Produktionsplanering processbeskrivning och riktlinjer för Landstinget i Östergötland



Relevanta dokument
Produktionsplanering processbeskrivning och riktlinjer för Region Östergötland

Produktionsplanering. RÖ-modellen. Centrum för verksamhetsstöd och utveckling

Produktionsplanering Region Östergötland

Produktionsplanering

Revisionsrapport - Produktionsplanering

Produktionsplanering av vårdverksamheter

Lean i Region Östergötland

Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013

Gävleborgs Produktions- System

Kapacitets- och produktionsstyrning, KPS

Primärvårdens uppföljning och Primärvårdskvalitet

Regelverk för schemaläggning och online-tidbok i Region Skåne

Processarbete Kapacitets-produktionsstyrning i Jönköpings län

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv

BESLUT. Dnr Regelverk för schemaläggning och online-tidbok i Region Skåne

HUR SÄKRAR VI KVALITET, ARBETSMILJÖ OCH BRANDSKYDD I VÅRA KREMATORIER?

Implementering av ett Kvalitetsledningssystem

Processer Vad är processer? Processhierarki

Handlingsplan för ökad tillgänglighet

Mårten Elfström & Anna Byléhn Verksamhetsutvecklare Utvecklings- och patientsäkerhetsenheten

Processtyrning, riktlinje

Kapacitets- och produktionsstyrning Resultat & utmaningar

Handbok i Produktions- och kapacitetsplanering på kliniknivå

Förbättrad glaukomvård på Ögonmottagningen, ViN

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

Kommunens författningssamling

SMART. Lean på kulturförvaltningen. Ökat kundvärde. Lärandet. Nytänkande och utveckling - Samarbete Erfarenhetsutbyte - Ständiga förbättringar

Patientkontrakt Resultat: Vad ska vi åstadkomma, för vem och till när?

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Vad kan Flödesmodellen användas till?

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Lean hur kan det användas i jordbruksföretaget. Elenore Wallin, Lean coach, Hushållningssällskapet

Studentmedverkan i förbättringsarbete

En effektiv och kunskapsbaserad myndighet för genomförande av funktionshinderspolitiken en plan för utvecklingsarbete

Samband mellan vision, affärsidé, strategi, verksamhetsplanering och ekonomistyrning

Utvecklingsprojekt i Lund

Rammeverk: Rutin för intern uppföljning av korrigeringar i levererad statistik felrapportering

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet

Tid till förbättring ger tid till förbättring

Lean Healthcare. Strategiska staben

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt

Version:1.1 Landstingsledningen via Tommy Skau Mallversion 1.3. Uppdragsbeskrivning

Skolinspektionens processorienterade arbetssätt

Bättre verksamhetsstyrning genom analyser av patientflödet Kerstin Sjöström

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson

Uppföljning av granskningsplan 2012 för administrativa processer

A solution that lifts

Tidbok online. Införande i Region Skåne

Vad är lean management. Fredrik Trossö Kvalitetsledare Laboratoriemedicinska länskliniken, USÖ och leancoach på USÖ

optimerad operationsplanering 2013 Nya rutiner och arbetssätt: Patientflöden Resursutnyttjande Vårdproduktion Lyssna till Sveriges bästa sjukhus

Sammanställning av arbetsmiljöinsatser inom Jönköpings sjukvårdsområde

Lean i offentlig verksamhet

Ramverk för projekt och uppdrag

Förstudie. Nerikes Brandkår. Arbetsmiljöarbetet för ej utryckande personal Anders Pålhed

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

Tillsammans skapar vi framtidens vårdinformationsmiljö

Välkommen till Migrationsverket och en presentation av vårt arbetssätt Värde för alla,

Verksamhetsutveckling genom lean. Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg

Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 4 december 2013

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem

Time Cares tjänsteerbjudande

Strategi för systematisk uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg

RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2)

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige (10) ver

Leda digitalisering 12 oktober Ale

Kvalitetsprocesser och nya utmaningar i ISO-certifieringar. Jana Johansson Kvalitetsansvarig CityAkuten Praktikertjänst AB

Huvudadministratör i Prator

vad är lean? professionalism engagemang inbyggd kvalitet stoppa vid fel minimera slöserierna

LeanNavigatorn Ett dialogverktyg för utveckling av konkurrenskraftiga produktionssystem inspirerat av Lean

Registreringsrutiner för vuxenpsykiatrisk öppenvård i Stockholms läns landsting

Vårt uppdrag. Vi besiktar till samma låga pris oavsett var i Sverige kunden finns.

Lätt att göra rätt med målstyrningstavla! Linda Carlsson

Uppföljning. Tieto PPS AH017, , Sida 1

Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8)

BEON Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå på Vårdcentralen

Handlingsplan för ehälsa Söderköpings kommun

Svar till arbetsmiljöverket

Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/ Fastställd av konsistoriet

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

RIKTLINJE RISKANALYS

Denna bok tillhör: Namn:

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Implementering, uppföljning och förbättringsarbete.

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 19-28

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet

Innehåll. Planacys flexibilitet och skalbarhet ger er en långsiktig investering 3

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?.

Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande

Presentation vid nordisk byggträff 2013 Baltzar Karlsson, Leancoach

L4: Bästa möjliga värde med ehälsotjänster!

Studentmedverkan i förbättringsarbete. Ett samarbete mellan Landstinget i Östergötland och Hälsouniversitetet i Linköping

Budgetavstämning oktober Strategi utifrån stoppaketet Äskanden inför 2006 Vad innebär vårdgarantin? Vad kostar vårdgarantin?

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Utforma säkerhetsprocesser

Projekthandbok. Riktlinjer och förhållningssätt

Innehållsförteckning Kvalitetsdefinition Bakgrund Syfte... 2

Transkript:

LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND Produktionsplanering processbeskrivning och riktlinjer för Landstinget i Östergötland 2013-02-13

Produktionsplanering Landstinget i Östergötland har tagit fram en enhetlig strategi för verksamhetsplanering och resurshantering (produktionsplanering) inom Landstinget. Målet är att grundläggande rutiner och regler skall inte skilja mellan olika kliniker och produktionsenheter. Produktionsplanering innefattar planering av vad som behöver göras utifrån uppdrag och behov med hänsyn taget till resurstillgång. I produktionsplanering ingår att följa upp, analysera resultat och styra resurser så att den lagda produktionsplanen hålls i så stor utsträckning som möjligt. Likaså att löpande revidera planen utifrån nya förutsättningar. För att uppnå en långsiktigt fungerande produktionsplanering är aktiv medverkan från kliniken men även av centrumstaben av yttersta vikt. Kliniken måste själv äga planeringsprocessen och införandet av den. Centrumstaberna skall stötta (inledningsvis tillsammans med centrala förvaltningsenheten) arbetet med införande av prosuktionsplanering. Produktionsplanering och Lean Produktionsplanering är en naturlig del av Lean, som ju handlar mycket om ordning och reda samt tydlighet, standardisering och strukturerat arbetssätt. Arbetar man enligt Produktionsplaneringsprocess för LiÖ adresserar man många av principerna inom Lean. Kundfokus: Verksamheten ska fokusera på kundvärde. Produktionsplaneringen utgår från kundernas behov och produktionen läggs upp för att uppfylla behovet så bra som möjligt utifrån givna förutsättningar. Skapa flöde: En bra produktionsplanering skapar bra flöde, ger en större förutsägbarhet i verksamheten och minskar behovet av t ex brandkårsutryckningar. Rätt från mig: En bra produktionsplanering ger en tydlighet i vad som behöver göras såväl på kliniknivå som på individnivå. Arbetssättet med kontinuerlig uppföljning, analys och styrning medför att resurserna i större utsträckning arbetar med rätt saker. Jämna ut arbetsbelastningen: Produktionsplanen syftar bl a till att effektivisera resursutnyttjandet. En jämnare produktion är mer effektiv än en ryckig produktion och därmed samverkar planeringen med målet att jämna ut arbetsbelastningen för personalen. Eliminera slöseri: Produktionsplaneringen görs ur ett helhetsperspektiv och resurser som är beroende av varandra samplaneras. Planering av aktivitet och resurs hänger ihop och på så sätt minskas slöserier i form av t ex tomma tider eller strukna tider på grund av att någon resurs saknas. Lita på standarder: Produktionsplaneringen bygger mycket på gemensamma definitioner (t ex produktbegrepp) och gemensamma arbetssätt (t ex i Cosmic) vilket bl a underlättar uppföljning på aggregerad nivå (centrum/liö) och ökar jämförbarheten mellan olika verksamheter. Synliggöra: Arbetssättet föreskriver att man följer upp planer kontinuerligt och synliggör resultat och avvikelser (t ex av inflöden, produktion, väntande ). Ledarskap: Att planera, följa upp och styra verksamheten är en del i lean ledarskap. Inom Lean pratar vi om att chefer ska ta beslut och styra verksamheten utifrån fakta. Produktionsplaneringen bidrar med en del av den fakta som behövs. Ständiga förbättringar: I processen för produktionsplanering ingår att ständigt följa upp, analysera och vidta åtgärder dels för att förbättra planeringen men även för att utifrån analysen initiera generella förbättringsarbeten inom kliniken. 1

LiÖ-modellen för produktionsplanering Produktionsplaneringens olika steg Processen består av olika steg som bygger på varandra i en sammanhängande process. Behov/Uppdrag Basdata Vilka vårdtjänster/produkter ska produceras? Vilka resurser krävs för detta? Behovet av vårdtjänster 12 månader framåt? Långsiktig planering Kortsiktig planering Produktion Vad ska produceras närmaste 12 mån? Finns de resurser som krävs för detta? Kapacitet? Hur ska resurser allokeras? Hur ser ekonomisk budget ut? När ska vi producera vilka tjänster, dag och passnivå? Vilka resurser ansvarar för att producera tjänsterna? Hur ska dagarna förlöpa? Vilka patienter ska komma när? Hur ska vi hantera dagliga avvikelser? Uppföljning LiÖ-modellen för produktionsplanering på kliniknivå Hur väl stämmer våra prognoser? Justera? Hur ligger vi till relativt produktionsplanen? Behöver vi justera framtida produktionsplan? Den långsiktiga planen byggs upp utifrån uppdrag och behov med hjälp av basdata som definierats på kliniken (produkter/produktgrupper med tillhörande tid- och resursåtgång, se nedan). Den kortsiktiga planen utgår från den långsiktiga planen. Produktionen följs kontinuerligt upp, dag- och/eller vecka och månatligen. Produktbegrepp Basdata För att kunna lägga realistiska produktionsplaner behöver man ha basdata som grund. Med basdata avses att man delar in verksamheten i produkter (eller vårdtjänster i Cosmic) och produktgrupper och att man definierar hur mycket resurser av olika slag produkterna och produktgrupperna kräver. På så sätt kan man få fram hur mycket resurser den planerade produktionen kräver och kan även bedöma om planen är realistisk. Ytterligare en fördel med produktbegreppet är att det ger möjlighet att koppla ihop produktstrukturen med KPP och därmed få fram kostnader för de olika produkterna. Produktbegreppet är centralt för att få en effektiv produktionsplanering. Det har utvecklats i ett antal pilot- och utvecklingsprojekt. 2

Produktbegreppet Vid varje vårdkontakt som sker inom landstinget registreras ett stort antal parametrar i flera olika system. Denna information används olika syften och sammanställs på olika sätt. Det innebär att samma vårdkontakt kan beskrivas på flera olika sätt och jämförelse kan försvåras. För att utveckla produktions- och kapacitetsplanering krävs en tydligare produktdefinition. Det innebär att vårdverksamheten indelas i tydliga, väldefinierade produkter som kan utgöra byggstenar i planeringsverksamheten. Det finns också ett behov av att produkterna har en tydlig processkoppling för att de ska fungera för alla intressenter inom landstinget. Krav: Produkten skall registreras på ett standardiserat sätt för att registreringen skal bli enhetlig. Det ska finnas en gemensam syntax för hur produkten definieras. Produkten skall vara möjlig att applicera på all vårdverksamhet. Definitionen av hur produktbegreppet byggs upp skall vara densamma för primärvård, psykiatri, opererande verksamheter etc. Produkten skall vara möjlig att sammanföra till större processer. På övergripande nivå skall det vara möjligt att enkelt sammanföra ett flertal produkter till större grupper. Produkten skall vara unik utifrån resursåtgång (mängd, kompetens) eller område. En alltför aggregerad produktnivå omöjliggör detaljplanering, men alltför många produkter omöjliggör underhåll och överblick. Produkten skall vara möjlig att följa i centrala uppföljningssystem. Integrering med framtida BI-miljö är av yttersta vikt. Produkten skall vara användbar i samtliga delar av produktionsplaneringskedjan, från övergripande planering till detaljplanering av enskild patient. Inom LiÖ registreras all vårdverksamhet i Cosmic. Resursplanering sker i RP-modulen. Produkten ska således finnas upplagd i Cosmic och måste kunna identifieras i Cosmic. Produktsyntax I Cosmic används begreppen Vårdtjänst och Kategori för att definiera vad som produceras. Eftersom Cosmic är det verksamhetssystem som används för all vårdproduktion inom LiÖ är det viktigt att produktsyntaxen stämmer med de begrepp som används i Cosmic. Produkt är därför definitionsmässigt detsamma som Vårdtjänst. Produkten består av tre olika delar: 1. Produkttyp: standardiserade begrepp som skall används av alla verksamheter: Nybesök Återbesök Vårdtillfälle Operation Behandling 2. Valfri del: Är avsedd för specifika behov/önskemål för de olika klinikerna. Kan användas t ex för att ange tidsåtgång (lång, kort) eller resursnivå (läkare, SSK, sjukgymnast). Delen behöver inte finnas om 3

det inte finns specifika behov för kliniken. 3. Huvudprocess: Vid upplägg av produkter/vårdtjänster på klinikerna ska huvudprocesser definieras. En utgångspunkt kan vara de processer som kliniken valt att använda i KPP (rekommenderas om de finns framtagna). Utöver produktens tre delar kan man specificera ytterligare parametrar som man vill följa upp genom kategori-begreppen i Cosmic. Produkt Delprocess Vårdtjänst Kategori 1 Produkttyp + Valfritt + Huvudprocess Ex: Nybesök + Normal + Hand Nedbrytning av huvudprocess (ex): Hand: Karpaltunnel, Båtben, Plastik: Missbildning, Bröst, Produktbegreppet är uppbyggt av begrepp som används i Cosmic för att planeringen och uppföljningen ska hänga ihop och aktiviteterna bli jämförbara. Samma struktur i planeringen som i produktionen. Produkterna definieras per verksamhetsenhet (i Cosmic) och läggs upp så att ett antal produkter utgör en produktgrupp. Varje produkt delas också in i ett antal produktvarianter/delprocesser (olika värden i kategori 1 i Cosmic). Därtill kan även en kategori 2 användas för att ytterligare specificera aktivitet inom delprocessen. Produktkatalog För att produkten ska kunna användas fullt ut i produktions-/kapacitetsplanering samt i andra sammanhang (t ex aktivitetsbaserad budget) behövs mer information om produkten än vad som är möjligt att lagra i Cosmic. En separat Produktkatalog är därför nödvändig. Denna katalog ska bl a ha följande innehåll: Produkt/Vårdtjänst Huvudprocess som produkten ingår i Delprocess som produkten ingår i Resurskrav, personal Ex läkare, SSK,USK - tidsåtgång per resurs Resurskrav, lokal och utrustning Ex op-sal - tidsåtgång Resurskrav, med service Ex lab, röntgen - kostnad Resurskrav, övrigt Ex materiel 4

-kostnad Sammanfattning Produktionsplaneringsmodellen innefattar: Behovs- och kapacitetsanalys (vad skall produceras och vilka resurser är tillgängliga). Produktionsbehovet behöver omfatta även aktiviteter utöver direkt patienttid (jourer, ronder, avdelningsarbete, administration, möten, handledning, forskning mm). Det behövs kompetensteam på produktionsenheterna (ekonomer, verksamhetsutvecklare, HR-konsulter, IT-samordnare, Cosmicförvaltning) som skall stötta klinikerna i arbetet. Tydliga funktioner (roller) inom klinikerna som ansvarar för löpande planering, uppföljning och styrning (dag, vecka, månad och år). Planeringen skall ske både i ett långsiktigt (12 månader) och kortsiktigt (0-20 veckor) perspektiv. Planeringen skall vara rullande (för att ha en god och kontinuerlig framförhållning). Planeringen skall ske ur ett helhetsperspektiv där olika enheter och resurser samplaneras. Det skall finnas ett gemensamt produktbegrepp och en standardiserad produktsyntax (se ovan) vilket skapar förutsättningar för planering och service från centrala funktioner inom landstinget. Produkterna läggs in i Cosmic s resursplaneringsmodul ( schema och väntelistor). Införande av LiÖ-modellen på kliniknivå Att börja jobba med produktionsplanering enligt LiÖ-modellen innebär i första hand ett förändringsarbete. Det handlar t ex om: Ett produktions- istället för resursperspektiv Öka styrningen av resurser Öka samverkan mellan olika roller och skapa en grundvärdering av ett gemensamt ansvar för klinikens totala produktion/resultat Standardisering av administrativa strukturer och arbetssätt (registrering t ex) Nya/tydligare roller och arbetssätt för planering, uppföljning och styrning Det kan innebära en kulturförändring, både för ledare och medarbetare, och det är här det stora utmaningen i införandet ligger. I Slutrapport för produktionsplanering, beskrivs närmare en modell för införande av produktionsplanering på centrum- och kliniknivå. Rapporten beskriver också de förutsättningar som behövs för ett systematiskt införande. 5

Nedan ges en kortfattad beskrivning av viktiga faktorer vid införandet av LiÖ-modellen på kliniknivå. Faktor Roller och ansvar i införandet - stödpersoner Roller och ansvar i införandet - kliniken Roller och ansvar i införandet Stegvis införande Beskrivning Den centrala förvaltningsgruppen (Utvecklings- och patientsäkerhetsenheten) arbetar i första hand med att föra över kunskap/kompetens till Centrumteam. Det innebär ex. att centrala förvaltningsgruppen deltar i de 2-3 första klinikprojekten på varje centrum under det att centrumteamet lär sig modellen och arbetsgången. Centrum bidrar med personer som stöttar i införandet (t ex tillsätter projektledarrollen redan från första projektet inom centrum). Inget projekt genomförs utan att centrumstaben deltar med minst en person. Personer som skall ha planeringsroller inom kliniken utses tidigt och är med i införandet. De ska bidra med kunskap om klinikens behov samt få kunskap om produktionsplanering struktur och arbetssätt så att nya arbetssätt kan införas inom kliniken. Det praktiska arbetet i införandet görs av klinikens medarbetare inte av stödpersoner kliniken ska äga arbetet som görs. Stödpersoner ansvarar för att guida och stötta i metod och arbetssätt (t ex hur man ska gå tillväga och hur man använder olika verktyg). Eftersom det kan vara en stor omställning att arbeta med produktionsplanering, uppföljning och styrning på ett systematiskt sätt rekommenderas ett stegvis införande. Införandet kan ske på olika sätt t ex börja på en enhet för att sedan utöka med övriga eller att arbeta med bara volymsplanering på hela kliniken först och sen koppla ihop dem med resursplaneringen. Det finns dock vissa grundläggande saker som alltid behöver, oavsett hur om man sen väljer att gå vidare. Detta måste alltid man göra för hela kliniken: Ta fram produktstruktur Utse och tydliggöra rollen planerare Ta fram beslutsprocess kopplad till planeringsprocessen Ta fram en plan för hur produktionsplaneringsarbetet ska spridas inom kliniken Kriterier ( nulägesdiagnos ) för Produktionsplanering En checklista med ett antal kriterier för att se hur väl den aktuella kliniken uppfyller produktionsplaneringskravet har tagits fram. Den kan användas både för att följa det egna utvecklingsarbetet men också för uppföljning på centrum- och landstingsnivå. Kriterium Ej påbörjat 1-25 % av verksamheten 25-50 % av verksamheten 50-75 % av verksamheten 75-99 % av verksamheten Hela verksam -heten 6

Verksamheten indelad i huvudprocesser Verksamheten indelad i produkter/produktgrupper enl LiÖmodell. Produkterna knutna till huvudprocesser och resursåtgång för varje produkt är specificerad (timmar och kostnader) Behovet är formulerat i produkter/produktgrupper enligt ovan Kunskap om flöden och volymer av produkter/produktgrupper finns dokumenterat Prognos för produkter/produktgrupper finns framtagen för kommande 12 månader utifrån kunskap om flöden och volymer Prognosen är avstämd mot resurstillgång som underlag för en realistisk plan All planering sker rullande (långsiktig och kortsiktig) Verksamheten är anpassad för att arbeta med produktionsplanering (roller tillsatta, rutiner och arbetssätt beskrivna och beslutade, grundstruktur inlagd i Cosmic/planeringssystem, samarbete med centrumteam är etablerat) Planeringen skall vara integrerad med RPmodulen i Cosmic dvs aktiva vårdtjänster i Cosmic skall vara samma som produkterna Planering och uppföljning genomförs i gemensamma eller andra godkända system. Uppföljning av produkter/köer, avvikelser mm sker löpande i verksamheten på ett strukturerat sätt. Uppföljning för olika ändamål och på olika tidshorisont Martin Magnusson Utvecklingschef 7