Skogstorps förskola Odenslunda skola Upplands Väsby kommun

Skogstorps förskola Odenslunda skola Upplands Väsby kommun Helena Boström Magnusson, Sollentuna kommun Ann-Marie Jansson, Värmdö kommun Inga Seidlitz, Nacka kommun Observationsveckor v.47-48, 2009

Innehållsförteckning VÅGA VISA... 3 FAKTA OM ENHETEN... 4 Typ av skola... 4 Ledning... 4 Organisation... 4 OBSERVATIONENS METOD... 5 MÅLOMRÅDEN... 6 Normer och värden... 6 Utveckling och lärande/kunskaper... 8 Ansvar och inflytande för barn/elever... 12 Bedömning och betyg (gäller ej förskola)... 15 Styrning och ledning... 16 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION... 19 STARKA SIDOR... 20 FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN... 20 SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN... 20 REFERENSER... 21 2

VÅGA VISA VÅGA VISA är ett samarbete om utvärdering inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö, Nacka, Salem, Sollentuna, Tyresö, Upplands Väsby och Värmdö kommuner. VÅGA VISA innehåller fyra delområden: observationer självvärderingar kundundersökningar tester och prov VÅGA VISA ska: ske utifrån ett medborgarperspektiv stimulera till erfarenhetsutbyte och ökat lärande ge kommuner och skolor underlag till förbättring och utveckling ge underlag för analyser och jämförelser mellan kommuner och skolor utgöra en viktig del av kvalitetsuppföljningen bidra till ökad måluppfyllelse. Metoden Observationer genomförs av skolledare och pedagoger. Observatörerna bildar lag som besöker en skola i en annan kommun under en period, ofta en vecka. Observatörerna skaffar sig en så heltäckande bild som möjligt av skolan och dess verksamhet genom verksamhetseller lektionsbesök samt intervjuer med barn, elever, personal och skolledning. I observationsarbetet ingår också att ta del av skolans pedagogiska dokumentation. En metodbok styr och stödjer observatörerna i deras arbete*. Metodboken är gemensam för alla verksamheter från förskola till vuxenutbildning. Observationen redovisas i en rapport som skrivs enligt en särskild mall. Målområden Observatörerna beskriver och bedömer verksamheten på fem områden som följer läroplanernas målområden: Normer och värden. Utveckling och lärande/kunskaper. Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande. Bedömning och betyg (gäller inte förskola). Styrning och ledning. * Metodbok och ytterligare information finns på www.nacka.se/vagavisa 3

Fakta om enheten Förskolan Skogstorp och Odenslunda skola ingår som en enhet i företaget Magnetica Education AB. Företaget har fyra ägare, alla med pedagogisk utbildning och de har genomgått den statliga rektorsutbildningen. En av ägarna är företagets VD. Förskolan, som ligger i Frestaområdet, har lokaler från 1978 samt en byggnad från 2005. Lokalerna är rymliga, ljusa och varje avdelning har tillgång till flera rum och separat ingång från gården. Skogstorp har stor gård runt byggnaderna och nära ett skogsområde. Den används dagligen av pedagoger och barn för lek, pedagogisk verksamhet, motorisk träning och spring. Gården, som är inhägnad, är försedd med gungor, hoppställningar, sandlådor och lekredskap. Barnen kommer från närområdet, men det finns inskrivna barn som bor längre bort. Det finns en anställd kock, som lagar frukost, lunch och mellanmål till förskolans barn och pedagoger. Föräldrarna väljer förskolan för dess goda rykte. Skolans verksamheter är inrymda i fem separata byggnader, som ligger i ett villaområde i Odenslunda. Skolans område upplevs som stort och skolgården är utrustad med flera klätterställningar, gungor och lekhus. På skolgården finns ett skolvarv uppritat. Det är en vitmålad slinga på skolgården och den går eleverna minst en gång om dagen. Hopprutor och rutsystem 1-100 är målade på skolgården. Typ av skola Ledning I förskolan Skogstorp finns en verksamhetschef, som är ansvarig för den dagliga verksamheten. Förskolans inskrivna barn är fördelade på sex avdelningar, som leds av en arbetslagsledare. De sex arbetslagsledarna bildar tillsammans med verksamhetschefen förskolans ledningsgrupp. Odenslunda skola har en rektor som är ansvarig för den dagliga verksamheten, vilken fokuserar på hälsa och motion, men i övrigt har skolan inte någon särskild inriktning. Skolan erbjuder undervisning för elever i F-5 samt fritidshemsverksamhet. Fritidsverksamheten har två avdelningar för elever i F-skolår 1, skolår 2 samt fritidsklubben för elever i skolår 3-5. Organisation Förskolan Skogstorp har sex avdelningar Fjärilen 1-3 år Nyckelpigan 1-3 år Räven 3-5 år Antal barn: 15, 6fl/9p Antal barn: 16, 12 fl/4p Antal barn: 20, 10fl/10p Förskollärare: Barnskötare: 3, 100%, 100%, 75% Förskollärare: 1, 100% Barnskötare: 2, 100%, 100% Förskollärare: 2, 100%, 100% Barnskötare: 1, 100 % Myran 3-5 år Björnen 3-5 år Igelkotten 3-5 år Antal barn: 22, 13fl/9p Antal barn: 20, 9fl/11p Antal barn: 21, 11fl/10p Förskollärare: 2, 100%, 100% Barnskötare: 1, 100%, Förskollärare: 2, 100%, 75 % Barnskötare: 2, 100%, 75% Förskollärare: 2, 75%, 62,5% Barnskötare: 2, 87,5%, 75% 4

I köket på Skogstorp finns en kock 100 % Odenslunda skola Förskoleklass a Förskoleklass b Klass 1a Klass 1b Antal elever: 17 Antal elever: 26 Antal elever: 25 Antal elever: 21 Antal pedagoger: 2 Antal pedagoger: 3 Antal pedagoger: 2 Antal pedagoger: 2 Klass 2a Klass 2b Klass 3a Klass 3b Antal elever: 20 Antal elever: 18 Antal elever: 25 Antal elever: 23 Antal pedagoger: 1,5 Antal pedagoger: 1,5 Antal pedagoger: 2 Antal pedagoger: 2 Klass 4 Klass 5 Antal elever: 22 Antal elever: 32 Antal pedagoger: 3 Antal pedagoger: 3 Tre pedagoger undervisar i estetiska ämnen. Två av dessa undervisar även i idrott och hälsa och i klass. En speciallärare arbetar 60 %. En av pedagogerna i fritidshemmets verksamhet ansvarar för biblioteket. En anställd har administrativ tjänst och två medarbetare arbetar i köket. Fritidshemmet ansvarar för eleverna under eftermiddagstid. Det finns fyra avdelningar: Mimer Freja 1 Freja 2 Fritidsklubben Ålder: F - skolår 1 Ålder: F - skolår 1 Ålder skolår 2 Ålder: skolår 3-5 Antal pedagoger: 3 Antal pedagoger: 3 Antal pedagoger: 3 Antal pedagoger: 3 Observationens metod Före besöksveckan läser vi information om förskolan Skogstorp och skolan Odenslunda. Tre observatörer besöker förskolan Skogstorp en hel dag och en förmiddag samt Odenslunda skola i fyra dagar. Förskolans verksamhetschef och tre av förskolans pedagoger intervjuas. Spontana samtal förs med ett tiotal barn samt med ett par föräldrar. Vi besöker ledningsgruppsmöte. I skolan deltar vi i lektioner i samtliga klasser samt besöker lektioner i trä- och metallslöjd, i textilslöjd och idrott och fritidshemmets verksamhet inklusive fritidsklubben under eftermiddagstid. Rektor intervjuas vid två tillfällen under måndag och fredag. Vi deltar i ledningsgruppsmöte, informationsmöte, fritidshemmets planeringsmöte och arbetsplatsmöte. Tjugotalet elever intervjuas längre eller kortare tid. Tre av skolans pedagoger intervjuas ca 45 minuter. I samband med att vi besöker lektioner intervjuar vi de undervisande pedagogerna. 5

Målområden Normer och värden Beskrivning I värdegrundsarbetet i förskolan Skogstorp ser vi att alla pedagoger och barn arbetar med En kompissol. I solens kärna står En bra kompis och varje solstråle har en text om hur en bra kompis är t.ex. att inte slåss, att alla får vara med. På en avdelning för de äldre barnen introduceras arbetet genom att pedagogerna spelar upp en teater med handdockor. I teatern uppstår en konflikt mellan en björn och räv. Barnen får diskutera hur konflikten bör lösas och förslagen testas. Pedagogerna formulerar en mening om hur en bra kompis är och påståendet skrivs i solstrålen. Pedagogerna uppmuntrar pojkar och flickor att leka tillsammans t.ex. i bygg- och i konstruktionsrummet med lego och i hemvrån leker flickor och pojkar rollekar t.ex. Familjen Katt. Det finns en likabehandlingsplan inom företaget Magnetica Education, som är framtagen av ledningsgruppen och som gäller för förskolorna Karusellen, Skogstorp och Skutan. Likabehandlingsplanen utvärderas 1-2 gånger per år. Barnen tackar för maten, ber om hjälp och delar med sig av sina kunskaper. Under en samling delas frukt ut. Inför en skogsutflykt berättar ett barn att det inte har matsäck med sig. Ett annat barn, som står bredvid och hör diskussionen, säger Jag har två smörgåsar, du får en. Pedagogerna tilltalar barnen med låg röst, är nära och har kontakt med dem, genom att lägga armen kring barnets axel. Under samling tappar barn ibland fokus och de förs varsamt tillbaka till sin plats. Vid ett lektionsbesök på Odenslunda skola redovisar elever en uppgift som finns i arbetsschemat. Pedagogen blir medveten om att flera elever inte är klara för redovisning inför klassen och förtydligar tanken med arbetsschema d.v.s. att övriga läxor förutom tabellträning och läsning tagits bort. Ni måste ta ert ansvar och se till att uppgifterna blir klara! Pedagogen höjer inte rösten men berättar med bestämd röst. I de yngsta elevgrupperna sitter eleverna i pedagogernas knä under fri lek. Under idrottslektionen finns två pedagoger, en som leder leken och en som hjälper till att förtydliga regler för elever som behöver, finns även till för elever som blir ledsna eller slår sig. Vid rundvandring i skolan av rektor möter vi elever. Rektor säger god morgon och tilltalar eleven med namn. Några elever kommer fram och ger rektor kramar. En pedagog berättar om skolans fadderverksamhet. Pedagogen berättar att faddergrupperna i skolår 3 består av ett antal elever som träffar en grupp från förskoleklass och att de just nu har mattespel som tema. De äldre eleverna lär de yngre. Under rasten leker elever med sina faddrar. I matsalen ser vi att fadderbarn hälsar på sina faddrar. 6

Modellen de arbetar efter är: Fadder Fadderklass Skolår 3 Förskoleklass Skolår 4 Skolår 1 Skolår 5 Skolår 2 En pedagog berättar att eleverna tidigt tränas i konflikthantering. Eleverna kommer ofta och berättar för en vuxen vad som har hänt. Pedagogen lyssnar och ställer frågan: -Vad sa du då? Svaret brukar bli: - Inte så mycket! Uppmaningen från pedagogen blir att gå och prata med den elev som är berörd och se om ni själva kan lösa konflikten. Pedagogen berättar att i de allra flesta fall så klarar eleverna av att lösa det själva. Skolan arbetar med organisationen Friends 1 för att få hjälp i arbetet mot mobbning och annan kränkande behandling. Friends utbildar varje år kamratstödjare från skolår 3 till skolår 5. Kamratstödjarnas huvuduppgift är bland annat att observera kamraterna under rasttid. Om kamratstödjare misstänker att en elev utsätts för mobbning kontaktar kamratstödjarna en vuxen i trygghetsgruppen, som består av sex personer. De representerar skolans tre arbetslag och dess uppgift är att stödja elever, föräldrar och personal i trygghetsärenden, som rör elever utifrån skolans likabehandlingsplan. Vi deltar i ett möte med kamratstödjarna. Mötet leds av två pedagoger, agenda finns och minnesanteckningar skrivs. Eleverna redovisar klimatet i klasserna. Till nästkommande möte om två veckor får eleverna ett uppdrag att genomföra. De ska göra en fyra hörnsövning i respektive klass, resultatet diskuteras vid nästa tillfälle. I förskoleklass väljer pedagoger att använda mjukisdjur som hjälpmedel vid EQ 2. Samtalen hålls en gång i veckan. Det är björnen Qvintus, en handdocka, som leder samtalet med eleverna. Det handlar om allas lika värde, att vara en bra kompis, att låta alla komma till tals. Elever i de yngre skolåren har klara regler att följa i klassrummet. Pedagoger säger att de talar om hur viktigt det är att alla lyssnar och vi ser när pedagoger sätter ett finger över munnen för att visa att det är hög ljudnivå. Tecknet betyder att ljudnivån ska sänkas. Vi deltar i lektion när äldre elever redovisar en arbetsuppgift. Alla elever lyssnar, är aktiva och intresserade. I slöjdsalarna pågår olika aktiviteter, elever väntar på sin tur och samtalar med sina kamrater främst om vad de gör under lektionen. Bedömning i text Arbetet med kompissolen fungerar bra. Barnen känner till den och berättar att pedagogen talar om vad en bra kompis är och att det de svarar skriver pedagogen i solstrålarna. Barnen är hjälpsamma mot varandra och visar varandra respekt. 1 Friends är en ideell organisation som arbetar för att barn och unga ska känna sig trygga och slippa utsättas för mobbing och andra kränkningar 2 EQ - förkortning för Emotional Quotient eller emotionell kvot 7

Fadderverksamheten är ett sätt för elever att lära känna elever i andra skolår. Det ger elever trygghet och fler kompisar att leka med. När elever slutar skolan har de både haft faddrar och varit faddrar. Vi menar att elever är stolta att vara faddrar. Vi tycker att modellen för konfliktlösning fungerar, eftersom eleven tränas i att ta ansvar och lösa konflikten själv. Värdegrundsarbetet är väl genomtänkt och förankrat hos personal och pedagoger. Med Qvintus i famnen vågar alla prata och pedagogens mål är också att ta fram blyga och tysta barn. Arbetet med Friends har en bra struktur och kamratstödjarna upplever uppdraget meningsfullt. Pedagogerna har kännedom om likabehandlingsplanen, dess innehåll och att den uppdateras kontinuerligt. Arbetsklimatet är väldigt lugnt och pedagogerna är mycket goda förebilder eftersom de inte höjer rösten och möter eleven i dess ögonhöjd. Det talas ett vårdat språk mellan elev och personal, elev till elev samt mellan personal och personal. De regler, som finns, följs och elever som inte följer dem får tillsägelser på ett positivt sätt. Under lektioner i textilslöjd och trä- och metallslöjd är det bra arbetsro även om ljudnivån från såg och hammare är hög. Hörselkåpor finns, men vi ser inte att de används. Bedömning enligt skala 3 : Skala 1 Skogstorp, skala 2 Odenslunda skola Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x Utveckling och lärande/kunskaper Beskrivning Femåringarna i Skogstorps förskola har vid ett tillfälle i veckan idrott i Frestaskolans idrottssal. Vid ett besök ser vi hur lektionen individanpassas. Barnen delas in i tre grupper för att prova på balans- och klättringsövningar. Vid klätterväggen väljer varje barn hur högt det 3 SKALA : 4.0 MYCKET GOD KVALITET verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. 3. 0 GOD KVALITET verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden. 2. 0 TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande kvalitet eller vissa brister. 1.0 EJ TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte tillfredsställande. 8

vill klättra, och vid balansövningen väljer barnet om det vill gå fram- eller baklänges med eller utan hjälp. I samling för de yngre barnen använder pedagogerna sångpåsar som innehåller leksaker kopplade till kända barnvisor. I turordning får barnen komma fram och välja en sak ur påsen t.ex. en björn, en stjärna eller en båt. Alla barn vet vilken sång som ska sjungas och vilka rörelser som hör till. I rörelserna deltar inte alla barn, men de iakttar aktivt. Pedagogerna ger barnen tid och möjlighet att träna av- och påklädning efter egen förmåga genom att slussa ut och in några barn åt gången. På så sätt är det färre barn i hallen samtidigt. Ett barn ber kompisen bredvid om hjälp med bananskalet. Barnet får tillbaka bananen skalad och tackar för hjälpen. En pedagog berättar om en lek. Några barn bygger en väg med kaplastavar. Två barn har varsin grävskopa som de lastar med kaplastavar och kör till bygget. Vägen blir längre och längre, ett barn använder vägen för balansträning. Språket utvecklas enligt pedagoger när de varje dag har högläsning, läser ramsor och i samtalet kring luncher. Språket tränas också i samlingar. För fyra- och femåringar är högläsningen nivåanpassad. Bokbussen kommer en gång i månaden och veckans 4 barn får följa med ut och låna böcker till hela avdelningen. Pedagogerna fotograferar och beskriver i text olika aktiviteter som barnen gör i vardagen, vilka är kopplade till Lpfö 98. Under tema jaget mäter pedagogen barnen. Deras längd markeras med ett brett band, som föreställer kropp. Barnen ritar armar och ansikte till den. Vidare ritas familjen och bostaden. Arbetet hänger synligt på avdelningen. Varje barn har en pärm eller mapp där pedagogerna samlar barnets teckningar. Portfolio finns på alla avdelningar och i det arbetet säger pedagogerna att de har kommit olika långt. Det finns både låga och höga bord där barnen kan pyssla och spela spel. Vi ser vid vårt besök flera barn som hämtar papper och kritor för att pyssla vid de låga borden. På avdelningen för de yngre barnen förvaras lekmaterial i backar, som är märkta med bild på vilket material som skall finnas där. De yngsta barnen lägger undan leksakerna på rätt plats. Förskolan har en stor utegård som inbjuder till grovmotoriska aktiviteter. Avdelningarna för de äldre barnen har en utedag i veckan. En avdelning har byggt ett vindskydd och grillplats. En pedagog berättar att naturen ofta används för inlärning av matematiska begrepp t.ex. barnen får en bit rep och skall sedan leta efter en lika lång pinne, eller kottar som tillsammans bildar samma längd. Barngrupperna har möjlighet att se teater i Kulturhuset Upplands Väsby. Vid en intervju berättar en pedagog från Odenslunda att musik och teater används i ämnen som engelska, svenska och So för att stimulera lärandet. Ett viktigt inslag i undervisningen är 4 Veckans barn innebär att ett barn uppmärksammas extra under en vecka. 9

variation enligt flera pedagoger. Det finns tillfällen för enskilt arbete i lugn och ro, samarbetsövningar, filmvisning med efterföljande diskussion, nivåbaserad problemlösning i matematik, praktiskundervisning, föreläsning från både pedagog och elever, användande av activeboards med dess finesser. I arbete kring materialet Språkbiten 5, härmar elever pedagogen genom att säga ordet i stavelser, klappa ordet i stavelser och sedan träna på att skriva det. Elever tränar både rytmik och motorik i Hej då sången som innehåller sång, klapp och fingerknäpp. En pedagog berättar att språket tränas genom teater och pjäser och att en blyg elev har vågat tala inför grupp genom en rollkaraktär i ett rollspel. Vidare berättar pedagogen vikten av att elever lär sig att berätta så att andra förstår. Inom företaget Magnetica Eduacation, finns en specialpedagog med inriktning på tal och kommunikation. Specialpedagogen vänder sig främst mot förskolorna. Arbetsuppgifterna är bl.a. kartläggning av enskilt barn/elev, handledning till arbetslag, fortbildning till arbetslag samt ansvara för språkoteket. Uppdrag kommer från rektor, som i sin tur samlar in underlag från arbetslagen. Ansökan om hjälp från specialpedagog sker på särskild blankett. Verksamhetschefen berättar att en handlingsplan för elev med annat modersmål än svenska kommer att upprättas. Det finns idag fyra pedagoger i Odenslunda skola som är utbildade i svenska som andra språk. Hemspråksenheten i Upplands Väsby kommun erbjuder studiehandledning och undervisar i modersmål i skolan för skolår 1-2. För elever i skolår 3-5 erbjuds undervisning en gång i veckan. Under lek i idrottshallen i Odenslunda skolan deltar 27 barn. I gruppen finns en elev som sitter i rullstol. Eleverna får ge förslag på lek. Leken banankull får flest röster. En pedagog berättar att klassens undervisning är anpassad till att eleven använder datorn som skrivmaskin istället för att skriva för hand. I en annan klass finns det en resursperson som går iväg med en elev vid de tillfällen den behöver lämna gruppen. Pedagogerna berättar vidare att regelbundna kontakter sker mellan hem och skola samt om vikten av rutiner med få förändringar, vilket underlättar vardagen för elever i behov av särskilt stöd. Under fritidshemstid anordnas en orientering för alla barn. Banorna anpassas till åldersgruppen och för elever i behov av särskilt stöd. Varje elev har en portfoliopärm och en pärm för övriga papper. Vi ser att det i vissa klasser finns register i klasspärmen och i portfoliopärmen, medan andra saknar. Stencilen Jag just nu ska ge en bild av hur eleven har det just nu, ålder, kamrater, intressen i skolämnen etc berättar en pedagog. Stencilen sitter i portfoliopärmen. Kursplaner för Odenslunda skola, som elever har i sina pärmar, är ibland ifyllda med kryss, ibland med datum och signatur. Det finns många fotografier på väggarna bland de yngre eleverna, som visar på olika aktivteter. Eleverna förvarar sina saker i lådor och har en bestämd plats vid arbetsborden. Utomhus finns det ett skolvarv på 585 m som barnen tar sig runt vid behov av rörelse. Skolvarvet är vitmålat och slingrar sig runt om hela skolgården. 5 Språkbiten - Material i ämnet svenska, skrivet av Susanne Weiner Ahlström 10

Bokbussen kommer på besök en gång i månad. Skolan samarbetar med idrottslyftet och eleverna får prova på olika sporter. Det är representanter från idrottsföreningar, som besöker skolan och introducerar sporter för att locka elever att satsa på nya utmaningar. I höst prövar elever bland annat amerikansk fotboll och street dance. Klasserna besöker teatrar och fritidshemmet har som målsättning att under loven besöka ett museum i Stockholm. Kommunens ishall besöks och de äldre barnen åker skridskor. Skolår 3, vilka nu läser om istiden, besöker Skeppartorp för att få en förståelse i hur människor och djur levde då. Samtliga lektioner vi besöker, med undantag för en lektion, är det pedagogen som står och berättar vad eleverna ska göra. Alla gör samma sak samtidigt. Bedömning i text 5-åringarnas idrottslektion är individualiserad, vilket ger barnet möjlighet till utmaning på sin nivå. Träning i att bli en självständig och utforskande individ sker bl.a. i sångsamlingen. Barnen vågar gå fram till sångpåsen och välja symbol, sjunga och göra rörelser till sången. Det finns en variation i hur barnet tillägnar sig och utvecklar sitt språk. De uppsatta fotona med tillhörande text beskriver en aktivitet, men inte progression i barnets lärande. Att utveckla dokumentation i form av portfolio är ett förbättringsområde. Det är lugn miljö och arbetsro i klassrummen, vilket möjligen beror på att lektionerna till större delen är lärarstyrda. Rutinerna för åtgärder för barn i behov av särskilt stöd är tydliga och förankrade. Pedagoger är väl insatta i handlingsplan kring dessa elever. I leken under idrottslektionen deltar alla elever på samma villkor och med glädje. Modersmålsundervisning anordnas centralt i kommunen för elever med annat modersmål än svenska. Bedömning enligt skala: Skala 1 Skogstorp, skala 2 Odenslunda skola Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x 11

Ansvar och inflytande för barn/elever Beskrivning Pedagogerna planerar verksamheten på förskolan Skogstorp och barnen påverkar vad de sjunger och leker. På alla avdelningar finns veckans barn, vilket innebär att barnet i fråga under en vecka väljer några sånger i samlingen, dukar och tillsammans med en pedagog hämtar matvagnen. Barnet har ett mjukisdjur boende hemma hos sig. Föräldrarna skriver vad familjen och mjukisdjuret gör under veckan och barnet berättar det i samlingen. En pedagog berättar att ett barn har svårt att skriva sitt namn. Pedagogen skriver barnets namn på ett papper och barnet förvarar sedan papperet i sin låda och vid olika tillfällen tränar barnet på att skriva. En dag säger barnet: Nu behöver jag inte längre lappen du skrev, nu kan jag skriva mitt namn. Pedagogerna samtalar med barnen om majoritetsbeslut. T.ex. berättar en pedagog att barnen önskar maträtter. Barnen röstar på olika förslag och det förslag som får flest röster vinner. På Skogstorp finns föräldraråd med föräldra- och personalrepresentanter. Föräldrarådet möts en gång per termin, agenda finns och minnesanteckningar skrivs och skickas via mail till alla föräldrar. Föräldrar erbjuds utvecklingssamtal två gånger per år. På alla avdelningar finns en digital fotoram. En pedagog berättar att fotoramen uppdateras dagligen så att föräldrar får information om en dag på förskolan. På Odenslunda skola har alla elever klassråd en gång i veckan. Elevrådet har två representanter från varje klass och de väljs på demokratiskt sätt. De elever, som vill representera klassen i elevrådet meddelar pedagogen, som skriver namnet på tavlan. Därefter röstar klassen. De två elever, som får flest röster väljs som representanter för ett år. Elevrådet har möte en gång i månaden. Rektor leder mötet. Agendan är inte utskickad i förväg utan sammanställs i början av mötet. En vuxen skriver minnesanteckningar, som inte skickas ut till alla klasser. Eleverna skriver i sina böcker och berättar om elevrådsmötet på klassrådet. Elever är inte ordförande eller sekreterare. Frågor som behandlas är av praktisk karaktär och gäller t.ex. inköp till skolgården och till klasserna. Arbetsmiljöfrågor som standard på elevtoaletter är en annan diskussionsfråga. När en matfråga kommer upp hänvisas den till matrådet. Skolan samarbetar med organisationen Friends. Det finns en trygghetsgrupp, bestående av vuxna och kamratstödjare, två från varje skolår 3-5. Via Friends får kamratstödjarna utbildning en gång per läsår. De träffar två vuxna från skolans trygghetsgrupp varannan vecka. Mötet har i förväg uppgjord dagordning och kamratstödjarna får med sig uppgifter att utföra i klassen till nästa möte. Vid en intervju berättas att eleverna själva väljer vilken faktatext de vill läsa för att träna momentet att plocka ut fakta och återberätta. Ett annat exempel är klassens stund där en mindre grupp elever planerar vad som sker utifrån klasskamraternas önskemål. Pedagogen berättar att eleverna får träna ansvarstagande, samarbete samt att stå inför publik. För de yngsta eleverna försöker pedagogerna att utgå från elevernas önskemål, men säger att 12

eleverna verkar nöjda med att verksamheten är styrd. I den fria leken bestämmer eleven själv vad som ska lekas och med vem. Alla elever har portfoliopärmar. Pedagoger säger att om eleven gjort ett noggrant arbete föreslår de att det sätts i portfoliopärmen. Elevens val i skolår 4-5 genomförs under fyra dagar som förläggs under läsåret. Elever väljer vilket av pedagogernas förslag de vill arbeta med t.ex. drama eller bollspel. I skolår 3 är tiden för elevens val schemalagd med 50 minuter per vecka. Tiden används till att göra klart uppgifter, tyst läsning, dans eller drama. Information om elevens mål för läsåret får föräldrar vid föräldramöte i början av höstterminen. Varje månad skickas via mail ett månadsbrev till alla föräldrar. Det är ett önskemål från föräldrar att informationen ska komma en gång i månaden och via mail. En pedagog berättar att det under föräldramöte i skolår 1 önskas veckobrev varannan vecka och utifrån det fattades ett beslut om att veckobrevet kommer varannan vecka. Under utvecklingssamtalet bestämmer pedagog, elev och förälder tillsammans innehållet i elevens IUP. Elever säger att de själva ansvarar för IUP målen och känner att de måste genomföra dem. Uppföljning sker vid nästa utvecklingssamtal. Elever, som vi samtalar med, säger att de inte är delaktiga i att välja tema eller i att planera annat arbete. Fritidshemmets verksamhet för åldrarna F-klass till skolår 2 är planerad varje dag i veckan. Aktiviteter som elever har under fritidshemstiden är bad, lektioner i idrottshallen och pyssel och barnen väljer vilken aktivitet de vill delta i. Med fritidshemmets personal sker samverkan med föräldrar främst genom daglig kontakt med vid lämning och hämtning. Föräldramöte anordnas en gång på hösten. En gång per termin möts ansvarig pedagog och föräldrar i ett utvecklingssamtal. Vecko- eller månadsblad skickas via mail. 63 barn i ålder 9-12 år är registrerade i fritidsklubben. Klubben är öppen kl. 14.00-16.30. Alla elever är inskrivna och frånvaro måste meddelas. När barnet kommer till klubben skriver den upp sig på en närvarolista. Barnet kan sedan ta mellanmål som finns framdukat. Det arbetar tre pedagoger på klubben och de har en tydlig arbetsfördelning mellan sig. Pedagogerna har gemensam planering en gång i veckan. De deltar vid föräldrasamtal om så önskas. Planeringen för eleverna finns dokumenterad i hallen. Varje dag erbjuds en aktivitet som pedagogerna planerat. Barnen väljer sedan vad de vill göra. Det finns möjlighet till bollspel, snickring, spel, dator, böcker samt pyssel av olika slag. Klubben har satsat på mycket lego. En dag i veckan erbjuds det hjälp med läxläsning. Ett exempel från verksamheten: Några pojkar vill ordna stormöte eftersom de saknar legobitar. En pedagog hjälper dem att samla alla barnen och deltar vid mötet. Barnen håller sedan i samtalet och efterfrågar legobitar, lyssnar på vad kamraterna berättar och flera barn kommer till tals. Med stöd av pedagogen lyfter ett barn ett förslag om att bygga tillsammans istället för att var och en skall ha speciella legobitar. Inget beslut fattas och mötet avslutas. Enligt rektor har skolan bra kommunikation mellan skola och hem. Skolråd, som består av föräldrarepresentanter från varje klass och pedagoger, rektor är sammankallande och mötets ansvariga. Rådet hålls fem gånger per läsår. 13

Bedömning i text Skogstorps arbete med veckans barn stärker barnets självkänsla och självförtroende. Barnen tränas i detta på ett roligt sätt och hela familjen involveras. När barnet lär sig att skriva sitt namn efter förlaga tar barnet ansvar för sitt eget lärande. Träning i att rösta på ett framtaget förslag och förstå innebörden av majoritetsbeslut är ett led i en demokratisk fostran. Digitalramens bilder är en trevlig information om förskolans vardag till föräldrar, men inte dokumentation över barnets utveckling. Föräldrar är delaktiga i hur ofta de vill ha information via vecko- eller månadsbrev. Kommunikationen vid lämning och hämtning fungerar bra. I valen av representanter till elevråd och till kamratstödjare ser vi att demokratiska former används. Det är eleverna medvetna om. Vid elevrådets möten saknar elever ansvar att agera som ordförande och sekreterare, uppgifter som de mycket väl är mogna att utföra. Det saknas agenda vid mötet. Trygghetsgruppens och kamratstödjarnas arbete är genomtänkt och följer organisationen Friends rekommendationer. Portfoliopärmarnas innehåll bestäms av pedagogerna. I flera pärmar saknas register eller fast ordning. Pedagoger önskar utbildning för att utveckla portfoliopärmarna. I skolämnet elevens val ska elever fördjupa sig i ett av ämnena i timplanen. Elever har vare sig möjlighet att påverka ämnet de vill fördjupa sig i eller inom vilket område fördjupningen sker. Pedagogerna bestämmer ämne och innehåll. Utvecklingssamtalen genomförs och eleven är delaktig. Den leder inte samtalet. Månadsbrevet är uppskattat av föräldrar och särskilt informationen från fritidshemmets verksamhet, som tidigare varit otydlig. Barnen väljer själva vilken av fritidshemmets aktiviteter de vill delta i. Barn, som vill ha idrott följer med till lektionen i idrottshallen och andra barn väljer andra aktiviteter. Bedömning enligt skala: Skala 1 Skogstorp, skala 2 Odenslunda skola Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x 14

Bedömning och betyg Beskrivning Vi intervjuar elever i alla skolår. De elever vi intervjuar har vetskap om att det finns mål att uppnå. De har kännedom om innehållet i sin IUP, vilken elever i de lägre åldrarna har i sin skoldagbok och de äldre i sin portfoliopärm. Under våra besöksdagar deltar vi i en lektion, där pedagogen går igenom målen för nya arbetsområden. Pedagogen säger att de regelbundet går igenom målen, men att de kanske kan göra det ännu tydligare. Alla elever, inklusive elever i förskoleklasser, har skoldagbok. I den finns utrymme för att göra skriftliga utvärderingar. En pedagog säger att yngre elever har svårt att i slutet av veckan komma ihåg vad de gjorde på måndagen. Därför utvärderar de tillsammans oftare, kanske till och med varje dag. Eleverna tar hem skoldagböckerna för att ge föräldrar möjlighet att ta del av sina barns skolarbete. Elever och föräldrar erbjuds utvecklingssamtal varje termin. Inför samtalet får eleverna hem ett samtalsunderlag, som de tillsammans med sina föräldrar fyller i och tar med till samtalet. Pedagogen förbereder sig med samma frågor. Under samtalet, som leds av pedagogen, skriver elev, föräldrar och pedagog en IUP med de mål, som elever ska arbeta med till nästa samtal. Eleverna vet var målen finns och de har varje vecka lektionstid, då de arbetar för att nå de uppställda målen. För att säkra likvärdig, allsidig och rättssäker bedömning skannar pedagogerna alla elever enligt LUS 6 och MUS 7. Denna skanning görs två gånger per termin och resultaten diskuteras i arbetslag och i klasskonferens, vilket är ett pedagogmöte där klassens elever och dess resultat diskuteras. Alla elever i skolår 3 och 5 genomför nationella prov i svenska och matematik samt skolår 5 i engelska. Skolans pedagoger deltar i nätverksträffar med pedagoger från alla skolor inom företaget. PODB 8 införs i hela skolan och inför utvecklingssamtalen våren 2010 kommer pedagoger lägga in elevers resultat i det digitala verktyget, som elever och föräldrar har möjlighet att läsa inför samtalet. Bedömning i text Elever har vetskap om målen och var de finns att läsa. Utvärderingarna i elevernas skoldagböcker har varierande kvalitet. Utvecklingssamtalen följer samma mall som de två andra skolorna inom företaget Magnetica Education. De har tydlig struktur och elever upplever att de är meningsfulla och att de aktivt deltar i att skriva sin IUP. Elevers engagemang ökar om de leder samtalet. Arbetet med att skanna elever med LUS och MUS möjliggör för pedagoger att bilda sig en uppfattning om vad elever behöver stöd och hjälp med. Nätverksträffarna, som nyligen startat, 6 LUS - Läs och skrivutvecklingsschema 7 MUS - Matematiskt utvärderingsschema 8 PODB - Projekt och Omdömes Data Bas. Ett digitalt program för skolans elevdokumentation av elevens lärande 15

är viktiga för att pedagoger från olika skolor ska mötas och utbyta erfarenhet och diskutera bedömning. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x Styrning och ledning Beskrivning Förskolan Skogstorp har en verksamhetschef.. Det finns en ledningsgrupp, som består av en arbetsledare från varje avdelning och verksamhetschefen. Ledningsgruppen träffas var fjortonde dag. Agenda finns och protokoll skrivs. Det distribueras till samtliga avdelningar samma dag, som mötet hålls. Den, som är verksamhetschefen håller utvecklingssamtal med alla medarbetare under hösten. Inför mötet med verksamhetschefen får pedagogerna ett dokument, som beskriver hur samtalet kommer att genomföras och vilka frågeställningar, som kommer att behandlas. På våren håller verksamhetschefen ett lönesamtal. Rektor i Odenslunda skola och förskolans verksamhetschef sätter lönen i samråd. Pedagoger, som vi intervjuar, beskriver verksamhetschefen som tydlig, effektiv och de vuxna ges möjligheter att arbeta självständigt. Pedagogiska diskussioner förekommer i arbetslagen och i nätverksträffar. Flera pedagoger menar att de varje dag lär av varandra genom erfarenhetsutbyte på arbetsplatsen. Målet är att det finns minst en förskollärare på varje avdelning. Pedagogerna erbjuds kompetensutveckling och i budget finns det en avsatt summa för varje pedagog och läsår. Detta läsår deltar pedagogerna i Förskoleforum, två föreläsningskvällar per läsår och i nätverksträffar därefter diskuteras innehållet i föreläsningen. Alla pedagoger i företaget Magnetica Educations förskolor deltar. Första föreläsningen detta läsår är Årsplaneboken, vars innehåll syftar till att genom tydlig struktur underlätta arbetet i den dagliga verksamheten. Pedagoger, som vi intervjuar, säger att de får gå kurser och föreläsningar som är lämpliga och som tillför verksamheten en pedagogisk idé. Flera pedagoger, som vi intervjuar, säger att de önskar fortbildning i portfolio. Förskolans verksamhet utvärderas i januari och i juni. Utvärderingarna görs i arbetslagen, med ett utvärderingsunderlag. Ledningsgruppen gör sammanställningen, som är underlag i kvalitetsredovisningen. De åtgärder, som skrivs i kvalitetsredovisningen, är bland annat grundverksamheten, jämställdhet, genus och nya dokument att använda före och efter utvecklingssamtalet. Enligt verksamhetschefen är åtgärderna genomförda. Vid övergångar mellan avdelningar i förskolan sker överskolningen före sommaren. Pedagogerna säger att det är smidiga övergångar eftersom alla pedagoger anser att alla barn är allas barn. När femåringarna lämnar förskolan för att börja i förskoleklass besöker barnen och pedagogerna mottagande skola och barnen möter sina nya pedagoger. Förskolan har samarbete med alla skolor inom företaget Magnetica Education. När femåringarna har idrott i Frestaskolan bekantar de sig med miljön, säger pedagogerna. 16

Rektor i Odenslunda skola betonar det pedagogiska värdet i undervisningsmiljön. Rektor är stolt över att företaget Magnetica Education startats och drivs som enskild verksamhet. I Odenslunda finns tre arbetslag, vilka alla leds av en arbetslagsledare. Dessa bildar tillsammans med rektor skolans ledningsgrupp, vilken träffas en gång i veckan. Agendan bestäms när mötet inleds och skrivs på whiteboard. Pedagoger, som vi intervjuar, menar att ledningsgruppen ansvarar för det pedagogiska ledarskapet. En genomgående pedagogisk fråga som drivits igenom är att F- skolår 5 arbetar med Språkbiten. Det genomsyrar hela verksamheten. Vi deltar i flera lektioner, när pedagogerna använder materialet. Rektor rör sig i skolans lokaler, leder elevrådet och gör klassrumsbesök, men det finns verksamheter som inte ser sin chef. Rektor inbjuder medarbetarna till utvecklingssamtal en gång per läsår samt till lönesamtal en gång under våren. Förutom att leda och ansvara för den dagliga verksamheten i Odenslunda skola har rektor vissa övergripande arbetsuppgifter i företaget. Rektor berättar om en av Magnetica Educations friskvårdstankar som finns för de anställda. De använder sig av Falcks healthcare. För en viss summa per läsår kan pedagogen kostnadsfritt under 5 gånger söka hjälp av psykolog, ekonomisk jurist eller dyl. Rektor vet ej vilken sorts hjälp som pedagoger använder utan bara att förmånen utnyttjas. Verksamhetens arbetsplan utvärderas i arbetslagen tre gånger under läsåret, i november, i jan och i maj/juni. Resultaten av utvärderingarna ligger till grund för kommande läsårs arbetsplan och i den beskrivs de åtgärder, som arbetet fokuseras på. Ledningsgruppen ansvarar för sammanställningen av utvärderingarna. Innevarande läsårs utvecklingsmål är PODB, LUS, MUS och lokala kursplaner med lokala kursplanemål. Den kompetensutbildning som erbjuds är kopplad till utvecklingsområdena. Under hösten har pedagogerna genomgått utbildning i PODB och tidigare under terminen i LUS och i MUS. Pedagoger, som hittar en lämplig föreläsning, får möjlighet att gå den och referera föreläsningen i arbetslaget. Nyanställd pedagog, som inte är förtrogen med Språkbiten, får en genomgång av materialet av skolans speciallärare. Enligt rektor behöver den grupp pedagoger, som arbetar i fritidshemmen stimuleras och kompetensutbildas. Odenslunda skola samverkar med förskolorna Karusellen, Skutan och Skogstorp, när femåringar börjar i förskoleklass. Pedagoger och barn besöker under vårterminen Odenslunda skola, äter lunch i matsalen och leker på skolgården. Elever, som lämnar skolan efter skolår 5, besöker mottagande skola under vårterminen, då de träffar sina blivande mentorer. Pedagoger från två av Upplands Väsbys skolor besöker Odenslunda skola för att få informationen om eleverna. Föräldrar bestämmer vilken rapportering de vill ska överlämnas till mottagande skola. Skolår 3, vilka nu läser om istiden, besöker Skeppartorp för att få en förståelse i hur människor och djur levde då. Bedömning Verksamhetsansvarig i förskolan Skogstorp är tydlig i sitt pedagogiska ledarskap. Ledningsgruppens möten har agenda och minnesanteckningar, som skickas till alla avdelningar, skrivs. Att ledarskapet är tydligt ser vi i de dokument vi läser och när vi besöker förskolan. Pedagogerna känner att de arbetar självständigt under ansvar. Kompetensutbildningen är kopplad till verksamhetens utvecklingsbehov och till pedagogernas behov. Kompetensutvecklingsplan för den anställde saknas. Utbildning i portfolio är ett förslag från pedagoger och vi ser att det är varierande kvalitet i barnens portfoliopärmar. 17

Uppföljning och utvärdering av verksamheten följer rutiner och handlingsplaner. Resultatet av utvärderingar syftar till åtgärder att genomföra nästkommande läsår. För innevarande läsår är de uppnådda. Övergångarna mellan avdelningarna i förskolan och vid övergång till förskoleklass följer uppgjorda rutiner och upplevs som meningsfulla. På Odenslunda är rektor inkännande, lyssnande men tydlighet i ledarskapet är ett område att utveckla. Flera pedagoger menar att det är Odenslundas ledningsgrupp, som har det pedagogiska ledarskapet. Ledningsgruppens möten har inte vid mötets början fastställd agenda, vilket om den skickas ut i förväg, ger mötesdeltagarna en effektivare start. Det finns en samsyn kring arbetet med Språkbiten. Vi ser att pedagogerna är väl insatta och visar glädje i det arbetet kring materialet. Språkbiten är en röd tråd i Odenslunda skola. Rektor är synlig i verksamheten, men inte överallt. Pedagogernas utvecklingssamtal upplevs som betydelsefulla och de följer en mall. Det finns rutiner kring hur utvärdering och uppföljning genomförs. Arbetslagen har stort ansvar och möjligheter att påverka vilka åtgärder, som blir aktuella i nästa läsårs arbetsplan. Kompetensutvecklingen är kopplad till de åtgärder, som behöver genomföras. En kompetensutvecklingsplan underlättar och tydliggör vilka åtgärder som behöver sättas in, men den saknas. Vi ser inte någon plan för hur fritidshemmets pedagoger får den kompetensutbildning, som rektor menar behövs. Rutiner, som finns vid övergångar, är tydliga. Det gäller övergångar från förskola till förskoleklass och från skolår 5 till skolår 6. Föräldrars åsikter angående vilken information som lämnas till mottagande skola respekteras. Bedömning enligt skala: Skala 1 Skogstorp, skala 2 Odenslunda skola Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x 18

Jämförelse med tidigare observation Skogstorps förskola Förbättringsområden i tidigare rapport 2004: Utveckla dokumentation och synliggörandet av barns läroprocesser Utveckla småbarnens miljö så att de kan få inflytande över sin lek och sitt eget lärande. Utveckla portfolio så barnens läroprocesser ses. Nuläge:2009 Arbetet är påbörjat. Vi ser många bilder på barns aktiviteter men beskrivning om läroprocessen saknas. Materiel finns i barnets höjd. Varje låda är uppmärkt med bild på lådans innehåll. Arbetet är påbörjat men bör fortsätta utvecklas. I bilder ska t.ex. barnets progression i klättring kunna framgå. Jämförelse med tidigare observation Odenslunda skola Förbättringsområden i tidigare rapport 2003: Bryta ner målen i läroplanen och kursplanerna Helhetssyn på elevers lärande F-5 Kvalitén på undervisningen Former för elevinflytande på lärandet Arbetsformer för elever med koncentrationssvårigheter Dator i undervisningen. Nuläge:2009 Odenslunda skola har kursplaner med uppnående mål i samtliga ämnen. Har påbörjat ett arbete med att digitalisera kursplanerna i verktyget PODB. I ämnet svenska används materialet Språkbiten från förskoleklass till år 5, som en röd tråd. I framtagandet av kursplaner till PODB förväntas helhetssynen på elevers lärande öka. Kvaliteten på de lektioner vi besöker håller en god kvalitet. Fortfarande är mycket stor del av undervisningen lärarstyrd. Dialog förs med hemmet samt åtgärdsplaner skrivs och utvärderas. Varje klassrum har activeboards som används i undervisningen av pedagoger och elever. 19

Starka sidor Skogstorp Engagerade pedagoger som bryr sig om sina barn, Normer och värden s.7 Stimulerande inom- och utomhusmiljö, Utveckling och lärandes.10 Utnyttjar naturen för lek och lärande, Utveckling och lärande s.10 Erfarenhetsutbyte inom Skogstorp och nätverksträffar för förskolorna Karusellen, Skogstorp och Skutan, Styrning och ledning s.17-18 Odenslunda Skolvarvet, Fakta om enheten s.4 Engagerade pedagoger som bryr sig om sina elever, Normer och värden s.7-9 Arbetet med Språkbiten, Utveckling och lärande s.11 Installerande av och utbildning i activeboards visar att ledningen anser det viktigt att följa med i samhällsutvecklingen, Styrning och ledning s.18 Förbättringsområden Skogstorp Dokumentation så att barnets läroprocess synliggörs, Utveckling och lärande s.10, 12 Arbetet med portfolio, Utveckling och lärande s.10, 12 Odenslunda Dokumentation i portfolio så att elevens läroprocess synliggörs, Utveckling och lärande s.11-12 Elevrådets struktur med elever som ordförande och sekreterare, utskickad agenda före mötet hålls, samt gemensamma minnesanteckningar som skickas till samtliga klasser, Ansvar och inflytande s.13,15 Elevers deltagande i planering i tema och lektioner, Ansvar och inflytande s. 14 Struktur av ledningsmöte, fritidshemsmöte, arbetslagsmöte med utskickad agenda före mötet via mail, samt minnesanteckningar med datum och närvarolista, Styrning och ledning s.17, 18 Sammanfattande slutsats om enheten Förskolan Skogstorps verksamhetsansvariga och pedagogerna arbetar mot ett gemensamt mål, nämligen att barnen blir självständiga individer, som tar ansvar för sitt eget lärande. 20

Stämningen är god, förskolan har ett gott rykte och läget utmanar och inspirerar pedagogerna att stärka barnen och ge dem goda förutsättningar för framtida behov. Barnen är trygga i sin vardag och med sina pedagoger, som är goda förebilder. Både miljön inom- och utomhus är tilltalande. Elever i Odenslunda skola omges dagligen av skickliga pedagoger, som visar intresse, glädje och engagemang i sitt arbete. Elever, som vi möter, är trygga, trevliga, intresserade, nyfikna och med lust att lära. Det nya digitala verktyget activeboard fångar elevers intresse och ger dem möjlighet att lära sig att söka kunskap, som blir allt viktigare vetande inför arbetslivet. Skolans arbete med värdegrund genomsyrar hela verksamheten och avspeglar sig i elevers vardag, som är lugn. Elevers engagemang i planering av arbetsområde och tema behöver stärkas och utvecklas, liksom utökat ansvar för lärandet, t.ex. att helt eller delvis leda utvecklingssamtalen. I de planerade verksamheter, som fritidshemmet erbjuder, väljer barnen efter intresse och engagemang, vilket de uppskattar. Alla elever, som tar tillvara den kunskap som förmedlas, får en god grund inför fortsatta studier. Referenser Ansökan om stöd kring tal, språk och kommunikation (tal- och specialpedagog) Arbetsplan 2009-2010 Dokument för överlämnande till förskoleklass på Odenslunda skola Elevvård, arbetsgång EST IUP individuell utvecklingsplan o Åtgärdsprogram o Uppföljning av åtgärdsprogram Kartläggning av elevens skolvardag används vid behov Kursplaner Odenslunda skola läsåret 08/09 Lika behandlingsplan för Odenslunda skola - Magnetica Education, 2009, revideras varje år Lpfö 98 Lpo 94 När något händer En handlingsplan för kriser och akuta händelser år? Odenslunda skolas hemsida Rapport: Samverkan om utvärdering, Odenslunda skola, Upplands Väsby kommun 10-14 november 2003 Samtyckesblankett Språkbiten stavelsen som språklig byggsten, Susanne Weiner Ahlström 2001, Bonniers Våga Visa metodbok Välkomna till Fritidshemmen på Odenslunda skolan hösten 2009 21