Sanering av Centrala Industriområdet

Åtvidabergs kommun Sanering av Centrala Industriområdet TEKNISK BESKRIVNING Denna beskrivning utgör bilaga till Administrativa Föreskrifter daterade 2002-02-14. Datum: 2002-02-14 Upprättad av: Tom Lundgren och Pär Elander, Envipro Miljöteknik AB Innehåll 1 Allmänt... 1 2 Flyttnings-, demonterings- och rivningsarbeten... 3 3 Trädfällning och röjning... 3 4 Saneringsarbeten... 3 4.1 Arbetsomfattning... 3 4.2 Arbetsordning... 4 5 Skyddsåtgärder... 4 6 Fyllning... 6 7 Marköverbyggnader... 6 8 Ledningar... 6 9 Brunnar... 7 10 Deponering... 7 10.1 Allmänt... 7 10.2 Förberedande arbeten... 7 10.3 Bottentätning och -dränering... 7 10.4 Utläggning av avfall... 8 10.5 Sluttäckning... 8 10.6 Anslutning till befintlig deponi... 8 11 Anvisning för egenkontroll...9 Separat: Ritningar 01-09 1 Allmänt Åtvidabergs kommun avser att genomföra en sanering av Centrala industriområdet i Åtvidaberg, se översikt i figur 1. Saneringsarbetet omfattar uppgrävning av ca 50.000 m 3 fyllningsmassor bestående av jord, slagg, grovavfall och andra restprodukter från verksamheten vid den nedlagda Facitfabriken och det ännu tidigare kopparsmältverket. Den yta som omfattas av saneringsarbetet är ca 18.000 m 2 och mäktigheten varierar mellan 0,5 och 5 m. Uppgrävda massor skall klassificeras och sorteras efter fraktion och farlighet med hänsyn till hälsa och miljö. Fyllningsmassor, som klassificeras som inerta, skall återfylls medan fyllningsmassor som klassificeras som avfall transporteras till olika slutmottagare beroende på fraktion och farlighet. Huvudkontor: Avd. kontor: Avd. kontor: Repslagaregatan 19 Tel 013-357270 Magasinsgatan 22 Tel 031-3397740 Rallarvägen 37 Tel 08-54021795 582 22 Linköping Fax 013-357271 411 18 Göteborg Fax 031-3397741 184 40 Åkersberga Fax 08-54061770 Org.nr. 556326-9314

Entreprenören skall svara för planering och ledning av saneringsarbetet, mellanlagring och vid behov omflyttning av förorenade massor samt borttransport av dessa. Borttransport av avfall till kommunens deponi i Korshult (deponi klass 2, icke brännbart samt överskottsmassor motsvarande klass 3) och till godkänd omhändertagare för brännbart avfall klass 2 och farligt avfall (klass 1) skall ingå i entreprenaden. Entreprenören skall även svara för iordningställande, drift och avslutning av en särskild del av deponin i Korshult för klass 2-avfall från urgrävningen samt för återställning av arbetsområdet inklusive återfyllning med rena massor, marköverbyggnader, lagerbyggnad, ledningar och brunnar. Arbetsområdet 1000 m Kommunal deponi 100 m Figur 1. Översikt över tätorten Åtvidabergs östra delar och omgivningen sydost därom med markering av arbetsområdet och den kommunala deponin i Korshult. Beställaren svarar genom en särskild konsult för klassificering av massorna och ger anvisningar för sorteringen av dessa i samband med uppgrävning. Denna handling utgör en teknisk beskrivning av de arbeten som skall utföras inom ramen för saneringsarbetet och en specificering av de krav som kommer att ställas. Till beskrivningen hör en kombinerad mängdförteckning och à-prislista som skall ifyllas och ligga till grund för reglering av utförda arbeten. 2

2 Flyttnings-, demonterings- och rivningsarbeten Inom området med förorenad fyllning, som skall grävas upp, återfinns ett lagerskjul av plåt på stålstomme, se situationsplan (ritning 01) och saneringsplan (ritning 02). Lagerskjulet används under större delen av entreprenadtiden för lagring av förorenade massor. Vid lämplig tidpunkt, med hänsyn till grävningsarbetet, skall lagerskjulet flyttas till annan plats inom området. 3 Trädfällning och röjning Fyllningens slänt mot nordost är bevuxen av buskar och träd. Före uppgrävning av massorna i slänten skall samtliga träd fällas och området röjas så att all vegetation avlägsnas. Fällda träd och bortrensade buskar m.m. kvistas och sågas upp samt transporteras till plats som beställaren anvisar. 4 Saneringsarbeten 4.1 Arbetsomfattning Alla fyllningsmassor inom det anvisade området för sanering skall grävas upp och sorteras. Beställaren ansvarar för klassificeringen av massor och ger anvisningar för sortering i fraktioner enligt nedan. För uppgrävning och sortering skall entreprenören ställa två grävmaskiner till förfogande under den tid sanering pågår. För var och en av dessa håller beställaren en kontrollant för klassificering av uppgrävda massor. Entreprenören svarar för planering av arbetet, uppläggning av de olika fraktionerna i mellanlager och borttransport för slutligt omhändertagande. Plats skall också finnas för tillfällig lagring av massor som skall klassificeras med hänsyn till resultat från laboratorieanalyser. Merparten av de uppgrävda massorna kommer dock att direktklassificeras okulärt eller med hjälp av fältinstrument (XRF, PID). Befintligt plåtskjul (se situationsplan) får utnyttjas för mellanlagring av förorenade massor. En mindre del av detta används dock för andra ändamål och får ej disponeras. Sortering av massorna sker i följande fraktioner (bedömda mängder inom parantes): a) farligt avfall av typen metallförorenad jord, slagg etc. (100-1000 ton), b) farligt avfall av typen jord och slagg som är förorenad av miljögifter t ex kvicksilver, PCB och PAH (1-10 ton), c) farligt avfall av jord och slagg som är förorenad med lösningsmedel och petroleumrester (50-500 ton), d) farligt avfall av typen tunnor, dunkar, hinkar eller liknande med lösningsmedel, färg- och lackrester, petroleumprodukter, cyanidrester etc. (10-100 ton), e) komposterbart, icke farligt avfall (papper, kartong, sågspån, lump, trädgårdsavfall etc. (500-2000 ton), f) brännbart, icke farligt avfall (rivningsvirke, trä, möbelspill etc., 500-2000 ton), g) icke brännbart, icke farligt avfall av typen svagt förorenad jord, slagg etc. (30 000 70 000 ton), h) inerta fyllningsmassor. Brännbart, icke farligt avfall (f) transporteras till godkänd anläggning för förbränning (t.ex. Gärstadverken i Linköping). Icke farligt, komposterbart (e) och icke farligt, icke brännbart avfall (g) transporteras till Åtvidabergs kommuns avfallsanläggning i Korshult eller annan godkänd omhändertagare. Lossning och uppläggning av dessa senare avfallsmassor skall ingå i 3

entreprenaden. I det fall att entreprenören väljer att använda kommunens deponi i Korshult för deponering av avfallet skall anvisningarna i kapitel 10 tillämpas. Dessa innebär bl.a. avjämning och sluttäckning av avfallet. Förberedande arbeten på deponin i form av avjämning och terrassering utförs av beställaren, medan entreprenören utför tätning och dränering av underlaget. Vid Korshultsdeponin kommer en avgift om 10 kr/ton att debiteras entreprenören för alla avfallsmassor som entreprenören tar in till deponiområdet. Motsvarande avgifter från andra deponiägare varierar från fall till fall. Allt avfall som skall transporteras bort från saneringsområdet skall vara täckt under transport och mellanlagring. Järnväg för transporter av avfallsmassor finns vid Åtvidabergs Resecentrum. Banverket måste kontaktas för bedömning av dess tillgänglighet etc. Mellanlagring får ske i plåtskjulet. 4.2 Arbetsordning Saneringsarbetet indelas i etapper med successiv urgrävning och återfyllning enligt ritning 02, Saneringsplan. Schaktning och uppläggning i mellanlager skall planeras så att trafik till fabriksbyggnadens lastbrygga (lastbilar med och utan släp) kan upprätthållas under hela arbetstiden. Vidare skall arbetet planeras så att de behållare för lagring av industriavfall, som finns invid industribyggnaden, är åtkomliga för tömning. Behållarnas lägen markeras på situationsplanen. Fastighetens hyresgäster tömmer dessa med en frekvens av högst 3 ggr/månad. Urgrävningsdjupet intill byggnaden, där dessa är uppställda, är relativt litet (ofta <1 m). Etapp A disponeras av entreprenören för arbeten under hela entreprenadtiden. Övriga ytor schaktas och återfylls i ordningen (etapperna) 1A, 1E, 2E, 2A, 2B, 2C, 3A, 3B, 3C. Områdena (etapperna) 1E och 2E avser ytor vars exakta avgränsning inte är kända utan kommer att bestämmas under schaktarbetet med hänsyn till analysresultaten. Avgränsningen förutsätts dock ske inom den i saneringsplanen markerade ytan för etapp 1E och etapp 2E. Om entreprenören har valt att deponera klass 2 och 3 avfall på kommunens deponi i Korshult måste deponiytor för klass 2-avfall färdigställas sektionsvis parallellt med eller före urgrävningen. Det lagerskjul som disponeras för sortering och lagring av massor kan flyttas (rivas och återupprättas) efter det att etapp 3A är genomförd. Arbetskapaciteten begränsas främst av de kontroller som måste utföras för klassificering av avfall. På basis av utförda prov beräknas kapaciteten till ca 200 m 3 per grävmaskin och arbetsskift. Denna kapacitet varierar dock kraftigt beroende av svårigheter att klassificera och sortera massorna. Massorna i de tre igenlagda schakten enligt situationsplanen (ritning 1) är klassificerade och omslutna med fiberduk. Uppriven asfalt skall klassificeras såsom all annan fyllning och hanteras enligt klass 1, klass 2 eller klass 3. Vissa delar av den kan således användas som återfyllning eller efter krossning ingå i överbyggnaden. Övrigt skall gå till den kommunala deponin. 5 Skyddsåtgärder Entreprenadarbetena skall utföras under försiktighet för att minska risken för föroreningsspridning. Särskilda skyddsåtgärder skall vidtas i entreprenadarbetena med avseende på arbetarskydd och omgivande miljö. Maskiner, som används inom området, skall vara utrustade med luftkonditionering och luftfilter klass P3. Vid damning skall andningsskydd och skyddskläder bäras av dem som arbetar i närheten av avfallet. All personal som kommer i handgriplig kontakt med avfallet skall bära skydds- 4

handskar och täta gummistövlar. Dessa skall rengöras/bytas regelbundet (rengöring minst en gång per arbetsskift). Inne i maskiner med luftrenare behöver inte andningsskydd användas. Gasmasker skall finnas i beredskap (halvmask med kolfilter) för all personal som arbetar inom 20 m avstånd från grävfronterna. Farligt avfall skall märkas enligt anvisningar av beställarens kontrollant, förvaras i täta behållare, under tak eller täckas med presenning efter arbetsdagens slut och vid nederbörd för att förhindra att vatten kommer i kontakt med avfallet. Vidare skall de olika typerna av avfall enligt ovan mellanlagras åtskilda från varandra i avvaktan på vidaretransport. Det område (etapp) inom vilket arbeten pågår och avfall mellanlagras skall delas i en smutsig och en ren del. Den smutsiga delen utsträcks också till att omfatta ytor för mellanlagring och en transportväg till dessa. Sidorna skall skiljas från varandra med hinder som är tillräckliga för att förhindra att fordon oavsiktlig kommer över på fel sida. På den smutsiga sidan skall alla maskiner, fordon eller annan utrustning som används för uppgrävning av massor och som kan komma i kontakt med förorenade massor vistas. Dessa får inte lämna ytan utan att tvättas. På denna sida mellanlagras också avfall som skall transporteras bort för omhändertagande. För personer gäller att skyddskläder skall skakas av och stövlar skall sköljas innan man lämnar den smutsiga delen av området. Vid genomförande av vissa etapper kan det bli nödvändigt att låta tillfartsvägen till industribyggnaden korsa transportvägen från saneringsyta till mellanlager. Under dessa perioder skall korsningen spärras och sopning av korsningen ske före fordonspassage. Transportfordon, som hämtar mellanlagrat avfall för vidare transport, får endast vistas på den rena sidan. Spill vid inlastning av avfall i respektive förvaringskärl skall undvikas. Entreprenören skall tillse att eventuellt spill, som ändå uppkommer, städas bort fortast möjligt från tillfartsvägar och andra rena områden. Om entreprenören brister i renhållningen äger beställaren rätt att ingripa och genomföra städning samt att debitera entreprenören för detta. Ytan av schaktsår skall begränsas så långt som möjligt för att undvika damning från avfallet och för att undvika att nederbörd kommer i direkt kontakt med avfallsmassorna. Schaktning får inte ske i kraftigt regn. När detta förhållande råder avgörs i samråd med beställaren eller dennes kontrollant. Om ett schaktsår står öppet under en längre tid p g a någon störning (t ex dålig väderlek och längre helger) skall schaktsåret mellantäckas med jordmassor. Tillfällig (daglig) täckning skall även tillämpas när särskilt farligt eller dammande avfall påträffas. Behovet avgörs normalt av entreprenören. Beställarens kontrollant äger dock rätt att påkalla täckning. Risken för damning vid torr och blåsig väderlek bedöms som stor. Dammpartiklarna innehåller tungmetaller och damning skall undvikas. En bevattningsanordning (slang och spridare) skall finnas tillgänglig. Beställaren äger rätt att kräva av entreprenören att avfallet befuktas. Entreprenören skall hålla beredskap på platsen för att vid behov kunna sätta in följande skyddsåtgärder: Täta containrar (>5 m 3 )för lagring av läckande behållare etc. (4 st). Pumpar för evakuering av eventuellt förorenat vatten som kan rinna in i schakter (3 st) Sorptionsmedel för uppsugning av förorenat vatten/vätskor (10 m 3 ) Denna skyddsutrustning skall bytas ut/kompletteras så snart någon enhet faller bort på grund av borttransport, förbrukning etc. Entreprenören skall utföra samtliga erforderliga skyddsåtgärder på begäran av beställarens kontrollanter eller eget skyddsombud. 5

6 Fyllning Återfyllning (inklusive marköverbyggnader) skall ske upp till nivåer enligt ritning 04, Återställningsplan. Återfyllning skall utgöras av uppgrävda massor som klassificerats som inerta (klass 3) samt rena jordmassor. Återfyllnadsmassor utöver det inerta avfallet (ersättningsmassor) hämtas intill 5 000 m 3 från upplag inom 500-700 m från arbetsområdet. Om ersättningsmassor utöver dessa kommer att behövas tillhandahålls dessa av entreprenören. Massorna kan utgöras av materialtyperna 1, 2, 3A, 3B eller 4A enligt AnläggningsAMA 98, tabell CE/1. På schaktbotten, som skall utgöras av den naturliga jord som underlagrar fyllningen, läggs en nålfiltad geotextil i bruksklass 4 innan återfyllningen läggs ut. Återfyllningen skall läggas ut och packas i lager enligt anvisningarna i AnläggningsAMA, tabell CE/3. Inom den östliga delen av arbetsområdet skall den undre delen av återfyllnaden bestå av ett minst 1,0 m mäktigt lager av rena, dränerande massor (grus med finjordshalt <10 %). Den västliga gränsen av detta område går längs skärningslinjen mellan schaktbotten och nivån +76,5 m. Området har markerats särskilt på ritning 4. På platser, där utströmningen av grundvatten är kraftig, läggs en förstärkt dränering (makadam, 8-32 mm) enligt anvisningar från beställaren. Två sådana kända stråk är kända och är markerade på ritning 05. Dessa dränerande material tillhandahålles av entreprenören. Över dräneringen läggs vid behov en geotextil, bruksklass 4, innan resterande återfyllning påförs. Behovet av geotextil avgörs av beställaren med hänsyn till kornstorleksfördelningen hos de massor som skall återfyllas. 7 Marköverbyggnader Körytan förses med överbyggnad av förstärkningslager, obundet bärlager och bitumenbundet slitlager. Förstärkningslager skall utföras 0,35 m mäktigt och packas enligt AnläggningsAMA tabell DCB/6. Material till förstärkningslager tillhandahålles av entreprenören. Bärlager skall utföras 0,15 m mäktigt och packas enligt AnläggningsAMA tabell DCB/6. Material till bärlager tillhandahålles av entreprenören och skall uppfylla krav på kornstorleksfördelning enligt AnläggningsAMA, tabell DCB/12. Materialets kulkvarnsvärde, bestämd enligt FAS Metod 259, får inte överstiga 18. Slitlager skall utgöras av 45 mm asfaltbetong typ ABT 16 / B 85. Planhetstoleransen skall vara 5 mm per meter. Frilagda markytor som inte omfattas av återfyllning eller asfaltering, inklusive slänten ned mot dammen, skall täckas med rötslam, ca 40 mm, som fräses in i underlaget och besås med gräs 25 kg/ha gräsfröblandning med inblandning av näringsgiva. Sammansättningen avgörs i samråd med beställaren. På dessa områden skall även plantering ske av buskar (200 st) och träd (75 st) med 2-3 m höjd. 8 Ledningar Påträffade ledningar anmäls till ledningsägaren för bestämning av om de är i drift eller inte. Ledningar för spillvatten och dagvatten, som är i drift, skall fungera under entreprenaden och 6

återställas med nytt material i ursprungliga dimensioner. Spillvattenledningar återställs i lägen enligt situationsplanen, ritning 01, medan dagvattenledningar med tillhörande brunnar återställs i lägen som är lämpliga för den återställda asfaltplanen. Dock skall dagvattenledningarna avbördas i dammen. Kända ledningsdimensioner och lägen framgår av situationsplanen (ritning 01). Ledningar, som inte är i drift, rivs och återställs ej. Återställning av ledningar med nu okända dimensioner skall ske i samråd med beställaren. Reglering av kostnaden sker individuellt för varje sådant objekt. 9 Brunnar Befintliga brunnar, som är i bruk och som behövs framledes, återställs i ursprungligt skick. 10 Deponering 10.1 Allmänt Anvisningarna i detta kapitel skall tillämpas i det fall avfall (fyllningsmassor) från saneringsområdet (klass 2 eller klass 3), vilka ej utgörs av brännbart avfall eller används som återfyllning (klass 3) inom centrala industriområdet deponeras på kommunens deponi i Korshult. Komposterbart klass 2-avfall deponeras utan förberedande arbeten på plats på denna deponi vilken anvisas av beställaren. Deponeringen av övrigt klass 2-avfall beskrivs nedan i avsnitten 10.2-10.6. Avfall klass 3 utgörs av relativt rena fyllningsmassor som skall användas som skyddstäckningsmassor på Korshultsdeponin - i första hand i sluttäckningen av klass 2-avfallet från Centrala industriområdet och i andra hand för andra avfallsytor på denna deponi. Det senare gäller även i det fall klass 2-avfallet deponeras på en annan likvärdig deponi. 10.2 Förberedande arbeten På Korshultsdeponin är en särskild del (slänt) avställd och delvis förberedd för detta ändamål, se deponiplan, ritning 08. Entreprenören svarar själv för såväl övriga förberedande arbeten som lossning, utjämning, packning och slutavjämning av massor samt sluttäckning av deponin. Den förberedda ytan består av en avjämnad, terrasserad men inte tätad slänt mot befintligt avfall samt en smal avsats nedanför slänten vilken består av naturlig mark som också är avjämnad men inte tätad och dränerad. Entreprenören planerar och genomför själv allt arbete för deponering av de massor som skall deponeras vid Korshult. Krävs mellanlagring eller dammbekämpning för det utlagda avfallet eller ditkörda skyddstäckningsmassor på deponin, svarar entreprenören för detta. Utrymme för mellanlagring finns inom deponiområdet och anvisas av beställaren. 10.3 Bottentätning och -dränering I entreprenaden ingår att anlägga tätskikt (geomembran) av kanalsvetsad FPP-duk (flexibel polypropen, minst 1 mm) på bottenytor för klass 2-massor. I detta arbete skall ingå ett skyddsskikt om 0,1 m sand, 0-4 mm stenmjöl eller motsvarande på ömse sidor om membranet. Membranet skall även klä in botten på ett grunt drändike som anläggs på den färdigställda avsatsens nedströmssida, se normalsektion, ritning 09. På den nästan horisontella ytan nedanför slänten skall dessutom anläggas ett 0,5 m mäktigt dräneringslager av grus (2-8 mm). Alla dessa arbeten utförs sektionsvis i förväg och i mån av behov för att ta hand om uppkomna klass 2- massor från saneringsarbetena. Varje sektion skall omfatta en ca 10 meter bred del av slänten och avsatsen. Sektionen får i sin tur delas i två delar, t.ex. en för slänt och en för avsats för att underlätta utläggning, dränering och transporter. Anslutningen mellan dessa delsektioner måste i så fall utföras så att full kontroll erhålls för det lakvatten som hinner bildas innan hela 7

sektionen är uppförd samt att skarvningen av geomembranet kan ske på likvärdigt sätt som för övriga delar av de tätade bottenytorna. 10.4 Utläggning av avfall De massor som körs som klass 2-avfall till deponin i Korshult skall deponeras i pallar om högst en meters mäktighet vilka sektionsvis påbörjas från den horisontella avsatsen och läggs uppåt längs den befintliga slänten. Varje pall skall packas enligt AnläggningsAMA 98, tabell CE/3. Någon trafik med fordon tillåts inte på de bottentätade ytorna innan dränskiktet pålagts. 10.5 Sluttäckning Sluttäckning skall utföras på en avfallsyta som avjämnats i släntlutningen 1:10 i den övre delen och i 1:3 på den nedre delen, se ritning 09. Det översta skiktet med klass 2-avfall, som läggs ut på deponin, skall utgöras av finkorniga avfallsmassor, motsvarande sand, silt eller lera för att inte tätskikten skall skadas. Sluttäckningen skall bestå av underst ett tätskikt av lergeomembran (s.k. bentonitmatta) med ett ovanliggande 0,1 m mäktigt avjämnings- och skyddsskikt (0-4 mm) samt däröver ett dränskikt bestående av 0,3 m grus (2-8 mm). Över lergeomembranet, skyddstäckningen och dräneringsskiktet läggs ett 1,0 m mäktigt skyddsskikt av blockfri (<200 mm) fyllning av inerta överskottsmassor från arbetsområdet (klass 3). Om dessa massor ej räcker för skyddsskiktet skall entreprenören tillhandahålla ej förorenad morän eller motsvarande. Innan arbetena påbörjas skall en arbetsberedning utföras. Såväl GCL (lergeomembran) som FPP-membranen skall läggas enligt en av leverantören utarbetad plan. Entreprenören skall även ta fram en egen kvalitetsplan för utförandekontroll och dokumentation av material och utförd installation med bifogade PM Kvalitetssäkring av GCL respektive PM Kvalitetssäkring av FPP som underlag (Bilaga 1 resp. Bilaga 2), samt i övrigt i beaktande av vad som framgår av detta dokument. Planerna skall redovisas för beställaren minst två veckor innan arbetena påbörjas. Principen för läggning av membranen bör vara att våderna läggs sektionsvis enligt takpanneprincipen och där varje sektion gränsar mot en stödvall som övertäcks av vådkanterna, se principsektionen tvärs deponisektion i ritning 09. Avfallet får inte täcka stödkanten. Överlapp utförs i enlighet med leverantörens anvisningar, dock i beaktande av de minimikrav som specificeras i Bilaga 1 och 2. Utläggning och skarvning av våder skall ske på sådant sätt att veck och dragspänningar undviks. Läggningen sker lämpligtvis med larvgående grävmaskin eller kranbil försedd med lyftok. Geomembranen skall installeras av dokumenterat erfaren entreprenör. 10.6 Anslutning till befintlig deponi Det nya upplaget ligger i direkt anslutning till en äldre deponi som inte är försedd med bottentätning/-dränering, men som kommer att förses med någon form av sluttäckning. Den nya deponins bottentätning i form av FPP-membran förankras vid befintligt släntkrön genom att ett dike (ca 0,7 m djupt) grävs upp strax ovanför släntkrönet på den befintliga deponin. Membranet läggs ned i förankringsdiket varefter diket återfylls med lämpliga massor. Sluttäckningen med GCL-membranet avslutas strax ovan denna förankring så att det är möjligt att genom bortgrävning av täckningsmassorna direkt skarva på detta membran med en liknande matta. 8

11 Anvisning för egenkontroll Anbudsgivaren skall i anbudshandlingarna översiktligt beskriva hur egenkontrollen kommer att bedrivas med avseende på kvalitet och miljö. Beskrivningen skall minst omfatta de krav på skyddsåtgärder som anges i denna handling. Vald entreprenör skall inkomma med egenkontrollplan för miljö och kvalitet. Miljöplanen skall detaljerat beskriva vilka skyddsåtgärder som kommer att användas och vilken övrig beredskap som entreprenören förfogar över i samband med saneringen. 9

Bilaga 1 PM Kvalitetssäkring av GCL (Bentonitmatta) INNEHÅLL 1 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 2 MATERIAL 3 UTFÖRANDE 1 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR Entreprenören skall utforma sin kvalitetsplan så att den innehåller minst de punkter som redovisas i denna PM. Entreprenören skall redovisa sin kvalitetsplan för beställaren minst två veckor innan arbetena påbörjas. 2 MATERIAL Bentonitmattan skall vara tillverkad med geotextil på båda sidor om bentoniten. Den bärande geotextilen skall vara av vävd typ. Geotextilerna skall vara sammanbundna genom nålfiltning eller genomsydda. Bentonitmattan skall dokumenterat klara att installeras i släntlutning 1:2 vid en överlast på >30 kpa i kombination med släntlängder på minst 20 m. Fläkhållfastheten (Peel strength) skall ligga över 40 N/10 cm enligt provmetod ASTM D 4595 eller motsvarande. Bentonitmängden skall minst vara 4 kg/m². Halten svällande lermineral i bentoniten skall vara större än 70 %. Bentonitmattan skall ha en minsta vådbredd på 4 m. Permeabilitetsvärdet (Kvärdet) skall vara 5*10-11 m/s. Vid leverans skall varje rulle vara märkt med: Tillverkarens namn Produktens identitet Nummer på rullen Materialets dimension Tillverkningsdatum Mottagningskontroll utförs på varje materialrulle för att konstatera om skador uppstått vid transport, lastning och lossning. Skadad mängd och rullnummer dokumenteras. Skadat material kasseras. Följande standardparametrar skall redovisas för levererat material: Kvalitet på ingående geotextiler, såväl bärande som täckande Bentonitkvalitet 10

Bentonitmängd och typ (pulver eller granulat) Tjocklek Draghållfasthet på färdig produkt Typ av sammanbindning Fläkhållfastheten (Peel strength) Permeabilitet Provningsmetod skall anges för varje värde. Protokoll skall redovisas per var 2.000 m² producerad bentonitmatta som ingår i leveransen. 3 UTFÖRANDE Lagring av bentonitmattan skall ske under torra förhållanden, antingen under tak eller under väl täckt med presenning. Bentonitmattan får vare sig under lagring eller i samband med installation utsättas för hög luftfuktighet, fritt vatten eller frysning. Förflyttning av materialrullar utan lyftok skall göras med minst två lyftstroppar. Bentonitmattan rullas ut med hjälp av ett lyftok som materialrullen placeras i och med lämplig maskin, t ex grävmaskin, som bärare. Materialrullen skall ha en styv genom-gående upprullningskärna, alternativt att lyftoket består av en sådan stång. Vid utläggning kontrolleras att bentonitmattan är jämntjock och inte uttunnad. Förekommer sådana uttunningar (t ex till följd av att rullen har vikts) kontaktas beställarens kontrollant som avgör vilka åtgärder som skall vidtagas, alternativt kasseras dessa delar av mattan. Utrullning skall i möjligaste mån ske i motlut och mattan skall läggas direkt i avsett läge Skarvning utförs genom överlappning. Överlappen skall minst vara 300 mm vid längsgående skarvning och 500 mm vid vådens ändskarvar. Skarven prepareras med minst ett kg bentonitpulver per längdmeter skarv, alternativt skall mattan vara förpreparerad med motsvarande mängd bentonit. Inga veck eller föremål får förekomma i skarven. All reparation av mattan skall ske med samma material som den installerade mattan utgörs av. Eventuell lappning skall täcka skadan med ett överlapp på minst 300 mm från skadans kant. Bentonitpulver pudras i riklig mängd mellan reparationslapp och området kring skadan. Eventuella skador som lagats, dokumenteras och markeras på relationsritning. Bentonitmattan får inte installeras vid regn eller vid hög luftfuktighet (t ex dimma). Vid uppehåll i arbetet skall täckning ske på sådant sätt att vatten inte når mattan. Mattan får inte hydratisera (svälla) förrän en last motsvarande 4 kpa påförts. Okontrollerad svällning kan leda till ökad permeabilitet. Likaså reduceras bentonitens skjuvhållfasthet vilket kan medföra att den, i samband med utläggning av överfyllnads-massor, pressas samman och därvid koncentreras till vissa zoner medan andra partier får ett uttunnat bentonitskikt eller i värsta fall inget alls. Okontrollerad svällning ökar även risken för separering av de geotextiler som innesluter bentoniten. Om så sker överensstämmer hållfastheten hos mattan inte längre med angivna värden, varvid risken för skjuvbrott blir större. Utlagd GCL skall därför belastas med 4 kpa inom 24 timmar. I undantagsfall kan tidsgränsen expanderas till maximalt 72 timmar. Sådana undantag förutsätter dock gynnsam väderlek (ingen nederbörd eller i övrigt hög luftfuktighet). Alla 11

undantag från tidsgränsen 24 timmar måste i förväg anmälas till beställaren och noteras i dagrapporten. Observera att i det fall skada uppkommer på membranet p g a att tidsgränsen 24 timmar överträds utan tillstånd från beställaren, måste skadade delar bytas ut. Eftersom tidsöverskridandet innebär ett avsteg från entreprenadkontraktet, skall kostnaderna för sådana åtgärder bestridas av entreprenören. Varje våd inritas på relationsritning i plan med rullnummer och läge. Linköping, dag som ovan Tom Lundgren Envipro Miljöteknik AB 12

Bilaga 2 PM Kvalitetssäkring av FPP-geomembran. INNEHÅLL 1. ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 2. MATERIAL 2.1 Materialtyp 2.2 Materialparametrar och provningsmetoder 2.3 Märkning av material och mottagningskontroll 3. ARBETSUTFÖRANDE 3.1 Allmänt 3.2 Skarvning 3.2.1 Allmänt 3.2.2 Provsvets 3.2.3 Provning av skarv 3.3 Åtgärder vid fel 4. DOKUMENTATION 1. ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR Entreprenören skall utforma sin kvalitetsplan så att den minst omfattar de punkter som redovisas i denna PM. Entreprenören skall redovisa sin kvalitetsplan för beställaren minst två veckor innan arbetena påbörjas. 2. MATERIAL 2.1 Materialtyp Geomembranets material skall vara av FPP med friktionsyta på båda sidor och med tjockleken 1,0 mm. Friktionsytan skall dokumenterat ge en friktionsvinkel motsvarande minst 25. Entreprenören skall avlämna en deklaration från tillverkaren över den produkt som han avser att använda. Deklarationen skall omfatta en specifikation, innehållande minst de uppgifter som beskrivs nedan. Specifikation av plastmassa: Polymertyp Kolpulverhalt 13

2.2 Materialparametrar och provningsmetoder Materialspecifikationen skall omfatta följande parametrar Tjocklek Densitet Draghållfasthet vid brottgräns Töjning vid brottgräns Rivmotstånd Punkteringsmotstånd Rulldimension Rullvikt I tabell 2.1 har de olika parametrarnas värden specificerats, varvid provningsmetod angivits för respektive parameter. Likvärdiga metoder kan åberopas. Varje levererad materialrulle skall vara försedd med intyg som verifierar uppställda kriterier i tabell 2.1. Tabell 2.1 Specifikation av minimivärden för FPP-geomembran 1,0 mm. Parameter Minimivärde Provningsmetod/referens Tjocklek, mm 1,0 ASTM D751 Densitet, g/cm³ 0,88 ASTM D792, metod A Draghållfasthet vid brott, N/mm 18 ASTM D638, typ IV Töjning vid brott, % 750 ASTM D638 Rivmotstånd, N 55 ASTM D1004 Punkteringsmotstånd, N 150 FTMS 101C, metod 2065 Kolpulverhalt, % 3,0 ASTM D1603 2.3 Märkning av material och mottagningskontroll Vid leverans skall varje materialrulle vara märkt enligt följande: Tillverkarens namn Produktens identitet Tjocklek Rullnummer Rulldimension Mottagningskontroll skall utföras på varje materialrulle för att konstatera om skador har uppstått vid transporten. Skadad mängd och rullnummer dokumenteras. Skadat material kasseras. Om skadan är av mindre art tas kontakt med beställaren som avgör om materialet kan användas. 14

3. ARBETSUTFÖRANDE 3.1 Allmänt Entreprenören skall visa att personal som skall utföra installation och svetsning av geomembranet har dokumenterad kunskap och erfarenhet. Utrustning som används skall vara anpassad för geomembran av FPP och denna typ av installationer. Geomembranet skall under installationen skyddas mot skador och kontinuerligt förankras med finkorning jord (alt. sandpåsar) där ej annat föreskrivs. Varje geomembranvåd som installeras skall dokumenteras med rullnummer och läge på relationsritning. Beställaren skall kunna besluta om extra provning av geomembranets täthet (t ex skarvar) om det finns anledning att misstänka felaktigheter. 3.2 Skarvning 3.2.1 Allmänt Senast två veckor innan installationen påbörjas skall entreprenören för beställaren redovisa på planritning hur våderna skall läggas och hur utläggningen skall utföras. Alla skarvar skall installeras längs med släntlutning om inte annat föreskrivs eller av andra skäl måste utföras på annat sätt. Rekommendationer från beställaren eller hans kontrollant skall beaktas. Skarvning skall utföras genom svetsning av överlapp med dubbla svetsfogar. Överlappens mått skall markeras på geomembranet. Utläggning och svetsning får inte ske under väderförhållanden som påverkar kvaliteten på utfört arbete, till exempel hård vind och/eller nederbörd samt vid för låg temperatur. Skarvning skall utföras genom smältsvetsning. Extrudersvets får bara utföras vid lagningar. Vid extrudersvetsning skall svetstråd användas med kvalitet som överensstämmer med geomembranet. Vid eventuella reparationer av skador skall lagningslapp täcka skadans kanter med mer än 150 mm. Lagningslappens kant skall extrudersvetsas. Läget för alla lagningar skall införas på relationsritning och noteras i dagrapporten. Eventuella genomföringar utförs enligt ritning eller på sätt som överenskommes med beställarens kontrollant. 3.2.2 Provsvets Provsvets skall utföras varje dag innan svetsning av våder påbörjas. Provsvetsen skall utföras med de/den maskin som skall användas. Provsvetsen skall utföras på material av samma kvalitet som geomembranet som skall installeras. Provbitar för provsvets skall vara 1,5 m långa och 0,3 m breda. Svetsning får inte påbörjas förrän godkänt prov konstaterats. Vid förändrade väderförhållanden skall ny provsvets utföras. Från varje provsvets skall 3 prover 25 mm breda dokumenteras och sparas för eventuell framtida kontroll. Svetstemperatur och hastighet skall noteras i dagrapporten, som skall ingå i kvalitetssäkringsdokumentet. 15

3.2.3 Provning av skarv Förstörande provning Generellt skall prov stansas ur på var ca 200:e meter för förstörande provning. Lämpligen sker provtagningen i en ände av våden som inte ingår i den tätade ytan. Minst 2 prover 25 mm breda skall dokumenteras och sparas för eventuell senare kontroll. Eventuellt uppskuret membran repareras med lagningslapp enligt punkt 3.2.1. Icke förstörande provning På samtliga skarvar med dubbelfog utförs icke förstörande provning genom trycksättning. Ändarna på skarven försluts och ett tryck på 150-200 kpa etableras. Initiell tryckutjämning avvaktas under ca 2 minuter, varefter mätning av trycket sker under minst 5 minuter. Sjunker trycket mer än 10 % av initiellt tryck under 5 minutersintervallet kan detta vara en indikation på läckage. Felaktigheten lokaliseras och repareras. Extrudersvets förses med koppartråd och kontrolleras med så kallad gnisttest. 3.3 Åtgärder vid fel Om fel uppkommit på geomembranet under arbetet skall detta åtgärdas. Produktion- och provsvetsar som inte uppvisar tillfredsställande resultat skall göras om tills dess att godkänt resultat har uppnåtts. Vid större skador eller felaktigheter skall åtgärder avgöras i samråd med beställaren. 4. DOKUMENTATION Entreprenören skall inkomma med kvalitetsplan avseende installation av geomembran senast två veckor innan arbetena påbörjas. I denna plan skall förslag till uppställning av dokumentation redovisas. Kvalitetsplanen skall godkännas av beställaren. Relationsritning över membranvådernas läge i plan efter installationen skall redovisas med markering av genomföringar och eventuella lagningar. Våderna skall vara utsatta med rullnummer. Linköping, dag som ovan Tom Lundgren Envipro Miljöteknik AB 16