Friskolan & Fritidshemmet Hästens Systematiska Kvalitetsarbete Verksamhetsplan 2015/2016 1
Beskrivning av verksamheten sid 3-6 Mål för verksamheten sid 7-14 Årliga Plan mot diskriminering och kränkande sid 14-15 behandling. Läsår 15/16 2
Verksamhetsplan av Friskolan Hästens Verksamhetsåret 2015/2016 Friskolan Hästens är en fristående skola F-5 med plats för ca 140 elever. Skolan är belägen i Farsta som ligger i södra Stockholm och startades och drivs av Fritidshemmet Hästens AB som tidigare bedrivit förskoleklasser och fritidshem sen år 2000. År 2009 startades Friskolan Hästens som då var en F-3 skola och from ht-13 är skolan en F-5 skola. Friskolan Hästens profil är praktisk estetisk med huvudområdena kultur, skapande, rörelse och natur i samverkan med de teoretiska ämnena. Skolan är uppdelad på fyra lokaler: I Deje, Torsbygatan 9 finns åk FK-1. I Längan Kristinehamnsgatan 38 finns åk 2-5. I Sunne finns vår Ateljé, och personaladministration. I Hörnan på Torsbygatan 17 finns matsal och extra fritidshemslokal. Skolans organisation Ledning VD, Rektor Ansvarsgrupp Ledning och representant från arbetslag 1g/v Elever Föräldrar Arbetslag Pedagoger som har ansvar för en enhet 1g/v Elevhälsa Skolsköt. Skolläkare Kurator Speciallärar e Ämnesgrupp Pedagog med samma uppdrag ex matte, fritids, kultur 1g/v Elevråd Föräldraråd Personalmöte/ Pedagogforum Alla medarbetare 8 g/år Arbetsgrupper Ex arbetsmiljö, trygghetsteam På Friskolan Hästens arbetar ca 20 pedagoger som är lärare, fritidspedagoger, barnskötare, fritidsledare och förskollärare. Förutom dessa pedagoger finns rektor, VD, vaktmästare/it och elevhälsan. Skolans rektor leder det pedagogiska arbetet, har personalansvar och ansvarar för elevhälsan. Skolans VD ansvarar för ekonomi, information och övergripande administration. VD:n är dessutom ägare till företaget Fritidshemmet Hästens AB som driver Friskolan Hästens. Vi anlitar elevhälsan PR Vård. Vi har avtal med kurator som handleder personal i elevfrågor och har kurativa samtal med elever. Varje klass har en eller två ansvariga lärare som är mentorer till eleverna. Det innebär att de ansvarar för hela IUP-processen för de elever de är mentorer för och har uppföljningsansvaret för de ämnen som eleven har. I varje klass arbetar även en eller två fritidspadagoger som arbetar integrerat i klassen och tillsammans med lärarna har de ett övergripande ansvar för klassen. Lärarna arbetar 3
även till viss del inom fritidsverksamheten. Fritidspedagogerna har även ansvar för den åldersblandade fritidsverksamheten. Vår idé Att driva en småskalig och sammanhållen skola och fritidshemsverksamhet för de tidiga skolåldrarna med en tydlig praktisk-estetisk profil. Småskaligheten betyder: o I varje årskull arbetar fyra pedagoger. Detta möjliggör arbete i mindre grupper och individualisering i både undervisning och fritidsverksamhet. o Vid varje läsårsstart tar skolan in ca 20-26 nya elever i förskoleklassen. o Närhet mellan hemmet och verksamheten. Alla barn och föräldrar blir sedda och bemötta på ett personligt sätt. Detta skapar trygghet och vi känsla. o Snabba informationsvägar för att kunna följa upp innehåll och utförande av verksamheten. o Snabba reaktioner på sådant som behöver rättas till verksamhetsmässigt eller relationsmässigt mellan hem och skola. Tydlig praktisk estetisk profil betyder: o Skolans arbete genomsyras av ett kreativt arbetssätt genom att praktiskt-estetiska ämnen integreras i den teoretiska undervisningen bl.a. på temapassen där fler ämnen integreras. o Åk FK-3 har utepedagogik 1g/v där olika ämneslärare deltar. o Eleverna ska inspireras av att alla pedagoger också finns i fritidsverksamheten och leder olika aktiviteter, t ex drama, musik, skapande, studieverkstad, dans och lek. o Elever har olika inlärningsstilar vilket kräver olika pedagogiska strategier t.ex. storeylines, Skolans värderingar o Att utveckla en färdighet och bli duktig på det, stärker elevernas självförtroende. o Alla elever behöver bli sedda och få bekräftelse. o Glädje och humor gör att elever och medarbetar mår bättre, presterar bättre och trivs bättre. o Alla elever kan ta personligt ansvar för den verksamhet där de befinner sig. o Alla elever behöver utmaningar för att växa. Värderingarna skall: o Skapa intern effektivitet. Alla drar åt samma håll. o Vara till hjälp för hur vi handlar i varje unik situation. o Skapa identitet. Hålla ihop företaget. o Göra att vi blir attraktiva att söka sig till. Ambitionen är att värderingarna skall vara så tydligt uttryckta att de bara attraherar medarbetare som delar våra värderingar. De ska kunna användas i det interna arbetet när man utformar den lokala organisationen eller t.ex. överväger att göra förändringar i arbetssättet och förhindra att felaktiga beslut tas som inte går hand i hand med konceptet. Värderingarna skall också svara på frågan varför vi har utformat vårt arbetssätt på det sätt som vi har gjort och kunna användas såväl internt som externt. 4
Vision Vi skall vara en av de mest eftertraktade skolorna genom att erbjuda småskalighet och en tydlig praktisk-estetisk profil där elevernas nyfikenhet och kreativa förmåga utmanas så att de upplever allt lärande som glädjefyllt. En vision är: En formulering av ett mål som skall upplevas som utmanande, stimulerande och utgöra en gemensam färdriktning, i första hand för medarbetarna, som beskriver vart vi vill nå. Riktningen är ofta viktigare än själva visionen. Det behöver inte alltid vara möjligt att nå visionens mål. Visionen förutsätter: Att det är endast genom vår småskalighet och att vi erbjuder en praktisk estetisk profil som vi kan bli en av de mest eftertraktade skolorna. Det är genom att eleverna erbjuds en praktisk-estetisk profil som de upplever allt lärande som lustfyllt. Övergripande mål o Tillvarata elevens nyfikenhet och kreativa förmåga utifrån sin egen förutsättning för att nå så långt som möjligt i sin och kunskapsutveckling och sin sociala utveckling. o Trivsam och trygg miljö i skola och fritidshem. o Eleven ska ha inflytande på sin egen verksamhet. o Tydlig uppföljning till elev och föräldrar o Erbjuda både teoretisk och praktisk-estetisk del i allt lärande o 100 % nöjda elever och föräldrar o 100 % välutbildade medarbetare Hästens strategier Mål och resultatstyrd verksamhet o Tydliga mål och tydlig uppföljning av resultat för verksamheten. Tematiska arbetssätt. o Olika ämnesområden berörs och där det praktiska och teoretiska berikar varandra och gör allt lärande till en sammanhållen helhet. Vi arbetar bl. a med Storyline som är en är en pedagogisk metod där undervisningen byggs upp kring en berättelse som löper som en röd tråd genom arbetet. Ämneskunniga pedagoger o Våra pedagoger ska ha en bred kompetens inom det teoretiskt och praktiskt estetiskt området. Detta i kombination med en trevlig, öppen och inkännande framtoning. Alla pedagoger arbetar både i skolan och inom fritidsverksamheten. Kontinuerlig uppföljning. o Den kontinuerliga uppföljningen säkrar att föräldrar och elever får av skolan och dess medarbetare vad som utlovats. Den säkrar också att medarbetarna får de resurser som behövs för att upprätthålla vår profil. Lärande organisation o Skolan ska präglas av olika mötesforum där pedagogerna ska ges utrymme till reflekterande samtal och diskussion kring lärandet. Vårt arbetssätt Skoldagen börjar mån-tor. kl 08.15 och fre. kl 09.00 och avslutas mellan kl 13.00 och kl 14.30. Fritidsverksamheten startar 06.30 med morgonomsorg och pågår efter skoldagen fram till 17.30. 5
Dagen bryts av ett pass med lek-och lunchrast. Kortare raster läggs in efter behov under skoldagen. Frukost serveras kl 07.00 och mellanmål kl 14.00. Vi har egen läsning mellan kl.08.00-08.15 för att få en lugn start på skoldagen. Tematiska arbetssätt med praktiskt estetisk profil. Vi arbetar med teman där flera olika ämnesområden berörs och där det praktiska och teoretiska berikar varandra och gör allt lärande till en sammanhållen helhet. Vi arbetar bl.a. med "Storyline", som är en pedagogisk metod där undervisningen byggs upp kring en berättelse som löper som en röd tråd genom arbetet. Både inom skola och fritid delas läsåret upp i fyra/fem perioder och en lokal pedagogisk planering, Lpp utarbetas för varje period, och för varje årskurs. I vårt arbetssätt ingår att loven (höst, jul, sport och påsk) delvis används till planering och utvärdering för personalen. Natur-Utepedagogik En dag (5 h) i veckan året runt förlägger vi undervisningen för åk Fk-3 vid vår lägerplats vid Farstanäset. På naturdagen är det främst matte, NO och IDH (fritluftskunskap) som undervisningen har fokus på. Kultur En eftermiddag i veckan har åk FK-3 ett kulturpass där framförallt svenska, musik, och rörelse är de samverkande ämnena. Alla elever gör val inom områdena dans, musik och drama. Åk 4-5 har kulturundervisning under skoltid. Varje termin avslutas med en show som visas för föräldrar och syskon. Även under övrig fritidsverksamhet ingår även kulturella inslag. Rörelse Skolan hyr Skogåsbadet två eftermiddagar i veckan där det främst är förskoleklassen som har simskola. ÅK 1-3 har simning efter behov där målet är att alla ska simma 200 m i åk 3. Åk 4-5 har simning ett par ggr/året. Skridskoskola har alla klasser både på Farsta IP, Stortorp eller på Hästhagens bollplan. På fritidsverksamheten finns även rörelselek inomhus på Friskis & Svettis. Skapande Alla elever har ett temapass i veckan där främst ämnena bild, SO och svenska integreras. På fritidstid finns möjlighet pröva på att skapa med olika material vår ateljé. 6
1. Tillvarata elevens nyfikenhet och kreativa förmåga utifrån deras egna förutsättningar Alla är olika och lär på olika sätt o Det är viktigt att vi kartlägger och dokumenterar var eleven befinner sig i sin kunskaps- och sociala utveckling. Alla behöver och ska få utmaningar och stöd utifrån de förutsättningar de har. o Att tidigt sätta in åtgärder då vi befarar att elev inte uppnår målen. FK 1. Startsamtalet ska fokusera på elevens utveckling. 2. Förankra Luftballongen för elev och föräldrar och koppla ihop den med elevens IUP mål. Informera på första F-café på ht. 3. Använda kartläggningsmaterial i svenska och matte. 4. Fortsätta utveckla övergången mellan förskola-skola. 5. Införliva det nya stödmaterialet från Skolverket om förskoleklassen. 6. Arbeta med formativ bedömning. ÅK 1-5. 7. Utveckla arbetet med formativ bedömning i klassrummet. 8. Skolans förstelärare ska arbeta med betyg och bedömning. 9. Införa gemensamt kartläggningsmaterial för hela skolan inom matematik och svenska. 10. Använda loggboken för synliggöra elevens eget lärande. 11. Införa mentorsamtal på schemat. 12. Studieverkstad för stöd eller utmaning i åk 1-5. Tydlig förankring hos elev och föräldrar. 13. Dokumentera och sammanställa bedömning av elevernas kunskaper. 2g/lå. 14. Arbeta med olika strategier som läsande klass, storyliens, maketemetoden mm 15. Speciallärare ska anställas. Vem: Förskollärare, lärare, fritidspedagoger Klart: Kontinuerligt 7
2. Tydlig uppföljning till elev och förälder 2.1 Individuella utvecklingsplaner-iup o Vi ska arbeta med formativ bedömning. o Åk 1-5 F-café sep/feb Åk 1-5 IUP-samtal okt/april Åk 1-4 Skriftliga omdömen/april. Åk 5 /juni FK F-café okt FK IUP samtal nov/april o IUP-samtalen för åk 1-5 ska vara i stationsform och elevförberedda och med stigande ålder elevledda. De ska innehålla både kunskaps- och sociala mål där förmågorna ska vara i fokus. 1. Kollegialt lärande i betyg och bedömning(big 6, formativ bedömning) 2. Införa mentorsamtal på schemat. (Klassrådstimmen) 3. Förtydliga och utveckla de sociala målen som även ska finnas med i de skriftliga omdömena. Vem: Rektor, lärare och förskollärare, fritidspedagoger. Klart Ht-15/Vt-16 2.2 PP o Ska finnas en tydlig pedagogisk planering för skolan samtliga ämnen och för fritidshemsverksamheten. På så vis synliggörs och säkerhetsställs vår verksamhet. o FK och åk 1-5 arbetar med olika temaområden med utgångspunkt från målen i SO och NO. Planeringen är upplagd med en teoretisk och en praktisk estetisk del och sammanflätas i olika teman. o FK skriver Lpp för helår i Ma/Sv. o Varje tema ska avslutas med en redovisning av något slag. o Fritids pedagogiska planering utgår från de mål som finns i de Allmänna råden för fritidshemmet, Lgr 11 och Hästens praktiska estetiska profil. 1. PP för varje ämne och fritidsverksamhet. Enhetlig mall som läggs ut på hemsidan. 2. Elevnära PP till eleverna. 8
Vem: Ansvariga förskollärare, lärare och fritidspedagoger Klart: sep-15 och ny planering till varje ny period. 2.3 Loggbok o Eleverna i skolår 1-5 ska använda loggbok, där veckans planering och utvärdering skall finnas. Eleverna ska träna på att arbeta med eget planerat arbete (EPA)utifrån de mål de arbetar mot och därmed träna på eget ansvar för sitt lärande. Ämnets matris finns i loggboken för att synliggöra elevens eget lärande. 1. Loggboken skall användas i syfte att synliggöra elevens eget lärande. Kursämnets matris skall finnas i boken. Den kan användas som en portfolie t.ex. för arbetsstenciler, bilder, berättelser. 2. Loggboken skall vara kopplad till elevens IUP-mål och användas som ett utvärderingsverktyg. 3. Eleven har ansvar att loggboken finns på plats i skolan samt att den kommer hem till föräldrarna vid bestämt tillfälle. Boken skall vara i fint skick, utan kladd och skada. 5. Loggboken utformas beroende på vilken årskurs som använder dem. Vem: Lärare i FK-5 2.4 Föräldracafé o Alla klasser har en föräldraträff/termin för information, diskussion och samvaro. o På ht ska träffen bl.a. innehålla: FK Presentera verksamheten och beskriva hur det är att vara elev på Hästens/Nätvett Åk 1 Värdegrundsförmågan/Nätvett Åk 2 Förmågorna /Nätvett Åk 3 Nationella prov och lägerskola/nätvett Åk 4 Nya läroplanen/nätvett Åk 5 Betyg och bedömning/nätvett o På vt ska träffarna innehålla bl.a. redovisning av eleverna 1. Föräldracaféer två ggr/ lå/klass i sep och februari. FK har i nov och april. På vt deltar eleverna i åk 1-5 2. Tid kl. 17.30 18.00 Smörgås och kaffe som skolan bjuder på. Kl 18.00-19.30 möte. Tidigarelägga då elever deltar. 4. Föräldrarna måste OSA till träffarna. 5. Minnesanteckningar skrivs av personal som mailas ut till alla föräldrar. 2.5 Hemsida och Blogg 9
o Vår hemsida ska alltid vara uppdaterad och aktuell. o Klassens veckobrev finns på hemsidan o Informationsbrev Ledningen informerar skrivs och läggs ut 3 g/termin 1. Alltid aktuell information på hemsidan. 2. Gemensam mall för veckobreven. Ska innehålla vad som händer under kommande vecka. 3. Blogg från varje klass 3 g/v. Ska innehålla bilder från den aktuella veckans verksamhet. 4. Flippar. Ska utveckas i alla klasser. Vem: Veckobrev- utsedd pedagog. Foto/Blogg- Alla pedagoger. Uppdateringar - VD Klart: Kontinuerligt 15/16 3. 10
Trivsam och Trygg miljö i integrerad verksamhet 3.1 Likabehandling och trygghet o Samtliga inom Friskolan Hästens verksamheter, såväl vuxna som elever, skall tillsammans verka för ett klimat där alla respekterar varandra. Vi tar avstånd från alla tendenser till diskriminering och kränkande behandling. Vi ska arbeta för att främja lika rättigheter och arbeta förebyggande för att förhindra trakasserier och därmed skapa gott klimat. o Tydliga ordningsregler som är väl förankrade hos personal, elever och föräldrar. 1. Arbeta aktivt med vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling, både på elevråd och i klasserna. 2. Införa permanenta faddergrupper vid gemensamma aktiviteter. 3. Gemensam naturdag och idrottslektion för FK-1 4. Åldersintegrerade Idh-lektioner 3. Förankra ordningsreglerna hos alla elever vid terminstart. 4. Starta skoldagen med egen läsning kl. 08.00-08.15 5. Utveckla rasterna med organiserad verksamhet. 6. Införa 4 tysta vid lunchmåltiden. 7. Starta läsårets första vecka med värdegrundstema. 8. Förankra skolans Förväntningar på föräldrar/elever/personal 9. Ha gemensamma temadagar för hela skolan. (t.ex. värdegrundsdagar, novelldagen, utklädningsdagen) 10. Gemensamt fritidsskoj för hela skolan. Vem: Alla medarbetare och likabehandlingsgruppen. Klart: Lå 15/16 3.2 Mentorssamtal o Enskilda samtal med eleverna för uppföljning av elevens skolutveckling och den sociala situationen 1. Schemalägga tid för mentorssamtal. Klassrådstimme/Studieverkstad 2. Utveckla en metod/struktur för mentorssamtal. Vem. Lärare och rektor Klart: Ht -15 11
3.3. Jämnställdhet o o Pedagog skall alltid reflektera över genusperspektivet i den elevgrupp den ingår i (t e x aldrig slentrianmässigt dela upp elevgruppen i pojk och flickgrupp) Vara uppmärksam i verksamheter där traditionell uppdelning av kön ofta förekommer t ex dans, fotboll, skapande och där inget barn ska bli uteslutet/retad p.g.a. kön. 1. Fortsatt kompetensutveckling 2. Öka elevernas medvetenhet i ämnet. 3. Informera föräldrarna om vårt uppdrag att motverka traditionella könsmönster. Ta med föräldrarnas synpunkter. 4. I den årliga enkäten till elev och föräldrar skall en fråga om Jämnställdhet finnas, Vem. Rektor och alla pedagoger Klart: 15/16 3.4 Lokaler o Enhetlig inredning så långt som möjligt. Snyggt och stilfullt. o Alla måste ta ansvar, både barn och vuxna för att det är snyggt och upplockat i lokalen under hela verksamhetstiden. o Varje avdelning måste ta ansvar för att lokalen blir funktionell för skola och fritids. 1. Ansvarsområden utses. 2. Involvera eleverna att städa och hålla snyggt på sin avdelning. Införa städkort 1g/v 3. Utveckla de Pedagogiska leklådorna 4. Fortsätta att ha lunch-och mellisvärdar. 5. Inreda både för skola och för fritids. Vem: Alla pedagoger. Klart: ht-15 12
3.5 Utomhusmiljö o Utveckla och förbättra vår utemiljö (en utmaning) o Varje avdelning måste ta ansvar att material finns för utomhusaktiviteter. 1. Utveckla vår utomhusverksamhet. Material, uppdelning av fotbollsplanen mm 2. Fritidspedagogerna ansvarar för inköp av uteleksaker. 4. Utveckla rastverksamheten. 5. Arbeta med frågan på rastråden. Vem: Fritidspedagoger Klart: 15/16 4. Erbjuda både teoretisk och praktisk-estetisk del i allt lärande 4.1 Samverkan med pedagogers olika kompetenser o Vi skall i allt lärande erbjuda både teori och en praktisk estetisk del. Vi har delat in veckan i olika pass inom områdena kultur, skapande, teori, rörelse och natur (utepedagogik). Samverka ska ske mellan de ämneslärare som är ansvariga för de olika områdena, alltid med Lgr 11 mål i fokus. Både i skola och på fritids. 1. Kompetensutveckling i storylines. ( Kollegialt lärande) 2. Tydliga mål för studieverkstan 3. Öka samverkan med prestlärarna för inspiration och röd tråd. 4. Naturdagarna- Utveckla innehåll och upplägg för dagen. 5. Tema-Gemensam planering för de lärare som finns med. 6. Utöka tillgången på skapande material för alla klasser. 7. Kultur-Gemensamt tema men varierat arbetssätt i olika klasser. Huvudansvarig utses. Vem: Ansvariga Lärare och pedagoger Klart: 15/16 13
4.2 Visa upp elevernas arbete o Det är viktigt att elevernas arbete visas upp på skolan. Elevernas arbete ska hängas upp snyggt och på bestämda platser. Vi ska ha vernissage på våra föräldracaféer, drop-in och uppspel av våra shower två gånger per läsår. 1. Elevernas arbete visas på bloggen. 3 ggr/v 2. Vernissage, redovisningar och uppspel av elevernas arbete. Det ska synas att vi har en praktisk-estetisk profil. Elevernas arbeten ska vara synliga i våra lokaler. Kort förklaring av syftet med arbetet ska finnas. 3. Vinter-och vårshow 4. På vt föräldracafé redovisar eleverna någon del av sitt arbete. 3. Vem: Ansvariga pedagoger. Klart: Kontinuerligt under läsåret 14/15 5. Elevinflytande i alla delar av vår verksamhet Vi ska lyssna på eleverna och tillvarata deras synpunkter både på undervisning och på fritidsverksamheten. o Låta eleverna utvärdera sin undervisning i skolan och på fritids. o Olika elevråd träffas på schemalagd tid och ska protokollföras. o Förbereda eleverna inför IUP-samtalet. Lärare och fritidspedagoger deltar. o Utveckla fler tydliga områden där eleverna ska ha elevinflytande. 1. Utveckla metoder utifrån formativ bedömning för att låta eleverna utvärdera sin undervisning/sitt lärande. 2. Gemensam klassrådsagenda 3. Elevråd 6g/lå, mat- och rastråd 4g/lå. Schemalagd med givna teman och frågeställningar från eleverna. 4. FK deltar i mat-och rastråden och har klassråd. 5. Fortsätta utveckla de elevledda IUP-samtalen 6. Utöka elevernas inflytande över fritids-och rastverksamheten. Önskelådor! Vem: Rektor och lärare, fritidspedagoger Klart: 15/16 14
Läsåret 2015-2016 Friskolan Hästens årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling Resultat och analys av kartläggningen av vår plan lå 2014-2015 Vi kan konstatera att vi fortfarande inte behandlar pojkar och flickor lika, utan alltför mycket utifrån könsstereotypa mönster. Eleverna har på elevrådet tagit upp att några elever känner sig otrygga med barn från andra klasser. Vår enkät visar att många elever i varje klass(lå 14/15 )fortfarande har upplevt att de någon gång har blivit kränkt/retad under året. Områden vi särskilt ska uppmärksamma Att motverka diskriminering på grund av kön. Områden som berörs av åtgärden Kön Mål och uppföljning Elever ska ha lika stort inflytande och utrymme i skolans alla verksamheter oavsett kön (han, hon, hen). Uppföljning sker på klassråd ht-15 Uppföljning sker på elevråd ht-15 Elevenkät vt-16 Åtgärd All personal på skolan ska få kompetensutbildning ht-15 i form av "Jämställdhet i skolan". All personal ska diskutera ämnet på ett pedagogforum ht-16 -Temadag för alla elever kring ämnet genus. Fortsätta med tvåstegs-fotbollsskola för alla elever. Se över lekmaterialet t.ex. de pedagogiska leklådorna. Viktigt att materialet är till för alla. Ge bättre förutsättningar till större lekytor på fotbollsplanen och utöka lek-och rastmaterialet. Motivera åtgärd Pedagogerna har framfört att de vill ha kompetensutveckling inom området. Vid diskussioner i pedagogiska forum har det framförts att pojkar och flickor fortfarande har skillnader i utrymme och inflytande. Även vid olika föräldraforum har detta framkommit. 15
Ansvarig Alla pedagoger, Datum när det ska vara klart 2016-06-15 Att motverka kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Inga elever ska uppleva kränkningar. Uppföljning: Elevenkät ht-15 och elevsamtal Åtgärd Värdegrundsarbete vid skolstart för hela skolan. (5 dagar) -Dokument med förväntningar på skola, föräldrar och elev. Aktivt arbete med trygghet och arbetsro på klassråd och elevråd. Fritidsundervisning för alla klasser med värdegrundsarbete som huvudtema. Fler pedagoger schemaläggs på rasterna. Pingvinverksamheten utvecklas och även utöka lekmaterialet. Fortsätta att arbeta i alla klasser för att få stopp på de kränkningar/retningar som förekommer bland eleverna för att öka tryggheten. Föräldra-och elevsamtal med de berörda eleverna. Trygghetsövningar och genomtänkta grupparbeten. Föräldraaktiviteter tillsammans med eleverna. Skolan ska aktivt ge föräldrar och barn möjlighet att träffas utanför skoltid för gemensamma aktiviteter för att öka gemenskapen. Införa faddersystem mellan klasserna. Utöka kuratorstjänsten -Dokumentationen ska finnas på dropbox (händelserapportsmapp) Motivera åtgärd 16
I skolans elevenkäter ser vi att många elever har upplevt kränkningar. Många elever berättar att de känner sig otrygga med elever från annan årskurs. Stor efterfrågan från eleverna om pingvinsystemet. Ansvarig Margaretha Haag/ Alla arbetslag Datum när det ska vara klart 2016-06-15 17