Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans



Relevanta dokument
Äter jag rätt när jag tränar?

Äter jag rätt när jag tränar?

Den Gyllene Triangeln

Prestationstriangeln

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet

Aminosyror ökar träningseffekten

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Protein en livsviktig byggsten

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

WHO = World Health Organization

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Protein-hypertrofiåterhämtning

Kost och prestation. Petra Lundström

Lina Strömvall. Tove Thegerström. Leg Dietist Lic Personlig Tränare Idrottsmedicin Gruppträningsinstruktör Löpcoach

Maria Svensson Kost för prestation

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Äta för att prestera!

Kosttillskott. Fotbollskonferens Professor em. Björn Ekblom Åstrandslaboratoriet GIH, Stockholm

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

KOST OCH TRÄNING. En nyckel i idrottsutveckling

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Optimera återhämtningen med kosten. Emma Lindblom

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott

Digestion. Kolhydrater. GI och GL

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Helena Andersson Göran Kentää Björn Ekblom

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Varför ska man ha ett balanserat?

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Återhämtningsmål direkt efter träning

H ÄLSA Av Marie Broholmer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C

PRODUKTER. Distributors of Ultimate Nutrition Sweden and Finland.

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Baljväxtakademin. Lund 18 april Nutritionist Ulla Johansson

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten

Kemiska ämnen som vi behöver

Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare

Nya aspekter på aminosyrors roll i den muskulära anpassningen till träning

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

Näringslära En måltid

Årets Pt 2010 Tel

Alla delar är lika viktiga!

Nutrition & muskeluppbyggnad

Idrottsnutrition. Cellen ett välorganiserat

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Näringslära och sömn. Simlinjeinstruktör år Hösten 2017

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

SOK s kost rekommendationer i en kortare version!

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten

Livsmedelsverkets författningssamling

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Träningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna):

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Proteinersättningar vid medfödda metabola sjukdomar

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET

SWIM. RIDE. RUN. FAST! ÄT RÄTT OCH PRESTERA - OPTIMAL NÄRING FÖR UTHÅLLIGHETSIDROTTARE

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Mat och måltidsvanor. Kolhydrater

Bipacksedel: Information till användaren. Aminoven 15 % infusionsvätska, lösning

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

SÖMN den viktigaste källan till återhämtning

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Proteinets potential i produktion av foder

PERSONER SOM ÄTER LITE

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha

Lågkolhydrat vs Lågfett

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Aminosyranivåer i långsamma och snabba muskelfibrer förändringar under träning och återhämtning

Transkript:

Proteiner

Protein Struktur Transport Enzymer kanaler och pumpar PROTEINER Hormoner syrabasbalans Vätskebalans Antikroppar

Proteinbehov hos idrottare Ökad muskeltillväxt, både b styrkeidrotter och uthållighet Ökad energiomsättning i muskelvävnad vnad Ökad förslitning f av muskelvävnad vnad (främst för f uthållighetsidrottare)

Förenklad proteinmetabolism Intag Protein syntes Tarm Digestion Pol av fria aminosyror Protein i kroppen C+N Degradering Feces (C & N) Urin N Svett N CO2, ATP C

PROTEINBEHOV Dagsbehov: - Stillasittande 0,8 g/kg kroppsvikt (10-20 E%) - Uthållighetsidrottare 1,2-1,5 - Styrkeidrottare 1,4-1,8 - Tonåring/växande idrottare 2,0 ex 55 kg uthållighetsidrottare 66-77 g/dag 70 kg - - 84-98 g/dag 90 kg styrkeidrottare 126-153 g/dag Näringsrekommendationer täcker behovet 15 E% av 3700 kcal 140 g protein Motsvarar 1,86 g/kg för en 75 kg person

Aminosyror Protein Animaliska livsmedel innehåller alla essentiella aminosyror Vegetariska livsmedel innehåller bara vissa och måste därför kombineras för att ge fullvärdigt protein Blanda sädesslag med baljväxter

Reservlager Muskler, mag och tarmkanal huvudreservoir för aminosyror Syfte: -Upprätthålla proteinsyntesen i vitala vävnader och organ

Vila Proteinomsättning Syntes Nedbrytning Netto Träning + CHO/AA Träning AA Träning + AA CHO/AA 200 150 100 50 0-50 (Rasmussen & Phillips 2003) Uppbyggnad / nedbrytning

Timing Syntes Nedbrytning Netto Uppbyggnad / nedbrytning Vila Direkt efter 3h efter (Levenhagen et al. 2001)

Proteinkvalité (nmol phe min -1 100 ml leg vol -1 ) 150 100 50 0-50 20g EAA vs 40g EAA Placebo 40g aminosyror 40g EAA Syntes Nedbrytning Netto * p<0.05 vs. placebo (Tipton et al. 1999)

Proteinkvalité Unga Äldre * * Muskeluppbyggnad % h -1 0 5 10 20 40 Gram essentiella aminosyror (Cuthbertson et al. 2005)

PI3k-Akt-mTOR signalväg PI(3)K PIP3 PDK P IRS P P P P Akt Proteinnedbrytning P mtor Leucin Proteinsyntes

Proteinsyntes Skillnader i koncentrationen av aminosyror triggar proteinsyntesen, inte ett tröskelvärde i sig. Proteinintaget bör ligga på mellan 2,0-2,5 gram/ kg kroppsvikt (1,9) För att öka muskelmassan och behålla den Insulin har en anabol effekt på; glukosomsättning, glykogen och fettinlagring Ny studie visade att insulin varken har en additativ eller synergistisk effekt på muskelproteinsyntesen. I alla fall inte om man tillför tillräcklig mängd protein (25 gram vassleprotein) Om man samtidigt gav kolhydrater fick man ingen ökad effekt. (Staples AW, 2011)

Varifrån får muskeln energi? Anaeroba system: Oxidation utan syre,kreatinfosfat, ATP-systemet och glykolysen CrP ADP - P + Kreatin ATP

Aerobt system Kolhydrater Proteiner Fett ATP ATP = adenosintrifosfat

Muskeltrötthet Perifer Central

Protein Grenade aminosyror och central trötthet Serotoninnivåerna ökar vid trötthet i hjärnan Bildas från tryptofan Konkurerar med fett om transport i blodet Konkurerar med BCAA om transport in i hjärnan

Protein Proteinomsättning träning stimulerar proteinsyntes men även proteinnedbrytning aminosyror stimulerar proteinsyntes kolhydrater (insulin) hämmar proteinnedbrytning, nja? positiv nettobalans kräver en kombination av träningsstimuli och kostfaktorer

Proteinbehov Sammanfattning - Ökat proteinbehov hos tränade - Proteinbehovet kan säkerställas genom en normal kost Timing viktigt Viktigt att förse kroppen med aminosyror redan innan träningen börjar Fyll på med protein direkt efter träningen Kvalité viktigt Tillförsel av EAA/BCAA/Leucin ca 10 g essentiella aminosyror behövs för att maximalt stimulera proteinsyntesen (motsvarar ca 20g protein) i vila

För r mycket protein ökad njurbelastning? ökad vätskefv tskeförlust? ökade kalciumförluster?

Essentiella aminosyror Essentiell aminosyra Produkt Funktion Tryptofan Mjölk, bananer Serotonin, melatonin Lysin Bönor, soja, ärtor Abs av Ca, kollagensyntesen Metionin Kyckling, nötkött, ägg Myelin, kreatinfosfat, adrenalin Fenylalanin Mejeriprodukter, kött Brist PKU (ej melanin, (nor)adrenalin) Treonin Fisk, kött Kollagen, tandemalj, immunförsvar Valin Fisk, kyckling Energi Leucin Ägg, kött, bönor Energi, proteinsyntes Isoleucin Ägg, kyckling, bönor Energi

Tack!