Friskolan & Fritidshemmet Hästens

Transkript

1 Friskolan & Fritidshemmet Hästens Systematiska Kvalitetsarbete Verksamhetsplan 2016/2017 1

2 Beskrivning av verksamheten sid 3-7 Mål för verksamheten sid 8-16 Årliga Plan mot diskriminering och kränkande sid behandling. Läsår 16/17 ( ej med i detta ex) 2

3 Verksamhetsplan av Friskolan Hästens Verksamhetsåret 2016/2017 Friskolan Hästens är en fristående skola F-5 med plats för ca 140 elever. Skolan är belägen i Farsta som ligger i södra Stockholm och startades och drivs av Fritidshemmet Hästens AB som tidigare bedrivit förskoleklasser och fritidshem sen år År 2009 startades Friskolan Hästens som då var en F-3 skola och from ht-13 är skolan en F-5 skola. Friskolan Hästens profil är praktisk estetisk med huvudområdena kultur, skapande, rörelse och natur i samverkan med de teoretiska ämnena. Skolan är uppdelad på fyra lokaler: I Deje, Torsbygatan 9 finns åk 4-5. I Längan Kristinehamnsgatan 38 finns åk 1-3. I Sunne finns vår Ateljé, och personaladministration. I Hörnan på Torsbygatan 17 vår förskoleklass. Skolans organisation Ledning VD, Rektor Ansvarsgrupp Ledning och representant från arbetslag 1g/v Pedagog/Lärare- träffar 1g/v Pedagog med samma kompetens ex matte, fritids, kultur 1g/v Elever Föräldrar Elevråd Föräldraråd Personalmöte/ Pedagogforum Alla medarbetare 8 g/år Arbetslag Pedagoger som har ansvar för en enhet 1g/v Elevhälsa PR-Vård Speciallärare Kurator 3

4 På Friskolan Hästens arbetar ca 20 pedagoger som är lärare, fritidspedagoger, barnskötare, fritidsledare och förskollärare. Förutom dessa pedagoger finns rektor, VD, vaktmästare/it och elevhälsan. Skolans rektor leder det pedagogiska arbetet, har personalansvar och ansvarar för elevhälsan. Skolans VD ansvarar för ekonomi, information och övergripande administration. VD:n är dessutom ägare till företaget Fritidshemmet Hästens AB som driver Friskolan Hästens. Vi anlitar elevhälsan PR Vård. Vi har avtal med kurator som handleder personal i elevfrågor och har kurativa samtal med elever samt två speciallärare som arbetar med elever som behöver extra stöd. Varje klass har en eller två ansvariga lärare som är mentorer till eleverna. Det innebär att de ansvarar för hela IUP-processen för de elever de är mentorer för och har uppföljningsansvaret för de ämnen som eleven har. I varje klass arbetar även en eller två fritidspedagoger som arbetar integrerat i klassen och tillsammans med lärarna har de ett övergripande ansvar för klassen. Lärarna arbetar även till viss del inom fritidsverksamheten. Fritidspedagogerna har även ansvar för den åldersblandade fritidsverksamheten. Vår idé Att driva en småskalig och sammanhållen skola och fritidshemsverksamhet för de tidiga skolåldrarna med en tydlig praktisk-estetisk profil. Småskaligheten betyder: o I varje årskull arbetar fyra pedagoger. Detta möjliggör arbete i mindre grupper och individualisering i både undervisning och fritidsverksamhet. o Vid varje läsårsstart tar skolan in ca nya elever i förskoleklassen. o Närhet mellan hemmet och verksamheten. Alla barn och föräldrar blir sedda och bemötta på ett personligt sätt. Detta skapar trygghet och vi känsla. o Snabba informationsvägar för att kunna följa upp innehåll och utförande av verksamheten. o Snabba reaktioner på sådant som behöver rättas till verksamhetsmässigt eller relationsmässigt mellan hem och skola. Tydlig praktisk estetisk profil betyder: o Skolans arbete genomsyras av ett kreativt arbetssätt genom att praktiskt-estetiska ämnen integreras i den teoretiska undervisningen bl.a. på temapassen där fler ämnen integreras. Undervisningen ska bygga på formativ bedömning. Elevens lärande ska vara lustfyllt, tillåtande och präglas av nyfikenhet, kreativitet och elevinflytande. o Åk FK-3 har utepedagogik 1g/v där olika ämneslärare deltar. o Eleverna ska inspireras av att alla pedagoger också finns i fritidsverksamheten och leder olika aktiviteter, t ex drama, musik, skapande, studieverkstad, dans och lek. o Elever har olika inlärningsstilar vilket kräver olika pedagogiska strategier t.ex. storeylines, 4

5 Skolans värdeord Ansvar o Alla elever kan ta personligt ansvar för sitt lärande och den verksamhet där de befinner sig. Glädje o Glädje och humor gör att elever och medarbetar mår bättre presterar bättre och trivs bättre. Utveckling o Att utveckla en färdighet och bli duktig på det, stärker elevernas självförtroende. o Alla elever behöver utmaningar för att växa. Trygghet Alla elever behöver bli sedda och få bekräftelse. Värderingarna skall: o Skapa intern effektivitet. Alla drar åt samma håll. o Vara till hjälp för hur vi handlar i varje unik situation. o Skapa identitet. Hålla ihop företaget. o Göra att vi blir attraktiva att söka sig till. Ambitionen är att värderingarna skall vara så tydligt uttryckta att de bara attraherar medarbetare som delar våra värderingar. De ska kunna användas i det interna arbetet när man utformar den lokala organisationen eller t.ex. överväger att göra förändringar i arbetssättet och förhindra att felaktiga beslut tas som inte går hand i hand med konceptet. Värderingarna skall också svara på frågan varför vi har utformat vårt arbetssätt på det sätt som vi har gjort och kunna användas såväl internt som externt. Vision Vi skall vara en av de mest eftertraktade skolorna genom att erbjuda småskalighet och en tydlig praktiskestetisk profil där elevernas nyfikenhet och kreativa förmåga utmanas så att de upplever allt lärande som glädjefyllt. En vision är: En formulering av ett mål som skall upplevas som utmanande, stimulerande och utgöra en gemensam färdriktning, i första hand för medarbetarna, som beskriver vart vi vill nå. Riktningen är ofta viktigare än själva visionen. Det behöver inte alltid vara möjligt att nå visionens mål. Visionen förutsätter: Att det genom vår småskalighet och att vi erbjuder en praktisk estetisk profil som vi kan bli en av de mest eftertraktade skolorna. Det är genom att eleverna erbjuds en praktisk-estetisk profil som de upplever allt lärande som lustfyllt. Övergripande mål o Tillvarata elevens nyfikenhet och kreativa förmåga utifrån sin egen förutsättning för att nå så långt som möjligt i sin och kunskapsutveckling och sin sociala utveckling. o Trivsam och trygg miljö i skola och fritidshem. o Eleven ska ha inflytande på sin egen verksamhet. o Tydlig uppföljning till elev och föräldrar 5

6 o o o Erbjuda både teoretisk och praktisk-estetisk del i allt lärande 100 % nöjda elever och föräldrar 100 % välutbildade medarbetare Hästens strategier Mål- och resultatstyrd verksamhet o Tydliga mål och tydlig uppföljning av resultat för verksamheten. Tematiska arbetssätt. o Olika ämnesområden berörs och där det praktiska och teoretiska berikar varandra och gör allt lärande till en sammanhållen helhet. Vi arbetar bl. a med Storyline som är en är en pedagogisk metod där undervisningen byggs upp kring en berättelse som löper som en röd tråd genom arbetet. Ämneskunniga pedagoger o Våra pedagoger ska ha en bred kompetens inom det teoretiskt och praktiskt estetiskt området. Detta i kombination med en trevlig, öppen och inkännande framtoning. Alla pedagoger arbetar både i skolan och inom fritidsverksamheten. Kontinuerlig uppföljning. o Den kontinuerliga uppföljningen säkrar att föräldrar och elever får av skolan och dess medarbetare vad som utlovats. Den säkrar också att medarbetarna får de resurser som behövs för att upprätthålla vår profil. Lärande organisation/kollegialt lärande o Skolan ska präglas av olika mötesforum där pedagogerna ska ges utrymme till reflekterande samtal och diskussion kring lärandet. Vårt arbetssätt Skoldagen börjar mån-tor. kl och fre. kl och avslutas mellan kl och kl Fritidsverksamheten startar med morgonomsorg och pågår efter skoldagen fram till Dagen bryts av ett pass med lek-och lunchrast. Kortare raster läggs in efter behov under skoldagen. Frukost serveras kl och mellanmål kl Vi har egen läsning mellan kl med syftet att få en lugn start på skoldagen. Tematiska arbetssätt med praktiskt estetisk profil. Vi arbetar med teman där flera olika ämnesområden berörs och där det praktiska och teoretiska berikar varandra och gör allt lärande till en sammanhållen helhet. Vi arbetar bl.a. med "Storyline", som är en pedagogisk metod där undervisningen byggs upp kring en berättelse som löper som en röd tråd genom arbetet. Både inom skola och fritid delas läsåret upp i perioder och en pedagogisk planering, PP utarbetas för varje period, och för varje årskurs. 6

7 Natur-Utepedagogik En dag (5 h) i veckan året runt förlägger vi undervisningen för åk Fk-3 vid vår lägerplats vid Farstanäset. På naturdagen är det främst matte, NO och IDH (friluftskunskap) som undervisningen har fokus på. Kultur En eftermiddag i veckan har åk FK-3 ett kulturpass där framförallt svenska, musik, och rörelse är de samverkande ämnena. Alla elever gör val inom områdena dans, musik och drama. Åk 4-5 har kulturundervisning under skoltid. Varje termin avslutas med en show som visas för föräldrar och syskon. Även under övrig fritidsverksamhet ingår även kulturella inslag. Rörelse Skolan hyr Skogåsbadet en förmiddag i veckan där det främst är förskoleklassen som har simskola. ÅK 1-3 har simning efter behov där målet är att alla ska simma 200 m i åk 3. Åk 4-5 har simning ett par ggr/året. Skridskoskola har alla klasser både på Farsta IP, Stortorp eller på Hästhagens bollplan. På fritidsverksamheten finns även rörelselek inomhus på Friskis & Svettis. Skapande Alla elever har ett temapass i veckan där främst ämnena bild, SO och svenska integreras. På fritidstid finns möjlighet pröva på att skapa med olika material vår ateljé. 7

8 1. Tillvarata elevens nyfikenhet och kreativa förmåga utifrån deras egna förutsättningar Alla är olika och lär på olika sätt o Det är viktigt att vi kartlägger och dokumenterar var eleven befinner sig i sin kunskapsoch sociala utveckling. Alla behöver och ska få utmaningar och stöd utifrån de förutsättningar de har. o Att tidigt sätta in åtgärder då vi befarar att elev inte uppnår målen. FK 1. Startsamtalet ska fokusera på elevens utveckling. 2. Förankra Luftballongen för elev och föräldrar och koppla ihop den med elevens IUP mål. Informera på första F-café på ht. 3. Använda kartläggningsmaterial i svenska och matte. 4. Fortsätta utveckla övergången mellan förskola förskoleklass- skola. 5. Införliva den nya läroplanen för FK och fritids 6 Arbeta med formativ bedömning. ÅK Fortsatt arbete med formativ bedömning i klassrummet och i fritidsverksamheten. 8. Införa gemensamt kartläggningsmaterial för hela skolan inom matematik och svenska. 9. Använda loggboken för synliggöra elevens eget lärande. Kunskapsmål och sociala mål klistras in i loggboken. 10. Införa mentorsamtal på schemat. 11. Studieverkstad för stöd eller utmaning i åk 1-5. Tydlig förankring hos elev och föräldrar. Åldersblandat? 12. Dokumentera och sammanställa bedömning av elevernas kunskaper. 2g/lå. 13. Arbeta med olika strategier som läsande klass, storyliens, maketemetoden, Seek of the week, läsande klass mm 14. Analysera nationella proven både sv och ma. 16 Sambedömning av elevers arbete. Nationella proven ska sambedömas. 17 Öka elevdelaktighet i alla områden. Fredagsval, elevens val, trygghetsteamet, mm 18. Utöka samarbetet med elevhälsan. Återkommande screening. Klassgenomgångar. 19. Införliva den nya läroplanen för FK och Fritids. Vem: Förskollärare, lärare, fritidspedagoger Klart: Kontinuerligt 8

9 2. Tydlig uppföljning till elev och förälder 2.1 Individuella utvecklingsplaner-iup o Vi ska arbeta med formativ bedömning. o Åk 1-5 F-café sep/feb Åk 1-5 IUP-samtal okt/april Åk 1-4 Skriftliga omdömen/april. Åk 5 /juni FK F-café okt FK IUP samtal nov/april o IUP-samtalen för åk 1-5 ska vara i stationsform och elevförberedda och med stigande ålder elevledda. De ska innehålla både kunskaps- och sociala mål där förmågorna ska vara i fokus. 1. Införa mentorssamtal. 2-3 samtal/termin med lärare och fritidspedagog. Schemaläggas och vara förberedda av lärare och elev Samtalsmall ska användas 2. Öka elevens delaktighet I IUP- arbetet Eleverna ska vara väl förberedda och hålla i sitt eget samtal (utifrån ålder) Kunskapskrav, sociala mål och trivsel 3. Diskutera klassens timme och besluta vad den innebär. Klassråd Mentorssamtal Klassen bestämmer/kompissamtal Vett & Etikett 4. Kollegialt lärande i betyg och bedömning Förstelärarna ansvarar för lärandet Vem: Rektor, lärare och förskollärare, fritidspedagoger. Klart Ht-16/Vt PP o Ska finnas en tydlig pedagogisk planering för skolan samtliga ämnen och för fritidshemsverksamheten. På så vis synliggörs och säkerhetsställs vår verksamhet. o FK och åk 1-5 arbetar med olika temaområden med utgångspunkt från målen i SO och NO. Planeringen är upplagd med en teoretisk och en praktisk estetisk del och sammanflätas i olika teman. 9

10 o FK skriver PP för helår i Ma/Sv. o Varje tema ska avslutas med en redovisning av något slag. o Fritids pedagogiska planering utgår från de mål som finns i LGR 11 för fritidshemmet, och Hästens praktiska estetiska profil. 1. PP ska skrivas i alla ämnen Elevnära PP ska presenteras för eleverna för att öka delaktighet och synliggöra vad som ska bedömas. Fritidsverksamhetens mål ska utgå från de nya målen i Lgr11. ska utgå från den nya Elev -PP ska finnas på hemsidan Vem: Ansvariga förskollärare, lärare och fritidspedagoger Klart: sep-16 och ny planering till varje ny period. 2.3 Loggbok o Eleverna i skolår 1-5 ska använda loggbok, där veckans planering och utvärdering skall finnas. Eleverna ska träna på att arbeta med eget planerat arbete (EPA)utifrån de mål de arbetar mot och därmed träna på eget ansvar för sitt lärande. Ämnets matris finns i loggboken för att synliggöra elevens eget lärande. 1. Loggboken skall användas i syfte att synliggöra elevens eget lärande. Kursämnets matris skall finnas i boken. Loggboken kan användas som en portfolie t.ex. för arbetsstenciler, bilder, berättelser. 2. Loggboken skall vara kopplad till elevens IUP -mål och användas som ett utvärderingsverktyg. 3. Eleven har ansvar att loggboken finns på plats i skolan samt att den kommer hem till föräldrarna vid bestämt tillfälle. Boken skall vara i fint skick, utan kladd och skada. 5. Loggboken utformas beroende på vilken årskurs som använder dem. Vem: Lärare i FK Föräldracafé o Alla klasser har en föräldraträff/termin för information, diskussion och samvaro. o På ht ska träffen bl.a. innehålla: FK Presentera verksamheten och beskriva hur det är att vara elev på Hästens/Nätvett Åk 1 Sociala förmågan/nätvett Åk 2 Förmågorna /Nätvett Åk 3 Nationella prov och lägerskola/nätvett Åk 4 Nya läroplanen/nätvett 10

11 Åk 5 Betyg och bedömning/nätvett o På vt ska träffarna innehålla bl.a. redovisning av eleverna 1. Föräldracaféer två ggr/ lå/ klass i sep och februari. FK har i nov och april. På vt deltar eleverna i åk 1-5 då de redovisar något ämne. 2. Diskutera vad temat för vårterminens träffar ska innehålla. 3. Tid kl Smörgås och kaffe/korv som skolan bjuder på. Kl möte. Tidigarelägga då elever deltar. 4. Dagordning delges föräldrarna inför träffarna. Mailas ut i god tid. Föräldrarna ska ges möjlighet att komma med förslag på diskussionsämnen. 5. Vi sms:ar föräldrarna för en påminnelse. Målet är att alla föräldrar ska delta. 2.5 Hemsida och Blogg o Vår hemsida ska alltid vara uppdaterad och aktuell. o Klassens veckobrev finns på hemsidan o Informationsbrev Ledningen informerar skrivs och läggs ut 3 g/termin 1. Alltid aktuell information på hemsidan. 2. Gemensam mall för veckobreven. Ska innehålla vad som händer under kommande vecka. 3. Blogg från varje klass 3 g/v. Ska innehålla bilder från den aktuella veckans verksamhet. Låt eleverna blogga. Värdarna? 4. Flippar. Ska utvecklas i alla klasser. Vem: Veckobrev- utsedd pedagog. Foto/Blogg- Alla pedagoger - Elever. Uppdateringar - VD Klart: Kontinuerligt 16/17 11

12 3. Trivsam och Trygg miljö i integrerad verksamhet 3.1 Likabehandling och trygghet o Samtliga inom Friskolan Hästens verksamheter, såväl vuxna som elever, skall tillsammans verka för ett klimat där alla respekterar varandra. Vi tar avstånd från alla tendenser till diskriminering och kränkande behandling. Vi ska arbeta för att främja lika rättigheter och arbeta förebyggande för att förhindra trakasserier och därmed skapa gott klimat =VÄRDEGRUNDSARBETE o Tydliga förväntningar och ordningsregler som är väl förankrade hos personal, elever och föräldrar. o Trygghetsplan (Plan mot diskriminering och kränkande behandling) utvärderas varje läsår 1. Fadderverksamhet: Kompisgrupperna träffas några ggr/läsår på olika aktiviteter. Bl.a. värdegrundsdagarna, idrottsdagen, vett & etikett. Bjuda in varandra i sina klasser. Visa redovisningar, läsa osv 2. Rastverksamheten Fortsätta utveckla den organiserade rastverksamheten. (vilka förbereder, pingviner osv) Låta åk 4-5 ta elevansvar för någon eller några raster. ( elevansvar) 3. Förväntningar, ordningsregler och trygghetsplanen Diskutera förväntningar, ordningsregler och trygghetsplanen med eleverna Anslås i skolans lokaler Mailas ut till alla föräldrar och läggs på hemsidan 4. Elevernas delaktighet i skolans trygghetsarbete Uppgift för elevrådet och trygghetsteamet 5. Införa Vett och etikett på klassenstimme 6. Gemensamma temadagar för hela skolan. (t.ex. värdegrundsdagar, novelldagen, utklädningsdagen, superfredag 7. Mellan är det egen läsning på alla avdelningar.(lugn start på skoldagen) 8. Införa 4 tysta vid lunchmåltiden. 9. Starta läsårets första vecka med värdegrundstema. 10. Kompetensutveckling i Lågaffekt bemötande Studiedag 14/ Drop-in för föräldrarna 2ggr/år Vem: Alla medarbetare och Trygghetsgruppen Klart: Lå 16/17. 12

13 3.2 Mentorssamtal o Enskilda samtal med eleverna för uppföljning av elevens skolutveckling och den sociala situationen o Öka elevens ansvar för sitt lärande 1. Mentorsamtal ska genomföras 2-3 samtal/termin/ elev (lekrast, studieverkstad, klassenstimme) 2. Schemaläggs och genomarbetad samtalsmall. 3 Väl förberedda för elev och mentor. Vem. Lärare, fritidspedagog och rektor Klart: Ht Jämställdhet o o Pedagog skall alltid reflektera över genusperspektivet i den elevgrupp den ingår i (t e x aldrig slentrianmässigt dela upp elevgruppen i pojk och flickgrupp) Vara uppmärksam i verksamheter där traditionell uppdelning av kön ofta förekommer t ex dans, fotboll, skapande och där inget barn ska bli uteslutet/retad p.g.a. kön. 1. Kollegialt lärande i området jämställdhet/genus (förstelärare) 2. Vi behöver utveckla strategier för föräldrainformation i ämnet. 3. Vi behöver genusgranska rastaktiviteter och vårt eget förhållningssätt till eleverna. 4. I den årliga enkäten till elev och föräldrar skall en fråga om Jämställdhet finnas. Vem. Rektor och alla pedagoger Klart: 16/ Lokaler o Enhetlig inredning så långt som möjligt. Snyggt och stilfullt. o Alla måste ta ansvar, både barn och vuxna för att det är snyggt och upplockat i lokalen under hela verksamhetstiden. o Varje avdelning måste ta ansvar för att lokalen blir funktionell för skola och fritids. 1. Rutiner för frukost och mellis. 2. Fortsätta med städkort 3. Fortsätta med klass/mat-värdar. Involvera eleverna mer! 4. Utse ansvariga för att hålla ordning på klassens entré. 13

14 5. Utveckla de pedagogiska leklådorna Vem: Alla pedagoger. Klart: ht Utomhusmiljö o Utveckla och förbättra vår utemiljö (en utmaning) o Varje avdelning måste ta ansvar att material finns för utomhusaktiviteter. 1 Schemalägga rastansvariga 2. Fotbollsfri- dag på fritids (raster?) 3 Ta del av rastaktivisterna på FB för inspiration och idéer 4. Involvera eleverna! Lekvärdar Vem: Fritidspedagoger Klart: 16/17 4. Erbjuda både teoretisk och praktisk-estetisk del i allt lärande 4.1 Samverkan med pedagogers olika kompetenser o Vi skall i allt lärande erbjuda både teori och en praktisk estetisk del. Vi har delat in veckan i olika pass inom områdena kultur, skapande, teori, rörelse och natur (utepedagogik). Samverka ska ske mellan de ämneslärare som är ansvariga för de olika områdena, alltid med Lgr 11 mål i fokus. Både i skola och på fritids. 1. Kompetensutveckling i storylines. ( Kollegialt lärande) 2. Alla ska förstå syftet med studieverkstan. Elever och pedagoger. 3. Öka samverkan med prestlärarna för inspiration och röd tråd. 4. Naturdagarna - Utveckla en plan vad olika årskurser ska göra i skogen både ämnen Ma, NO, IDH och fritidsverksamhet. - Naturlärarna bör dela med sig av tips i en idébank. Märka materialet. 5. Temapassen (med blandade ämnen) - Gemensam planering för de lärare som finns med. Vilka lärare som ska vara med kan vid behov vara flexibelt. - Struktur och tydlighet vilka teman som gäller och hur de ska redovisas. 14

15 6. Alla klasser ska ha tillgång till skapande material. Klassens budget. 7. Kulturpassen - Gemensamt tema men varierat arbetssätt i olika klasser. - Använda passen till drama och värderingsövningar innan själva träningen till showen startar. - Använda lektioner till träning inför showerna vid behov. 8. Få in studie -och yrkesvägledning i undervisningen t.ex. med hjälp av föräldrarna. Vem: Ansvariga Lärare och pedagoger Klart: 16/ Visa upp elevernas arbete o Det är viktigt att elevernas arbete visas upp på skolan. Elevernas arbete ska hängas upp snyggt och på bestämda platser. Vi ska ha vernissage på våra föräldracaféer, drop-in och uppspel av våra shower två gånger per läsår. 1. Bloggen: - Elevernas arbete visas på bloggen. 3 ggr/v - Mer ämnesvariation. Förtydliga även fritidsverksamhetens mål i bloggen. 2. Vernissage, redovisningar och uppspel av elevernas arbete med Dropin-fika - Det ska synas att vi har en praktisk-estetisk profil. Elevernas arbeten ska vara synliga i våra lokaler. Kort förklaring av syftet med arbetet ska finnas. 3. Vinter- och vårshow: Plan över att växa att eleverna vågar göra mer för varje år som går. Vi behöver bli mer tydliga med Varför vi gör showerna för både elever och föräldrar. 4. På vt föräldracafé redovisar eleverna någon del av sitt arbete Vem: Ansvariga pedagoger. Klart: Kontinuerligt under läsåret 16/17 5. Elevinflytande i alla delar av vår verksamhet Vi ska lyssna på eleverna och tillvarata deras synpunkter både på undervisning och på fritidsverksamheten. o Låta eleverna utvärdera sin undervisning i skolan och på fritids. (Dylan tips) o Olika elevråd träffas på schemalagd tid och ska protokollföras. 15

16 o Förbereda eleverna inför IUP-samtalet. Lärare och fritidspedagoger deltar. o Utveckla elevernas delaktighet i skolans alla delar. 1. Utveckla metoder utifrån formativ bedömning för att låta eleverna utvärdera sin undervisning/sitt lärande. 2. Gemensam klassrådsagenda 3. Elevråd 6g/lå, mat- och rastråd 4g/lå. - Schemalagd med givna teman och frågeställningar från eleverna. Eleverna ska vara förberedda. 4. FK deltar i mat -och rastråden och har klassråd. 5. Fortsätta utveckla de elevledda IUP-samtalen 6. Utöka elevernas inflytande över fritids- och rastverksamheten. Önskelådor! Vem: Rektor och lärare, fritidspedagoger Klart: 16/17 16