Granskningshandling Oktober 2014 Sektorn för samhällsbyggnad Detaljplan för del av Landvetter 3:178 Airport City, del 3, Logistik i Härryda kommun Granskningshandlingar: Plankarta med bestämmelser och genomförandebeskrivning Illustrationskarta Planbeskrivning Fastighetsförteckning Bilagor: Dagvattenutredning, Ramböll AB Gatuprojektering, ÅF Infrastructure AB Trafikutredning, WSP Infrastrukture AB Geoteknisk utredning samt massutkiftningsanvisning, Norconsult AB Riskutredning, Cowi AB Naturvårdsutlåtande av grodor, växter och bottenfauna, Naturcentrum AB Påverkan och kompensationsåtgärder för revlummer och åkergroda Natrucentrum AB 1(35)
2(35)
Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift är att underlätta förståelsen av planförslagets innebörd samt att redovisa de förutsättningar och de syften planen har. Planbeskrivningen har ingen rättsverkan. Detaljplanen upprättas genom normalt planförfarande. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Swedavia AB, Flygplatsfastigheter i Landvetter AB och Härryda kommun har samarbetat kring utveckling av området vid Flygplatsmotet och längs Flygplatsvägen. Ett planprogram har tagits fram tillsammans med en framtidsvision för Airport City med utveckling av handel, kontor, kultur, verksamheter och logistik. Detaljplanen tas fram med syfte att uppfylla ambitionerna i programmet och framtidsvisionen. Detaljplanen syftar till att möjliggöra en etablering av logistik, lager, industri och kontor i anslutning till Flygplatsmotet vid Göteborg Landvetter Airport. Illustrationskarta över planområdet 3(35)
PLANDATA Läge och avgränsning Planområdet ligger i anslutning till Flygplatsmotet på den västra sidan av Flygplatsvägen och söder om riksväg 40. Planen avgränsas av Flygplatsvägen i öster och av riksväg 40 i norr. RV 40 Mot Göteborg Planområde Mot Borås Flygplatsvägen Göteborg Landvetter Airport Orienteringskarta med planområdets läge i anslutning till riksväg 40 och Flygplatsvägen. Areal Planområdets areal är cirka 27 hektar (ha), varav cirka 22 ha avses för nya verksamheter för lager, logistik, industri och kontor. Markägare Planområdet består av fastigheten del av Landvetter 3:178 som ägs Swedavia AB. Logistic 1 Landvetter AB och Logistic 4 Landvetter AB, som är dotterbolag inom Swedavia koncernen, har tecknat avtal om köp och fastighetsreglering för huvuddelen av planområdet. Trafikverket har vägrätt för marken kring riksväg 40 och delar av Flygplatsvägen. Swedavia AB och Trafikverket har avtalat om ett övertagande av väghållaransvar för Flygplatsvägen. 4(35)
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan för Härryda kommun ÖP 2012 I Härryda kommuns översiktsplan, ÖP 2012, är planområdet markerat som utbyggnadsområde för verksamheter på kort sikt, vilket innebär att området planeras att byggas ut inom 10 år. Planområde Utdrag ur kommunens översiktsplan, ÖP2012, markanvändningskarta för flygplatsområdet. Gällande detaljplaner För den största delen av området gäller detaljplan S-42, fastställd 1978-12-21. Området kring flygplatsmotet är planlagt för gatutrafikändamål samt för luftfartsändamål som inte får bebyggas. Detaljplan P189, för logistikverksamhet, som vann laga kraft 2010-07-14 angränsar till planområdet i söder. Detaljplan P223, för trafikantservice, som vann laga kraft 2013-04-02 angränsar till planområdet i öster. En generalplan som omfattar planområdet fastställdes 1980. I samband med att plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft 1987 övergick fastställda generalplaner till att bli områdesbestämmelser. Planområde Utdrag ur plan S-42. 5(35)
Program samt tekniska utredningar Ett program för Airport City har upprättats av sektorn för samhällsbyggnad. I programmet redovisas aktuellt planområdet som utbyggnadsområde för Logistik, kontor och verksamheter. Kommunstyrelsen godkände planprogrammet 2011-11-21. Den övergripande idén kring planprogrammet baseras på Härryda kommuns, Flygplatsfastigheters i Landvetter och Swedavias gemensamma framtidsvision om Airport City en arena för utveckling av logistik, handel, upplevelse och kultur, kontor, verksamheter, hotell och konferens. Vy över Airport City från norr med ungefärlig plangräns för Logistiketableringen. (illustration: Arkitekterna Krook & Tjäder) Denna mångfald av olika verksamheter lokaliserade i det strategiska läget nära Göteborg Landvetter Airport förväntas generera affärsmässiga synergier och stärka såväl kommunal och regional tillväxt som internationell anknytning. Området har en stor folkgenomströmning sex miljoner resenärer och besökande passerar flygplatsen varje år. Långsiktiga prognoser på utökad flygtrafik i takt med regionens utveckling vittnar om att även genomströmningen av människor på sikt kommer att öka. Inom området finns god marktillgång för flexibel användning och utveckling över tid. Målet är att utveckla Airport City till en attraktiv destination för många ändamål - arbete, service, möten, upplevelser, shopping, resor - och en självklar mötesplats och arbetsplats för en bred målgrupp av människor. I utvecklingsarbetet av Airport City avses stor vikt läggas vid hållbarhetsaspekter som att ge plats för nya miljötekniska innovationer, främja energieffektivt byggande och en medveten utveckling av områdets gröna miljöer. 6(35)
Planområdet består av programmets delområde Centrum som utgörs av en större logistikdel och en mindre verksamhets- och kontorsdel. Kontorsområdena är placerade mer eller mindre synliga från riksväg 40 och Flygplatsvägen. Närmast Flygplatsmotet finns ett mycket väl exponerat tomtläge som bedöms vara särskilt lämpligt för en käraktärsbyggnad. Planområde Programkartan visar huvudsaklig markanvändning inom respektive delområde I samband med programarbetet har ett flertal tekniska utredningar tagits fram, bland annat för att kunna bedöma programförslagets konsekvenser. Utredningarna utgör bilagor till programmet. Nedan redovisas dessa: - Trafikutredning (WSP) - Trafikbullerutredning; väg- och flygbuller (WSP) - Kollektivtrafikutredning (WSP) - Regional påverkan avseende handel (WSP) - Regional påverkan avseende logistik (WSP) - Utsläpp (av föroreningar) till luft (WSP) - Utsläpp (av föroreningar) till vatten (WSP) - Dagvattenutredning inklusive hydrogeologi (ÅF) - Limnologisk utredning - Naturvårdsutlåtande Dammtjärnarna (Naturcentrum) - Geoteknisk utredning (ÅF) - Naturinventering (Härryda kommun) - Kompletterande naturinventering av dammtjärnarna (Naturcentrum) 7(35)
- Arkeologisk utredning (Länsmuseet) - Terränganalys (Arkitekterna Krook & Tjäder) - Kvalitativ riskanalys (WSP) - Flygsäkerhet (Swedavia Konsult) - Fågel- och viltutredning (Sturnus) - Vindanalys (Ramböll Sverige AB) utredningsarbete pågår, kompletteras under samrådstiden - Miljökonsekvensanalys Andra bakgrunds- och underlagsmaterial för programmet är: - STRAIR, Framtidsvision för Landvetter flygplats (SWECO 2007) - Masterplan för Göteborg Landvetter Airport (Luftfartsverket 2009-10-27) - Handelsutredning Landvetter flygplats (Jones Lang Lasalle 2009-08-19) I samband med aktuell detaljplan har följande utredningar tagits fram: Dagvattenutredning, Ramböll AB (2014-08-28) PM - Trafikplats söder om Rv40, ÅF Infrastructure AB (2012-10-26) Naturvårdsutlåtande av grodor, växter och bottenfauna, Naturcentrum AB (2012-09-01) Påverkan och kompensationsåtgärder för revlummer och åkergroda vid Airport City, Naturcentrum AB (2014-08-21) Geoteknisk utredning samt massutkiftningsanvisning, Norconsult AB (2013-01-31) Riskutredning, Cowi AB (2013-01-31) Trafikutredning, WSP Infrastrukture AB (2014-09-08) Strandskydd Planområdet berörs inte av något strandskydd. Riksintressen Planområdet berörs av flera riksintressen. Göteborg Landvetter Airport Flygplatsen tillhör det nationella basutbudet av flygplatser. Därmed är flygplatsen enligt riksdagens beslut en del av stommen i ett effektivt och långsiktigt hållbart flygtransportsystem som säkerställer en grundläggande interregional tillgänglighet i hela landet. (ur Trafikverkets riksintressetabell) 8(35)
Riksintresset för Göteborg Landvetter Airport omfattar i förslaget endast själva flygplatsen. För att säkerställa att utnyttjandet av flygplatsen inte påtagligt kommer att försvåras ska utöver riksintresseområdet även så kallade influensområden skyddas. Riksväg 40 och väg 546 Riksväg 40 ingår i det nationella stamvägnätet som riksdagen fastställt. Vägarna i det nationella stamvägnätet är av särskild nationell betydelse. Delen mellan Göteborg och Jönköping ingår även i det av EU utpekade Trans European Transport Network, TEN-T. Vägarna som ingår i TEN-T är av särskild internationell betydelse. Riksväg 40 är en viktig tvärförbindelse i Götaland som förbinder norra Kalmar län med Jönköpingsregionen och västra Sverige. Väg 546 förbinder kommunikationsanläggningar av riksintresse då den utgör anslutning (från riksväg 40) till en flygplats av riksintresse. (ur Trafikverkets riksintressetabell) Totalförsvaret I vissa fall kan riksintresset för totalförsvarets militära del redovisas öppet i kommunens översiktsplan, i andra fall inte. I Härryda kommun finns inga riksintressen som kan redovisas öppet. De områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet har oftast koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. Mellankommunala frågor Programmet för Airport City tar sin utgångspunkt i kommunens översiktsplan, Göteborg Landvetter Airports Masterplan samt det internationella och interregionala samarbetsprojektet STRAIR där huvudtesen var att väl fungerande flygplatser är drivande faktorer för regional utveckling. Målsättningen var att hitta ett sätt att utnyttja flygplatsens potential som regional tillväxtmotor, stimulera näringslivsutvecklingen och långsiktigt stärka regionens konkurrenskraft. Den omfördelning som föreslagen etablering av logistikverksamheten kommer att medföra innebär enligt särskild utredning att det totala trafikarbetet och därmed belastningen på miljön kommer att minska. Ur ett ekonomiskt perspektiv innebär den förväntade utvecklingen positiva effekter för såväl regionen, kommunen som individen. Förverkligandet av Airport city med de positiva förtecken detta har för riksintresset Göteborg Landvetter Airport kan innebära ekonomiska och sociala fördelar även på en nationell nivå. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Topografi och vegetation En naturinventering (Härryda kommun) och en limnologisk utredning med naturvårdsutåtande gällande Dammetjärnarna (Naturcentrum) har gjorts i samband med planprogrammet. Marken utgörs av i huvudsak av naturmark (skogsmark, hyggen och våtmarker). Marken inom området är kuperad med marknivåer från +172 i sydvästra delen till +140 i norra delen av området. Planområdet består till största delar av ett barrskogsområde med främst tall och gran samt enstaka enar i kanterna. Stora delar av skogen är gallrad eller slutavverkad. Två 9(35)
större bestånd i nordöst uppnår en ålder på ungefär 95 år med ett intilliggande 55-årigt barrskogsbestånd. Förutom ett mindre delområde i söder med 65 åriga barrträd ligger trädåldern på under 35 år (Swedavias skogsbruksplan). På de öppna markytorna växer ett stort inslag av björk. I den centrala delen av planområdet finns en långsmal mosse som omges av barrskog av varierad ålder. Pors, ljung, blåbär och lingon dominerar markskiktet och bitvis finns inslag av bredkaveldun och hjortron. I det södra delområdet växer även vass. Markskiktet i övrigt domineras av markmossor, ljung, blåbär och lingon. I fuktigare delar växer mycket pors. Inslag av hjortron finns liksom flera revlummerbestånd (F) i de norra delarna av området. Enstaka enar vittnar om att marken tidigare varit öppen. Marken är bitvis blockrik med flera stora flyttblock. I norr går ett viltstängsel längs motorvägen och genom området söderut går en kraftledningsgata. Det planerade exploateringsområdet har inga kända ornitologiska värden konstaterades i programormådet som kräver speciellt hänsynstagande (Sturnus 2011). Fågelförekomsten bedöms vara likartad den som påträffas i annan produktionsskog i regionen. Förändringen av miljön i området bedöms påverka fågelbeståndets sammansättning. Under förutsättning att utredningens rekommendationer följs är bedömningen dock att förändringen ej skulle påverka flygsäkerheten negativt. Bedömning Enligt den naturinventering som utförts i programarbetet är området starkt påverkat av skogsbruk och saknar höga naturvärden. Fågelfotsmossa som i rödlistan klassats som sårbar (VU) upptäcktes i området 1921, men har vid återbesök 1989 av T. Hallingbäck ej påträffats (Artskiktet). Våtmarken är viktigt för hydrologin i omgivningen. Stora och Lilla Dammtjärn Öster om planområdet ligger Lilla Dammtjärnen som ingår i ett myrkomplex tillsammans med Stora Dammtjärnen. Myrsjöararna binds samman av en bäck som rinner i nordvästlig riktning. Vattensystemet utgör fina grodvatten. Lilla Dammtjärnen omges av enstaka enar och i vattnet finns bland annat näckrosor. Nordväst om tjärnen växer revlummer. Området kring Stora- och Lilla Dammtjärn, är klassat som klass 3 - högt naturvärde i kommunens naturvårdsplan och omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv. Limnologin i myrsjöarna utreddes i samband med planprogrammet 2009 och kompletterades inför detaljplanen med en inventering och ett naturvårdsutlåtande av grodor, växter och bottenfauna (2012). Lilla Dammtjärnen och Stora Dammtjärnen utgörs av miljöer som är relativt vanliga i regionen och främst allmänt förekommande arter har noterats inom alla undersökta organismgrupper. Provfiske (Morin 2011) indikerar att Lilla Dammtjärnen, med sin fiskfattiga miljö, har potential att hysa vissa arter som är känsliga för konkurrens eller predation av fisk. Inventering av groddjur (bilaga 1) visar också på förekomst av mindre vattensalamander i Lilla Dammtjärnen men inte i Stora Dammtjärnen. Bottenfaunasamhället verkar i övrigt inte skilja sig så mycket åt mellan tjärnarna. Groddjursinventering i Stora och Lilla Dammtjärnen visar att åkergroda förekommer relativt talrikt i båda tjärnarna. Åkergroda omfattas av artskyddsförordningen där den 10(35)
finns listad i bilaga 1 med beteckningen N. Detta innebär att den omfattas av bestämmelser om fridlysning och, enligt EU:s habitatdirektiv, kräver noggrant skydd. Ingen större vattensalamander observerades vid inventeringen och det bedöms inte sannolikt att någon av tjärnarna utgör reproduktionslokal för arten. Resultat av inventeringar av växter kring de två dammarna visar på en artsammansättning typisk för västsvenska tjärnar med omgivande fattigkärr. Inga hänsynskrävande eller naturvårdsintressanta växter eller mossor har observerats. Inventering av adulta trollsländor samt håvning av larver visar också på en artsammansättning som är typisk för miljön. Inga trollsländor noterades som är särskilt hänsynskrävande eller naturvårdsintressanta. Dykarskalbaggar har eftersökts särskilt med fällor enligt vedertagen metodik. Flest arter noterades i Lilla Dammtjärnen. Inga särskilt hänsynskrävande eller naturvårdsintressanta arter observerades dock vid inventeringen. Även om inga särskilt hänsynskrävande arter observerades har tjärnarna ett naturvärde. Både små och stora vattensamlingar bidrar till habitatvariation på landskapsnivå och möjliggör på så vis för en rikare biologisk mångfald regionalt. Om man vid eventuell exploatering kan bibehålla en hög grad av naturlighet med avseende på vegetation, vattenkvalitet och hydrologi i och runt tjärnarna kan dessa även fortsättningsvis hysa dessa landskapsmässiga värden. Kompensationsåtgärder Naturcentrum har utrett möjligheterna att flytta revlummerbeståndet i den norra delen av planområdet. På platserna finns det små bestånd och inga stora mattor. Revlummer är upptagen i Artskyddsförordningen och är fridlyst enligt 9 vilket innebär att det är förbjudet att dra upp arten med rötterna eller plocka eller på annat sätt samla en exemplar av den för försäljning eller andra kommersiella ändamål. Naturcentrum AB har utrett möjligheten att som kompensationsåtgärd flytta berörda lummerväxter och återplantera dem i lämpligt habitat i närområdet. Lummrar som grupp anses vara komplicerade och svåra att både odla och flytta då de är känsliga för förändringar. Förutsättningarna för att lyckas med flytt av lummrar kan anses vara dåliga på grund av denna känslighet. Arten kan dessutom vara beroende av en sammankoppling med någon svamp som gör det ännu mer komplicerat. Revlummer är i området relativt valig och detta gäller för stora delar av landet. Arten är fridlyst för att den plockas för dekoration, mer än att den håller på att försvinna. Den bedömda kostnaden för att flytta de fem mindre bestånden av revlummer i området kommer att hamna på cirka 30 000 kr. Den osäkra prognosen vid flyttning, frånvaron av hot och kostnaden gör att man bör beakta andra kompensationsåtgärder eller inga åtgärder alls vid exploatering. En möjlig alternativ kompensationsåtgärd skulle kunna vara skötsel av det i programarbetet avsatta befintliga beståndet i programområdets västra del. Naturcentrum har utrett dagvattenhanteringens påverkan på åkergrodan och studerat möjligheterna att vidta kompensationsåtgärder för åkergrodan. Åkergrodan anses vara extra känsliga för all form av negativ påverkan av sin miljö under larvernas och äggens vattenstadium. Hos vuxna djur finns också påverkan men då vid mycket högre halter. Flera av ämnena som leds från planområdet till Stora- och Lilla Dammtjärn når nivåer som med största sannolikhet kommer ha effekter på åkergrodans yngel. Dagvatten- 11(35)
hanteringen föreslår en rening via oljeavskiljare, fördröjningsmagasin och dike innan vattnet når Stora- och Lilla Dammtjärn som föreslås att omvandlas till dagvattendammar för vidare rening och fördröjning innan vattnet släpps vidare ut i Mölndalsån. Det har bedömts olämpligt att uppföra ytterligare dammar för rening och fördröjning på grund av flygsäkerhetsskäl. Eftersom dagvattnet inte bedöms vara tillräckligt rent för åkergrodan har kompensationsåtgärder för att flytta grodorna till nyanlagda eller andra befintliga småvatten studerats i ett område sydost om flygplatsen. Mark Geoteknik En översiktlig geoteknisk utredning har gjorts i programskedet ÅF 2011-01-13. Inför detaljplanen har ett PM beträffande bergtekniska/geotekniska förhållanden samt en markteknisk undersökningsrapport, geoteknik (MUR) tagits fram av Norconsult AB 2012-10-26. Aktuellt planområde kan i huvudsak delas in i fastmarksområden och torvområden. Torv och fastmarksområdenas ungefärliga utbredning framgår av ritning i Markteknisk undersökningsrapport, geoteknik (MUR). Fastmarksområden Enligt utförda undersökningar består de naturliga jordlagren (där inte ytligt berg förekommer) överst i huvudsak av organisk jord (mulljord, torv mm) till mellan cirka 0-1 meter. Under den organiska jorden följer sedan friktionsjord till som mest cirka 2 meters djup. Här förekommer också berg i dagen, för ungefärliga lägen på hällar, se karta över fördelningen av berghällar Inom planområdet på sid 12. Den organiska jorden bedöms utgöras av materialtyp 6B och tjälfarlighetsklass 1 enligt Anläggnings AMA och friktionsjorden bedöms i huvudsak utgöras av materialtyp 3B och tjälfarlighetsklass 2. Enligt utförda undersökningar varierar djupet till fast botten/berg i huvudsak mellan cirka 0-2 meter. Torvområden Inom torvområdena består de naturliga jordlagren från markytan överst i huvudsak av svart mellantorv till som mest cirka 6 m djup. Hög- och lågförmultnad torv kan även förekomma. Torvens vattenkvot varierar mellan cirka 150-1200 %. Under torven följer sedan friktionsjord bestående i huvudsak av silt med inslag av gyttja och sand till som mest cirka 7 meters djup. Den organiska jorden (mulljord, torv) bedöms utgöras av materialtyp 6B och tjälfarlighetsklass 1 enligt Anläggnings AMA. Friktionsjorden under torven bedöms i huvudsak utgöras av materialtyp 4A och tjälfarlighetsklass 3 (silt). Enligt utförda undersökningar varierar djupet till fast botten/berg i huvudsak mellan cirka 1-7 meter. 12(35)
Stabilitet Eftersom planområdet i huvudsak utgörs av fastmark samt att där torv förekommer är markytan flackare än 1:10 så anses stabiliteten i området vara tillfredställande för nuvarande och framtida förhållanden. Bergteknisk bedömning Inom planområdet kommer det att uppstå bergskärningar vid schaktning på relativt få platser. Det är endast i den större sydvästliga höjdryggen, där det planeras schaktning för logistik/lager i två terrasser, som det skulle uppstå två skärningar med mer betydande höjder på upp till 10 meter. I övrigt kommer endast smärre skärningar upp till någon enstaka meter att uppstå. Den skärning som skulle uppstå mellan terrasserna skulle ha en längsriktning i nordvästlig-sydostlig riktning, vetta mot nordost och ha en ungefärlig totallängd på cirka 300 meter. Orientering skulle därmed vara i det närmaste parallell med gnejsighetens strykningsriktning och därmed vara optimal ur stabilitetssynpunkt. Det bekräftas även av de bergslänter som är belägna i den nordostligaste delen av det aktuella området, längs avfarten från väg 40. Den andra stora skärningen som skulle uppstå är i det närmaste vinkelrät mot den större sydvästra höjdryggens utsträckning. Den kommer därmed att bli mer eller mindre parallell med sprickgrupp 3. Inte heller denna skärningsriktning är ofördelaktig ur stabilitetssynpunkt. Den minst fördelaktiga skärningsriktningen med avseende på sprickorienteringarna och bergartens gnejsighet är en skärning med nordvästlig-sydostlig längdsträckning som vetter mot sydväst. Den största, och i princip enda, existerande bergskärningen i området har denna orientering. Den är nyligen schaktad och längs vissa partier avsläntad med skrotsten. Skärningen är genomgående oförstärkt och det föreligger ingen risk för blockutfall. Enligt planen kommer denna skärning sannolikt att schaktas bort till förmån för en väg till den övre terrassytan. 13(35)
Fördelningen av berghällar Inom planområdet. Planerade bergschakt av betydelse har markerats som rödstreckade linjer. Rekommenderade åtgärder Alla befintliga slänter och skärningar i det aktuella området bedöms vara stabila och är varken i behov av skrotning eller av förstärkningsåtgärder. De bergschakt som planeras enligt den preliminära exploateringsplanen kommer sannolikt inte att medföra några stabilitetsproblem som kräver andra åtgärder än skrotning, men besiktning av bergsakkunnig skall ändå ske efter sprängning och bergrensning (skrotning). Alla planerade bergskärningar skall efter sprängning rensas från lösa block och stenar i enlighet med bergrensningsklass 2A i AMA Anläggnings 10 (Tabell CBC/4): Borttagning av löst berg med bergsskopa, därefter efterskrotning med skrotspett. Efter rensning ska behovet av bultning eller annan typ av stabilitetshöjande förstärkning bedömas. Detta säkerställs med en planbestämmelse kopplat till plankartan. 14(35)
Innan grundläggning på berg sker skall den avsprängda bergytan och förhållandena i anslutning till denna besiktigas av bergsakkunnig. Inom planområdet förekommer ganska stora områden med organisk jord (t.ex. torv mm), speciellt inom låglänta partier. Där anläggningar, gator mm skall uppföras inom dessa områden kommer det därför bli aktuellt med urgrävning av denna organiska jord för att undvika problem med sättningar mm. Vid byggnation skall det beaktas att jordlagren kan vara silthaltiga och därmed flytbenägna och tjälfarliga. Radon Inom aktuellt planområde förekommer ytligt berg. Dessa områden har undersökts med avseende på gammastrålning. Syftet med undersökningen har varit att bedöma risken för radon från berggrunden. Följande mätningar har utförts: Gammastrålning från berg i eller nära dagen uppmättes med hjälp av en gammascintillometer av typen RS-111 med kristall av natriumjodid (NaI). Undersökningen utfördes i oktober 2012 och uppmätta värden varierade mellan 0,05-0,11 μsv/h. Radonklassificering baseras på följande rekommenderade intervaller för uppmätta halter av gammastrålning från berg: Lågradonmark < 0,08 μsv/h Normalradonmark 0,08-0,20 μsv/h Högradonmark > 0,20 μsv/h Rekommendationer Området kan utifrån utförda mätningar över ytligt berg klassificeras som normalradonmark. Byggnader ska därför utföras radonskyddande för fallet normalradonmark. Detta innebär att väggar och golv i källare samt bottenplattor i källarlösa hus skall göras täta och att speciell omsorg skall vidtas för att säkerställa lufttäta rör- och kabelgenomföringar i byggnadsdelar på mark. Vid byggnation kan det även komma strålning från det material som används för uppfyllnad och grundläggning. Fyllnadsmassor med klassificeringen högradonmark är direkt olämpliga att använda som uppfyllnad under eller i anslutning till planerade byggnader. För att slippa onödiga transporter ska sprängningsmassorna från området i så stor utsträckning som möjligt användas för att fylla upp de låga partierna inom området. Fornlämningar En arkeologisk utredning har gjorts i samband med programarbetet. Utredningen fastställer att det inte finns något behov för fortsatt utredning inom planområdet. 15(35)
Bebyggelse Befintlig bebyggelse Området är i dagsläget obebyggt. Den närmsta befintliga bebyggelsen är en kontorsoch logistikbyggnad som angränsar till planområdet i söder. Närmste bostadsfastighet ligger cirka 700 meter nordost om planområdet. Verksamheter Detaljplanen föreslår ett större område för lager, logistik, industri och kontor på cirka 16 hektar samt ett område på cirka 6 hektar utmed väg 40 och Flygplatsvägen för kontor och verksamheter. Närmast Flygplatsmotet och Flygplatsvägen finns ett mycket väl exponerat tomtläge som bedöms vara särskilt lämpligt för en käraktärsbyggnad. Vy över planområde från norr med ungefärlig plangräns för Logistiketableringen. (illustration: Arkitekterna Krook & Tjäder) Grundläggning Grundläggning av byggnader bedöms preliminärt kunna utföras med platta på mark. Detta bör dock studeras vidare i samband med detaljprojektering. Placering och gestaltning Byggnadsvolymer, fasadutformning och skyltstättning ska utformas med särskild hänsyn till områdets exponerade läge vid Flygplatsvägen och väg 40. Upplag och parkering får inte anordnas närmast väg 40 och Flygplatsvägen. Reklamskyltar och andra reklamanordningar inom kvartersmark ska ha tydlig koppling till byggnadens pågående verksamhet. Skyltar på byggnaders fastad får inte stick upp ovanför takfoten. Alla skyltar kräver bygglov. Av flygsäkerhetsmässiga skäl är platta tak vars ytbeläggning täcks av sand, grus, småsten eller ett vegetationstäcke olämpligt då dessa ytor drar till sig fåglar. Plåt eller 16(35)
gummiduk är att föredra. Genom ökad lutning på taken kan måsar och strandskator i viss mån förhindras att häcka. För att säkerställa flygsäkerheten begränsas högsta tillåtna totalhöjd i meter över nollplanet är +166 meter, rikets höjdsystem (RH2000), inom området för lager, logistik och industri. För områdena närmas riksväg 40 samt Flygplatsvägen är högsta tillåtna totalhöjd i meter över nollplanet är +155-157 meter. Illustrationskarta över planområdet. 17(35)
Gator och trafik Gatunät Riksväg 40 ingår i det nationella stamvägnätet och binder samman Boråsregionen med Göteborgs- och Jönköpingsregionen. Väg 40 är även en viktig transportled för godstransporter och utgör en primär transportled för farligt gods. Sträckningen förbi aktuellt planområde utgörs av en fyrfilig motorväg med hastighetsbegränsning 110 km/h för biltrafik och 90 km/h för tung trafik. Flygplatsvägen utgörs idag av en tvåfilig väg med hastighetsbegränsning mellan 50-70 km/h. Konsultföretaget WSP har utfört en trafikutredning som omfattar hela vägsystemet för den planerade exploateringen enligt planprogrammet. Inför aktuell detaljplan har ÅF Infrastructure AB utfört en gatuutredning som redovisar en möjlig trafiklösning för det planerade verksamhetsområdet vid fullt utbyggnat Airport Cityområde. Föreslagen utveckling i enlighet med programmet innebär en betydande trafikökning till, från och inom föreslaget utvecklingsområde. Flygplatsmotet utgör redan idag en känslig punkt eftersom det utgör den enda anslutningen för den allmänna trafiken till och från flygplatsen. För att möjliggöra föreslagen utveckling inom aktuellt planområde och övriga utvecklingsområden fram till år 2020 måste vägnätet förstärkas. 4 3 5 Utredningsområde för fördjupning av trafikutredning daterad 2014-09-08. I den trafikutredning, daterad 2011-05-05, som konsulterna WSP tog fram för program för Airport City redovisas erforderlig infrastruktursatsning för visionen år 2030. Inför detaljplaneläggning av del 3 och 4 (område centrum och norr i program) har WSP tagit fram en fördjupning av denna trafikutredningen, daterad 2014-09-08. Fördjupningen syftar till att nå en högre detaljeringsnivå för den utbyggnad som planeras ske inom område centrum, norr och öster före år 2020, d v s innan Götalandsbanans utbyggnad, samt till att identifiera erforderliga trafikinfrastruktursatsningar och ge förslag på utformning. I utredningen har hänsyn tagits till de nya förutsättningar som framkommit sedan programarbetet genomfördes år 2011. I utredningsarbetet har kapacitetsanalyser för Väg 40 inklusive trafikplatser och Väg 546 med dess anslutningar till Väg 40 och lokala kopplingar utförts. Utredningen avser planerad utbyggnad fram till 2020, d v s innan beräknad invigning av Götalandsbanan. 18(35)
Föreslagen utbyggnad i detaljplanerna för del 3 och 4 medger högre exploateringsgrad än vad som kommer att exploateras fram till 2020. Utbyggnad kommer att ske i etapper inom de olika delområdena mot horisontåret 2030. Trafiklösningarna kommer att anpassas efter hand som exploateringen fortlöper Trafikstudien visar att trafikalstring till föreslagna verksamheter inom detaljplan för del 3 och 4 ur bl a trafiksäkerhets och framkomlighetssynpunkt ställer krav på signalreglering vid avfart från Väg 40 i riktning mot Borås, cirkulationsplats vid rampernas anslutning på norra sidan om Flygplatsmotet samt förstärkning av påfartsramp på Väg 40 mot väster. Utöver dessa åtgärder krävs en ny trafikplats utmed Flygplatsvägen. Denna trafikplats är redan beslutad och har varit med som en förutsättning i utredningsarbetet. Av kapacitetsskäl behövs ytterligare körfält i norrgående riktning mellan den nya trafikplatsens påfart norrut och fram till Flygplatsmotet. Påfartsrampen föreslås förstärkas genom breddning inåt i öglan på påfartsrampen till dubbla körfält för trafiken mot Väg 40 och förlängas mot väster. Linjeföringen och sikten kommer också att förbättras av en breddning. Påfartskörfältet föreslås bli ett nytt körfält på Väg 40 medan det yttre körfältet på Väg 40 går ihop med mittfilen. Kapacitetsanalyserna visar att det finns påtaglig risk för köbildning söderifrån i cirkulationsplatsen söder om Väg 40. Simuleringarna visar att problemet avhjälps genom att cirkulationsplatsen ersätts och byggs om till en signalreglerad korsning. Signalreglering ger en mycket bättre genomströmning och ingen köbildning från söder. För att inte signalen ska störa trafiken från Göteborg mot flygplatsen kan körfältet behöva förlängas för den trafiken. I programarbetet föreslogs en trafiksignal i korsningen mellan motorvägsanslutningen till Väg 40 österut och Väg 546, men kapacitetsanalyser i samband med denna utredning visar att en cirkulationsplats skulle fungera ännu bättre här. Trafiken som kommer söderifrån mot Väg 40 mot väster får egna körfält och slipper väjningsplikt i cirkulationen. Känslighetsanalyserna visar att föreslagna trafikåtgärder fungerar även om trafikmängderna ökar något gentemot grundfallet. WSP bedömer att åtgärderna med vissa modifieringar skulle kunna fungera 2030 års trafikmängder. Härryda kommun och Trafikverket ska teckna ett exploateringsavtal innan detaljplanen antas avseende nödvändiga utbyggnader för planerad exploatering fram till 2020, uppföljning av trafikutvecklingen samt ytterligare utredning för att säkerställa genomförandet. Parallellt med detaljplanearbetet för del 4 och 5 (område norr och öster i program) kommer ytterligare trafikstudier att göras för erforderlig trafikinfrastruktur för planerad utbyggnad fram till 2030. Detaljplanerna säkerställer att föreslagen trafiklösning kan åstadkommas. 19(35)
Illustration av föreslagna trafikåtgärder för föreslagen utbyggnad fram till år 2020. Källa: Rapport Trafikutredning Airport City Fördjupning inför detaljplanearbete, 2014-09-08, WSP För att trafikmata det nya verksamhetsområdet behöver en ny trafikplats byggas utmed Flygplatsvägen. Föreslagen trafiklösning består av en planskild korsning med en bro över Flygplatsvägen. Den planskilda korsningen ansluts till den befintliga Flygplatsvägen via fyra ramper, en i vardera riktningen och på vardera sidan om Flygplatsvägen. På den västra sidan om Flygplatsvägen ansluter ramperna till en cirkulationsplats som också ansluter till en bro över Flygplatsvägen, en lokalgata in vid befintlig logistikbyggnad samt till den planerade Logistikvägen. Den östra anslutningen består också av en cirkulationsplats som utöver ramperna kommer att ansluta till den planerade Handelsvägen i framtiden. Fram tills att Handelsvägen byggs ut kan ramperna anslutas via en enklare korsning. Möjlig utformning av Flygplatsvägen 20(35)
Brokonstruktioner föreslås till fyra körfält, två i vardera riktningen samt en gång- och cykelbana på den södra sidan. Konstruktionen har en spännvidd på cirka 50 meter, eventuellt kan ett brostöd placeras i mitten av Flygplatsvägen. Önskvärt är dock att uppnå en stilren utformning då bron har möjlighet att bli ett landmärke för Göteborg Landvetter Airport och hela Airport City. Planskild korsning med två cirkulationsplatser utmed Flygplatsvägen. Logistikvägen är den planerade anslutningen till den planskilda korsningen. Vägen kommer att trafikeras av en stor andel tunga transporter eftersom flera logistikverksamheter skall etableras i området. Vägen ska ha en enkel utformning som en landsväg med ett körfält i varje riktning. Stödremsorna ska vara gräsbeväxta och diken för dagvattnen i normalutförandet grunda. Interna gator planlagda för allmän platsmark LOKALGATA kommer att anläggas för trafik till verksamhetsområdena. Möjlig utformning av Logistikvägen 21(35)
Trafikverket har vägrätt för riksväg 40 och cirkulationsplats vid Flygplatsmotet. Det pågår diskussioner mellan Swedavia AB och Trafikverket om vem som ska vara väghållare för Flygplatsvägen. Kommunen är inte huvudman för allmän plats. Gång- cykel- och mopedtrafik Ett gång- och cykelstråk har färdigställts från Härryda samhälle i norr under väg 40 och fram till området för trafikantserviceanläggningen på den östra sidan av Flygplatsvägen. Detta stråk ska, enligt planprogrammet, utökas längs Handelsvägen, över den nya planskilda korsningen samt vidare längs Logistikvägen. Denna trafiklösning ingår i planförslaget. Fram tills utbyggnaden av det östra delområdet genomförs finns det behov av en genare gång- och cykelväg från trafikantserviceanläggningen och till den planerade logistikoch kontorsverksamheten inom aktuellt planområde. Detaljplanen möjliggör därför en genare gång- och cykelväg, eventuellt upp längs rampen på den östra sidan om Flygplatsvägen fram till den planskilda korsningen. Anslutningen kan eventuellt vara provisorisk fram tills området i öster är fullt utbyggt. Utmed den nya Logistikvägen ska en gång- och cykelväg byggas ut längs västra och södra sidan av vägen och ska skiljas från vägen trädplantering. Swedavia studerar möjligheterna att bygga ut en temporär gång- och cykelbana som binder ihop flygplatsterminalen med trafikantserciseanläggningen utmed Flytgplatsvägen. Parkering och utfarter Verksamhetens parkeringsbehov för anställda och besökande ska lösas inom kvartersmark. Inom kartersmarken ska det även finnas lämplig plats för lastning och lossning. In- och utfarter medges utmed Logistikvägen. Kollektivtrafik Från och med december 2013 har Västtrafik ingen egen busstrafik till Landvetter flygplats utan bussresenärer hänvisas till kommersiella aktörer så som Flygbussarna och Swebus. En viktig del i visionen för Airport City är att få en välfungerande kollektivtrafik till och från området. Det är därför viktigt att skapa dessa förutsättningar redan i ett tidigt skede av planeringen. Utbyggnaden av Airport City förutsätter en god kollektivtrafikförsörjning av området. En knutpunkt för regional och lokal busstrafik föreslås inom delområde Öster i en strategisk punkt nära Flygplatsmotet. Knutpunkten utformas som en integrerad del i handels- och upplevelseanläggningen, vilken i sig bedöms bli en betydande start och målpunkt för kollektivtrafiken och en central mötesplats för hela området. Knutpunkten kan komma att, utöver start- och målpunkt för kollektivtrafikresor till och från Airport City, även fungera som en viktig regional bytespunkt för pendlare. I framtiden kommer det sannolikt behövas fler hållplatser inom området för att öka tillgängligheten till samtliga handelsetableringar, kontor, verksamheter och logistikanläggningar. En lokal slinga med ett robust, effektivt och lättillgängligt transportsystem som knyter ihop hela området behövs som en komplettering till övriga busslinjer. Slingan kan utformas som buss i separata bussfiler, spårtaxi eller Sky cab. 22(35)
Innan resecentrumet är byggt finns det dock behov av hållplatser vid de planerade verksamheterna. Därför ingår nya hållplatser i planförslaget vid den planskilda korsningen över Flygplatsvägen. Hållplatserna bör vara placerade i anknytning till de nya verksamheterna, till exempel vid anslutningen av ramperna uppe på den planskilda korsningen. Placeringen och utformningen måste dock ske på ett sådant sätt att resenärer inte lockas eller har möjlighet att korsa Flygplatsvägen. Ett alternativ kan också vara att placera hållplatslägena nere vid Flygplatsvägen för att möjliggöra för Flygbussar att enkelt kunna stanna. Det är viktigt att hållplatserna och anslutningarna till dessa är tillgänglighetsanpassade och att miljöerna kring dem upplevs trygga. Samtal med Västtrafik för förs för att få en förbättrad kollektivtrafik till flygplatsen. När området är fullt utbyggt kan även behov finnas av separata busskörfält längs Flygplatsvägen vilket det finns utrymme för i planen. Ny kollektivtrafikknutpunkt som del av handels- och upplevelseanläggningen. Götalandsbanan Götalandsbanan förväntas öppna för trafik med höghastighetståg/regiontåg/pendeltåg och en tågstation i direkt anslutning till Göteborg Landvetter Airports flygplatsterminal. I detta scenario antas tyngdpunkten för det totala kollektiva resandet till området flyttas ner till flygplatsen och det resecentrum som kan komma att skapas där. Ambitionen är då att skapa kollektiv skytteltrafik mellan knutpunkten och resecentrumet. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Göteborg Landvetter Airport vattenförsörjs genom Härrydaledningen som är ansluten till en lågvattenreservoar och en gemensam förbindelsepunkt nordväst om flygplatsen inom programområdet. Vattnet pumpas vidare från reservoaren ut på flygplatsens eget ledningsnät. En vatten- och spillvattenledning har byggts ut fram till trafikantserviceanläggningen söder om Flygplatsmotet. I samband med exploateringen kommer nya ledningar byggas ut från kommunens anslutningspunkt vid flygplatsmotet fram till planområdet i gatumark. Vattenreservoaren planeras att byggas ut av Swedavia i samband med utbyggnad av planområdet. 23(35)
Dagvatten I samband med planprogrammet tog ÅF konsult fram en princip för dagvattenhanteringen för hela programområdet. Målsättningen är att inom området skapa avrinningssystem så att maximala dagvattenflöden (l/s) från området inte ökar jämfört med dagens nivå samt reducera den förväntade ökningen av föroreningar i dagvatten så att framtida miljöbelastning minimeras. Dagvattensystemet ska syfta till att få så låg hastighet på vattnet som möjligt vilket därmed tillåter sedimentation av suspenderat material och patikelbundna metallföroreningar. Systemet dimensioneras för ett 20-årsregn med 10 minuters regnvaraktighet. Regnintensiteten är dimensionerad till 286,7 l/s, ha. I dagvatenutredningen för programmet föreslås åtgärder i tre steg för att fördröja och rena dagvattnet inom området: 1. Oljeavskiljare och utjämningsmagasin inom fastigheten 2. Vägdiken/dikessystem 3. Befintliga sjöar Fördröjningen dimensioneras för regn med återkomsttid 20 år under 10 minuters regnvaraktighet samt med säkerhetsfaktor 1,25 på regnintensiteten. Exploateringen innebär en ökad föroreningsbelastning till den primära recipienten Mölndalsån Landvettersjöns inlopp till Tväråns tillflöde samt nedströms belägna ytvattenförekomster, framförallt med avseende på metaller och olja där belastningen från tidigare markanvändning varit liten eller till och med nära noll. Föreslagna dagvattenanläggningar inklusive Stora och Lilla Dammtjärn innebär en långtgående rening av dagvattnet. Ramböll har i samband med detaljplanearbetet gjort en dagvattenutredning, daterad 2014-08-28. Maximalt utgående flöde för dagvatten ska begränsas till 2 l/s ha för regn med återkomsttid på 20 år med 10 minuters regnvaraktighet. 2 l/s ha motsvarar det nuvarande flödet från naturmarken. På grund av den långt gående fördröjningen från fastigheterna kommer tillrinningen från planområdet till Stora Dammtjärn inte blir mycket snabbare än idag. Utloppsflödena från fördröjningsmagasinen är densamma som naturmarksavrinning. Vattenvolymen som leds till Stora Dammtjärn kan däremot öka något då avrinningsområdet inom planområdet ändras i de västra och norra delarna. För att kunna använda Stora Dammtjärn som ett fördröjningsmagasin och på det viset få ytterligare rening och fördröjning av vattnet måste utloppet regleras. Man kan dock inte reglera utloppsflödet utan att ha studerat hela Stora Dammtjärns avrinningsområde samt studerat hur vattennivån fluktuerar idag. Reglering av vattennivån bedöms som tillståndspliktig vattenverksamhet. Takvatten från byggnader anses vara så rent att det kan ledas direkt ner i fyllnadsmassorna för perkolation. Dagvatten från körytor på fastigheten tas omhand i dagvattenbrunnar där viss sedimentering sker. Från brunnarna leds vattnet vidare i ledningar via en oljeavskiljare till ett underjordiskt fördröjningsmagasin för fördröjning och sedimentering. Fördröjningen dimensioneras för regn med återkomsttid 20 år. Ledningar för uppsamling av det fördröjda vattnet anläggs i allmän platsmark och mynnar i ett nytt dike som i sin tur ansluter till befintlig vägtrumma under Flygplatsvägen. Totalt flöde till vägtrumman, efter fördröjning, blir 42,6 l/s vilket motsvarar naturmarksavrinningen från området. Efter passagen under Flygplatsvägen leds vattnet vida- 24(35)
re via ett befintligt dike till Stora Dammtjärn och sedan vidare till Lilla Dammtjärn för ytterligare fördröjning och rening. Dagvatten från gator i allmän platsmark får översila och infiltrera i gräsbeklädda diken i gatusektionen till fyllnadsmassorna. I dikenas lågpunkter sätts dagvattenbrunnar som tar överskottsvattnen som kan alstras vid kraftig nederbörd och som leder dagvattnet ner i fyllnadsmassorna. Det infiltrerade vattnet kommer att bidra till grundvattenbildningen där en liten del leds till det djupare grundvattnet men den största delen stannar i de urgrävda torvhålorna. Dikena beräknas ha relativt hög reningseffekt. Överskott av grundvatten kommer att rinna på bergytan och till sist sippra fram i marken t ex i en slänt. Vid extrem nederbörd tillåts vattnet rinna på ytan till omgivande mark där det är möjligt. Eventuella instängda områden, som lokala lågpunkter, studeras vidare och riskbedöms gällande konsekvenser vid extrem nederbörd. Exploateringen innebär en ökad föroreningsbelastning till den primära recipienten Mölndalsån Landvettersjöns inlopp till Tväråns tillflöde samt nedströms belägna ytvattenförekomster, framförallt med avseende på metaller och olja där belastningen från tidigare markanvändning varit liten eller till och med nära noll. Föreslagna dagvattenanläggningar inklusive Stora och Lilla Dammtjärn innebär en långtgående rening av dagvattnet. Schematisk skiss av de olika steg som dagvatten av olika ursprung inom området går igenom innan det når recipienten. Eftersom Göteborgs stads riktvärden och Stockholms läns lanstings föreslagna riktvärden för dagvatten uppnås i princip för alla parametrar är bedömningen att den föreslagna dagvattenreningen är god och uppfyller vad som kan anses praktiskt, ekonomisk och tekniskt rimligt. Vid höjdsättning inne på fastigheten är det viktigt att färdigt golv i byggnaderna ligger högre än omgivande mark så att vattnet alltid kan rinna från byggnaderna. 25(35)
Resultat av föroreningsberäkningar samt riktvärden, medelhalter i dagvattnet. Miljökvalitetsnormer De framtagna riktvärdena för dagvattenutsläpp kan vara en bra bedömningsgrund, men det som egentligen bör styra tillåtna utsläppsnivåer är aktuell recipients känslighet. Den primära recipienten, Mölndalsån - Landvettersjöns inlopp till Tväråns tillflöde, har bedömts ha god kemisk status (exklusive kvicksilver) och måttlig ekologisk status (Länsstyrelsen 2013). Mätdata saknas för biologiska kvalitetsfaktorer, bedömningen måttlig (i stället för god ) grundar sig i dagsläget i att vattendraget regleras på ett sätt som kan vara skadligt för det biologiska livet. Däremot anses statusen god vad gäller näringsämnen och försurning. För ytvattenförekomster nedströms (utflödet till Säveån) är bilden dock en annan. Här har vattenmyndigheten gjort bedömningen att utsläpp av fosfor och kväve måste reduceras för att nå miljökvalitetsnormerna (WSP 2011). Det aktuella avrinningsområdet är en mycket liten del av det totala avrinningsområdet till recipienten. Närsaltsbelastningen före exploateringen är låg då markanvändningen består av naturmark. Exploateringen med dess föreslagna reningssteg innebär en ökning av närsalter men dock liten i förhållande till den totala näringsbelastningen och bedöms inte påverka MKN. För att förbättra statusen i vattendraget måste hela avrinningsområdet studeras och ytterligare insatser göras där de har större effekt. Swedavia planerar att utöka sitt befintliga kontrollprogram genom att ta fler vattenprover i de bäckar som idag avvattnar området. Provtagningspunkten för aktuellt planområde planeras ske vid utloppet från Lilla Dammtjärn. Markavvattning Inom bland annat Västra Götalands län gäller förbud mot markavvattning enligt 11 kap, 14 miljöbalken och förordningen om vattenverksamhet. Länsstyrelsen får meddela dispens från förbudet om särskilda skäl föreligger. Om sådan dispens erhålles krävs enligt 11 kap 9 miljöbalken länsstyrelsens tillstånd för att utföra markavvattningsåtgärderna. 26(35)
Reglering av vattendrag eller sjö utgör tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken. Miljöbalksprövningen görs parallellt och oberoende av planprocessen. Vid en reglering av utloppet från Stora Dammtjärn krävs tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken, 11 kap. En ansökan kommer lämnas in för tillståndspliktigt vattenverksamhet. Värme Uppvärmning av bebyggelsen planeras ske med fjärrvärme. El En befintlig 20-kV ledning korsar planområdet från norr. För att möjliggöra etablering för nödvändiga markarbeten inför utbyggnaden, måste ledningen tas bort och ersättas med jordkabel på lämplig sträcka, fram till befintlig transformatorstation invid Schenkers lagerbyggnad. I ett inledande skede planeras området att elförsörjas via en ledning som dras söderifrån från flygplatsområdet. I framtiden kan området att kopplas på framtida elledningar som dras i samband med kommande exploatering enligt Airport City. Vattenfall planerar för en ny 130kV ledning samt ny 130/20kV station i Landvetter för att förstärka ledningsnätet till flygplatsen vilket är en förutsättning för den framtida etableringen av Airport City. Transformatorstation får uppföras inom kvartersmark. Transformatorstationsbyggnaden tillåts inom prickmark då det i dagsläget inte är möjligt att avgöra var det är mest lämpligt att placera ny nätstation. Exakt läge prövas i samband med bygglovgivningen. Transformatorstationernas utseende ska anpassas till den omgivande bebyggelsen. Avfall Utrymme för sortering av sopor ska finnas. Lämplig lösning redovisas i varje projekt. Utseendet på sorteringsutrymmet ska anpassas till den omgivande bebyggelsen. Data och tele Planområdet kommer i ett inledande skede att försörjas med data och tele från flygplatsområdet. Framtida ledningsdragning för data- och telekommunikationsnätet förutsätts kunna samordnas med dragning av VA-nät. Belysning Belysning av fasader, logoskyltar och reklamskyltar ska utformas så att inga starka strålkastare riktas uppåt. Andra aspekter som behöver kontrolleras i projekteringsskedet och efter färdigställande kan vara bländnigsrisk från reflexer, fasader och tak. Risk En kvantitativ riskbedömning för MKB har gjorts av WSP konsult i programarbetet. Inför granskngsförfarandet av detaljplanen har COWI AB utfört en fördjupad riskanalys med avseende på tansproter av farligt gods förbi studerat område samt med avseende på flygtrafikrisker. Riskkällor i och omkring området utgörs exempelvis av transporter med farligt gods på väg 40 och Flygplatsvägen samt flygverksamhet till/från Götebrog Landvetter Airport. 27(35)
Jämfört med kriterier från DNV hamnar individrisken och samhällsrisken inom det område där bebyggelse planeras på nivåer där skyddsåtgärder skall vidtagas ifall det är kostnadsmässigt rimligt, när hänsyn tas till rekommenderade skyddsåtgärder. Baserat på inventeringen och resultatet från beräkningar bedöms föreslagen exploatering med avseende på omfattning och geografisk placering i närheten av studerade farligt godsleder möjlig förutsatt att föreslagna skyddsåtgärder beaktas vid ny bebyggelse. Följande skyddsåtgärder föreslås, notera att angivna skyddsavstånd räknas från vägkant: Vid ny bebyggelse skall barriär/skydd mellan studerat område och studerade farligt godsleder finnas som motverkar att vätska rinner in på området. Förslag på barriär kan vara: vall, dike eller plank som är tätt i nedkant. En nivåskillnad mellan väg och bebyggelse på 2 meter (där bebyggelse placeras högre än väg) bedöms uppfylla kraven på en sådan barriär. Önskas en lägre nivåskillnad än 2 meter mellan väg och bebyggelse bör detta studeras närmare för att säkerställa att barriären (höjdskillnaden) mellan studerat område och studerade farligt godsleder motverkar att vätska rinner in på området. Vid ny bebyggelse skall barriär/skydd mellan studerat område och studerade farligt godsleder finnas som motverkar att ett fordon med farligt gods kan ta sig in på området vid en eventuell avåkning/olycka. En naturlig höjdskillnad mellan studerat område och studerade farligt godsleder kan fungera som en sådan barriär. En nivåskillnad mellan väg och bebyggelse på 2 meter (där bebyggelse placeras högre än väg) bedöms uppfylla kravet av en sådan barriär. Önskas en lägre nivåskillnad än 2 meter mellan väg och bebyggelse bör detta studeras närmare för att säkerställa att barriären (höjdskillnaden) mellan studerat område och studerade farligt godsleder motverkar att ett fordon med farligt gods kan ta sig in på området vid en eventuell avåkning/olycka. För ny bebyggelse närmast studerade farligt godsleder skall minst en utrymningsväg från respektive byggnad finnas som ej vetter direkt mot någon av de studerade farligt godslederna. Entréer till ny bebyggelse bör om möjligt vetta bort från de studerade farligt godslederna. För ny bebyggelse närmast studerade farligt godsleder bör ventilationsintag om möjligt placeras högt upp och på motsatt sida farligt godsleder. Alla fasader inklusive tak (fram till 50 meter ifrån någon av de studerade farligt godsledernas vägkant) skall utformas med obrännbart ytskikt. Området mellan byggnader och studerade farligt godsleder skall ej utformas på ett sätt som uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Området kan dock användas för parkeringsplatser. Ett bebyggelsefritt område motsvarande minst 30 meter mellan ny bebyggelse och studerade farligt godsleder (vägkant) skall upprättas. Parkering bör dock tilllåtas inom detta område. 28(35)