Delårsrapport. Kollektivtrafiknämnden Augusti Kollektivtrafiknämnden

Transkript

1 Delårsrapport Kollektivtrafiknämnden Augusti 2017 Kollektivtrafiknämnden Delårsrapport Augusti 2017

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Verksamhet Viktigaste händelserna under perioden Verksamhetens miljöarbete Inköp Mål och fokusområden Arbetsmarknaden ska utvidgas genom hållbara transporter och samverkan med näringsliv och forskning i Västra Götaland Arbeta vidare med Sverigeförhandlingen, verka för utbyggd tågförbindelse Öxnered- Halden och att länsvägarna finns med i den nationella infrastrukturplanen Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Antalet nöjda resenärer med kollektivtrafiken ska öka i hela regionen Fullfölj trafikförsörjningsprogrammet Utökade möjligheter till studie- och arbetspendling samt knyta samman landsbygd och stad Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Minska verksamheternas avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar Bättre möjligheter till livsmedels- och energiproduktion samt stimulera ökad användning av biogas Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro Ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt resultat SR04 Sammanställning RR Beställare Regional utveckling Åtgärder vid ekonomisk obalans Eget kapital Investeringar Bokslutsdokument och noter Bilagor Bilaga 1: Bokslutsdok. o noter 1708 KTN Kollektivtrafiknämnden, Delårsrapport 2(11)

3 1 Sammanfattning Delårsbokslutet har upprättats för kollektivtrafiknämndens verksamhet under perioden januari - augusti, enligt fastställda anvisningar. Det ekonomiska resultatet för perioden är ett överskott på 5,5, och bedömt årsresultat är ett positivt resultat motsvarande 3,0. Sammantaget ser vi en positiv utveckling. Resandeutvecklingen visar på en positiv utveckling januari till augusti bedömningen är att målet för 2017 kommer att nås. Mål om ökad marknadsandel följs upp årligen, men preliminär avläsning de mätningar som görs tyder också på positiv utveckling. Sverigeförhandlingen och processerna med de långsiktiga infrastrukturplanerna för har till stor del präglat årets arbete. Delårsrapporten följer strukturen i regionfullmäktiges budget för 2017 utifrån prioriterade mål och fokusområden Kollektivtrafiknämnden, Delårsrapport 3(11)

4 2 Verksamhet 2.1 Viktigaste händelserna under perioden Sverigeförhandlingen och revidering av långsiktiga infrastrukturplanerna Målbild för stomnätet i Göteborg-Mölndal-Partille Framtida zonstruktur för biljettsystemet Västtågsutredningen Revideringen av de långsiktiga infrastrukturplanerna, samt Sverigeförhandlingen har varit processer som präglat stor del av kollektivtrafiknämndens Sverigeförhandlingens storstadsöverenskommelse som blev klar i juni innebär viktiga investeringar för kollektivtrafikens utveckling i Göteborgsområdet. Påverkansarbete för investeringar i förbättrade järnvägar har resulterat i ett kraftigt höjt anslag till reinvestering och underhåll i Trafikverkets förslag till nationell plan, men förslaget saknar de investeringar som VGR bedömt som nödvändiga för att utveckla järnvägsnätet i riktning mot målen i trafikförsörjningsprogrammet och Målbild tåg Fortsatt påverkansarbete kommer således vara i fokus under kommande månader under remisstiden, med högsta prioritet för att återinföra delsträckan Mölnlycke-Bollebygd, via Landvetter flygplats i den nationella infrastrukturplanen. Därtill har arbetet för att utveckla pris-och sortiment varit en högt prioriterad process och som nu går in i en bred politisk förankringsprocess gällande framtida zonstruktur för biljettsystemet. Västtågsutredningen gällande fler tågstopp i Västra Götaland, och Målbild Koll2035 kollektivtrafikprogram för stomnätet i Göteborg-Mölndal-Partille är omfattande utredningar som nu är klara för beslut. 2.2 Verksamhetens miljöarbete Koncernkontoret har ett miljöledningssystem som tagits fram i samarbete mellan de olika staberna under hösten 2016 och som följer ISO standarden och miljöplan Koncernledningen beslutade under våren en handlingsplan som gäller med aktiviteter och åtgärder för att minska verksamhetens miljöpåverkan. En miljösamordnare har utsetts på koncernstab regional utveckling som kommer koordinera arbetet med handlingsplanen tillsammans med miljöombud på respektive arbetsplats. Under hösten 2017 genomförs information, utbildning och kartläggningar i enlighet med planen. Regiondirektören har under våren, i enlighet med VGR:s nyligen beslutade mötes- och resepolicy, beslutat att flygresor i Sverige endast får ske efter godkännande av koncernstabschef/ koncernavdelningschef i syfte att minska antalet resor med flyg. I nämndens arbete ställs också krav på de verksamheter som får projekt och verksamhetsstöd. De ska beskriva hur projektet/verksamheten bidrar till att minimera miljöpåverkan och hur det påverkar miljön positivt eller negativt när det gäller exempelvis transporter, energi- och material, utsläpp, samt avfall. 2.3 Inköp Nämndens följsamhet till fastställd inköpspolicy med tillhörande avläsning av leveranstrohet och avtalsföljsamhet (avdelning koncerninköp) har per halvårsskiftet närmare 100-procentig följsamhet efter smärre korrigering. Den systemmässiga uppföljningen visar sig dessvärre vara ofullständig och fångar bland annat inte upp offentliga samarbetspartners, tjänsteköp från koncerninköps egen inköpsorganisation och upphandlade rese- konferenstjänster. Kollektivtrafiknämnden, Delårsrapport 4(11)

5 3 Mål och fokusområden 3.1 Arbetsmarknaden ska utvidgas genom hållbara transporter och samverkan med näringsliv och forskning i Västra Götaland Här redovisas trafikförsörjningsprogrammets mål; Andelen hållbara resor ökar i hela Västra Götaland och resandet fördubblas Genom att erbjuda invånarna goda resmöjligheter med kollektivtrafiken stärks förutsättningar för vidgade arbetsmarknader på ett långsiktigt hållbart sätt avseende miljö- och trängseleffekter. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är Västra Götalandsregionens övergripande styrdokument för kollektivtrafikens utveckling och utgångspunkten för kollektivtrafiknämndens eget arbete och uppdraget till Västtrafik. Det första halvåret 2017 har visat på en fortsatt ökning och marknadsandelen för kollektivtrafiken jämfört med bilen är nu 31 procent för senaste 12 månaderna var den drygt 28 procent. 3 procent är en relativt stor ökning. Byte av mätmetod mellan 2016 och 2017 förklarar sannolikt en del av ökningen, men det är svårt att avgöra hur stor del. Målet är att nå 33 procent till Även längden på resorna ska beaktas enligt det reviderade programmet. Ett analysarbete har startats upp under första kvartalet för att se hur detta kan mätas och följas upp. Syftet är att ge bättre kunskap och underlag för att utveckla verktyg att styra mot målet. Resandet har ökat med sju procent den senaste 12-måndersperioden. Bedömningen är att ca fyra procent av förändringen är kopplade till nytt resanderäkningssystem. Bedömningen av den s.k. stämplingsbenägenheten har underskattats i tidigare mätningar. Tåg står för den procentuellt största ökningen, men både buss och spårvagn har också ökat. Det ökade resandet och marknadsandelen bedöms vara en följd av den bredd av åtgärder som görs för att stimulera resandet, alltifrån utveckling av utbudet till informations- och marknadsinsatser. Bedömningen är att fördubblingsmålet till 2025 kan nås. För närvarande ligger resandet över målkurvan. Målet om ökad marknadsandel bedöms också möjligt att nå långsiktigt. Hållbart resande väst: Kollektivtrafiknämnden har riktat resurser till en kompetens- och projekt plattform som går under namnet; Hållbart resande väst. Verksamheten startade upp i mitten av 2015 och inriktas på att öka andelen hållbart resande genom att sprida kunskap och stötta kommuner och företag hur man kan jobba med kostnadseffektiva åtgärder, såsom informations-och påverkansåtgärder, för att underlätta en omställning till fler gång, cykel och kollektivtrafikresor. Plattformen har fått genomslag. 33 kommuner med i nätverket och flera projekt som fått positiv uppmärksamhet och genomslag i media (främst tidningar, men även P4 radio väst och Västnytt). Verksamheten drivs med utgångspunkt i en verksamhetsplan som fastställs årligen av kollektivtrafiknämnden. Budgeten är 3,5. Exempel på projekt som fått genomslag är Vintercyklist, Cykelvänlig arbetsplats och Buss-o-hoj! (vikcykel ombord). Per augusti följer såväl budget som verksamhet den beslutade verksamhetsplanen väl. Långsiktig utveckling av regionala pendlingsnavmålbild Koll2035, kollektivtrafikprogram för stomnätet i Göteborg, Mölndal och PartilleMer än 70 procent av Västtrafiks resor sker inom respektive till och från Göteborgsområdet. Under drygt två års tid har kollektivtrafiknämnden lett arbetet med att ta fram en gemensam målbild 2035 för stadstrafikens stomnät, gemensamt med utsedda politiker från respektive kommun. Målbilden var ute på bred remiss våren 2016 och därefter har komplettering och viss omarbetning skett. I juni 2017 blev rapporten klar och den skickades ut som förslagshandling till parterna för antagande. Förhoppningen är att respektive fullmäktigeförsamling i Göteborg, Mölndal, Partille och Västra Götalandsregionen ska kunna anta målbilden i slutet av 2017.Under året har också långsiktiga planer för pendlingsnaven Skövde och Trollhättan-Vänersborg startats upp. (För Borås finns redan antagen utvecklingsplan). Kollektivtrafiknämnden, Delårsrapport 5(11)

6 3.1.1 Arbeta vidare med Sverigeförhandlingen, verka för utbyggd tågförbindelse Öxnered-Halden och att länsvägarna finns med i den nationella infrastrukturplanen Arbetet med Sverigeförhandlingen har varit fortsatt intensivt under 2017 med arbete i flera olika grupperingar regionalt och nationellt. Enligt direktiv från regeringen ska Sverigeförhandlingen genomföras inom ramen för den ordinarie infrastrukturplanen. En överenskommelse har nåtts mellan Sverigeförhandlingen, Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen avseende storstadsåtgärder för kollektivtrafik och cykel. I överenskommelsen nåddes slutligen 46 % statlig medfinansiering. Resterande delas mellan Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen. Utgångspunkten för överenskommelsen är kollektivtrafiknämndens arbete med Målbild Koll2035, kollektivtrafikprogram för stomnätet i Göteborg, Mölndal och Partille. Överenskommelsen omfattar linbana över älven vid Järntorget, spårväg från Frihamnen till Lindholmen med älvförbindelse mot Stigberget samt spår i tunnel vidare mot Linnéplatsen. Vidare ingår bussgata för citybuss (idag stombuss) från Brunnsbo till Backa samt från Lindholmen till Eriksberg och vidare mot Vårväderstorget. Ytterligare statlig medfinansiering kommer sökas genom stadsmiljöavtalen. Gällande höghastighetsbanan Göteborg-Stockholm har intensivt lobbyarbete präglat vårens arbete. Målet för Västra Götalandsregionen och kommunerna har varit att få en första delsträcka mellan Göteborg och Borås, via Landvetter flygplats finansierad i nationell infrastrukturplan. Den 31 augusti presenterade Trafikverket förslag till nationell infrastrukturplan för åren utan att denna delsträcka ingår. Därmed kommer fortsatt påverkansarbete vara en viktig uppgift även de närmsta månaderna då remisstiden för planen pågår. Enligt tidplanen ska Sverigeförhandlingen nå en överenskommelse för höghastighetsjärnvägen Göteborg-Stockholm innan årsskiftet. (PÅGÅR) Avseende länsjärnvägarna, som numera kallas regionala banor, finns utökade medel med i den nationella infrastrukturplanen för att upprätthålla och i viss mån återställa standarden, men medel saknas helt för att utveckla banornas standard. Det innebär att den målbild som Västra Götalandsregionen har beslutat om för tågtrafikens utveckling inte kommer att kunna genomföras. Göteborg Oslo pekas ut som en brist i den nationella planen vilket är positivt då även den Norska transportinfrastrukturplanen lyfter fram behov av att göra en konceptavtalsutredning för godstrafik mellan Oslo och Göteborg. Positivt i den kommande infrastrukturplanen är det kraftigt utökade medlen för underhåll av järnvägar för att komma i kapp med den omfattande underhållsskuld som råder. Därtill är det positivt för kollektivtrafikens utveckling att stadsmiljöavtal ingår med 1 miljard per år över hela 12- årsperioden. 3.2 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Här redovisas trafikförsörjningsprogrammets mål; Attraktiv kollektivtrafik Andelen nöjda resenärer med Västtrafik som helhet har ökat under första halvåret 2017 till 50 procent jämfört med 44 procent 2016Nöjdheten med den senaste resan ligger på en lägre nivå, 76 procent jämfört med 80 procent 2016, samtidigt som ombordmätningar visar på motsatt trend och pekar uppåt.. Bytet av undersökningsmetod 2017, gör att resultatet inte är helt jämförbart och det är svårt i nuläget att bedöma om regionfullmäktiges mål kommer uppfyllas. Enligt ombordmätningar under andra kvartalet 2017 är 94 procent är nöjda med senaste resan och har utvecklats i positiv riktning under första halvåret. Inom målet för attraktiv kollektivtrafik ligger arbetet med pris-och sortiment. I januari höjdes priserna i kollektivtrafiken med i genomsnitt 2,5 procent. Under våren 2017 har Västtrafik tillsammans med Avdelning kollektivtrafik och infrastruktur tagit fram en Färdplan Köpa biljett 2020 samt förslag till ny zonstruktur (f.d. geografimodell) för Västtrafik. Samråd och kommunförankring av förslaget till zonstruktur planeras ske under hösten Syftet med samtliga insatser är att sänka tröskeln och göra det enklare och mer rättvist för nya och befintliga resenärer att välja kollektivtrafiken. Kollektivtrafiknämnden, Delårsrapport 6(11)

7 3.3 Antalet nöjda resenärer med kollektivtrafiken ska öka i hela regionen Här redovisas trafikförsörjningsprogrammets mål: Alla resenärsgrupper beaktas Utvecklingsarbete pågår för att ta fram en strategi för att beakta de sju diskrimineringsgrunderna i kollektivtrafikplaneringen. En arbetsgrupp är uppstartad där kompetens från Västra Götalandsregionens avdelning för mänskliga rättigheter ingår. I utvecklingsarbetet ingår att revidera den nu gällande funktionshinderstrategin. Måluppfyllelse av funktionshinderstrategin görs på årsbasis och visar att vi går i rätt riktning. Alla fordon, utom de äldsta spårvagnarna är anpassade. Vad avser hållplatser ligger huvudansvaret för markarbeten hos väghållarna (oftast kommunerna). Här går utvecklingen framåt men inte i takt med uppsatta mål. Avdelningen kollektivtrafik och infrastruktur har tillsammans med Västtrafik höjt engagemanget i frågan och har lyft frågan i tjänstemannanätverken där kommunerna ingår. Trafikverket är också inkopplade i arbetet med att förbättra processen och höja takten i genomförandet. Flera aktiviteter är planerade för att sätta ökat fokus på frågan. Målet om minst 800 anpassade prioriterade hållplatser är framflyttat från 2016 till 2020 och bedöms därmed inom räckhåll Fullfölj trafikförsörjningsprogrammet Allt arbete som sker i kollektivtrafiknämnden utgår från trafikförsörjningsprogrammet, liksom det uppdrag som nämnden lägger till Västtrafik. Delårsrapporten i sin helhet beskriver aktiviteter och resultat. (PÅGÅR) Utökade möjligheter till studie- och arbetspendling samt knyta samman landsbygd och stad På kollektivtrafiknämndens uppdrag har avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur genomfört Västtågsutredning för att klargöra förutsättningar för att öppna nya tågstationer i Västra Götaland. Möjligheten att resa med tåg minskar restiden och ökar tillgängligheten till utbildnings- och arbetsmarknad. Redan idag är det kapacitetsbrist i järnvägsnätet och de långväga resorna behöver kunna konkurrera med bilen för att öka andelen hållbara resor. Utredningen visar att mer tågtrafik kräver ytterligare järnvägsinvesteringar för att inte försämra för de som reser långt. Utifrån fyra antagna kriterier i Målbild Tåg 2035 har totalt 40 potentiella stationer utretts och Västtågsutredningen rekommenderar att gå vidare med 13 av dessa. Om de föreslagna 13 nya stationerna öppnas och trafikeras med fler tåg enligt Västtågsutredningens förutsättningar ökar kollektivtrafikresandet med resor per dag. Detta är en nettoeffekt av resandeökningar och resandeminskningar. Upprättade trafikupplägg innehåller fler tågturer och reducering av busstrafik. Regionbidraget bedöms öka med 12 /år och investeringar i stationer och järnväg bedöms kosta 2,9-4,7 mdr utöver de 45 mdr som redan ingår i målbilden. För att få en positiv utveckling av dessa relativt små stationsorter förutsätter också utredningen att berörd kommun åtar sig att aktivt verka för och planera bostadsbebyggelse och medfinansiera stationsutvecklingen. Utredningen har genomförts i en interaktiv process med berörda kommuner. Trafikverket har också medverkat. Utredningen skickas på remiss till kollektivtrafikråden och andra intressenter oktober 2017 till januari Västtågsutredningen är en komplettering till Målbild tåg 2035 och bör därför lyftas till regionfullmäktige. Enligt tidplanen bedöms det kunna ske under första kvartalet (PÅGÅR) Kollektivtrafiknämnden har beslutat om en landsbygdsutredning som innebär att den grundläggande servicenivån för invånarna i Västra Götaland utvecklas. Västtrafik har successivt utvecklat trafiken i enlighet med strategin och därmed ökat tillgängligheten för de som bor på landsbygden. Under 2017 har en utvärdering gjorts som visar att Landsbygdsutredningens serviceutbud till fullo är infört i hela Västra Götaland. En kraftig utbyggnad av anropsstyrd närtrafik är en viktig del i den utvecklingen. Utvärderingen konstaterar att det ännu är för tidigt att utvärdera kostnaderna för Kollektivtrafiknämnden, Delårsrapport 7(11)

8 införandet av serviceutbudet då flera åtgärder genomfördes så sent som december 2016 (KLART) 3.4 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Här redovisas trafikförsörjningsprogrammets mål; Kollektivtrafikens miljöpåverkan ska minska Minska verksamheternas avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar Se kapitel 3:4: Bättre möjligheter till livsmedels- och energiproduktion samt stimulera ökad användning av biogas Införandet av förnybara drivmedel har under senare år skett i snabb takt. Drygt 90 procent av trafiken körs redan nu med förnybara drivmedel. Målet i det reviderade trafikförsörjningsprogrammet är att uppnå en reduktion av koldioxid med 80 procent jämfört med Målet mäts på årsbasis. (PÅGÅR) Arbete pågår för att öka kollektivtrafikens energieffektivitet och minskade bullernivåer. Det är samtidigt en hög förändringstakt gällande drivmedel och energikällor. Flera utredningar och projekt har genomförts under 2017, finansierade av kollektivtrafiknämnden, för att driva utvecklingen av en mer miljöanpassad kollektivtrafik framåt. Dessa utgör underlag för en reviderad miljö- och klimatstrategi och för kommande trafikupphandlingar som Västtrafik planerar.de närmsta åren. Utredningarna visar att det även fortsättningsvis kommer vara nödvändigt att arbeta med en mix av förnybara bränslen där avvägningar görs ibland linje för linje ibland område för område. Bedömningen är att användningen av såväl biogas som el kommer att öka i kommande upphandlingar då tillgången på biodiesel med hög prestanda (HVO) bedöms avta. Arbetet med reviderad miljö-och klimatstrategi pågår hela 2017 och bedöms kunna beslutas våren (PÅGÅR) 3.5 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Rubriken ej relevant i ett srikt nämndperspektiv, då tjänstemannaorganisationen är samlad i ett gemensmat koncernkontor Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro Rubriken ej relevant i ett srikt nämndperspektiv, då tjänstemannaorganisationen är samlad i ett gemensmat koncernkontor. Kollektivtrafiknämnden, Delårsrapport 8(11)

9 4 Ekonomiska förutsättningar 4.1 Ekonomiskt resultat SR04 Sammanställning RR Beställare Regional utveckling Av kollektivtrafiknämndens budgetram om går drygt 97 procent som ekonomiskt driftbidrag 4 299, till utföraren kopplat till det uppdrag som nämnden beslutar. Av resterande 116 går 36 till nämndens egen verksamhet och 80 har reserverats för en regionbidragsförändring 2018 kopplat till minskade räntekostnader för Västtrafik AB. Utfall och bedömd helårsprognos Resultatet för perioden är ett överskott på 5,5 och tillika avvikelsen i jämförelse med budgeten för perioden. I förhållande till resultatet för motsvarande period 2016 en avvikelse motsvarande -0,2. Kostnadssidan speglar nämndens verksamhet för perioden och det prognostiserade resultat är en bedömd positiv avvikelse motsvarande 3,0 för Den negativa avvikelsen på verksamhetens intäkter på 0,4 är till sin helhet kopplad till en outnyttjad bidragsmöjlighet för nyanlända. Insatser för detta ingår i uppdraget till Västtrafik. Bedömningen för helåret är att nämnden inte kommer att rekvirera de 2 som finns till förfogande. Verksamhetens kostnader har en totalt en avvikelse på 5,8 för perioden som till största delen är kopplat till forskning och utveckling, där projektvolymen inte ännu nått upp till budgeterad nivå. Utbetalat driftbidrag till Västtrafik för perioden är och ligger i paritet med avsatt budget. Västtrafiks ackumulerade utfall per augusti är +26,4 och avviker ackumulerat +78,1 mot budget. Fördelningen av nämndens egna resurser motsvarande 36,0 är för 2017, Budget (år), utfall och årsprognos i : Budget Utfall Avvikels Prognos Koncernkontor (14,2) 9,5 9,1 0,4 13,6 Strategiska utredningar (6,0) 4,0 2,5 1,5 5,0 Forskning/utveckling (8,6) 5,7 2,7 3,0 7,2 Hållbart resande väst (3,5) 2,3 1,9 0,4 3,5 Nämnd och samrådsforum (3,7) 2,5 2,3 0,2 3,7 SUMMA (36,0) 24,0 18,5 5,5 33,0 Minskade räntekostnader (80,0) 53,3 53,3 0,0 80,0 TOTALT (116,0) 77,3 71,8 5,5 113,0 Resultaträkning Periodens utfall Helårsresultat Utfall samt helårsbedömning Utfall t.o.m. 170( Budget t.o.m Utfall t.o.m Avvike lse utfall/ budget Föränd ring utfall/ utfall % Progno s per 1708 Budget t.o.m Utfall t.o.m Avvike lse progno s/ budget Föränd ring progno s/ utfall % Statsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga erhållna 0,5 1,3 0,0-0,8 0,8 2,0 0,0-1,2 bidrag Övriga intäkter 0,5 0,0 0,0 0,5 0,5 0,0 1,9 0,5-73,1% Verksamheten intäkter 1,0 1,3 0,0-0,4 1,3 2,0 1,9-0,7-30,2% Kollektivtrafiknämnden, Delårsrapport 9(11)

10 Personalkostnader, inkl. inhyrd personal Driftbidrag till utförare inom regionen Övriga lämnade bidrag Verksamhetsankn utna tjänster Material och varor, inkl förbrukningsmater ial Lokal- och energikostnader Övriga tjänster, inkl konsultkostnader,2-1,3-1,2-0,9 88,6%,6,0-1,9-0,6 38,7% 866,0 866,0 776,7 0,0 3,2% , , ,0 0,0 3,2% -53,8-57,3-0,2 3, , -86,0-86,0-0,9 0,0 9058,7 3% % 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,3 0,0 0,0-0, , 0% -0,5 0,0 0,0-0, , 0% 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0 0,0 0,0 0,0-15,9-19,9-16,0 4,0-0,6% 4,7 9,8 7,9 5,1-11,5% Övriga kostnader -0,6-0,1-0,2-0,5 307,2% -0,5-0,2-0,5-0,3-3,4% Avskrivningar 0,0-0,1 0,0 0,0-12,2% -0,1-0,1-0,1 0,0 58,7% Verksamhetens kostnader 938,8 944,6 794,2 5,8 5,2% , , ,2 3,7 5,2% Regionbidrag 2 943, , ,0 0,0 5,1% 4 415, , ,0 0,0 5,1% Finansiella intäkter/kostnader m.m. 0,0 0,0 0,0 0,0-50,0% 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 5,5 0,1 5,8 5,5 3,0 0,0 5,6 3,0 4.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Nämnden har inga ekonomiska obalanser. 4.3 Eget kapital Kollektivtrafiknämnden hade vid ingången 2017 ett eget kapital motsvarande 42,4. Med hänsyn till ovan redovisade prognos för 2017, kommer det utgående egna kapitalet 2017 att bli 45, Investeringar Nämnden har för sin egen del ingen fastlagd investeringsbudget, och inga investeringar har gjorts under perioden. Kollektivtrafiknämnden, Delårsrapport 10(11)

11 5 Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokumenten resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter redovisas i bilaga 1:1 Kollektivtrafiknämnden, Delårsrapport 11(11)