Delårsrapport. Västtrafik AB Augusti Västtrafik AB

Transkript

1 Delårsrapport Västtrafik AB Augusti 2017 Västtrafik AB Delårsrapport Augusti 2017

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Verksamhet Viktigaste händelserna under perioden Verksamhetens miljöarbete Inköp Mål och fokusområden Arbetsmarknaden ska utvidgas genom hållbara transporter och samverkan med näringsliv och forskning i Västra Götaland Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land Antalet nöjda resenärer med kollektivtrafiken ska öka i hela regionen Fullfölj trafikförsörjningsprogrammet Utökade möjligheter till studie- och arbetspendling samt knyta samman landsbygd och stad Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Minska verksamheternas avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Satsa på ledarskap Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro Personal Chefsförutsättningar Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt resultat SR05 Sammanställning RR Utförare Regional utveckling Åtgärder vid ekonomisk obalans Eget kapital Investeringar Bokslutsdokument och noter Västtrafik AB, Delårsrapport 2(24)

3 7 Övrig rapportering Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Bilagor Bilaga 1: Bokslutsdokument och noter 1708 Västtrafik AB, Delårsrapport 3(24)

4 1 Sammanfattning Västtrafik fortsätter arbetet med fokus på kunden. Genom affärsplanens prioriterade områden arbetar Västtrafik tillsammans med partners för att långsiktigt kunna uppfylla det kundlöfte som beslutats. Det är även en viktig del att ge dem som dagligen möter kunderna verktyg och förutsättningar för det goda kundmötet. Under perioden januari - augusti 2017 har resorna ökat med 6 % jämfört med samma period föregående år. Antalet resor (exklusive resor i färdtjänst och sjukresor) är cirka 205 miljoner varav cirka 5 miljoner resor är hänförliga tillmetodförändringar bland annat successiva införande av automatiskt kundräkningssystem i trafiken. Resandeutvecklingen är för närvarande i nivå med de mål Västtrafik har att arbeta efter. Västtrafik redovisar perioden januari - augusti 2017 en positiv avvikelse mot budget för samma period med +78 mnkr. Tidigare helårsprognoser har visat på en negativ avvikelse. Utifrån detta vidtogs ett antal åtgärder före sommarperioden. Utifrån åtgärderna samt vissa förbättrade bedömningar bland annat på intäktssidan är nu prognos 4 i linje med budget. Biljettintäkterna bedöms avvika mindre negativt jämfört budget och kostnaderna inklusive åtgärder bedöms avvika positivt vilket kompenserar. Västtrafik AB, Delårsrapport 4(24)

5 2 Verksamhet 2.1 Viktigaste händelserna under perioden Några viktiga händelser utöver löpande verksamhet som skett under perioden är kopplat till större framtida investeringar. Västtrafik har under perioden fått in anbud för upphandling av cirka 40 nya tåg. Tilldelningen var planerad och ske under november. Projektet har meddelat att vissa förändringar medfört en senareläggning tilldelningstidpunkt till mars Under förutsättning att ingen överklagan sker förväntas avtal tecknas i skiftet mellan kvartal 1 och 2 nästa år. Västtrafik har enligt beslut genomfört ett avrop av ett tredje fartyget, en älvskyttel. Till skillnad mot de två färjor som går i trafik idag (Älveli och Älvfrida), är det tänkt att optionsfartyget ska elektrifieras från start. Beslut om genomförande av elektrifiering har tagits i samband med Västtrafiks styrelsemöte september och avropet ska färdigställas senast 30 september. Arbete med elektrifieringen av Älveli och Älvfrida pågår parallellt. Verksamheten Under perioden januari augusti 2017 har resorna ökat med 6 % jämfört med samma period föregående år. Antalet resor (exklusive resor i färdtjänst och sjukresor) är cirka 205 miljoner varav cirka 5 miljoner resor är hänförliga till metodförändringar vid beräkningen av resor däribland ett successivt införande av automatiskt kundräkningssystem i trafiken. Samtliga trafikslag visar en positiv resandeökning. I tågtrafiken har antalet resor under det gångna kvartalen återhämtat sig och även utvecklats positivt jämfört med samma period föregående år. Det var stora störningar i tågtrafiken motsvarande period Störningarna berodde på oförutsedda händelser, såsom brand i teknikbyggnad i Göteborg, samt omfattande underhålls- och byggnadsarbeten på Västra Stambanan och Bohusbanan. Västtrafik bedömer att i ett längre perspektiv (fördubblingsmålet 2025) vara i linje med de målsättningar som finns. Även vid jämförelse med trafikförsörjningsprogrammets resandemål för 2020 ligger resandeutvecklingen positivt. Västtrafik AB, Delårsrapport 5(24)

6 Resor med närtrafiken uppgår till ca på årsbasis per augusti 2017 vilket är en högre nivå än regionens måltal. Förutom närtrafikresor sker ytterligare resor per år i annan allmän anropsstyrd trafik samt cirka 1,6 miljoner sjuk- och färdtjänstresor som Västtrafik utför på uppdrag av Regionen och kommunerna. 2.2 Verksamhetens miljöarbete Västtrafik arbetar utefter de mål som berör verksamheten i miljöplan En mer detaljerad beskrivning av uppföljningen i miljöarbetet finns i under Mål och fokusområde. 2.3 Inköp Västra Götalandsregionens inköpspolicy och dess tillhörande riktlinjer för tillämpning gäller för majoritetsägda bolag såsom Västtrafik. Både inköpspolicyn och dessa riktlinjer bygger på Västra Götalandsregionens organisatoriska ansvarsfördelning och processer samt utgår från lagen om offentlig upphandling. Västtrafik har tagit fram Policy för inköp och upphandling och arbetar med att ta fram riktlinjer för inköp och upphandling. Västtrafiks styrdokument och riktlinjer tar avstamp i Västra Götalandsregionens inköpspolicy men utgår från Västtrafiks organisatoriska ansvarsfördelning och processer. Dessa kommer dessutom att utgå från Lag om upphandling inom försörjningsområdena vatten, energi, transporter och posttjänster då detta är det lagrum som Västtrafik vanligtvis upphandlar inom. Västtrafiks styrelse fattade den 27 april 2017 beslut om Policy för inköp och upphandling. Syftet med denna policy är att styra att såväl upphandlingar som andra inköp görs genom ett effektivt och hållbart nyttjande av resurser i linje med Västra Götalandsregionens inköpsmål. Detta ska nås genom att alla inköp och upphandlingar: ska ske enligt gällande lagstiftning främjar ekonomisk, social och ekonomisk hållbarhet stödjer genomförandet av Västra Götalandsregionens trafikförsörjningsprogram stödjer Västtrafiks affärsplan samt övriga måldokument och strategier följer etiska regler Arbetet med riktlinjer för inköp och upphandling är påbörjat och beräknas vara klart under hösten. Västtrafik AB, Delårsrapport 6(24)

7 3 Mål och fokusområden 3.1 Arbetsmarknaden ska utvidgas genom hållbara transporter och samverkan med näringsliv och forskning i Västra Götaland Samarbetet inom ElectriCity i Göteborg bidrar till att utveckla arbetssätt för forsknings- och demonstrationsprojekt mellan offentliga, privata aktörer och den akademiska världen. Erfarenheterna kommer att tas vidare inom fler delar av regionen. Eldrivna fordon är en utveckling som pågår i olika former och samarbeten där Västtrafik har en viktig roll Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land Landsbygdsutredningen som beslutades i juni 2013 beskriver det grundläggande utbud av resmöjligheter med kollektivtrafik som ska finnas i hela regionen. Utbudsnivåerna är kopplade till syfte med resan och indelade efter storlek på tätort. Reserelationer där många personer reser samtidigt utgör prioriterade stråk i regionen och erbjuder ett stort antal av resmöjligheter per dag. Landsbygdsutredningen beskriver utbudsnivåerna utanför stråken och spannet sträcker sig från 10 tidtabellslagda dubbelturer per dag till 5 resmöjligheter per vardag där kunden själv behöver ringa och beställa sin resa. Landsbygdsutredningen utgör en grund för vilket utbud av kollektivtrafik som kan förväntas för de som vill resa till och från landsbygden. En förstudie har genomförts för att kartlägga förutsättningarna för integrering av olika trafikslag så att kunderna ska kunna kombinera resor i prioriterade stråk, exempelvis med tåg eller buss, genom att förbeställa resor med taxi på landsbygden. Under 2017 kommer arbetet att fördjupas med fokus på Närtrafik, som är en del av den allmänna kollektivtrafiken. Denna trafik är öppen för alla och fokuserar på just kopplingen mellan landsbygd och stad. Närtrafik är också den tjänst som kan ersätta tidtabellslagd trafik. 3.2 Antalet nöjda resenärer med kollektivtrafiken ska öka i hela regionen Det pågår olika initiativ för att nå målet om ökad kundnöjdhet. Den gemensamma nyckeln till ökad kundnöjdhet är att förstå kunden och dess upplevelse av Västtrafik före, under och efter resan. Västtrafik använder olika verktyg för att mäta kundnöjdheten. Kollektivtrafikbarometern mäter på en övergripande nivå som kompletteras med mätningar ombord på fordonen för att fånga kundernas åsikt närmare upplevelsen av resan. Västtrafik gör även en egen varumärkesundersökning varje kvartal. Då mäts bland annat Västtrafiks kundlöfte. Här följer några initiativ för att förbättra kundupplevelsen.: Efter att samtliga ledare internt och på Västtrafiks partnerföretag nu gått igenom träningar i Det goda kundmötet, går arbetet under hösten och vintern 2017 över i en ny fas. Ledarna arbetar vidare i sina organisationer för att få alla Västtrafiks 9000 medarbetare att arbeta mot Kundlöftet samt målbild av kundupplevelsen. Under 2017 har tillströmningen av kunder som köper sin biljett i appen Västtrafik To Go ökat markant. Uppfattningen bland kunderna om hur enkelt det är att köpa biljett ser ut att fortsätta öka och appen har utökats med en rad nya funktioner utifrån kundbaserade behov och önskemål. Både appen och det nya biljettsystemet fortsätter att utvecklas med fler funktioner, och tjänsten har uppvisat en hög stabilitet under året. Västtrafik AB, Delårsrapport 7(24)

8 I enlighet med Västtrafikmodellen ansvarar Västtrafiks partnerföretag för den lokala marknadsföringen. Här är det fokus på lokal förbättringskommunikation som är relevant för just det området/linjen. Ett exempel är här tidtabellsskiftet där partnerbolagen själva marknadsför de förbättringar som sker på linjen/området. Ett annat viktigt område för att öka kundnöjdheten är relevant störningsinformation till våra kunder. Här jobbar Västtrafik aktivt och fortsätter att ha det som ett prioriterat område. Enligt mätningen kundnöjdhet ombord så har exempelvis andelen som svarar att informationen ombord vid förseningar och stopp fungerar bra ökat från 58 % till 66 % mellan 2013 och Västtrafik har startat ett digitalt program i syfte att samla all digital utveckling under ett paraply och förbättra det digitala kundmötet. I programmet ingår bland annat utveckling av ny webbsida och vidareutveckling av Västtrafik To Go. Utvecklingen av hemsidan och Västtrafik To Go görs agilt, vilket innebär att olika delar utvecklas och släpps allteftersom istället för i ett svep. Det gör det möjligt att samla in kundsynpunkter löpande och låta dem påverka utformningen Fullfölj trafikförsörjningsprogrammet Den strategiska inriktningen, angiven i uppdraget från Kollektivtrafiknämnden, baseras på målen i Trafikförsörjningsprogrammet. Övergripande är målet att kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en konkurrenskraftig och attraktiv region är första året för det nya programmet. Utifrån Trafikförsörjningsprogrammet får sedan Västtrafik ett årligt uppdrag från kollektivtrafiknämnden. Tabellen nedan visar en uppställning på de mål som finns specificerade i uppdraget för Utökade möjligheter till studie- och arbetspendling samt knyta samman landsbygd och stad För att öka resandet enligt de mål som är uppsatta i Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland sker satsningar i form av utökad trafik främst i de utpekade prioriterade stråken samt inom stadstrafiken. Genom att arbeta långsiktigt med dessa stråk, som har beslutats med bred förankring i kollektivtrafiknämnden, skapas en robusthet som bidrar till en ökad pålitlighet och förtroende för kollektivtrafiken från resenärerna. Satsningen innebär också att större orter inom regionen knyts samman och på så sätt blir det enklare att arbets- eller studiependla för de som inte bor och arbetar Västtrafik AB, Delårsrapport 8(24)

9 eller studerar på samma ort. För att underlätta pendlingsmöjligheter för de som vill resa mellan landsbygd och stad är både pendelparkeringar och ett grundläggande utbud av kollektivtrafik på landsbygden av stor vikt. 3.3 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Västtrafik ska medverka till att de globala, nationella och regionala målen blir verklighet i Västra Götalands län. Genom samarbete med andra aktörer drivs frågorna och resulterar i att kunderna erbjuds en effektiv, smart och hållbar resa. Den förändring av jordens klimat som pågår beror på utsläpp av växthusgaser, bland annat koldioxid. Olika drivmedel, även förnybara, orsakar olika stora utsläpp av koldioxid. För att minska utsläppen av koldioxid behövs drivmedel som har en hög reduktion av koldioxid premieras. För att lyckas har Västtrafik tillsammans med branschen arbetat fram möjligheten att ställa krav på nettoreduktion av koldioxid. Prognosen för utsläppen av koldioxid per personkilometer i Västtrafik var knappt 13 g, exklusive fartygstrafiken. Prognosen är förmodligen i något i underkant och kommer att för helåret att bli högre. I det nya Trafikförsörjningsprogrammet och Miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter har miljömålet ändrats till ett mål om minskad klimatpåverkan. Det nya målet lyder 80 procent minskat utsläpp av klimatpåverkande gaser per personkilometer mellan 2006 och Prognosen visar på en minskning på drygt 70 procent, det saknas dock fullständigt underlag. Västtrafik arbetar under 2017 fram en miljö- och klimatplan som ska visa på hur de olika trafikslagen ska bidra för att Västtrafik ska nå målet om minskad klimatbelastning på kort sikt (fram till 2020) och på längre sikt med utblick mot Energianvändningen första delen av 2017 var 0,26 kwh per personkilometer med reservation för att underlaget inte är komplett. Prognosen kommer att för helåret att bli något högre. Målet är att minska energianvändningen med 25 procent år 2025 jämfört med Energianvändningen har legat på samma nivå sedan år Energianvändning för ett fordon påverkas av många faktorer, t ex framkomlighet, framdrivningsteknik, AC och IT-system. Därmed behövs energibesparingsåtgärder inom flera olika områden. Västtrafik ser svårigheter att nå målet. Inom Västra Götaland är minst personer störda av buller i bostaden. I Göteborg är 30 % störda av buller. Den vanligaste bullerstörningen är trafikbuller. Västtrafik har arbetat fram en modell för hur kommuners bullerkartläggning kan kompletteras med de klagomål som inkommer till Västtrafik gällande buller. Syftet är att modellen ska kunna användas som ett underlag vid planering och upphandling av trafik, t ex att tillsammans med kommunen tydliggöra vilka områden som bör prioriteras för elektrifierad och därmed tyst trafik. Västtrafik ser över möjligheten att införa elektriska bussar i fem utvalda linjer och kommer i och med detta minska bullret från kollektivtrafiken i berörda områden. Fortsatt är det en utmaning att miljöanpassa fartygstrafiken, som idag har en betydligt högre andel fossilt drivmedel jämfört med övrig trafik. I fartygstrafiken är utsläppen av både partiklar och kväveoxider hög, men trafiken står för en liten del av resandet. I Öckerö kommun pågick ett test att köra ett fartyg på förnybar diesel (HVO), vilket minskade koldioxidutsläppen med närmare 90 procent jämfört med fossil diesel. Testet startade i september 2016 och avslutades 31 augusti Testet har varit visat att det är fullt möjligt att övergå till 100 procent förnybart drivmedel utan några driftsstörningar eller tekniska problem. Testet innebar en fördyring av drivmedlet vilken finansierades av Västra Götalandsregionen och Öckerö kommun. Efter projektavslutet har fartyget Västtrafik AB, Delårsrapport 9(24)

10 återgått till att köra fossil diesel med en förnybar andel på 5 procent. En övergång till förnybart drivmedel inom fartygs- och dieseltågstrafiken kommer att innebära merkostnader på grund av ökade drivmedelskostnader och anpassningar i fordonsflottan Minska verksamheternas avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar Västtrafik har enbart kontorsavfall och eftersträvar att detta avfall sorteras och återvinns i största möjligaste mån. Västtrafik använder sig av Västra Götalandsregionens system Tage för att exempelvis kontorsmöbler skall få längre livslängd. Den i särklass viktigaste åtgärden för Västtrafik, att erbjuda en hållbar resa och att nå miljömålen, är att ställa omfattande miljökrav vid upphandling av fordon och trafik. Västtrafik har arbetat länge med att ställa långtgående miljökrav i upphandlingar där krav på ett aktivt miljöarbete hos leverantörer ingår. Utöver detta ställer Västtrafik miljökrav i trafikavtalen där krav på verksamhetsrutiner rörande hantering av däck, smörjmedel, oljor, rengöringsmedel, kemikalier, farligt avfall och kontroll av avlopp i verkstad och tvättanläggningar ingår. För att kunna följa utvecklingen är det en förutsättning att följa upp ställda miljökrav samtidigt som leveransen enligt Västtrafiksmodellen säkerställs. Inom Västtrafikmodellen följs miljökraven i trafikupphandlingarna genom månadsrapportering. 3.4 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Västra Götalandsregionen liksom Västtrafik arbetar långsiktigt och målmedvetet med kompetensförsörjningens fem delar, att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla kompetens. Västtrafik eftersträvar och arbetar aktivt med flexibla rekryterings- och bemanningslösningar. Arbetet med planering av kompetensutveckling, och då framförallt den strategiska planeringen, har under 2016 fokuserat på arbetet med utformningen och innebörden av förflyttningen mot Det Goda Ledarskapet. Detta är ett arbete som innebär att gå från att se Västtrafik som ett företag med 300 medarbetare till ett företag med 9000 medarbetare. Alla medarbetare ska ha förståelse för sin roll i att uppnå Västtrafiks kundlöfte. Medlet för att nå målet är ledarskapet. Detta är ett långsiktigt och strategiskt arbete där Västtrafiks ledningsgrupp 2015 lade grunden för planeringen, för att 2016 påbörja utbildning av alla chefer. Hösten 2016 utvärderades cheferna utifrån ledarkompetenserna och fortsatt uppföljning sker påbörjar vi utbildningen i det goda medarbetarskapet som berör alla Västtrafiks anställda. Det goda medarbetarskapet fokuserar på och kommer att ge avtryck på en bra dag på jobbet, vilket är grundförutsättningen för att få engagerade medarbetare samt fler och nöjdare kunder. Vad avser andelen anställda som har en plan för kompetensutveckling har Västtrafik sedan flera år tillbaka ett uttalat krav kring detta i samband med medarbetaruppföljning. Utifrån arbetet med det goda kundmötet har materialet om medarbetarsamtal setts över för att säkerställa en röd tråd genom utvecklingssamtal, mål- och medarbetarsamtal samt lönesamtal Satsa på ledarskap Inom ramen för Västtrafik och våra partners är det cirka 9000 medarbetare som antingen möter kunderna direkt eller stödjer dem som möter våra kunder. Västtrafik arbetar strukturerat med att kunderna alltid ska känns sig trygga, ha rätt kunskap och känna att de har vår uppmärksamhet. Västtrafik AB, Delårsrapport 10(24)

11 Ambition är att kunderna ska vilja resa med Västtrafik för att de vill, inte för att de måste. I detta arbete involveras alla ledare som i sin tur arbetar tillsammans med sina medarbetare. Västtrafik påbörjade under 2015 ett utvecklingsarbete där Det goda kundmötet uppnås via Det goda ledarskapet, d v s ledarskapet är möjliggöraren och medlet för Västtrafik att nå sina mål. En målbild har arbetats fram med definition och ramverk för ledarskapet som under 2016 blivit vägledande i förbättringsarbetet. Som stöd för Västtrafiks ledare har de metoder och verktyg som kommer att användas för att strategiskt kunna arbeta med ledarförsörjning, ledarutveckling, ledaruppföljning samt lärande i vardagen börjat att formas. Under 2016 utbildas alla chefer och ledare i att utveckla kundmötet och kundupplevelsen via våra medarbetare. Under 2017 har även samtliga medarbetare utbildats. Målet är att alla 9000 medarbetare ska kunna agera självständigt utifrån en gemensam målbild och ett kundlöfte. För att identifiera framtida utvecklingsbehov har en mätning av ledarkompetenser genomförts och hösten 2017 planeras av VD och HR-chef en individuell uppföljning med alla chefer Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Inför varje nytt resursbehov, alternativt behov av kompetensväxlingar, säkerställer och uppmuntras till intern rörlighet bland Västtrafiks medarbetare. Under kommer Västtrafik att skapa medvetenhet och kunskap om att kundernas samlade upplevelse av Västtrafik påverkas av alla möten i alla kanaler. Kunderna ställer krav på kundupplevelsen och för att kunna möta behoven måste kundupplevelsen och kunderbjudande kontinuerligt utvecklas. För att utmana sig att överträffa kundens förväntningar måste Västtrafik utmana sig att hela tiden se över arbetssätt, exempelvis kopplat till utvecklingsarbeten med digitalisering och Kom Fram Göteborg Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Sedan flera år tillbaka arbetar Västtrafik aktivt med att identifiera kärnkompetenser, det vill säga vilka kompetenser måste vara anställda och vilka kan tillfälligt förstärkas på annat vis. Över tid förändras denna bild, vilket gör att kompetensmixen kontinuerligt ses över.. Västtrafiks mål och uppdrag ger dessutom ett löpande behov av att kompetensväxla. Detta görs antingen genom interna planer för kompetensutveckling eller genom att rekrytera externt. När kompetensväxling behöver genomföras förs dialog mellan chef och HR för att säkra att hela personalgruppen är medveten om den önskade kompetensförflyttningen samt hur den kommer att säkerställas. Västtrafik använder sig idag inte av benämningen lönekarriär men arbetar strukturerat och strategiskt med lönestruktur som har sin grund i BAS-systemet, individuella och differentierade lönesättningar, samt hänsyn tagen till marknaden. Lönestrukturen säkerställs även genom årlig lönekartläggning. 3.5 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Målsättningen med Västtrafiks arbetsmiljöarbete är att skapa en fysiskt, psykiskt och socialt sund och utvecklande arbetsplats för alla medarbetare i enlighet med Arbetsmiljölagen. Västtrafik strävar efter att ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete och stor vikt läggs på förebyggande arbetsmiljöarbete. Under 2017 kommer Västtrafik fortsatt att prioritera de påbörjade aktiviteterna med att arbeta smartare tillsammans, vilket bland annat innebär en anpassning av lokaler för att stödja ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Sjukfrånvaron har senaste åren pendlat mellan 3-4% och den följs av och redovisas vid Skyddskommittén. Under hösten 2017 genomförs en obligatorisk Västtrafik AB, Delårsrapport 11(24)

12 arbetsmiljöutbildning för samtliga chefer samt arbetsmiljö ronder på alla våra kontor Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Västtrafik strävar kontinuerligt efter att ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete och stor vikt läggs på förebyggande arbetsmiljöarbete vilket sker i nära samarbete mellan chefer, medarbetare, skyddskommitté och företagshälsovård (se ovanstående punkt). Västtrafik arbetar inte med olika arbetstidsmodeller men har under börjat införa dygnet runt verksamhet kopplat till kundinformationscenter vilket utifrån ett störningshänseende kommer att förbättra kundupplevelsen Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro Målsättningen med Västtrafiks arbetsmiljöarbete är att skapa en fysiskt, psykiskt och socialt sund och utvecklande arbetsplats för alla medarbetare i enlighet med Arbetsmiljölagen. Västtrafik arbetar aktivt med det hälsofrämjande arbetet i form av en rad riktade aktiviteter. Tillsammans med facken och vår företagshälsovård har något behov av att gemensamt arbeta för att minska Västtrafiks redan låga sjukfrånvaro inte identifierats. Västtrafik AB, Delårsrapport 12(24)

13 4 Personal 4.1 Chefsförutsättningar När det gäller regionens normtal på medarbetare per chef uppnår Västtrafik redan detta mål för samtliga chefer, varför ingen handlingsplan har upprättats. 4.2 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys För att bli framgångsrika i Västtrafiks uppdrag krävs att företaget är en attraktiv arbetsgivare, har attraktiva arbetsplatser och kommunicerar på ett bra sätt, internt och externt. Västra Götalandsregionens målbild och viljeinriktning delas av Västtrafik. Västtrafik har per 31 augusti 2017; 357 anställda, fördelat på 338 tillsvidareanställda och 19 visstidsanställda. Av bolagets 357 anställda är, oavsett anställningsform, 185 kvinnor och 172 män. Antalet årsarbetare uppgår till 357. Vi har sedan samma period föregående år haft en planerad ökning av antalet årsarbetare med 57. Inga ofrivilliga deltidsanställningar finns på Västtrafik. Västtrafik eftersträvar och arbetar aktivt med flexibla lösningar vid rekryteringar och bemanningar. Beroende på uppdragets/projektets kompetenskrav och karaktär tas utifrån framtagen behovsanalys beslut om anställning, inhyrning alternativt användandet av konsult. Användandet av bemanningsföretag beror framförallt på ett flertalet längre projekt med nya kompetenskrav. Nya uppdrag/projekt tillkommer samtidigt som översyn sker av Västtrafiks kärnkompetenser och beroende på utfallet av denna strategiska kompetensplanering behöver vissa konsulter avslutas till förmån för en utökning av egen verksamhet. Denna konsultomvandling har fortsatt även under Övertid/mertid har senaste åren ökat något till följd av ett tidigare anställningsstopp kopplat till lokalbristen i Göteborg men på senare tid till följd av en hög arbetsbelastning under pågående utöknings-/ersättningsrekryteringar. Åtgärder som pågår under 2017 är att se över bemanning och kompetensväxling utifrån kärn-kompetenser samt se över schemaläggningen vid IT-drift. Utvecklingen av övertid/mertid följs noga i Skyddskommittén som inkluderar fackliga representanter. Västtrafik AB, Delårsrapport 13(24)

14 5 Ekonomiska förutsättningar 5.1 Ekonomiskt resultat SR05 Sammanställning RR Utförare Regional utveckling Ekonomi Västtrafik redovisar ett resultat före driftsbidrag för perioden januari - augusti 2017 motsvarande mnkr, vilket är en positiv avvikelse med +78 mnkr. Prognos 4 visar efter föreslagna åtgärder ett bedömt helårsutfall i linje med budget. Intäktsutveckling Biljettintäkterna under perioden januari - augusti avviker negativt mot budget med -27 mnkr. Resandeökningen överstiger den budgeterade utvecklingen. Den positiva resandeutvecklingen avser främst färdbevis inom gruppen periodkort samt skolkort och avspeglas inte i samma utsträckning på intäkterna. Ur ett ackumulerat intäktsperspektiv har gruppen periodkort den största negativa avvikelsen mot budget. Skolkort avviker däremot positivt främst beroende på det nya fritidskortet. Per augusti har en upplösning av skuld till resenär skett med 6,5 mnkr. Upplösningen är hänförliga till Västtrafik AB, Delårsrapport 14(24)

15 I jämförelse med föregående år har intäkterna för perioden ökat med +54 mnkr, (+3 %). Det motsvarar främst årets genom-snittliga prisjustering +2,5 %. Den reella intäktsökningen bedöms till cirka 1 %. Resandet har under perioden ökat med +6 % varav införandet av KRS samt engångseffekter motsvarar ungefär 3 % av resandeökningen och medför inga nya intäkter. Övrig ökning bedöms avse främst resenärer som valt periodkort, vilket inte automatiskt medför att intäkterna påverkas. I slutet av maj har förändring av pris-strukturen genomförts dels avseende kontoladdning och dels avseende enkelbiljett i ToGo. (Det är ännu för tidigt att bedöma förändringen och den har inte påverkat prognosen.) Prognosen innebär i stort att intäkterna stabiliserat sig på budgeterad nivå, samtidigt som en positiv korrigering av skuld till resenär ska ske i slutet av året. Gentemot tidigare prognoser har ytterligare en upplösning av skuld till resenär gjorts, som påverkar synen på helåret och gör den något mer positiv. Det finns en överströmning mellan korttyperna som går från periodkort till värdekort. Sen finns även en inom gruppen periodkort som går från tidsmässigt längre periodkort mot kortare (30 dagars). En påverkansfaktor är att årskorten inte finns i ToGo. Dessa mindre trender är en förändring mot tidigare och Västtrafik fortsätter följa utvecklingen. I det större perspektivet minskar intäkt per resa vilket blir effekten av en resandeutveckling på cirka 6 % utan motsvarande intäktsökning. Utfall januari-augusti 2017 jämfört med budget Totalt visar Västtrafik ett utfall för perioden som är bättre än budget med +78 mnkr. Biljettintäkterna avviker negativt med -27 mnkr, samtidigt som kostnadsmassan avviker positivt med +68 mnkr. Avvikelserna i tabellen nedan avser nettoeffekter. Det medför att posterna ibland avser både intäkter, kostnadsminskningar och kostnadsökningar. Som tidigare beskrivits avviker biljettintäkterna negativt mot budget -27 mnkr. Västtrafik har hittills i år fått viten motsvarande +8 mnkr (ingen budgetering av dessa görs). Det avser viten för olika engångshändelser mestadels inom tågtrafiken. Den allmänna kostnadsutvecklingen avviker positivt. Inom bränsle indexen är trenden, för Västtrafik, däremot negativ jämfört budget (+11 mnkr). Västtrafik AB, Delårsrapport 15(24)

16 Förändrat resande avser kostnader kopplat till den positiva resandeutvecklingen. Det är framförallt en ökning av kostnaderna för incitament som ingår i posten (-25 mnkr). Intern/externkommunikation avser till stor del en periodisering, det är hänförligt till marknadskommunikation senare under året. En mindre del kommer reduceras som del av de åtgärder Västtrafik genomfört (+11 mnkr). Personalkostnaderna avviker positivt dels då Västtrafik fortfarande inte uppnått den fulla planerade bemanningen utifrån anställningsstoppet, men också utifrån att inhyrning visar en negativ avvikelse. Avskrivningar avviker positivt främst inom tåg (+7,5 mnkr) och inom IT (+10 mnkr). Det avser framflyttningar av projekt och åtgärder. Posten övrigt består av många poster och avser bland annat avvikelser av periodiseringskaraktär så som, underhåll och förvaltning av resecentrum samt hållplatser med mera. Helårsprognos jämfört med budget Prognos 4 för helåret 2017 förväntas efter åtgärder, en svagt förbättrad intäktsutveckling samt ett finansnetto på plus minus 0 att vara i linje med budget. Intäkterna förväntas avvika med cirka -40 mnkr, vilket sen kompenseras genom positiv avvikelse på övriga intäkter samt kostnadsmassan i övrigt. Avvikelserna i tabellen nedan avser nettoeffekter. Det medför att posterna ibland avser både intäkter, kostnadsminskningar och kostnadsökningar. Biljettintäkterna förväntas avvika negativt mot budget med -40 mnkr. Intäktsutvecklingen för 2017 innehåller en rad osäkerheter. Trenderna är svagt positiv på intäktssidan, medan resandet utvecklas starkt positivt. Förändringen i prisstrukturen per maj 2017 avseende kontoladdning samt införande av nytt rabattkort är ännu ej möjlig att bedöma. (Se ytterligare beskrivning under rubriken intäkter.) Kostnadsindex bedöms nu för helåret avvika positivt relativt budget (+1 mnkr). PPI för diesel och numera sammantaget med RME för drivmedel, gör att denna gruppering avviker negativt på helår. Dessa bränsleindex saknar, till skillnad mot övriga index, officiella prognoser och enligt tidigare års beräkningsmodell baseras beräkningen på senast kända värde. En minskning i den negativa avvikelsen i kombination med en ökning av övriga index medför nu att prognosen i stort sett är tillbaka på budgeterad nivå. Västtrafik AB, Delårsrapport 16(24)

17 Förändrat resande avser främst ökade kostnader för incitament, vilket är kopplat till resandeökningen, och ej till metodförändringen (-38 mnkr). Tågtrafiken och framförallt underhåll av fordonen förväntas avvika negativt på helåret (-19 mnkr). Det är en del som tidigare år ingått i investeringen och därmed till viss del bidrar med positiva avvikelser på avskrivningar. Men det medför att utfallet belastas hårdare än vad som är förväntat. Kostnaderna för spårvagnstrafik avviker positivt (+27 mnkr), vilket framförallt beror på lägre leasingkostnader än budgeterat. Inom främst området försäljning och marknad har åtgärder genomförts utifrån en negativ prognos. Uppdraget var cirka 10 mnkr inom detta område och värdering av olika aktiviteter har skett successivt. På helåret förväntas det ge ett positivt utfall, (+12 mnkr). Ytterligare ett led i åtgärder har varit att inte tillföra medel till nya utvecklingsprojekt. Finansiering av dessa har fått ske genom omprioriteringar (+15 mnkr). Personalkostnaderna avviker positivt hänförligt till framflyttade rekryteringar (+17 mnkr). Avskrivningar avser senareläggning av projekt (IT) samt tidigare nämnt minskad investering på tåg (+28 mnkr). Posten övrigt består av ett stort antal poster. Som exempel fler upphandlingar och utredningar i samband med Linbanan med mera (-10 mnkr). Finansiella frågeställningar/risker utanför prognos 4 Skiljenämndsförfarande. Göteborgs stad har ett skiljenämndsförfarande med leverantören av spårvagn benämnd M32. Eventuella konsekvenser är svåra att bedöma. Västtrafik kommer indirekt att påverkas av slutresultatet. Dom är nu fastställd och analys pågår, det finns dock kvarvarande frågeställningar innan avslut kan ske. Tågavtalet. Diskussion pågår kopplat till tågavtalet. Det är ett nytt avtal som startade december 2015 och därmed avslutade sitt första år i och med utgången av Det har visat sig att det finns frågetecken kring tolkning av vissa beräkningsmodeller. Dessa diskussioner kan komma att påverka innevarande år. En mindre påverkan är medtagen i prognos 4. Intäktsutveckling Västtrafik är inne i en period där intäkterna och befintliga trender ändrar sig. Alla resenärers enskilda val påverkar intäkterna. Allt arbete inom Pris och Sortiment, Steg 1 syftar till att förenkla biljettinköpet för kunden och göra det enkelt att hitta rätt biljett för rätt resa. Det medför samtidigt att kunden i större omfattning kan välja det alternativ som är bäst och det är inte självklart att det är bäst för Västtrafiks intäktsutveckling. Prognoserna görs utifrån de i dagsläget synbara trenderna, men det lämnar utrymme för osäkerheter. Fortsatt utveckling av bränsle index. Det finns i dagsläget inget bra sätt att prognostisera bränsle index. Utifrån ett längre perspektiv avseende diesel är utvecklingen negativ och indikerar ytterligare uppgång av priserna samt index. Till det kommer den ökande användningen av RME där det inte heller finns några bra metoder för att förutse utvecklingen. Indexen är en faktisk kostnad för Västtrafik och påverkar en stor del av kostnadsmassan. Det medför att förändringar får stor och omedelbar genomslagskraft på resultatet. Ett ökat resande är positivt och det är det som är målsättningen. Det påverkar emellertid Västtrafiks utfall på olika sätt. Ökar resandet där det finns utrymme i trafiken ger det relativt små förändringar på kostnadssidan. Sker ökningen, vilket det har en tendens att göra, där kapaciteten redan är hårt belastad krävs åtgärder, vilket för med sig ökade kostnader. Kostnader för spårvagnstrafiken. Kostnadsutvecklingen för spårvagnstrafiken påverkas för närvarande av diskussioner inom olika områden. Det är många parter inblandade och även om alla Västtrafik AB, Delårsrapport 17(24)

18 gör sitt bästa för att ha en öppen och transparent dialog kompliceras bedömningarna av att det blir många led vilket skapar osäkerhet utöver tvisten. Resultaträkning Periodens utfall Helårsresultat Utfall samt helårsbedömning Utfall t.o.m mnkr Budget t.o.m mnkr Utfall t.o.m mnkr Avvike lse utfall/ budget mnkr Föränd ring utfall/ utfall % Progno s per 1708 mnkr Budget t.o.m mnkr Utfall t.o.m mnkr Avvike lse progno s/ budget mnkr Föränd ring progno s/ utfall % Driftbidrag från 2 866, , ,7 0,0 3,2% 4 299, , ,0 0,0 3,2% nämnd inom regionen Statsbidrag 3,0 0,8 5,7 2,3-46,5% 1,6 1,1 7,2 0,5-77,3% Övriga erhållna 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 bidrag Biljettintäkter 2 128, , ,7-26,9 2,4% 3 329, , ,2-40,0 2,3% Försäljning av 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 tjänster Hyresintäkter 47,9 46,8 45,0 1,1 6,6% 70,4 70,2 68,4 0,1 2,9% Försäljning av 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 material och varor Övriga intäkter 752,8 744,4 722,8 8,4 4,1% 1 129, , ,1 17,8 2,2% Verksamheten intäkter 5 797, , ,8-15,1 3,0% 8 829, , ,9-21,5 2,7% Personalkostnader, inkl. inhyrd personal Direkta trafikkostnader Verksamhetsankn utna tjänster Material och varor, inkl förbrukningsmater ial Lokal- och energikostnader -192,7-193,5-172,4 0,9 11,8% -285,0-290,3-267,8 5,3 6,4% ,1 7,9% ,6 6,5% 742,3 756,4 395,0 211,8 211,2 769,8-87,7-95,3-83,0 7,6 5,7% -142,7-143,0-131,2 0,3 8,8% -7,7-7,6-7,2-0,1 6,6% -11,6-11,3-14,9-0,3-21,9% -54,9-59,8-55,0 4,9-0,1% -85,6-89,8-80,0 4,1 7,1% Lämnade bidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga tjänster, inkl konsultkostnader -145,4-166,0-139,8 20,6 4,0% -231,2-249,0-263,2 17,8-12,2% Övriga kostnader -346,2-377,6-286,0 31,3 21,1% -562,5-543,3-470,4-19,3 19,6% Avskrivningar -196,6-225,1-206,1 28,5-4,6% -299,7-338,6-313,9 38,9-4,5% Verksamhetens kostnader , , ,5 107,8 8,0% , , ,1 46,2 6,2% Finansiella intäkter/kostnader m.m. Obeskattade reserver 2,2-3,2-23,6 5,4 0,4-4,8-12,8 5,3 0,0 0,0-40,0 0,0 0,0 30,0-275,9-30,0 Resultat 26,4-71,7 219,7 98,1 0,0 0,0 0,0 0,0 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Utifrån de åtgärder som genomförts samt ny bedömning på bland annat intäkterna har nu Västtrafik en bedömd helårsprognos i linje med budget. Det kommer krävas fortsatt hårt arbete för att uppfylla denna prognos. Västtrafik AB, Delårsrapport 18(24)

19 5.3 Eget kapital Västtrafik har inget fritt eget kapital utöver aktieägartillskottet som redovisas som fritt eget kapital, tkr. Däremot har Västtrafik obeskattade reserver som till viss del kan likställas med eget kapital. Vid ingången av 2017 har Västtrafik 585 mnkr i obeskattade reserver. De obeskattade reserverna består i huvudsak av tre delar, dels medel från verksamheten tidigare år, dels utifrån att den koncerninterna räntenivån justerats jämfört budget samt den sista delen hänförlig till projektet Pris och Sortiment Steg 1, ett projekt med separat tillförda medel. 5.4 Investeringar Avskrivningarna avviker positivt både i utfallet per aug (+21 mnkr) såväl som i bedömningen för helåret (+28 mnkr). Utifrån helårsprognosen avser drygt 10 mnkr den avslutade delen av projektet Pris och Sortiment, Steg 1. I övrigt är det förskjutningar inom ombyggnation av tåg (+11 mnkr) samt diverse IT investeringar (+6 mnkr). Prognos 4 på investeringsplanen beskrivs enligt tabellen nedan. Större avvikelser jämfört tidigare planer är att investeringen avseende tåg samt depå bedöms skjutas till Västtrafik AB, Delårsrapport 19(24)

20 6 Bokslutsdokument och noter Finns som bifogad fil. Västtrafik AB, Delårsrapport 20(24)

21 7 Övrig rapportering 7.1 Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Ekonomi Västtrafik redovisar ett resultat före driftsbidrag för perioden januari - aug 2017 motsvarande mnkr, vilket är en positiv avvikelse med +78 mnkr. Prognos 4 visar efter föreslagna åtgärder ett bedömt helårsutfall i linje med budget. Intäktsutveckling Biljettintäkterna under perioden januari aug avviker negativt mot budget med -27 mnkr. Resandeökningen överstiger den budgeterade utvecklingen. Den positiva resandeutvecklingen avser främst färdbevis inom gruppen periodkort samt skolkort och avspeglas inte i samma utsträckning på intäkterna. Ur ett ackumulerat intäkts-perspektiv har gruppen periodkort den största negativa avvikelsen mot budget. Skolkort avviker däremot positivt. Per augusti har en upplösning av skuld till resenär skett med 6,5 mnkr. Upplösningen är hänförliga till I jämförelse med föregående år har intäkterna för perioden ökat med +3 % (+54 mnkr). Det motsvarar främst årets genomsnittliga prisjustering (+2,5 %). Den reella intäktsökningen bedöms Västtrafik AB, Delårsrapport 21(24)

22 till cirka 1 %. Resandet har under perioden ökat med +6 %. Införandet av KRS samt engångseffekter motsvarar ungefär 3 % av resandeökningen och medför inga nya intäkter. Övrig ökning bedöms avse främst resenärer som valt periodkort, vilket inte automatiskt medför att intäkterna påverkas. I slutet av maj har förändring av prisstrukturen genomförts dels avseende kontoladdning och dels avseende enkelbiljett i ToGo. (Det är ännu för tidigt att bedöma konsekvenserna av dessa förändringar och den har inte påverkat prognosen.) Prognosen innebär i stort att intäkterna understiger budgeterad nivå ytterligare några månader för att sedan stabilisera sig, samtidigt som en positiv korrigering av skuld till resenär ska ske i slutet av året. Gentemot tidigare prognoser har ytterligare en upplösning av skuld till resenär gjorts, som påverkar synen på helåret och gör den något mer positiv. Det finns en överströmning mellan korttyperna som går från periodkort till värdekort. Sen finns även en inom gruppen periodkort som går från tidsmässigt längre periodkort mot kortare (30 dagars). Det beror delvis på att årskorten inte finns i ToGo. Dessa mindre trender är en förändring mot tidigare och Västtrafik fortsätter följa utvecklingen. I det större perspektivet minskar intäkt per resa vilket blir effekten av en resandeutveckling på ca 6 % utan motsvarande intäktsökning. Utfall januari-augusti 2017 jämfört med budget Totalt visar Västtrafik ett utfall för perioden som är bättre än budget med +46 mnkr. Biljettintäkterna avviker negativt med -41 mnkr, samtidigt som kostnadsmassan avviker positivt med +68 mnkr. Avvikelserna i tabellen nedan avser nettoeffekter. Det medför att posterna ibland avser både intäkter, kostnadsminskningar och kostnadsökningar. Som tidigare beskrivits avviker biljettintäkterna negativt mot budget -27 mnkr. Västtrafik har hittills i år fått viten motsvarande +8 mnkr (ingen budgetering av dessa görs). Det avser viten för olika engångshändelser mestadels inom tågtrafiken. Den allmänna kostnadsutvecklingen avviker fortfarande positivt. Inom bränsle indexen är trenden, för Västtrafik, däremot negativ jämfört budget (+11 mnkr). Förändrat resande avser kostnader kopplat till den positiva resandeutvecklingen. Det är framförallt en ökning av kostnaderna för incitament som ingår i posten (-25 mnkr). Västtrafik AB, Delårsrapport 22(24)

23 Intern/externkommunikation avser till stor del en periodisering, det är hänförligt till marknadskommunikation senare under året +(11 mnkr). (En mindre del återfinns senare som åtgärd i prognosen.) Personalkostnaderna avviker positivt dels då Västtrafik fortfarande inte uppnått den fulla planerade bemanningen utifrån anställningsstoppet, men också utifrån att inhyrning visar en negativ avvikelse. Avskrivningar avviker positivt främst inom tåg (+7,5 mnkr) och inom IT (+10 mnkr). Det avser framflyttningar av projekt och åtgärder. Posten övrigt består av många poster och avser bland annat avvikelser av periodiseringskaraktär så som, underhåll och förvaltning av resecentrum samt hållplatser med mera. Helårsprognos jämfört med budget Prognos 4 för helåret 2017 förväntas efter åtgärder, en svagt förbättrad intäktsutveckling samt ett finansnetto på +-0 att vara i linje med budget. Intäkterna förväntas avvika med cirka -40 mnkr medan kostnadsmassan i stort sett förväntas vara i linje med budget. Avvikelserna i tabellen nedan avser nettoeffekter. Det medför att posterna ibland avser både intäkter, kostnadsminskningar och kostnadsökningar. Biljettintäkterna förväntas avvika negativt mot budget med -40 mnkr. Intäktsutvecklingen för 2017 innehåller en rad osäkerheter. Trenderna är neutrala på intäktssidan, medan resandet utvecklas positivt. Förändringen i prisstrukturen per maj 2017 avseende kontoladdning samt införande av nytt rabattkort är ännu ej möjlig att bedöma. Se ytterligare beskrivning under rubriken intäkter. Kostnadsindex bedöms nu för helåret avvika svagt positivt relativt budget (+1 mnkr). PPI för diesel och numera sammantaget med RME för drivmedel, gör att denna gruppering avviker negativt på helår. Dessa bränsleindex saknar, till skillnad mot övriga index, officiella prognoser och enligt tidigare års beräkningsmodell baseras beräkningen på senast kända värde. En minskning i den negativa avvikelsen i kombination med en ökning av övriga index medför nu att prognosen i stort sett är tillbaka på budgeterad nivå. Förändrat resande avser främst ökade kostnader för incitament, vilket är kopplat till resandeökningen, och ej till metodförändringen (-38 mnkr). Tågtrafiken och framförallt underhåll av fordonen förväntas avvika negativt på helåret (-19 mnkr). Västtrafik AB, Delårsrapport 23(24)

24 Det är en del som tidigare år ingått i investeringen och därmed till viss del bidrar med positiva avvikelser på avskrivningar. Men det medför att utfallet belastas hårdare än vad som är förväntat. Kostnaderna för spårvagnstrafik avviker positivt (+27 mnkr). Det är främst lägre leasingkostnader än budgeterat. Inom främst området försäljning och marknad har åtgärder genomförts utifrån en negativ prognos. Uppdraget var cirka 10 mnkr och värdering av olika aktiviteter har skett successivt och förväntas ge ett positivt utfall på helår (+12 mnkr). Ytterligare ett led i åtgärder har varit att inte tillföra medel till nya utvecklingsprojekt. Finansiering av dessa har fått ske genom omprioriteringar (+15 mnkr). Personalkostnaderna avviker positivt hänförligt till framflyttade rekryteringar (+17 mnkr). Avskrivningar avser senareläggning av projekt (IT) samt tidigare nämnt minskad investering på tåg (+28 mnkr). Posten övrigt består av ett stort antal poster. Som exempel upphandlingar och utredningar i samband med Linbanan med mera (-10 mnkr). Finansiella frågeställningar/risker utanför prognos 4 Skiljenämndsförfarande. Göteborgs stad har ett skiljenämndsförfarande med leverantören av spårvagn benämnd M32. Eventuella konsekvenser är svåra att bedöma. Västtrafik kommer indirekt att påverkas av slutresultatet. Dom är nu fastställd och analys pågår, det finns dock kvarvarande frågeställningar innan slutlig bedömning kan och konsekvenserna kan beräknas. Tågavtalet. Diskussion pågår kopplat till tågavtalet. Det är ett nytt avtal som startade december 2015 och därmed avslutade sitt första år i och med utgången av Det har visat sig att det finns frågetecken kring tolkning av vissa beräkningsmodeller. Dessa diskussioner kan komma att påverka innevarande år. En mindre påverkan är medtagen i prognos 4. Intäktsutveckling Västtrafik är inne i en period där intäkterna och befintliga trender ändrar sig och är otydliga. Alla resenärers enskilda val påverkar intäkterna och för närvarade finns det rörelser som visar att dessa trender håller på att förändra sig. Allt arbete inom Pris och Sortiment, Steg 1 syftar till att förenkla biljettinköpet för kunden och göra det enkelt att hitta rätt biljett för rätt resa. Det medför samtidigt att kunden väljer det alternativ som är bäst och det är inte självklart att det är bäst för Västtrafiks intäktsutveckling. Prognoserna görs utifrån de i dagsläget synbara trenderna, men det lämnar utrymme för osäkerheter. Fortsatt utveckling av bränsle index. Det finns i dagsläget inget bra sätt att prognostisera bränsle index. Utifrån ett längre perspektiv avseende diesel är utvecklingen negativ och indikerar ytterligare uppgång av priserna samt index. Till det kommer den ökande användningen av RME där det inte heller finns några bra metoder för att förutse utvecklingen. Indexen är en faktisk kostnad för Västtrafik och påverkar en stor del av kostnadsmassan. Det medför att förändringar får stor och omedelbar genomslagskraft på resultatet. Ett ökat resande är positivt och det är det som är målsättningen. Det påverkar emellertid Västtrafiks utfall på olika sätt. Ökar resandet där det finns utrymme i trafiken ger det relativt små förändringar på kostnadssidan. Sker ökningen, vilket det har en tendens att göra, där kapaciteten redan är hårt belastad krävs åtgärder, vilket för med sig ökade kostnader. Kostnader för spårvagnstrafiken. Kostnadsutvecklingen för spårvagnstrafiken påverkas för närvarande av diskussioner inom olika områden. Det är många parter inblandade och även om alla gör sitt bästa för att ha en öppen och transparent dialog kompliceras bedömningarna av att det blir många led vilket skapar osäkerhet utöver tvisten. Västtrafik AB, Delårsrapport 24(24)