Patientsäkerhetsberättelse för Perstorps kommun 2012 2013 02 25 Eva Björk Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Innehåll: Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Uppföljning genom egenkontroll Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning av analys Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 Sammanfattning 2
Vårdgivaren, socialnämnden i Perstorps kommun, ansvarar för god och säker vård inom den kommunala hälso- och sjukvården. Medicinskt ansvarig sjuksköterska ska på nämndens uppdrag tillse att kvalitet och patientsäkerhet är hög. Verksamheten har rutiner och metoder till hjälp för att vården ska vara säker och hålla hög kvalitet, dessa rutiner hålls aktuella av medicinskt ansvarig sjuksköterska. Under 2012 har några riktlinjer reviderats, fortsatt revision under 2013 planeras. Under 2012 har arbete med framtagande av att nytt ledningssystem pågått. Vårdgivaren förväntas inom kort anta det Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som framarbetats. Ett nära samarbete sker mellan medicinskt ansvarig sjuksköterska och verksamhetschef för hälso- och sjukvård för utveckling av verksamheten. Områdescheferna ansvarar för utvecklingen inom sina respektive områden. Samtliga enheter rapporterar till Palliativa registret, målet att rapportera 70 % av inträffade dödsfall uppnåddes. Arbetet med registrering i Senior Alert har fortsatt dock med viss fördröjning. Här identifieras risk för fall, undernäring och trycksår. Detta arbete måste intensifieras under 2013. Totala antalet avvikelser har ökat något under 2012, detta kan bero på att organisationen under senare delen av 2012 arbetat mycket aktivt med information avseende avvikelsehanteringen. Under 2013 hoppas vi att teamarbetet ska utvecklas ytterligare och att arbetet med avvikelser blir en naturlig del av patientsäkerhetsarbetet. Synpunkter som inkommit från anhöriga har tagits omhand av medicinskt ansvarig sjuksköterska och förts vidare ut i organisationen. Två avvikelser har blivit anmälda enligt Lex Maria och en enligt Lex Sarah. Svar från Socialstyrelsen föreligger för Lex Sarah anmälan där vi bedömdes ha vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkra vården. Två projekt, ett demensprojekt och ett nutritionsprojekt, har slutförts under året. Kostombud finns nu på alla enheter och man har regelbundna träffar. Samtlig baspersonal, undantaget Ybbåsens, har genomgått utbildning i Demens ABC. Fortsatt arbete med mål att bilda ett demensteam bestående av sjuksköterska med demenskompetens och utbildade silviasystrar. Arbetet vid anhörigcentrum har som alltid varit mycket aktivt med samtalsstöd, rådgivning, föreläsningar, frivilligorganisation och avlösarteam. Verksamheten där har ökat under 2012. Under 2012 har Falck tagit över läkar- och hembesöksservicen kvällar och helger efter Carema. Detta har skett smidigt och tillgängligheten har inte påverkats negativt. Samverkan med Region Skåne och med grannkommunerna i Nordost har fortgått som tidigare. Regelbundna träffar och förbättringsarbete kring patientsäkerhet och kvalitet sker kontinuerligt. Övergripande mål och strategier 3
SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Patienten ska inte komma till skada eller utsättas för skada i vårdarbetet. Vårdgivaren, socialnämnden i Perstorps kommun, har fastställt följande vision: I Perstorps kommun ska alla kommuninvånare ha trygghet och tillit till att de kan erhålla en god och kvalificerad vård och omsorg när de har behov av det. Patientsäkerhetslagen ger vårdgivaren ansvar att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete och förebygga vårdskador. Vårdgivaren ska utreda händelser, informera patienten snarast om vilka åtgärder man tänker vidta för att förhindra att liknande händelser ska inträffa igen. Vidare ska vårdgivaren underlätta för patienten och närstående att delta i patientsäkerhetsarbetet genom att uppmuntra dem till att inkomma med synpunkter. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbete SFS 2010:659, 3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 p 1 Socialnämndens ansvar Nämnden ansvarar för att det finns ett ledningssystem. Nämnden ska fastställa övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt kontinuerligt följa upp och utvärdera målen. Verksamhetschefens ansvar Verksamhetschefen skall, enligt Hälso- och sjukvårdslagen, svara för att leda och fördela kvalitetsutvecklingsarbetet í enlighet med nämndens direktiv och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Verksamhetschefen skall ta fram, fastställa och dokumentera riktlinjer och rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt skall bedrivas. Verksamhetschefen skall följa upp och analysera verksamheten i syfte att kontinuerligt förbättra densamma. Verksamhetschefen skall bevaka det totala resursbehovet för att säkerställa kvaliteten. Områdeschefens ansvar Områdeschefen skall bryta ned de övergripande kvalitetsmålen på enhetsnivå. Områdeschefen skall leda och genomföra det systematiska kvalitetsarbetet i enlighet med styrdokument, lagar och föreskrifter. Områdeschefen skall bevaka enhetens resursbehov för att säkerställa kvaliteten. Områdeschefen skall identifiera processer och aktiviteter inom verksamheten. Områdeschefen skall skapa rutiner för det egna området som knyter an till befintliga verksamhetsövergripande rutiner. Områdeschefen skall informera, utbilda och göra personalen delaktig i det systematiska 4
kvalitetsarbetet. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, ansvar MAS ansvarar för att säkerställa och följa upp kvaliteten och säkerheten i den kommunala hälso- och sjukvården. MAS ansvarar för att författningsbestämmelser och andra regler är kända och efterlevs. MAS ansvarar för att det finns nödvändiga direktiv och instruktioner för hälso- och sjukvårdsverksamheten. MAS ansvarar för att personalen inom kommunens hälso- och sjukvård har den kompetens som behövs med hänsyn till de krav som ställs. MAS ansvarar för tillsyn, egenkontroll och uppföljning av att verksamheten följer de lagar och föreskrifter som gäller för den kommunala hälso- och sjukvården. Medarbetarnas ansvar Medarbetarna skall arbeta efter gällande riktlinjer och rutiner. Medarbetarna skall aktivt bidra till kvalitetsutvecklingen på enheten. Medarbetarna skall rapportera brister i kvaliteten och missförhållande/risker för missförhållande. Medarbetarna skall delta i uppföljning och analys av mål och resultat. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9, 3 kap. 2 Mätmetoder: Vårdskador mäts genom uppföljning av inkomna avvikelser ur avvikelsesystemet och genomgång av inkomna klagomål. Alla avvikelser rapporteras. Genomgång av tvärprofessionella team ska ske ca 1 gång/månad med representanter för de olika yrkeskategorier som arbetar i vården runt patienten. Arbetet ska fokusera på genomgång av uppkomna fel, åtgärdsförslag, uppföljning samt riskanalyser i preventionssyfte. Medicinskt ansvarig sjuksköterska hanterar inkomna synpunkter på vården, utreder och anmäler till Socialstyrelsen enligt Lex Maria. Risk för undernäring, fall och trycksår bedöms med hjälp av ett kvalitetsverktyg, Senior Alert. Alla dödsfall rapporteras till Palliativa registret vilket ger ett mått på symtomlindring i livets slut. Uppföljning och utvärdering: 5
Medicinskt ansvarig sjuksköterska har, i samarbete med verksamhetschef, regelbundna möten med legitimerad personal, här belyses vad som är aktuellt avseende HSLuppdragen. Rutinuppföljning sker löpande vid genomgång av avvikelser. Kommunikation med berörda sker vid avvikelser. Statistik med möjlighet att jämföra över tid och per enhet ska tas fram löpande över året. Detta ska leda till att varje enhet arbetar aktivt med förbättringar. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Utbildningsinsatser: Samtlig baspersonal inom hemtjänsten har genomgått utbildning i Demens ABC. Etikutbildning med Egon Rommedal startade under hösten. Utbildningen utgår från en humanistisk, salutogen tradition och ett helhetsperspektiv på människan. Syftet med etikutbildningen är att ge konkreta verktyg för att skapa en levande etisk kultur på arbetsplatsen, att öka engagemanget och glädjen i att ha omsorgstagarens perspektiv i fokus och ge möjligheter att förverkliga den nationella värdighetsgarantin. Samtalsledare har utbildats, grupper med personal från olika områden har satts samman. 1 gång per månad träffas man och utgår då från fall som man får tillgång till via webben. Utbildningen sträcker sig över 1 år. Hjälpmedelshanteringen sköts på ett föredömligt sätt med regelbundna uppföljningar och med god kontroll över utlämnade hjälpmedel. Rehabpersonalen har haft utbildning för samtlig vårdpersonal i Att arbeta med lyft. Läkemedelsgenomgång av apotekare företogs i april på Bokeliden och på Ybbåsen. Denna genomgång har utmynnat i översyn av riktlinjen för läkemedelshantering. Lokala rutiner för de olika områdena har arbetats fram. Läkemedelsskåp till de boende på Bokeliden har införskaffats. Inför 2013 planeras läkemedelsgenomgång av apotekare i hemsjukvården och på Österbo. Arbetet med aktivt kontaktmannaskap har fortgått och alla vårdtagare har en aktuell IGP. I samband med detta har all baspersonal fått utbildning och med start under hösten sker all dokumentation i verksamhetssystemet. En ny organisation för nattbemanning har arbetats fram under hösten och ska starta under våren 2013. Denna innebär en förstärkning av nuvarande bemanning samt en förbättring av patientsäkerheten eftersom var och en arbetar inom ett mindre begränsat område. 6
Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p 2 Palliativa registret: Samtliga dödsfall registreras i Palliativa registret, detta säkerställer en god omvårdnad i livets slut. Genom vårdplanering för patienter i livets slutskede förbättras samverkan mellan vårdgivarna vilket ökar tryggheten om säkerheten för patienten. För säker inloggningen till registret sker detta nu med SITHS-kort. Riktlinje för brytpunktssamtal är under utarbetande, gemensam med Regionen. 2010 % 2011 % 2012 % Täckningsgrad av inrapporterade dödsfall 43,6 63,3 71,3 Eftersamtal erbjudet 73,3 88,2 93,5 Läkarinformation till patienten - 52 35,5 Uppfyllt önskemål om dödsplats 58,1 Munhälsa bedömd 77,4 Trycksår vid dödsfallet 87,1 Mänsklig närvaro i dödsögonblicket 96,8 Utförd validerad smärtskattning 96,4 6,5 Lindrad från smärta 83,9 Läkarinformation till närstående 54,8 Senior Alert: I detta register mäts risker för fall, undernäring och trycksår. Kopplat till registret finns en handlingsplan. Arbetet med registreringen sker i samarbete, baspersonal, sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Antal inmatade registreringar Antal inmatade åtgärder Antal inmatade uppföljningar Ybbåsen 2011 10 8 - Ybbåsen 2012 12 5 6 Österbo 2011 23 17 2 Österbo 2012 31 16 5 Hemtjänsten 2011 - - - Hemtjänsten 2012 - - - Totalt 2011 33 25 2 Totalt 2012 43 21 11 Någon utveckling av arbetet med Senior Alert har inte skett under 2012. Under 2013 planeras insatser för att få igång arbetet med registreringen på samtliga enheter, även hemtjänsten. 7
Avvikelser: Avvikelser avseende läkemedel. 2009 173 2010 152 2011 177 2012 196 En ökning från föregående år med 19 st. Avvikelser avseende fall. 2010 247 2011 225 2012 230 En ökning från föregående år med 5 st. 3 av fallen orsakade fraktur, 21 av fallen orsakade sårskada. Avvikelser avseende övriga händelser. Under 2012 registrerades 48 avvikelser rubricerade som övriga händelser. I 26 av dessa fall handlar det om bristande dokumentation. Externa avvikelser. Totalt 7 externa avvikelser har skickats under 2012. I 6 av fallen avsåg avvikelsen brister i kommunikationen, avsaknad av epikris, och/eller oklar ordination. Ett ärende har lämnats till Patientnämnden i Skåne, detta ärende avsåg en vårdtagare som inte var nöjd med biståndshandläggares beslut vid ansökan om SÄBO. Förvaltningschefen har besvarat skrivelsen och meddelat möjligheten att överklaga. Dokumentation. Brister i dokumentationen har visats sig vid ett flertal tillfällen. Detta gäller såväl baspersonal som HSL-personal. Under 2013 planeras en stor satsning på dokumentationen. Detta ska ske genom regelbundna journalgranskningar för HSL-personal, genom utbildning till baspersonalen och genom att verksamhetssystemet granskas. 8
Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS 2011: 9, 4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är hur socialnämndens verksamhet för hälso- och sjukvård samverkar med andra vårdgivare. Formerna för samverkan regleras i diverse samverkansdokument. - Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälso- och Sjukvårdsområdet mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne - Överenskommelse om palliativ vård i Skåne. - Överenskommelse om habilitering i Skåne. - Lokalt avtal om läkarmedverkan med Vårdcentralen i Perstorp. - Regelverk för Samordnad vårdplanering. - Riktlinjer för uppsökande Tandvård. - Samarbetsavtal mellan kommunerna och regionens sjukvård i nordöstra Skåne. Gemensamma träffar för MAS i nordöstra Skåne, Hässleholm, Kristianstad, Bromölla, Östra Göinge, Osby och Perstorp sker regelbundet. Regelbundna möten med Verksamhetschef för Vårdcentralen i Pertorp. Perstorps kommun deltar aktivt i Forskningsplattformen, Högskolan Kristianstad. Inför 2013 önskar vi oss ett utökat samarbete med Psykiatrin. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Genom Patientsäkerhetslagen förtydligas vikten av preventivt arbete, inte bara omhändertagande av redan uppkomna fel. Fortlöpande ska riskbedömningar göras för händelser som skulle kunna inträffa och som kan medföra risk eller fara för patienten. I teamarbetet och genom statistik och analyser inom olika områden säkras patientsäkerheten. Djupare kunskaper i att genomföra riskanalyser behövs. 9
Hälso och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9, 7 kap 2 p 5 Avvikelser: Avvikelse systemet är gemensamt för de lagrum som vård och omsorg arbetar utifrån, SoL, HSL och LSS. Avvikelserna tas om hand av olika personer utifrån innehåll. Rutinen för avvikelsehantering samt rutinen för Lex Maria har reviderats och tydliga flödesscheman har upprättats. Fortsatt arbete med att alla avvikelser diskuteras och att åtgärder dokumenteras samt att avvikelserna avslutas i verksamhetssystemet. Under 2012 anmäldes 1 ärende enligt Lex Sarah. Under 2012 anmäldes 2 ärende enligt Lex Maria. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap. 2 p 6 Rutin för hantering av inkomna synpunkter och klagomål finns. Alla synpunkter och klagomål omhändertas, analyseras och återkopplas. Under året har 2 klagomål inkommit från anhöriga till vårdtagare. Det ena klagomålet har analyserats och diskuterats i personalgruppen och i samarbete med vårdcentralen och återkopplats till anmälaren. Det andra klagomålet har också diskuterats i personalgruppen och åtgärder har vidtagits men ingen anmälan till socialstyrelsen gjordes, anhöriga har valt att själva anmäla klagomålet till socialstyrelsen. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659, 3 kap. 4 Patienter och i förekommande fall närstående ska medverka vid upprättande av vård- och omsorgsplaner, bli informerade om när nationella studier genomförs, bli informerade vid utredning av vårdskador samt bli informerade om vart man vänder sig för att framföra synpunkter och klagomål. Anhörigträffar anordnas regelbundet på Ybbåsen och Österbo. Anhörigcentrum bedriver verksamhet alla vardagar och är till stort stöd för närstående. Varje vårdtagare som flyttar in till särskilt boende eller beviljas hemtjänst erbjuds ett ankomstsamtal. Under 2013 ska rutin för innehållet i ankomstsamtal revideras. 10
Resultat SFS 2010:659 3 kap. 10 p 3 SVPL IT är helt implementerat och har fungerat tillfredställande under året. Fortsatt arbete med Ledningssystemet under 2013 förutsätts. Nutrition och demensprojekt avslutades under 2012, rapporter är skickade. Pascal (IT-stöd för läkemedelsordinationer) har utvecklats under året. En del svårigheter har förekommit, dels har inte systemet räckt till, det har varit trögt att använda och kunskaperna hos läkarna har varit bristfällig vilket i vissa fall har äventyrat patientsäkerheten. En förbättring har skett och för 2013 hoppas vi på ytterligare utbyggnad. En stor utmaning för 2013 är att Svensk Dos tar över hanteringen av dosdispenserade läkemedel. Utbildningsinsatser under 2012. Demens ABC för samtligt baspersonal, undantaget Ybbåsens. Etik/kommunikation för samtlig baspersonal. Övergripande mål och strategier för kommande år En grundförutsättning för att säkra vården är att dokumentationen fungerar optimalt. Därför kommer vi att under 2013 arbeta intensivt med att förbättra dokumentationen på alla nivåer. Det kommer att ske på sätt som beskrivits tidigare i texten, en viktig del i detta arbete är starta med regelbundna journalgranskningar. Målet är att granska 5 journaler i månaden. Omorganisationen av nattbemanning kommer att förbättra patientsäkerheten väsentligt. Det är svårigheter att bemanna vakanta sjukskötersketjänster på natten, vi kommer att bli tvungna att hitta lösningar på detta problem genom att samverka. Vi ser också fram emot att utvecklingen av Pascal fortskrider, fullt utbyggt och med korrekt handhavande är detta system patientsäkert. Under 2013 finns planer på att kommunerna ska anslutas till NPÖ (Nationell Patient Översikt). Detta kommer att förbättra och förenkla för hälso- och sjukvårdspersonalen att ta del av dokumentation som skett inom andra vårdinrättningar. Arbetet med Senior Alert ska utvecklas. Målet är att 90 % av patienterna ska vara registrerade med riskanalys och åtgärdsförslag och uppföljning. Inom området nutrition behövs ytterligare insatser och spridande av kunskap för ytterligare minska tiden för nattfasta. Ett rimligt mål för 2013 är att ingen ska ha mer än 11 timmars nattfasta. Ybåsens personal får undervisning i Demens ABC. Palliativa registret fungerar bra, målet är att bibehålla täckningsgraden för antalet inrapporterade dödsfall och arbeta för att flera patienter får brytpunktssamtal. 11
12