört med årsskiftet. Intäkterna har i relation till föregående år ökat med ca 7 %, exkluderas prisjusteringen kvarstår en liten positiv avvikelse på +0,5 %. Ses resandet ur ett intäktsperspektiv tyder det på en bättre utveckling än vad statistiken visar. Västtrafik redovisar ett resultat före driftsbidrag för perioden januari - augusti 2014 som avviker positivt för samma period med +101 mnkr. Prognos 3 för 2014 bedöms även den avvika positivt mot budget med +10 mnkr. I både utfall såväl som prognos 3 avviker kostnadsmassan positivt. Det är främst indexen som styr en stor del av trafikkostnaderna som utvecklas med en, utifrån Västtrafiks perspektiv, positivare trend. De positiva avvikelserna sänks utifrån bedömningen om en lägre intäktsutveckling än budgeterat. 2. Verksamheten
Sida 2(17) 2.1 Regionfullmäktiges mål Antal resor med kollektivtrafiken är beräknad på rullande tolv månader och exkl anropsstyrd trafik. Antal resor med närtrafik är målet satt till 35 000 år 2016. Andel fordonskilometer med förnybart drivmedel är utfallet från år 2013, uppgiften mäts på hel- och halvår och finns tillgänglig i slutet av september. Kollektivtrafiken i Västra Götaland ska byggas ut, vara attraktiv och därigenom bidra till att fler invånare väljer att resa kollektivt Västtrafik hade under 2011 en kraftig resandeutveckling. Under år 2012 planade resandeökningen ut, men tog under 2013 åter fart och ökade med +8 %. Under 2014 förväntades en fortsatt ökning med +3 %. Efter utfallet augusti beräknar Västtrafik uppnå 276 miljoner resor under 2014 (exkl resor för anropsstyrd trafik). Västtrafik bedömer att i ett längre perspektiv (fördubblingsmålet 2025) vara i linje med de målsättningar som finns, men att det i nuläget däremot är osäkert om resandemålet enligt Trafikförsörjningsprogrammet 2016 uppnås. Resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken I uppdraget inför 2014-2015 har Kollektivtrafiknämnden beslutat att Västtrafiks högst prioriterade mål under perioden är delmål nummer 2. Det är strategier som stödjer att Minst 85-90 procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025, som ska prioriteras i första hand. Västtrafiks planerade fokus de närmaste åren ligger i linje med detta uppdrag. Det rör sig mer om att prioritera frågor och förbättringsområden som stödjer delmål 2, än att i större omfattning avsätta medel för detta i Västtrafiks budget. På Västtrafik pågår för närvarande en rad aktiviteter och initiativ i syfte att förbättra kundupplevelsen både direkt och indirekt: Implementering av varumärkesstrategi, västtrafikmodellen, förenklingar av betalsätt och betalkanaler samt kundbemötande. På kort sikt är det samtidigt viktigt att komma ihåg att i budget 2014, såväl som inför kommande år, finns bland annat behov av effektiviseringar av trafik. Dessa åtgärder kan ge negativa effekter inom det prioriterade området.
Sida 3(17) Kollektivtrafikens miljöpåverkan ska minska För att nå målet ställs krav på andel förnybart drivmedel i trafikupphandlingar. En plan över vilka nivåer som krävs för att nå målet finns framtagen. Det pågår ett arbete med att ta fram en åtgärdslista för att nå miljömålen i Trafikförsörjningsprogrammet, arbetet inkluderar samtliga trafikslag. Indikator Andel fordonskilometer med förnybart drivmedel (%) Utfall 2011 Utfall 2012 43% 48% Utfall första halvår 2013 Måltal 2013 53 % 62,0% Måltal 2014 Måltal 2015 Måltal 2016 66,0% 71,0% 75,0% Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Västtrafik ställer omfattande miljökrav i trafikavtalen med entreprenörer. Att följa upp så att entreprenören följer de krav som Västtrafik ställt är en förutsättning för att få till stånd en trovärdighet mellan Västtrafik och entreprenören. Av konkurrensskäl, men kanske viktigast för att säkerställa leverans är det också väsentligt att en uppföljning genomförs. Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare Se rubrik 2,6 Prestationer. Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare För att bli framgångsrika med Västtrafiks uppdrag krävs att företaget är en attraktiv arbetsgivare, har attraktiva arbetsplatser och kommunicerar på ett bra sätt, internt och externt. På Västtrafik ska alla medarbetare behandlas lika. Det viktigaste likabehandlingsarbetet på Västtrafik sker direkt på arbetsplatsen i samspel mellan medarbetarna, chef och HR. Inga chefer på Västtrafik har genomgått regionens utbildning i genuskompetent ledarskap. Som stöd för Västrafiks fortsatta diskussioner på arbetsplatsen samt för att höja kompetensen kring likabehandling kommer det under hösten 2014 att arbetas fram en handlingsplan med tillhörande aktiviteter som bland annat kommer att få avspegling i Västtrafiks fortsatta ledarutveckling. Målsättningen med Västtrafiks arbetsmiljöarbete är att skapa en fysiskt, psykiskt, socialt sund och utvecklande arbetsplats för alla medarbetare. Västtrafik strävar efter att ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete och stor vikt läggs på förebyggande åtgärder vilket sker i nära samarbete mellan chefer, medarbetare, skyddskommitté och företagshälsovård. Västtrafik har med stöd av medarbetarundersökningar i ett antal år arbetat utifrån tydliga och individuella mål, tydligt och kommunikativt ledarskap samt goda relationer och gott medarbetarskap. Med detta som bas har medarbetarundersökningarna under 2014 ändrat fokus till att följa den önskade förflyttningen kopplat till varumärkesarbetet och då med tyngdpunkt på ledarskapet och den enskilde medarbetaren. Det handlar bland annat om att såväl chefer som medarbetare ska göra en värderingsförflyttning samtidigt som det
Sida 4(17) strukturella i form av spelregler och tydliga mål successivt behöver anpassas. Höstens stödjande aktiviteter är två interna kampanjer för medarbetare, ett med inriktning på samarbete och ett med inriktning mot kundfokus. Även arbetet med kompetensutveckling påverkas av Västtrafiks varumärkesstrategi, där fokus under första halvåret 2014 varit implementering. 2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål Sedan 1 januari 2012 är Västtrafik ett helägt bolag inom Västra Götalandsregionen. Västtrafik driver kollektivtrafik inom Västra Götalandsregionen. Västtrafik är en utförarorganisation och Kollektivtrafiknämnden är en beställarorganisation. Västtrafiks mission är att förenkla vardagen för de många människorna genom att erbjuda kollektiva resor till arbete, studier och fritid. Därigenom är Västtrafik aktör i att utveckla det goda livet i Västra Götaland. Västtrafiks affärsidé är att i nära samarbete med företagets partners, utveckla, marknadsföra och leverera attraktiva och kostnadseffektiva kollektivtrafikresor och tjänster för de många människorna i Västra Götaland. Utgångspunkten för utvecklingen av kollektivtrafiken inom Västra Götalandsregionen är Trafikförsörjningsprogrammet, som beslutas av Regionfullmäktige. Där återfinns Västtrafiks mål över en fyraårsperiod samt på längre sikt. Kollektivtrafiknämnden ger, med programmet som bas, Västtrafik ett årligt uppdrag. Västtrafik har avtal med Hallandstrafiken AB att operativt sköta kollektivtrafiken i Kungsbacka kommun. Västtrafik har även enskilda avtal med 41 kommuner om att tillgodose dess invånare med färdtjänstresor. 2.6 Prestationer 2.6.1 Resandeutveckling
Sida 5(17) Efter ett ökat resande under 2013 har resorna januari-augusti 2014 minskat med -4 % jämfört med samma period föregående år. Ökningen per rullande 12-måndersperiod är i augusti 2014 ca 1 % vilket innebär att antalet resor i förhållande till målet för 2014 är cirka -16 miljoner resor. Det minskade resandet är hänförbart till spårvagnstrafiken i göteborgsområdet. Spårvagnsresorna utgör drygt 40 % av det totala antalet kollektivtrafikresor i Västra Götaland. Stämplingsbenägenheten i spårvagnstrafiken är mycket låg, 17 %, och därför finns ett stort mått av osäkerhet i statistiken. En jämförelse mellan stämplingar och kundräkningssystemet (TSS) har genomförts. Trenden visar på en ytterst liten minskning av spårvagnsresandet, mindre än 1 %. Resandet sett ur ett intäktsperspektiv (beskrivs senare under avsnitt 5. Ekonomi) stärker detta resonemang. Övriga trafikslag uppvisar en resandeutveckling som ligger mer i nivå med föregående år. För resten av 2014 bedöms minskningen bestå, och den budgeterade resandevolymen på 289 miljoner resor för helåret 2014 bedöms understigas med cirka 13 miljoner resor. Jämfört med målet på 294 miljoner resor motsvarar detta drygt -6 %. Resor med närtrafiken uppgår för perioden till cirka 34 000, vilket är en högre nivå jämfört med kalenderåret 2013. Förutom närtrafikresor sker totalt cirka 30 000 resor i annan allmän anropsstyrd trafik per år. 2.6.2 Resandenöjdhet
Sida 6(17) Invånare och kunders nöjdhet med Västtrafik Viktig information för Västtrafiks verksamhet och dess utveckling är att kontinuerligt ta reda på vad kunderna och allmänheten tycker om företaget. Västtrafik vill ta kunderna till hjälp när prioriteringar behöver göras. För detta används i huvudsak två metoder. Mätningar som sker ombord och mätningar som sker via telefon. Ombord mäts kundnöjdheten varje kvartal och cirka 9 000 kunder tillfrågas (motsvarar ca 85 % av Västtrafiks resor). Inom ramen för den nationella Kollektivtrafikbarometern ställs frågan via telefon till 500 personer varje månad. De olika undersökningarna har olika ursprung (tillkommit med delvis olika syften), olika metoder för datainsamling och delvis olika målgrupp är resultaten inte helt jämförbara. Bland de variabler som mäts både ombord och i Kollektivtrafikbarometern finns bland annat: Hur nöjd är du som helhet med Västtrafik? Detta mått är ett helhetsbetyg som inte bara bedömer Västtrafiks verksamhet utan också delvis bedömer varumärkets status (speciellt i Kollektivtrafikbarometern där denna fråga inte ställs i anslutning till resan). Det gör att betyget påverkas av allt som händer kring Västtrafik. I samband med införandet av kontoresor (2009) sjönk nöjdheten i Kollektivtrafikbarometern (från ca 65 %) fram till 2011 då nöjdheten var knappt 50 %. Sedan dess har resultatnivån fluktuerat kring 50-55 % med undantag för hösten inför trängselskattens införande då resultatet sjönk rejält (lägst i nov 2012: 44 %) för att sedan återhämta sig under vintern. Efter att ha kulminerat under Q4 2013 på 56 % har nu resultatet gått ner något under 2014 (ackumulerat 53 %). Resultatutvecklingen för samma fråga ställd i Västtrafiks ombordundersökning har haft en mycket tydlig och bra utveckling med förbättring med ca 3 procentenheter per kvartal från starten. Q1 2013 var 53 % nöjda med Västtrafik och Q2 2014 var resultatet 67 %. Om du tänker på din senaste resa med Västtrafik, hur nöjd var du med den? Efter ett år med stabilt resultat i Kollektivtrafikbarometern på något över 75 % avslutades 2013 med en uppgång. 2014 års första två kvartal går tillbaka något till ett resultat lite över 75 %, vilket historiskt sett är något sämre än normalt. Resultatutvecklingen för hur nöjd man är med den senaste resan i ombordundersökningen har varit positiv varje kvartal sedan starten Q1 2013 (90 %) ända fram till Q1 2014 (95 %). Senaste kvartalet, Q2 2014, är 94 % nöjda kunder. Ett mycket bra resultat. Metodkritik kring marknadsandel Den metod som används för att mäta marknadsandel har fått en del kritik av de som arbetar med marknadsanalys och undersökningar. Den metod som här används för att mäta resvanor är inte bra (genererar väsentligt färre resor än alternativa metoder) och målgruppen har varierat för mycket. Sammanfattningsvis betyder detta att långtgående slutsatser bör undvikas,
Sida 7(17) baserat på marknadsandelen. 2.6.3 Miljö Västtrafik ställer omfattande miljökrav i trafikavtalen med entreprenörer. Att följa upp så att entreprenören följer de krav som Västtrafik ställt är en förutsättning för att säkerställa leveransen samt till viss del även av konkurrensskäl. Uppföljningen ska även inkludera avgasmätningar. Två avgasmätningar har genomförts under första halvåret 2014 och ytterligare två är planerade under hösten. Västtrafik ställer krav på energieffektivisering på alla nya reseanläggningar, till hjälp används ett miljöprogram med tillhörande handlingsplaner. Även planerade depåanläggningar miljöanpassas. Enligt målet för minskat fossilberoende som är fastställt i Trafikförsörjningsprogrammet ska kollektivtrafiken år 2025 utföras med 95 % förnybar energi. Västtrafik håller på att ta fram en Miljö- och klimatplan. Planen ska beskriva de åtgärder som krävs för att uppnå målen i Trafikförsörjningsprogrammet. Planen omfattar åtgärder för Västtrafiks samtliga trafikslag och fastighetsbestånd. Planen ska fastställas under 2014. Databasen Frida har utvecklats för att ge möjlighet att följa upp utsläpp och energiförbrukning per personkilometer, arbetet att förfina underlaget för beräkningen av nyckeltalen pågår. 2.6.4 Rättighetsfrågor I det pågående arbetet med att öka säkerheten och tryggheten märks en fortsatt positiv trend i statistiken, som till en del speglas i resultatet 72 % av resande som känner sig trygga att åka med Västtrafik. Under 2013 är det en minskning av trafikhändelser i och omkring kollektivtrafik som rör trygghet och säkerhet med 29 % i jämförelse med 2012. Det är framförallt i Stor Göteborg som den största minskningen har märks. Det samverkansarbete som Västtrafik bedriver tillsammans med trafikföretagen och de olika aktörerna i trygghets- och säkerhetsfrågor har gett resultat. Ett exempel på samverkan och en bidragande orsak till resultatet av den förstärkta känslan av trygghet hos resenärerna, är den ökade närvaro i och omkring kollektivtrafiken av Polismyndigheten tillsammans med Polisens volontärer och andra frivilligorganisationer. Under senvåren och sommarmånaderna har det varit lugnt i kollektivtrafiken i stort inom alla trafikslag, när det gäller trygghetsfrågor visar statistiken på en fortsatt positiv trend. 3. Personal Västtrafik eftersträvar och arbetar aktivt med flexibla rekryterings- och bemanningslösningar. Beroende på uppdragets/projektets kompetenskrav och karaktär tas utifrån framtagen behovsanalys beslut om anställning, inhyrning alternativt användandet av konsult. Användandet av bemanningsföretag beror bland annat på inhyrd personal i väntan på planerad outsourcing samt till följd av flertalet längre projekt med nya kompetenskrav.
Sida 8(17) Nya uppdrag/projekt tillkommer samtidigt som översyn sker av vilka Västtrafiks kärnkompetenser är och beroende på utfallet av denna strategiska kompetensplanering behöver vissa konsulter avslutas till förmån för en utökning av egen verksamhet. Den sistnämnda kompetensväxlingen innebär en minskning av tillfälliga bemanningslösningar och en reduktion av bemanningskostnader. Västtrafik arbetar aktivt med att heltidsanställning ska utgöra en norm på företaget. Endast ett fåtal medarbetare har, frivilligt, en deltidsanställning. 3.3 Personalvolym Personalvolymen har angivits i den statistik som parallellt skickas in till regionen. Antalet tjänster på Västtrafik kommer under 2014 att ökas med cirka tjugo stycken. Detta kopplat till utökade uppdrag (Västsvenska paketet, Nytt pris- och sortiment samt nya, digitala försäljningskanaler) samt till följd av att Västtrafik strategiskt väljer att tillsvidareanställa vissa kärnkompetenser istället för att hyra in. Genomförda rekryteringar/kompetensförstärkningar har hittills i år framförallt fokuserat på inriktning mot försäljning/marknad, IT och Leverans och syftar till att förstärka Västtrafiks utökade uppdrag (se ovan). Västtrafik har per augusti 277 anställda, fördelat på 271 tillsvidareanställda och 6 visstidsanställda. Av Västtrafiks 277 anställda är, oavsett anställningsform, 159 kvinnor och 118 män. Antalet årsarbetare uppgår till 268. 3.5 Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr Periodutfall 2014 Periodutfall 2013 Prognos 2014 Dec 2013 Övriga 13 087 13 017 18 000 21 575 Totalt 13 087 13 017 18 000 21 575 Användandet av bemanningsföretag beror bland annat på inhyrd personal i väntan på planerad outsourcing samt till följd av flertalet nya projekt. Nya projekt tillkommer samtidigt som översyn sker av vilka Västtrafiks kärnkompetenser är och beroende på utfallet av denna strategiska kompetensplanering behöver vissa inhyrda konsulter avslutas till förmån för utökning av egen verksamhet. Den sistnämnda förflyttningen innebär en minskning av dyra bemanningslösningar. 5. Ekonomi Övergripande ska verksamheten utföras med god kostnadskontroll och ekonomi i balans. Västtrafik strävar efter att uppfylla detta krav löpande. Västtrafik redovisar ett resultat före driftsbidrag för perioden januari - augusti 2014 motsvarande -2 331 mnkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget för samma period med +101 mnkr. Prognos 3 visar även den en positiv avvikelse mot budget för 2014 på +10 mnkr.
Sida 9(17) Detta resultat innehåller en mindre upplösning av obeskattade reserver än vad som budgeterats. Det medför en möjlighet att även till viss del kunna kompensera de ökade kostnaderna kopplat till skiftet av tågentreprenör även under 2015. Intäktsutveckling Biljettintäkterna under perioden januari augusti understiger budget med -60 mnkr. Utifrån föregående års stora resandeökning har utvecklingen nu planat ut, vilket inte motsvarar förväntningarna i årets budget. Överströmningen mellan olika korttyper (värdekort till periodkort) har hittills i år inte påverkat i någon större omfattning. Det finns däremot en tydlig trend på överströmning inom grupperna. Resenärerna söker sig till färdbevis för mer regelbundet resande. Inom värdekort ökar andelen kontoladdningen medan andelen enkelbiljetter minskar. Inom periodkort ökar andelen årskort medan andelen månadskort minskar. Det är ur ett resenärsperspektiv positivt, då det medför att Västtrafiks kunder visar på ett långsiktigt intresse för att resa kollektivt. Ur ett intäktsperspektiv sänker det intäkt per resa då dessa färdbevis är billigare. Denna minskning har under 2014 motverkats av prisjusteringen samt lägre resande. I jämförelse med föregående år har intäkterna för perioden ökat med cirka 7 % (+117 mnkr). Prisökningen beräknas till ca +5,9 % (+105 mnkr). Resandet har under perioden minskat med -4 %, medan intäkterna exklusive prisökning är lite positiv (+0,5 %). Minskningen i resor avser främst korta resor. Till viss del bedöms resenärerna ändå köpa sina kort, men väljer att inte nyttja dem för kortare resor. Provåkarkampanjerna som genomfördes under 2013 genererar i sig inga intäkter, vilket medför att kampanjerna inte påverkar intäkterna i jämförelse med föregående år, så som de gör med resandeutvecklingen. Intäkterna uppvisar emellertid inte motsvarande trend som syns i resandestatistiken.
Sida 10(17) Bedömningen av intäkterna i Prognos 3 medför en förväntning av stabilitet och att resandet ökar något under senare delen av året. I likhet med utfallet tidigare år förväntas en större andel av intäkterna genereras under senare halvan av 2014, men det gör det också svårt att hämta igen negativa avvikelser som uppstår under början av året. Prognosen innebär att helåret förväntas ge en negativ avvikelse motsvarande ca -100 mnkr. Västtrafik fortsätter att arbeta med aktiviteter i syfte att öka intäkterna. Under senare delen av september har en stor rekryteringskampanj (provåkning) påbörjats. Effekten på intäkterna 2014, av den sistnämnda kampanjen, blir dock begränsad då den genomförs sent på året. Västtrafik arbetar sedan en tid tillbaka med ett antal aktiviteter under rubriken förenklade biljettköp. Den första åtgärden som kommer att påverka försäljningen positivt är möjligheten att köpa enkelbiljetter direkt i reseplanerarappen i mobiltelefonen. Denna tjänst lanseras under hösten och kommer att innebära förenklade biljettköp och förväntas ge merförsäljning redan 2014. På längre sikt kommer Västtrafik erbjuda fler möjligheter att köpa biljett och genomföra resa med mobiltelefonen. En ny digital mobil försäljningskanal kommer att lanseras 2015 och ska underlätta kundernas biljettköp avsevärt. Ytterligare åtgärder är planerade som kommer att underlätta biljettköp till exempel hos försäljningsombuden och ombord på fordonen. Utfall januari-augusti 2014 jämfört med budget Totalt visar Västtrafik ett utfall för perioden som är bättre än budget med +101 mnkr. Biljettintäkterna avviker negativt med -60 mnkr, medan kostnadsmassan avviker positivt med +146 mnkr. Avvikelsen avser nettoeffekter. Det medför att posterna ibland avser både intäkter, kostnadsminskningar och kostnadsökningar.
Sida 11(17) Som tidigare beskrivits understiger biljettintäkterna budget med -60 mnkr för perioden främst kopplat till att resandeutvecklingen inte motsvarar tidigare gjorda bedömningar. Den allmänna kostnadsutvecklingen fortsätter med en, för Västtrafik, positiv trend. Det är främst PPI-index för diesel som bidrar till den positiva avvikelsen mot budget (+47 mnkr). Rörliga kostnader för resande avviker positivt (+29mnkr) vilket dels avser lägre kostnader för incitament men även lägre kostnader för ersättning till SJ för biljettgiltighet av Västtrafiks färdbevis på SJs tåg. Västtrafik har positiva avvikelser för tågtrafiken både vad avser själva trafikkostnaden (+12 mnkr) såväl som för underhållskostnader med mera (8 mnkr). Ett tågfordon har varit ur funktion under en längre period och Västtrafik har därmed erhållit en försäkringsersättning för stillestånd (+10 mnkr). Till det avviker avskrivningarna för tåg positivt utifrån de förändringar som gjordes föregående år vad avser tågens livslängd samt uppdelning på komponenter (+13 mnkr). Västtrafiks räntekostnader avviker positivt mot budget på grund av lägre upplåning än förväntat. Västtrafik har ett antal innehållanden från betalning av levererade tåg (+17 mnkr). Posten övrigt består till viss del av periodiseringar, men även en rad olika avvikelser gentemot budget. Finansiella frågeställningar Utfallet innehåller upplösning av överavskrivningar i stort sett i linje med budget. Delen kopplat till merkostnader i tågtrafiken löses upp utifrån behovet i utfallet. Helårsprognos jämfört med budget Prognos 3 för 2014 är något bättre än helårsbudgeten (+10 mnkr). Kostnadsmassan beräknas avvika positivt. Bedömningen av intäkternas utveckling förväntas däremot medföra en negativ avvikelse. Avvikelsen avser nettoeffekter. Det medför att posterna ibland avser både intäkter,
Sida 12(17) kostnadsminskningar och kostnadsökningar. Biljettintäkterna förväntas understiga budget med -100 mnkr. Bedömningen av intäkterna i Prognos 3 medför en förväntning av stabilitet och att resandet ökar något under senare delen av året. Samtliga index utvecklas för närvarande med en positiv trend i relation till budget (+69 mnkr). Det är främst PPI-indexet för diesel som ger den positiva avvikelsen. PPI-indexet saknar, till skillnad mot övriga index, officiella prognoser och i enlighet med tidigare års beräkningsmodell baseras beräkningen på senast kända värde. Rörliga kostnader för resande i helårsprognosen har motsvarande utfallet lägre kostnader för resandeincitament samt biljettgiltighet på SJs tåg (+33 mnkr). I samband med de nya upphandlingarna av trafik har kvalitetsbonus införts. Utfallet har, ur ett kvalitetsperspektiv, visat sig vara mer positivt än vad som antagits i budgeten (-24 mnkr). Som tidigare beskrivits har Västtrafik positiva avvikelser för tågtrafiken. Motsvarande utfallet gäller även för prognosen både vad avser själva trafikkostnaden såväl som för underhållskostnader, försäkringsersättning med mera (27 mnkr). Avskrivningarna för tåg avviker positivt (+18 mnkr) samt räntekostnaderna utifrån den lägre upplåningen (+15 mnkr). Posten övrigt består av ett stort antal poster. Som exempel kan nämnas positiva avvikelser som minskade försäljningsomkostnader, minskade kostnader för depåer samt minskade kostnader för spårvagnstrafiken samtidigt som det finns negativa avvikelser för övriga förändringar i trafik samt ökade kostnader för talradiosystem med mera. Finansiella frågeställningar Prognos 3 innehåller en lägre upplösning av överavskrivningar än budget. Det avser lägre andel för merkostnader inom tågtrafiken. Utifrån att tågtrafikens kostnader varit lägre än budget både för 2013, såväl som nu i prognos 3 för 2014, finns det en möjlighet att täcka viss del av den totalt sett högre kostnadsnivån från skiftet av tågoperatör även under 2015. I enlighet med bedömningarna i denna prognos finns kvarvarande obeskattade reserver vid utgången av året motsvarande 30 mnkr. En finansiell frågeställning som är under utredning i år är komponentsfördelningen av
Sida 13(17) Västtrafiks fastigheter utifrån det nya K3 regelverket. Pågående arbete indikerar att omläggningen kommer kunna ske utan större ekonomiska konsekvenser. Västtrafik har ännu inte diskuterat förslag till upplägg med bolagets revisorer. Det pågår även en diskussion inom Göteborg Stad vad avser komponentavskrivning på spårvagn. Det är idag oklart om och i sådana fall vilka konsekvenser det får för Västtrafik. Risker i ekonomiskt resultat Det finns ett antal risker som inte är medtagna i prognosen. Bedömningen av sannolikhetsgrad och påföljande konsekvenser är i dagsläget svåra att göra. Intäktsutveckling 2014. Västtrafik har varit inne i en expansiv period med stora trafikförändringar främst i och kring Göteborg. Införandet av trängselskatter har påverkat och fortsätter att påverka resenärernas val, vilket innebär fortsatta trendförändringar. Prognoserna görs utifrån de i dagsläget synbara trenderna, men det lämnar utrymme för stora osäkerheter främst i hur resandeutvecklingen fortsätter. Fortsatt utveckling av PPI indexet för diesel. Det finns i dagsläget inget bra sätt att prognostisera detta index. Utifrån ett längre perspektiv är utvecklingen negativ och indikerar ytterligare uppgång av priserna samt index. Indexen är en faktisk kostnad för Västtrafik och påverkar en stor del av kostnadsmassan. Det medför att förändringar får stor och omedelbar genomslagskraft på resultatet. Ett ökat resande är positivt och det är det som är målsättningen. Det påverkar emellertid Västtrafiks utfall på olika sätt. Ökar resandet där det finns utrymme i trafiken ger det relativt små förändringar på kostnadssidan. Sker ökningen, vilket det har en tendens att göra, där kapaciteten redan är hårt belastad krävs åtgärder, vilket för med sig ökade kostnader. Västtrafiks entreprenörer har krympande marginaler. Trafikföretagens finansiella situation kan föra med sig att eventuella förändringar i trafiken som behöver genomföras blir belastade av kostnader i högre grad än tidigare. Trenden är att nya upphandlingar som genomförs genererar högre kostnadsökningar än förväntat. Ökade kostnader i samband med skifte av tågoperatör. Från och med den 1 maj 2012 kör SJ, som ny operatör, stora delar av tågtrafiken i Västsverige. Kostnadsutvecklingen är svår att bedöma då befintligt avtal väsentligt avviker från övriga trafikavtal. Arbetet med ny upphandling är påbörjad, men förväntningen är att nuvarande situation kommer fortgå nästan hela 2015. Kostnader för spårvagnstrafiken. Kostnadsutvecklingen för spårvagnstrafiken påverkas för närvarande av diskussioner inom olika områden. Det är många parter inblandade även om alla parter gör sitt bästa för att ha en öppen och transperent dialog kompliceras bedömningarna av att det blir många led vilket skapar osäkerhet.
Sida 14(17) 5.1 Ekonomiskt resultat Bolag: Västtrafik AB Period: aug Blankett RRV RESULTATRÄKNING VÄSTTRAFIK AB Konto Namn Ack utfall i tkr Prognos i tkr 38111 Specialdestinerade statsbidrag, externt 0 38611 Investeringsbidrag 38811 EU-bidrag, externt 38911 Ägarbidrag från kommuner, externt 36111 Övrig försäljning av tjänster, externt 36113 Övrig försäljning av tjänster, internt 0 38933 Driftbidrag från nämnd inom regionen, avt int, mp 740 2 428 664 3 643 000 38991 Övriga bidrag, externt 38993 Övriga bidrag, internt 33 656 48 916 36411 Hyrsintäkter lokaler/bostäder, externt 18 288 28 941 37101 Försäljning material och varor, externt 37103 Försäljning material och varor, internt 0 39291 Biljettintäkter, externt 1 876 816 2 934 869 39191 Övriga intäkter, externt 626 500 948 127 39193 Övriga intäkter, internt 0 SVI Summa verksamhetens intäkter 4 983 924 7 603 853 40111 Lön arbetad tid -81 304-122 579 41111 Lön ej arbetad tid DSK1 Summa löner -81 304-122 579 44111 Pensionskostnader, externt -8 648-11 766 43911 Kostnadsersättningar o naturaförmåner, externt -1 885-2 843 46911 Övriga personalkostnader, externt -5 235-8 777 46913 Övriga personalkostnader, internt 0
Sida 15(17) DSK3 Summa övriga personalkostnader -7 120-11 620 45111 Sociala avgifter enl lag och avtal, externt -27 921-41 566 DSKL Personalkostnader totalt -124 993-187 531 55591 Inhyrd personal, övrigt, externt -16 451-18 000 53191 Direkta trafikkostnader, externt -3 970 409-6 085 429 55011 Köp av verksamhetsanknutna tjänster, externt -80 156-127 707 57991 Material och varor, externt 57993 Material och varor, internt 0 58991 Övriga lämnade bidrag, externt 58993 Övriga lämnade bidrag, internt 0 60111 Hyra av lokal/bostad, externt -46 531-71 729 60113 Hyra av lokal/bostad, internt 0 54111 Köp av utbildn, kultur, övr reg verksamh, externt 54113 Köp av utbildn, kultur, övr reg verksamh, internt 0 60991 Övriga lokalkostnader inkl. energi, externt -2 270-4 772 64111 Förbrukningsmaterial, externt -6 795-11 384 64113 Förbrukningsmaterial, internt 0 66111 Kostnader för transportmedel externt -173-354 66113 Kostnader för transportmedel internt 0 75991 Övriga tjänster (inkl. konsulter), externt -86 519-185 618 66113 Övriga tjänster (inkl. konsulter), internt 0 76911 Övriga kostnader, externt -330 234-545 739 76913 Övriga kostnader, internt 0
Sida 16(17) 78111 Utrangering av anläggningstillgångar -147-2 800 77111 Nedskrivning av anläggningstillgångar 0-800 79111 Avskrivning på immateriella anläggningstillgångar -4 983-5 600 79211 Avskrivning på byggnader och markanläggningar -16 957-27 364 79221 Avskrivning leasingavtal byggnader 79311 Avskrivning på maskiner och inventarier -176 757-270 335 79351 Avskrivning leasingavtal maskiner och inventarier -660-2 722 DSK11 Summa avskrivningar -199 357-306 821 SVK Summa verksamhetens kostnader -4 864 036-7 547 884 SRES VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER 1 119 888 55 969 84211 Ränteintäkter bank, externt 532 521 84221 Ränteintäkter lån, externt 84911 Övriga finansiella intäkter, externt DSFI1 Summa finansiella intäkter, externt 532 521 84213 Ränteintäkter bank, internt, motpart 710 84223 Ränteintäkter lån, internt, motpart 710 84913 Övriga finansiella intäkter, internt 0 DSFI2 Summa finansiella intäkter, internt 0 85211 Räntekostnader bank, externt -51-76 85221 Räntekostnader lån, externt 85911 Övriga finansiella kostnader, externt 85951 Räntedel på leasingskuld, externt -78-117 DSFK1 Summa finansiella kostnader, externt -129-193 85213 Räntekostnader bank, internt, motpart 710 85223 Räntekostnader lån, internt, motpart 710-53 011-90 000 84913 Övriga finansiella kostnader, internt 0 DSFK2 Summa finansiella kostnader, internt -53 011-90 000 RESULTAT FÖRE EXTRAORD POSTER O SPEC SRES2 BESLUT 67 280-33 703 86111 Obeskattade reserver 30 000 44 000 86911 Uppskjuten skatt
Sida 17(17) 86921 Årets skatt 87111 Extraordinära intäkter 88111 Extraordinära kostnader SRES3 ÅRETS RESULTAT 97 280 10 297 5.3 Eget kapital Västtrafik har vid ingången av 2013 ett negativt fritt eget kapital motsvarande -32 mnkr. Enligt beslut i RF den 15 april 2014 är Västtrafiks kapital återställt med ett villkorat aktieägartillskott på motsvarande belopp. 5.4 Investeringar Avskrivningar bedöms påverka helårsprognosen positivt med +30 mnkr. Drygt hälften avser minskade avskrivningar på tåg och är en konsekvens av det slutliga redovisningsmässiga upplägget av komponentavskrivning samt förlängningen av tågens livslängd från 25 till 30 år. I tabellen nedan beskrivs investeringarna utifrån budget 2014. Större förändringar mot budget är att den planerade investeringen i buss kommer att förskjutas till 2015. Upphandling som övertagandet av fordonen är kopplat till är överprövad. Även delar av posten tåg (20 mnkr), så kallade livstidsförlängningar, bedöms komma skjutas till 2015. 6. Bokslutsdokument och noter Analyslänkar Bokslutsdokument../../userfiles/1/documents/2027_2661_AEA17.xlsx