Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning 4 5.1 Kontaktmannaskapet i dag 4 5.2 Arbetar med kontaktmannaskap 5 5.3 Hur tillämpas kontaktmannaskap 5 5.4 Hur länge har man arbetat med kontaktmannaskap 5 5.6 Fördelar för kund och personal 5 5.7 Nackdelar för kund och personal 5 6. Analys och slutsats 5 7. Bedömning av funktionsnivå 6 8. Kontaktmannens uppdrag 6 9. Mål 6 10. Plan för genomförande 6 11. Uppföljning 7
3 1. Sammanfattning Inom omsorgsnämndens kvalitetsarbete Horisont har en arbetsgrupp bestående av vårdbiträden/undersköterskor samt två enhetschefer arbetat med kartläggning och utveckling av kontaktmannaskap inom äldreomsorgen. Inom hemtjänsten har tidigare inget dokumenterat och systematiskt kontaktmannaskap funnits. Inom särskilt boende har kontaktmannaskap funnits men det har inte funnits tydliga riktlinjer för hur det ska fungera. Arbetsgruppen har nu skapat en ram för vilka uppgifter som kan ligga till grund för uppdraget. (Bilaga 1). Uppdraget kan se olika ut dels mellan särskilt boende respektive hemtjänst liksom mellan olika kunder men bör utgå ifrån samma grundsyn. Den enskildes behov av stöd från kontaktmannen blir avgörande. Vilka dessa behov är skall tydliggöras i den enskildes individuella arbets- och vårdplan. Att det finns tydliga riktlinjer för det praktiska uppdraget är viktigt men inte tillräckligt. Det är viktigt att framförallt omsorgsnämndens värdegrundande kvalitetsmål ligger till grund för hur uppdraget utförs rent etiskt. Arbetsgruppen har därför fastställt mätbara mål för just kontaktmannauppdraget. 2. Process kontaktmannaskap Vår definition av kontaktmannaskap = Vara den som representerar vårdtagarens intressen och vara en sorts ställföreträdare. Med kontaktmannaskap avses att t.ex. varje kund inom äldreomsorgen och/eller deras anhöriga skall känna till namnet på utsedd person i arbetslaget som har de grundläggande och övergripande kunskaperna om kundens specifika behov och önskemål ur ett helhetsperspektiv. 3. Syfte Att utveckla kontaktmannaskap inom både särskilt boende och hemtjänst, dels innehållsmässigt dels utifrån en gemensam människosyn. 4. Metod En arbetsgrupp bestående av vårdbiträden/undersköterskor från Gullvivan, Tallnoret samt Solgården och representanter från Hemtjänstens Hus i Ljusdal samt hemtjänstpersonal från Färila och Järvsö har träffats 1 gång i månaden under hösten 2003 och våren 2004. Gruppens deltagare har efter varje träff haft uppdraget att på sina respektive arbetsplatser diskutera och inhämta sina arbetskamraters synpunkter och förslag på både underlag för bedömning av behov och förmågor samt kontaktmannauppdrag. Enhetschefer inom respektive enhet har ombetts att svara på en enkät om och hur kontaktmannaskapet fungerar inom deras verksamhet i dagsläget. (Se bil 1). På grund av långa geografiska avstånd samt för att arbetsgruppen inte skulle bli för stor deltog inga representanter från Los och Ramsjö. Alla särskilda boenden i centrala Ljusdal har heller inte varit representerade.
4 Arbetet i gruppen har handlat om att: 1. Inventera nuvarande former av kontaktmannaskap 2. Tydliggöra vilka uppdrag som kan ingå i kontaktmannaskapet 3. Ta fram ett gemensam handlingsplan, riktlinje för kontaktmannaskapet 4. Kartlägga problem och möjligheter med kontaktmannaskap 5. Uppdaterat oss i kunskaper om kontaktmannaskap i stort samt etiska frågeställningar utifrån kundens sociala, fysiska och psykiska välbefinnande. Arbetet har genomförts under nov 03 t.o.m. mars -04. Kontaktmannaskap har tidigare inte varit föremål för utveckling eller undersökning generellt inom äldreomsorgen. En undersökning som syftade till vad kontaktman och anhöriga ansåg vara viktiga uppgifter för kontaktmannen genomfördes dock under år 2000 vid Tallnoret. Utvecklingsarbetet blev sedan inte klart utan kan anses vara slutfört i och med detta arbete. Arbetet har bestått i att försöka definiera begreppet kontaktmannaskap och specificera kontaktmannens uppdrag. Gruppen har även diskuterat och belyst vilka fördelar och eventuella problem som arbetet enligt kontaktmannaskapsmodellen kan medföra. Arbetet har också inneburit framtagande av en så kallad resursprofil eller förmågenyckel. Denna är tänkt som ett hjälpmedel för kontaktmannen och övrig personal i syfte att kunna specificera och tydliggöra insatserna samt hålla dessa aktuella för att uppnå en kvalitativt god och rättssäker insats utifrån ett etiskt perspektiv. Gruppen har också medverkat vid en halvdagsföreläsning av Lisa Andersson där hon talade om kontaktmannaskapets möjligheter på särskilda boenden och i hemtjänst. En eftermiddag leddes av Engbert Brouwer, vik.enhetschef vid Backsippans särskilda boende. Han föreläste om den tredelade människan, människans själsliga, kroppsliga och andliga behov. Diskussionen därefter utgick ifrån vilken människosyn vi har samt på vilket sätt vi kan tillgodose alla tre dimensionerna. En mycket tänkvärd föreläsning. Undersökningen har gjorts i syfte att tydliggöra kontaktmannaskapets innebörd, hur kontaktmannaskapet tillämpas idag samt hur kontaktmannaskapet kan utvecklas. Uppdraget har till stor del fokuserats kring att skapa övergripande ramar i syfte att möjliggöra tillämpning av kontaktmannaskap inom äldreomsorgens alla verksamheter. Kundens delaktighet, etiska frågeställningar och ett anhörigperspektiv har varit grundläggande i vårt arbete. Ansvariga processledare: Elizabeth Kisch Juvall, Enhetschef Hemtjänstens Hus, Källbacka Christina Julin, Enhetschef Mångs-Pers, Färila 5 Resultat av enkätundersökning 5.1 Kontaktmannaskapet i dag Genom en enkätundersökning till alla särskilda boenden och hemtjänstområden i Ljusdal fick vi svar på följande frågor: Om man arbetade med kontaktmannaskap? Hur kontaktmannaskapet tillämpas just på den arbetsplatsen?
5 Sedan hur länge? Fördelar? (både för kund och personal) Nackdelar? (både för kund och personal) Egna förslag till utveckling av kontaktmannaskapet! Vi ville också veta om man inte arbetade med kontaktmannaskap. 5.2 Arbetar med kontaktmannaskap Av elva tillfrågade enhetschefer svarade sju. Vissa enhetschefer ansvarar både för boenden och hemtjänst. Samtliga svarande arbetade med kontaktmannaskap. Dock arbetade inte hemtjänsten i två större områden med kontaktmannaskap. Övriga tre hemtjänstområden hade inte svarat på frågorna. 5.3 Hur tillämpas kontaktmannaskapet idag? På de boenden där man arbetar med kontaktmannaskap fungerar kontaktmannen i stort som den som hjälper till med och ansvarar för det lilla extra. Det kan innebära att vara den som deltar vid välkomstsamtal och vårdplanering, signalerar rehabiliteringsbehov, sköter kontakten med anhöriga, håller ett öga på om något saknas, beställer hår- och fotvård, ser till att kunden har föreskrivna mediciner hemma etc. Det är också vanligt att en kund/boende har två kontaktpersoner i gruppen för att öka möjligheten att någon av dem skall finnas till hands. 5.4 Hur länge har man arbetat med kontaktmannaskap? Vid de boende som svarade har man arbetat med kontaktmannaskap mellan 5 och 12 år. 5.5 Fördelar för kund och personal? Tankar och synpunkter som sågs som positiva med kontaktmannaskap var t.ex: - man lär känna sin pensionär och dess anhöriga bättre - alla boende får lite extra omsorg - ansvarsfördelningen blir jämnare - anhöriga vet vem de kan fråga efter och känner sig tryggare - saker blir gjorda utan att alla behöver bry sig - arbetet flyter bättre - både kunder och personal upplever att kontaktmannaskapet fungerar bra 5.6 Nackdelar för kund och personal? Kontaktmannaskapet kan upplevas som problematiskt om personkemin inte stämmer mellan kund och/eller dess anhöriga och den utsedda kontaktpersonen. Det kan också upplevas som svårt eller besvärande att vara den som ber anhöriga om pengar till hårvård, fotvård, klädinköp m.m. För övrigt uppgavs inga andra nackdelar med kontaktmannaskapet. 6. Analys och Slutsats Av undersökningen framgår att kontaktmannaskapet fungerar lite olika på boendena. Inom hemtjänst arbetar man inte med kontaktmannaskap överhuvud taget. Ingen policy eller dokumenterade riktlinjer för kontaktmannaskapet finns. För att ha en möjlighet att följa upp hur kontaktmannaskapet fungerar kvalitetsmässigt liksom kvaliteten i insatserna som den
6 enskilde beviljats är det nödvändigt att ha en grund att jämföra utifrån. Kontaktmannen får nu, enligt denna modell, ett större ansvar där han/hon bland annat ska ansvara för att en arbetsplan utarbetas utifrån biståndsbedömningen. Undersökningen tar inte upp samarbete omkring kantaktmannaskap. Ett samarbete inom den egna verksamheten/boendet avdelningsvis eller mellan olika avdelningar vad gäller utbildning eller diskussioner omkring olika frågeställningar är därför viktigt. Även ett samarbete mellan olika verksamheter bör ses som utvecklande och stimulerande för personalen. Den nu framarbetade modellen med uppdragsbeskrivning och funktionsnivåbedömning är tänkt att utgöra grunden för kontaktmannaskap inom både hemtjänst och särskilt boende. Den arbetsgrupp som tagit fram detta material bör finnas kvar och fungera som en motor för kontaktmannaskapet. Gruppen skall även fungera som den instans som följer upp kontaktmannaskapets kvalitet och funktion genom att ta initiativ till regelbundna undersökningar. Gruppen har fått viktiga kunskaper under arbetets gång och kan bedömas ha högre kunskaper är personalen generellt. Vi tror att ett utvecklat kontaktmannaskap bland annat kan leda till? 1. Kontaktmannaskap ger kontinuitet 2. Ansvar ger engagemang 3. Kontaktmannen får en speciell relation till kunden som ger bättre överblick över kundens behov 4. Verksamheten får en bättre organisation 5. Vårdtagare och vårdgivare mår bättre 6. Alla vet vem som ansvarar för Annas specifika behov och vi andra kan koncentrera oss på våra kunder och vardagsbestyren. 7. Funktionsnivåbedömning Att skapa en grund för vad den enskilde kan göra själv respektive vad han/hon behöver hjälp med är en nödvändighet för att den enskilde ska få rätt insatser. Denna bedömning ska alltid göras när personen flyttar in på boendet eller beviljas hemtjänst. Gruppen har tagit fram en mall för funktionsbedömning (bilaga 2). Kontaktmannen har ansvar för att funktionsbedömningen blir genomförd. Bedömningen ska göras tillsammans av kontaktman, enhetschef, sjuksköterska och gärna en anhörig samt eventuellt arbetsterapeut. 8. Kontaktmannens uppdrag Kontaktmannens uppdrag är definierat i uppdragsbeskrivningen (bilaga 3). Helst ska två kontaktmän utses till varje vårdtagare vilket underlättar för kontaktman, vårdtagare och anhöriga. 9. Mål Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) innehåller de grundläggande nationella och allmänna målen för våra verksamheter. Dessa mål måste vara de mål som stödjer och vägleder oss i våra verksamheter.
7 Omsorgsnämnden har fastställt värdegrundande mål som vi ska följa och även kunna följa upp hur de fungerar. För att detta ska bli möjligt behöver vi bryta ner dessa mål till konkreta mål avseende bl.a. kontaktmannaskapet. Mål för kontaktmannaskap inom äldreomsorgen i Ljusdals kommun Kontaktmannen ska i sitt uppdrag alltid bemöta kunden med respekt för den enskildes integritet. Kontaktmannaskapet ska skapa trygghet för kund och anhöriga. Kunden ska känna att kontaktmannen representerar hans/hennes intressen. 10 Plan för genomförande Hemtjänst Införande av kontaktmannaskap enligt utarbetad modell ska påbörjas så snart detta är möjligt i respektive hemtjänstdistrikt/område. Vid utgången av april månad 2005 ska samtliga distrikt/områden ha informerat personalen om modellen och genom samlingar/möten förberett införandet i verksamheten. Före semesterperioden ska alla distrikt vara igång och semestervikarierna informerade. Särskilt boende Införande av utvecklat kontaktmannaskap enligt utarbetad modell ska påbörjas så snart detta är möjligt i respektive särskilt boende. Vid utgången av april månad 2005 ska samtliga boenden ha informerat personalen om modellen och genom samlingar/möten förberett införandet i verksamheten. Före semesterperioden ska alla boenden vara igång och semestervikarierna informerade. 11. Uppföljning Uppföljning av hur genomförandet har förlöpt ska göras under mars månad av arbetsgruppen. Mål för kontaktmannaskap ska utvärderas kontinuerligt genom Fråga kunden arbetet. Kvalitetsuppföljning av hur kontaktmannauppdraget fungerat och om funktionsbeskrivningar gjorts ska genomföras av en särskilt utsedd person vid varje boende/distrikt. Uppföljningen ska ske kontinuerligt med ett års mellanrum. Bilagor. Bilaga 1. Enkät till enhetschefer Bilaga 2. Mall för funktionsnivå Bilaga 3. Uppdragsbeskrivning