BÅSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen 2014-04- 11 onr. /s.~.s.:et,fo...,,... ;?Z9:.. ~ 6 D o Tillståndsbedömning Backaskolan, Grevie Ordernr: 22986 AK-konsult lndoor Air AB V1 löser fukt - och mi ljöproblem 1 byggnade1 Posl~drcsc Folke Bernadeltes väg 445 256 57 Ramlösa TE:: 042-20 19 00 ra: 042-20 19 30 E-post info@akkonsult.com W ebb www akkonsult.com Q,-g n 556394-3249
ARBETSKOPIA EJ FÄRDIG RAPPORT EJ SLUTGILTIGT DOKUMENT ~menttyp l Arbetskopia Ordernummer 22986 Rapportdatum 201x-xx-xx Rev. datum Antal sidor Antal bilagor Uppdragsnamn Backaskolan, Grevie 1 Beställare Båstadhem AB FE133 105 69 STOCKHOLM U p p rättad av Kjell Wader, Michael Nilsson Granskad av Xxx xxxxx Referens Kent Zackrisson Undersökningsperiod 2014-02-04 till Undersökningen utförd av Kjell Wader Michael Nilsson Sammanfattning
Inne hå lisförteckning UPPDRAG...... 5 BAKGRUND.............................. 5 TILLGÄNGLIGA HANDLINGAR................................ 6 METODER........................ 6 BEDÖMNINGSGRUNDER......... 7 LUKTKARAKTÄRisERING............ 7 FUKT l MATERIAL.................... 7 SP:s RAPPORT 2005:11......... 7 RöTANGREPP..................... 7 FUKTINDIKERING.................... 7 OMFATINING..................... 9 BYGGNADSBESKRIVNING..... 9 LUKTBEDÖMNING............................ 10 BYGGNAD A...... 10 BYGGNAD B......... 10 BYGGNAD C......... 10 BYGGNAD D............ 10 BYGGNAD E........................ 10 BYGGNAD F...... 10 OKULÄRBESIKTNING MED FUKTINDIKERING, BYGGNAD A........... 11 UTVÄNDIGT, A...... 11 KRYPGRUND.............. 14 INVÄNDIGT, A................. 14 OKULÄRBESIKTNING MED FUKTINDIKERING, BYGGNAD B... 19 UTVÄNDIGT, B............ 19 VIND, B........ 20 INVÄNDIGT, B............ 20 OKULÄRBESIKTNING MED FUKTINDIKERING, BYGGNAD C..... 24 UTVÄNDIGT, c............... 24 VIND, c........................... 25
INVÄNDIGT, c......... 26 OI<ULÄRBESIKTNING MED FUKTINDIKERING, BYGGNAD D..... 30 UTVÄNDIGT, D....................... 30 VIND, D................ 30 TAK OVAN GARAGEDEL, D......... 31 INVÄNDIGT, D.................................... 31 OI<ULÄRBESII<TNING MED FUKTINDIKERING, BYGGNAD E......... 35 UTVÄNDIGT, E............... 35 INVÄNDIGT, E M ICKE...... 36 OI<ULÄRBESIKTNING MED FUKTINDIKERING, BYGGNAD F MED MATSAL..... 38 UTVÄNDIGT, F...... 38 KÄLLARE, F... 39 INVÄNDIGl', MATSAL OCH KÖK, F M ICKE......... 44 RESULTAT....................... 45 ÅTGÄRDSFÖRSLAG...... 45 BILAGOR........ 45 FUI<TIEORI.................................... 46 FUKT l LUFT........ 46 FUKT l MATERIAL................. 47 KRYPGRUNDER............................ 48 BETONGPLAnA PÅ MARK...................... 50 BETONGPLAnA PÅ MARK MED UPPREGLADE GOLV........................ 51 ÅTGÄRDSPRINCIPER........................... 52 BETONGPLAnA PÅ MARK MED FLYTANDE GOLV...... 53 AL KALISK FUKT....................... 55 MOTFYLLDA KÄLLARYnERVÄGGAR............................ 56 TEGELFASADER........... 59
Uppdrag Uppdraget består i att utföra en tillståndsbedömning av byggnaderna och punktvisa noggrannare kontro ller. Undersökningen utförs genom stickprovsmässiga provtagningar, mätningar och analyser, varfår en utökad undersökning kan leda till andra resultat, slutsatser och åtgärdsförslag. Bakgrund Följande information har erhållits från uppdragsgivaren: [il.j BÅSTADS ~KOMMUN Barn & skola Datum 2013-12-10 Kartläggning Systematiskt Arbetsmiljöarbete- SAM Lokaler Värme och kyla ~temiljö Lokalerna är är i stort behov av renovering utifrån flera perspektiv. Lokalerna ger inte de pedagogiska möjligheterna till varierade arbetsformer som skolans uppdrag idag kräver. Lokalerna är i behov av att målas om, repareras och förändras i stor utsträckning. Det är svårstädat och eleverna vill ibland inte ens gå in och dricka vattnet på toaletterna för att de är så ofräscha. Än mindre vill eleverna göra sina behov där av samma anledning vilket är ett betydande arbetsmiljöproblem. Mest allvarligt är att personalen återigen misstänker mögel eller liknande problematik i skolans lokaler. Pedagogerna har bytt arbetsrum och salar under sommaren och genom detta har problemen åter blivit tyd liga. Personal har fått huvudvärk, irriterade ögon och luftvägar med snuva och halsproblem. De som arbetar mest i mittplanet dät två är nyanställda och Inte upplevt dessa fysiska problem på andra platser tidigare är det extra tyd Ii g t och oaccetabelt. Med anledning av att det tex i personalrummet tidigare påträffats "svarta-angrepp" bakom en Whiteboard-tavla är oron stor att det finns allvarliga problem i väggar och konstruktion. Ventilationen i majoriteten av skolans lokalerna anses också bristfällig. Den upplevs inte tillräckligt syresättande när den är på och upplevelsen av att luften är dålig är ofta förekommande., stickningar i ögonen och torr hals som huvud symtom. Lokalerna anses allmänt kalla och personal och elever känner att det är kallt. På de översta planet har det tom varit så kallt att temperaturer på 14-15 grader har uppmätts trots denna milda vinter vilket är oacceptabelt. Det finns dessutom vissa direkta platser under ventilationsrör som det kommer en allt för kallluft ur.l anslutning till dessa behöver elever och personalvara när de arbetar. Trappan och området kring denna är ett stort riskområde föreleve rna. Den är sliten och ligger så öppet att elever med te x trampcyklar på rasterna åkt rakt ut och skadat sig. Nedanför bildas det oftast en vattenpöl som varmare dagar mest är ivägen och svår forcerad, men vintertid vid r isbildning en mycl<et stor halkrisk Här behövs en upprustning av trappan, någon forma av l avgränsning från de högre belägna gångarna så att elever som cyklar kan cykla raktut i, trappen, samt markutjämningarvid vattensamlingar nedanför trapporna. Enligt personal i hus D, matsal och kök var temperaturen förra vintern då det var kallt ute endast 12 inomhus. 5(60)
Tillgängliga handlingar Planritningar. Metoder Fuktkvot i trä har bestämts med hjälp av resistiv fuktkvotsmätare av fabrikat Protimeter och Bollman. Fuktindikering mot ytor har utförts med hjälp av fuktindikator GANN. 6(60)
Bedömningsgrunder Luktkaraktärisering Luktkaraktärisering innebär en högst individuell bedömning av luktupplevelsen i skadade konstruktioner och inomhusm iljöer. Som utgångspunkt använder skadeutredaren i hög grad sina tidigare erfarenheter vid skadeutredning i fuktskadade konstruktioner. Olika individer karaktäriserar luktupplevelser olika, varfår dessa rar tas får den subjektiva bedömning de är. Fukt i material Riskbedömningen avseende mikrobiell tillväxt sker enligt SP:s Rappmt 2005:11, se tabell l nedan. SP:s Rapport 2005:11 Tabell l. Kritisktfuldtillståndför mikrobiell tillväxt på byggmaterial - kunskapssammanfattning SP Energiteknik SP. rapport 2005: Il Materialgrupp Kritiskt fukttillstånd [% RF] Smutsade material Trä och träbaserade material Gipsskivor med papp Mineralullsisolering Cellplastisolering Betong *Motsvarar ca 16-18% fuktkvot, (%FK) 1 furuv1rke. 75-80 75-80* 80-85 90-95 90-95 90-95 Rötangrepp Fuktkrav: Fuktkvot > 25 %, Temperaturområde ±O- 35 oc Fuktindikering Vid fuktindikering med ytavkännande elektrostatisk mätutrustning, erhålls mätvärden som i första hand används komparativt, dvs jämförs med motsvarande torra konstruktioner. Både fukthalt och densitet påverkar mätvärdet, varför olika material har sin specifika skala. Exempelvis gäller följande värden såsom normala, dvs torra med Gann: Betong Puts Gips 50-70 30-50 10-20 7(60)
lvrik:.jj[(ll()r.r~. k<: <: li r :l v~;c ' r l>,r '' :!i'''- llij<ii i<l[. i i ~;!!l och ski ck ;1 (:; lilll 'c f'_t::;l! :. l i\ [,,,1.\:,:. 1 J()(;lfi ij iillf',( icl l (\V IJI(i['.l'i ()(' fl!j;;kti'lll'l.. [i;l(i\' f,,;:,;,i. i: Il:: l i ":.f()!'i:j:: (l iiil l y:;( ' l. IVi:II J '', i;hl:: l (il _i (! ll(k iijiciv(jii r, :, v :r d( n -, ~ 1 r r J r 1'1 8(60)
Omfattning Undersökningen omfattar nedan markerade byggnader. Figur l, planskiss med markerat undersökta byggnader A till F --, 1 1 Undersökt område L- J Byggnadsbeskrivning 2 och l -plans byggnader som sannolilet är uppförda på 1950-70 talet. Byggnad F är utförd med källare. Fasadmaterialet består av tegel, skivmaterial och träpanel. Ytterväggarna i hus C som sannolikt är det äldsta huset är murade, Vissa av gavelväggarna i de övriga husen är murade. Det förekommer trästommar. Taken ovan byggnad A och E är låglutande utan åtkomliga vindar. De övriga byggnaderna är utförda med tegelpannor på sadeltak med åtkomliga vindar. Uppvärmningen sker med vattenburna radiatorer. 9(60)
Inomhusventilationen är mekanisk till- och frånluft med många mindre aggregat. Luktbedömning Byggnad A Milu obiellt avvikande lukt känns i h ypgrunden. Byggnad B Milu-obielit avvikande lukt känns i krypgrunden. Byggnad C I klassrum C 116 känns en avvikande lukt som påminner om vindslukt Lukten är dock påtaglig i detta rum och känns ej i omgivande rum. Mihobiell avvikande lukt känns på vinden. Byggnad D Inga avvikande lukter kan kännas. Byggnad E Avvikande lukt känns vid entnsn. Detta bedöms komma från takkonstruktionen. Byggnad F Viss avvikande ofräsch lukt känns i matsalen. 10(60)
Okulärbesiktning med fuktindikering, byggnad A Utvändigt, A Foto 1, byggnad A, söderfasad Foto 2, byggnad A, narrifasad Besiktningen är gjord från markplan och från taken. Sockelhöjden är ca 20-50 cm och det finns asfaltbeläggning runt huset. Mindre sprickor finns i sockeln. Det finns ventiler i sockeln vilket tyder på att grundläggningen är med krypgrund. Ventilerna ligger delvis under mark vilket innebär risk att regnvatten rinner in. Foto 3, kryprumsventil Tegelfogarna har delvis fogats om men det finns kvar dåliga tegelfogar och söndrigt tegel som behöver åtgärdas. Det finns många entreer med betongtrappor där träpanelligger i kontakt med betong och kraftigt påverkas av uppsuget regnvatten. Panelen känns dock hård. Ramp är uppgjuten mot teglet varvid teglet blir fuktpåverkat Puts släpper vid utvändiga kallmurar. 11(60)
Foto 4, fuktpåverkad panel och dåliga tegelfogar Foto 5, dåliga tegelfogar Foto 6, kraftiga skador i tegel Foto 7, sprickor i tegel Foto 8, ramp upp på tegel Foto 9, puts lossnar från kallmur På den högre gymnastiksalen består fasaden av skivmaterial och plyfapanel mot väster. Det finns ett hål i panelen där virket är något rötskadat, det känns som mineralull innanför panelen. Mindre sprickor och hål finns i skivmaterialen. 12(60)
Dörr- och fånsterpartier är i behov av underhåll, virket har delvis sprickor. Den södra enplansdelen verkar vara utfört med träbjälklag och här finns luftning vid takfoten. Merparten av enplansdelen verkar vara utförd med betongbjäudag. Runda hål finn s vid takfoten. Foto 10, träkonstruktion och betongkonstruktion -... ~... -. ~,-. --- --,:---~--,- 6.-.;_,- -... Foto 11, runda hål i betong vid takfot - Tak ovan enplansdel Taket är belagt med Derbigum och verkar vara i acceptabelt skick. Mindre vattensamlingar finns på taket. Vid sargarna saknas skivmaterial ställvis vilket fårkortar livslängden på trästommen. Det finns skivmaterial på ytterväggarna till högdelen. Spricka finns i skiva. Vissa skivor är utbytta mot plåtar. Delvis är hängrännorna fulla med skräp och behöver rensas. Foto 12, vy över tak Foto 13, delvis saknas skivmaterial på insida sarg 13(60)
Tak ovan högdel Taket är belagt med Derbigum och verkar vara i acceptabelt skick. Under Derbigumtaket finns skivmaterial eller råspont. Krypgrund Luckan finns i fläktrummet mot söder. Höjden är ca 80 cm. Kontroll har endast utfåtts i närheten av luckan. Vid luckan kan man se att bjälklaget är av ca 230 mm vit lättbetong med ca 80 mm överbetong. Det finns plastfolie som ej är heltäckande på marken. Stora delar av marken är ej täckt med plastfolie. Missfärgningar som kan vara av mikrobiell natur finns på marken. Det finns mängder med byggskräp på mark och plastfolie. Trämaterial mot mark är rötskadat och fuktkvoten uppmäts till 27 -l 00% vilket är mycket högt. Yttermurarna av betonghålsten är ställvis mörka av fukt. Tecken finns att vatten har kommit in vid krypgrundsventilerna. Foto 14, vy över krypgrund Foto 15, trä på mark, missfärgningar på mark Invändigt, A Ytter- och innerväggar är mestadels murade. Inomhusventilationen sker med mekanisk till- och frånluft med värmeväxlare. Krypgrundsbjälklaget är av lättbetong med finsats av betong. Vid entreerna finns mindre uppreglade väggpartier med utvändig träpanel. Då panelen ligger nära mark är risken stor för mikrobiella skador i nederdel trästomme. Mindre sprickbildning förekommer på murade ytter- och innerväggar. Generellt är duschutrymmena i bra skick med keramiska material. Golvbrunnar är utbytta. Toaletter har keramiska material på golv och bedöms vara i bra skick. Det finns genomföringar med radiatarör ner i golvkonstruktionen på ett flertal ställen i våtutrymmen där risk föreligger att vatten letar sig in. 14(60)
Foto 16, duschutrymme Foto 17, radiatorrör ned i golv, risk Vissa dörrfoder vid duschar är fuktpåverkade. Vid bastu går trädetaljer ner mot golv och är fuktpåverkade. Låga fuktnivåer uppmäts. Foto 18, fuktpåverkat dörrfoder Foto 19, fuktpåverkat trä vid bastu Vid vissa toaletter finns ej medveten genomluftning vid innerdörrar, A l 03, A l 09, A 115, WV nordväst. Utanför duschar och wc finns mestadels PVC-mattor. Mestadels indikeras låga fuktnivåer på väggar och golv, undantag finns dock och dessa noteras bia i följande text. A101 entre, A102 omklädning I entre och omklädning indikeras förhöjda värde vid nederdel yttervägg, Gann 70 och på PV C-matta, Gann l 08. Fuktkvoter på 20-25 %uppmäts i golvlister på ytter- och innervägg vilket är över kritisk fuktnivå för mikrobiell tillväxt. 15(60)
A103 Wc Golvlist mot intilliggande entre ser fuktpåverkad ut och fuktkvoten uppmäts till 18 %, vilket är över kritiskt gränsvärde för mikrobiell tillväxt. Foto 20, fuktpåverkad golvlist Foto 21, fuktpåverkat tegel vid trappa A105 duschutrymme Golvbrunnen utanfår duscharna ligger nedsänkt vilket innebär en ökad risk för fuktskador. En golvbrunn har fårhöjningsring vilket innebär en ökad risk får fuktskador. Foto 22, nedsänkt golvbrunn, risk A112 Förråd Tecken på äldre fuktpåverkan finns på ytterväggar upp mot tak. Ställvis indikeras fårhöjda fuktnivåer på ytterväggarna, Gann 95. 16(60)
Foto 23, tecken på uppfuktning av vägg, Gann 40 All l entre Färg flagnar från innervägg som ansluter mot entre. Förhöjd fuktnivå indikeras vid nederdel murad vägg, Gann 85. Foto 24, hög fuktnivå i innervägg mot yttervägg A116 Fläktrum Kraftiga tecken på äldre inläckage syns på gipsskivor i taket, låga fuktnivåer indikeras. Vid ytterdörren indikeras höga fuktnivåer på golvet vilket sannolikt beror på betongtrapporna. Låga fuktnivåer indikeras på ytterväggarna. 17(60)
Foto 25, tecken på äldre inläc/wge i tok Foto 26, tecken på äldre inläckage i tak A118 omklädning Här finns ett äldre stengolv med viss spricbildning. Höga fuktnivåer indikeras på nederdel yttervägg vid nordvästhörn. Utanfår finns betongramp upp på teglet och söndrigt tegel i ytterväggshörn. Fuktkvot i golvlister uppmättes till 17 %, vilket tangerar kritisk fuktnivå för mikrobiell tillväxt. Wc nordväst Don saknas i frånluft. A123 gymnastikhall Väggarna är täckta med ribbstolar. Det finns pelare i ytterväggarna som bär upp takets limträbalkar. Sannolikt finns det en träkonstruktion mellan pelarna. Mot redskapsfårråd mot enplansdel finns äldre tecken på inläckage i tak, låga fuktnivåer indikeras på de fuktpåverkade gipsskivorna. Foto 2 7, vy gymnastikhall Foto 28, äldre tecken på uppfuktning i tak 18(60)
Okulärbesiktning med fuktindikering, byggnad B Utvändigt, B Foto 29, byggnad B, norrfasad, skivmaterial Foto 30, byggnad B, söderfasad Delar av fasaden är souterräng och mot norr finns skivmaterial på sockeln, konstruktionen är okänd. Det finns rabatter, plattor och asfalt invid huset. Skador finns i sockeln. Foto 31, skador i sockel mot söder Dåliga tegelfogar och förekommer och rostig armering har tryckt ut fogar. 19(60)
Foto 33, dålig fog Foto 34, rostig armering som tryckt ut fog Fönster-, och dörrpmiier mot söder är utbytta. Äldre fönsterpartier mot norr verkar vara i belt skick. Vind, B Invändigt, B Källare MN TILLÄGG Konstruktionsingrepp Provpunkt 10, Uppehållsrum Provhål gjordes vid nederdel yttervägg mot söder. 20(60)
En 70 mm träregelstomme utan isolering har monterats ovanpå ett klinkergolv. Fuktkvoten vid utsida syll uppmättes till 11 %vilket är torrt. Spikar i väggen har dock rostat. Golvet i rummet är belagt med epoxi. I~(JOS dwntrr.; l [ JU y ryliyii~ i ijt 0\IC:i"dfif- r(ji, U.:g3 rukii.l fv~c>x indlkr:n:.j~ pil c:p m:f;~:ofi,d. CniTir SO. r,/j(j( \ '. 1 C fi nn f; mb J F.frgnin gfli' på f.!_nf',tlf 1 :1CIT. irlitc: \iiff rfe:n U[Jf!i1'1ff1D, ll<klkvoj: TO%; ~tf\,j}l i~ -~ "i'~ 1:itM ~y f{ (l5:l1 I~Öi J(Jo ll ui f ( irdcs 1fftin lt{e k fl.~ ~vn e, _icwu iuki k ii.n n ~.; i ui.ryn,lfrgf; 1\linrkcn hesiår av sr<r 1CL Jo rll Clch Slc'l":f {lfc![. J.~frf.tf'it11t~!ttc @)tt]' T~ '! fil"; Ut i itil:j'll; ir LU~ c n p)!j, ;:; jl(~li r j:?å tnfiilgih, 21(60)
\.rrn:r ;v-;?-~'::fiid18 k ii1'"it:i?rf~ p?, fnddr:tn, 8:Jit1Jda;i!~1i iijvu' _: n,~,i IJ:Tit~l' ;t( R\' hr:rong! 22(60)
23{60)
Okulärbesiktning med fuktindikering, byggnad C Utvändigt, C Foto 38, byggnad C, norrfasad Foto 39, byggnad C, söderfasad Besiktningen har utförts från mark, således har ej fönster på plan 2 eller utvändigt tak kontrollerats. På norrsidan finns rabatter mot huset och sockelhöjden är några dm. Mot väster och söder ansluter byggnad E:s låglutande tak med Derbigum. Det finns putsskador i fasaden vid mellanbjälklaget och rostig armering spränger sönder ytskiktet. Det finns även krackeleringar i fårg/puts. Gavel mot väster är utvändigt beklätt med skivmaterial. Färg lossnar från plåtdetaljer. Mot öster ansluter en skorsten där fogarna är delvis i dåligt skick. Foto 40, rostig armering spränger sönder ytan Foto 41, dåliga fogar i skorsten i hus B 24(60)
Fönster mot norr är äldre och mindre mjuka pattier förekommer. Mot söder är fönster-, och dörrpartier utbytta. En del tveksamma plå~detaljer förekommer, se foto nedan. Foto 42, risk för vatteninträngning Foto 43, risk för vatteninträngning vid fast fönster Vind, C Luckan är beläget i trapphuset. Mikrobiell lukt känns på vinden. Vinden är tilläggsisolerad med vitull Då landgångar saknas har endast kontroll utfåtts invid luckan. Bjälklaget vid trappan är av betong, övrigt bjälklag har sannolikt trästomme. Under vitullen finns äldre isolering med papper, ingen plastfolie kan kännas nedåt. Cuprinolbehandlat virke syns i anslutning till luckan. Fuktgenomslag syns på takbrädorna och fuktkvoten uppmäts här till 16-20 %, vilket innebär att det är ett pågående inläckage. Takbrädorna är sannolikt ställvis rötskadade. På pattier med inga inläckage uppmättes fuktkvoten i takbrädorna till 13 %. Luftning av vinden finns genom öppningar vid takfot och gavelventil mot öster. Foto 44, vind mot öster Foto 45, missfärgade takbrädor mot söder 25(60)
Invändigt, C Plan 1 Klassrum C 116 Man har man klagat på en avvikande lukt i rummet och en klatt avvikande lukt känns. Det luktar vind, torrt och v iss kemisk lukt. Golv Det finns en äldre PVC-matta på golvet och skivskarvar syns genom mattan. Mot Grupprum C 116A kan man lyfta på golvet och konstruktionen är inifrån följande: PVC-matta Ca l O mm spånskiva Airalen Cement Ingen avvikande lukt kan kännas då man "pumpar" under golvet. Låga fuktnivåer indikeras PV Gann 40, och på ett ställe uppmäts fuktkvoten i spånskivan till 8 %, PROV HAR TAGITS I GOL V. MEDAVVIKANDE LUKT VILKET SANNOLIKT ÄR DET MAN KÄNNER I INOMHUSLUFTEN. Vid västra trappan mot hus D finns PVC-matta lokalt och Gann ca 90 indikerades. Väggar Både ytter- och innerväggar är murade och låga fuktnivåer indikeras, Gann ca 50. Tak Mot söder finns det läckagetecken på ljudabsorbenterna, Konstruktionen är följande inifrån: Ljudabsorbenter, (väv+ mineralull) Ca 40 mm luftspalt Glest monterade brädor Ca 30 mm mineralull med svatt papper nedåt. Betong Foto 46, missfärgad ljudabsorbent mot söder Foto 47, missfärgad ljudabsorbent mot söder 26{60)
Övrigt I anslutning till rummet finns fläktrum. Golvet är parkett och fläktaggregatet har läkt ut vatten så att golvet är fuktpåverkat Fuktkvot i parkett uppmättes till 17 % vilket är kritisk gräns angående mikrobiell tillväxt. Foto 48, läckagetecken Grupprum C 116A Detta mindre rum ligger i anslutning till klassrum C 116. Ingen avvikande lukt känns i detta rum. Det är boomljud i golvet när man stampar på det, vilket är generellt på hela planet, detta kan tyda på att konstruktionen är en skiktkonstruktion med mineralull och konstruktionsbetong under en överbetong. Här verkar PV C-mattan vara limmad direkt mot betongen och låga fuktnivåer indikeras, Gann 50. Låga fuktnivåer indikeras på väggarna. Det finns ingen mineralull ovan ljudabsorbenterna i tak. Kapprum C106 Det finns stenplattor på golvet och väggarna är murade. Inne1iaket är med glesa brädor och mineralull som i klassrum C 116. Städ C108A Liknande stenplattor som i kapprum C l 06 finns på golvet. Avloppslukt känns i utrymmet vilket kan forklaras att avloppet från tvättmaskinen är kopplat in under vaskens vattenlås. wc C112 Det finns PV C-matta på golvet och fuktnivån indikeras till Gann 70-90. 27(60)
Lärarrum ClOl I detta rum har man klagat på "dålig luft". Tilluften styrs genom kontrollenhet och är vid undersökningstillfålle avstängd. Låga fuktnivåer indikeras på klinkergolv och ytterväggar, Gann 40-50. På gaveln har personal tidigare uppmärksammat missfårgningar bakom en Whiteboard. Höga fuktnivåer, Gann l 00-130 indikeras lokalt på väggen och detta patti är mot skorstenen. Tydlig mikrobiell lukt känns från vävtapeten. HÖG FUKTNIVÅ INDIKERATSMED VAISALA Arbetsrum C108 Även i detta rum har man klagat på "dålig luft". Tilluften styrs genom kontrollenhet och är avstängd. Rummet är ganska litet och tidvis vistas fyra personer där således är det viktigt att tilluften är igång med med ett minsta tilluftsflöde på ca lo 1/s per arbetsplats. Låga fuktnivåer indikeras på klinkergolv och ytterväggar, Gann 40-50. Lokalt indikeras Gann 80 på ytterväggen vilket är forhöjt 28(60)
29(60)
Okulärbesiktning med fuktindikering, byggnad D Utvändigt, D Foto 50, byggnad D, söderfasad med garagedel Foto 51, byggnad D, västfasad Sockelhöjden är ca 25 cm och det finns buskar invid huset. Enstaka dåliga tegelfogar förekommer. Fönster-, och dörrpartier är nyare. Trä är något sprucket på gavelpanel och takfotslådor. Färg flagnar från plåtdetaljer. Vid garagedelen ligger träpanel mot mark. Rötskador finns i träpanel och dörrparti. Foto 52, garagedel, träpanel nära mark Foto 53, rötskador i nederdel dörrparti Vind, D Luckan finns på västgaveln. Gavelpanelen är tryckimpregnerad. 30(60)
Utvändigt plåtkrön på ovankant tegel rostar och är i behov av utbyte. Ingen direkt avvikande lukt kan kännas på vinden. Bjälklaget är tilläggsisolerat med vitull Under vitullen känns äldre isolering med papper och plastfolie. Mindre mi ssfärgningar finn s på takbrädorna, fuktkvoten uppmäts till 13 %. Det finns ventileringshål borrade i takbrädorna. Fläktaggregat finns på vinden utan underliggande vattenskydd. Risk finns för uppfuktning av bjälklaget. Inga förhöjda fuktnivåer noteras. Foto 54, rostigt plåtkrön Foto 55, ventilationshål i takbrädor Foto 56, tecen på vatten vid nederdel fläktaggregat Tak ovan garagedel, D Invändigt, D Ventilation Det finns äldre och nyare ventilations aggregat. Vissa tilluftsdon är igensatta. 31(60)
Golv Det finns PV C-mattor i tre rum och laminatgolv i ett rum. Det är boomljud i golvet när man stampar på det, detta kan tyda på att konstruktionen är en skiktkonstruktion med mineralull och konstruktionsbetong under en överbetong. Med Gann indikeras ca 50-65 på mattorna vilket ar acceptabelt. l klassrum D l O l finns tecken på läckage vid nederdel skåps inredning. Under vask indikeras lokalt förhöjda fuktnivåer, Gann 90... ven på motsatt sida väggen i korridor Ell2 indikeras förhöjda fuktnivåer, Gann 80-100. Foto 57, uppfuktad inredning Ytterväggar Gavelväggarna är murade. Vid sydvästhörnet indikeras höga fuktnivåer på nederdel murad gavelvägg, Gann 100-130. Fuktkvoten i golvlisten uppmättes till 15-18% där det högre värdet ligger över kritisk nivå för mikrobiell tillväxt. Väggarna mot långsidan är regelväggar. Konstruktionsingrepp Provpunkt 7, Biliotek Provhål gjordes under fönster i yttervägg mot söder. Konstruktionen är enligt följande inifrån och ut: 13 mm gipsskiva Plastfolie 16 mm råspant 120 mm träregelstomme Eternitskiva, (risk för asbest) Mindre missfårgningar syns på råspont, fuktkvot uppmättes till 9 % vilket är torrt. Fuktkvot i trästomme under fönster uppmättes till 14% vilket är acceptabelt. 32{60)
Missfärgningar syns på trästomme under fonster vilket tyder på periodvis eller tidigare uppfuktning. Foto 58, mikrobiella skador under fönster Provpunkt 8, Biliotek Provhål gjordes vid nederdel yttervägg mot söder. Ytterväggen är uppbyggd enligt provpunkt 7. Syllens undersida ligger ca 15 cm under överyta golv. Fuktkvot i nederdel råspant och nederdel stående regel uppmäts till 20 %vilket är över kritiskt gränsvärde får mikrobiella skador. Syllens fuktkvot uppmättes till 20-25 %vilket är långt över kritiskt gränsvärde. Syllens ovansida och nederdel regel är kraftigt missfärgade. Foto 59, syll och utsida regel Fortsatta rekommenderade konstruktionsingrepp Fler provhål bör tas i ytterväggen for att fastställa fuktnivå och mikrobiell status. Provhål bör tas i golvet for fastställande av konstruktion samt får RF -mätning i uttagna betongprover. Innerväggar Innerväggen mot korridoren är av tegel och generellt indikeras låga fuktnivåer utom vid nederdel vägg vid få1modat äldre läckage från vask i klassrum D 1 O 1, fuktkvoten i 33(60)
golvlisten uppmättes här till 20% vilket ligger långt över kritisk nivå angående mikrobiell tillväxt. Väggarna mellan klassrummen är regelväggar. Konstruktionsingrepp Provpunkt 9, Biliotek Ett borrhål gjordes får kontroll av inerväggssyllens läge. Syllen ligger nedsänkt. Det sannolika är att här finns ett flytande golv. Fortsatta rekommenderade konstruktionsingrepp Provpunkter bör tas upp för kontroll av fuktnivå och mikrobiell status. Tak Inga missfärgningar kan iakttas på ljudabsorbenter, vissa är dock utbytta. 34{60)
Okulärbesiktning med fuktindikering, byggnad E Utvändigt, E Foto 60, byggnod E, norrfasad Det finns plattor invid huset och sockelhöjden är låg, 0-9 cm. Det finns ett takutsprång på ca lm som ger skydd för regn. Virke i takfotslåda är lite sprucket. Fönsterpmtier är i acceptabelt skick. Det finns skivmaterial under fcinster. Tak, E Taket är platt och belagt med Derbigum och går ej att kontrollera i sin helhet pga snö. Taket är fårsett med invändiga takbrunnar som alltid innebär en läckagerisk. Det finns mycket vatten på taket vilket även detta ger en ökad risk fcir inläckage. Mot taket ansluter byggnad D och F:s sadeltak med tegelpannor. Takpappen under pannorna verkar OK. Det finns dock ingen bärläkt längst ner utan pannorna ligger direkt på pappen vilket riskerar att det med tiden stansas hål i pappen. Färg flagnar från plåtar. 35(60)
Foto 61, vatten på Derbigum Foto 62, färg flagnar från plåtar Invändigt, E MICKE Vid inträde i entren känns en avvikande unken lukt som bedöms komma från takkonstruktionen. Fönster bedöms vara i dugligt skick men det förkommer visa tecken på fuktpåverkan och målningsunderhåll behövs. Det förekommer fuktfläckar på nedpendlade akustiktak i korridor 112, vaktmästarens rum 113 och i kopiering I 13c. Se foton nedan. Foto 63, fuktfläckat i tak, korridor 112 Foto 64, fuktfläckat i tak, korridor 112 Lyfter man akustikplattorna kan man se att takkonstruktionen ovan är utförd med en Trpplåt och en ovanliggande värmeisolering av cellplast. Cellplasten är limmad mot Trp-plåt med asfaltstrykning. Ovan akustiktak känns både en unken lukt och en lukt av asfalt. Luftmässiga otätheter förekommer, vilket möjliggör luft och lukttransport ned till lokalerna. Golv 36{60)
Golv är mestadels utförda med klinkers. Enstaka rum med Pvc-mattor förekommer. Generellt indikeras normala fuktnivåer fårutom i korridor Ell2 där det indikeras förhöjda fuktnivåer, Gann 80-100 vid vägg mot rum DI Ol-D l 02. Wc med klinkers har urinlulct, vilket sannolikt beror på att urin få rorenat fogar i klinkerplattor och underliggande fåstmassa. KONSTRUKTIONSINGREPP UNDER FÖNSTER, VERKAR OK 37(60)
Okulärbesiktning med fuktindikering, byggnad F med matsal Utvändigt, F Foto 65, byggnad F, östfasad Foto 66, byggnad F, västfasad Det finns rabatter och asfalt invid huset och sockelhöjden varierar från ca 20-95 cm. Mot öster syns en plastlist i marknivå, sannolikt har källarväggen försetts med luftspaltsbildande matta. Skador och sprickor finns i sockeln speciellt vid dörr, ramp och generellt mot väster. Stuprör mot hus D saknar rördel nertill och detta riskerar att fukta upp ägg och grund. Generellt förekommer dåliga tegelfogar. Mot väster finns stora sprickor i teglet som kan föra in regnvatten mot träregelstomme. Det finns ej direkt några takutsprång så fasaderna blir regnbelastade. Mot söder är tegelfasaden mörk av fukt. Det finns punktvis kraftiga rötskador i fönsterpartierna som är äldre och stor risk föreligger för mikrobiella skador i underliggande material. Punktvis har fönsterkarmar tidigare lagats. Bruksfog mellan fönster och tegel har sprickor och salenas delvis. Virke i takfotslådor och i gavlar är sprucket. Foto 67, dåliga fogar och skador i sockel, lastbrygga Foto 68, spricka i västfasad 38(60)
Foto 69, röta i fönster Foto 70, stuprör ej kopplat Vind, F Lucka finns på gavel mot norr. Lucka och lockpanel på gavel är av tryckimpregnerat virke. Tecken finns att regnvatten tränger genom panelen. Vinden är tilläggsisolerad med lösull Det finns inga landgångar utlagda så vinden har endast besiktigats i anslutning till luckan. Under äldre isolering känns plastfolie. Ingen awikande lukt kan kännas. Det finns luftning vid takfoten. Äldre tecken på mindre fuktgenomslag finns på takbrädorna, fuktkvoten uppmättes till 13-14% vilket är normalt m.h.t. årstiden. Foto 71, vy över vind Foto 72, tryckimpregnerad lockpanel mot norr Källare, F Ventilation 39(60)
Det finns äldre och nyare ventilations aggregat. I uppehållsrummet har man monterat plastpåsar över tilluftsdonen sannolikt pga att man har upplevt tilluften som kall och dragig. Golv Det finn s linoleummattor på de flesta golven. Ä ven målade och omålade betonggolv förekommer. I det stora uppehållsrummet är det ett boomljud i golvet när man stampar på det, detta kan tyda på att konstruktionen är en skiktkonstruktion med mineralull och konstruktionsbetong under en överbetong. Med G ann indikeras ca 7 4-90 på mattorna med lokala partier på ca 120 vilket indikerar på en hög fuktnivå. Konstruktionsingrepp Linoleummattan skars upp på tre ställen får bedömning av avvikande lukt och fukt indikering. Provpunkt 4 Mattan skars upp vid norra ytterväggen i uppehållsrummet där hög fuktnivå indikerats på mattan, Gann 125. Mattan sitter väl fast vid underlaget. Kraftig mikrobiell lukt kä1ms från undersida linoleummatta. Fuktkvot i matta indikeras till 25 %och mot betongen indikeras hög fuktnivå Gann 135. Provpunkt 5 Mattan skars upp vid sydöstra ytterväggshörnet i fårråd vid trappa där hög fuktnivå indikerats på mattan, Gann 118. Mattan sitter väl fast vid underlaget. Kraftig mikrobiell lukt känns från undersida linoleummatta. Fuktkvot i matta indikeras till 25% och mot betongen indikeras hög fuktnivå Gann 137. Provpunkt 6 Mattan skars upp i städ där hög fuktnivå indikerats på mattan, Gann 87. J golvlister mot murade innerväggar uppmäts fuktkvot 19% vilket är över kritiskt fukttillstånd får mikrobiell tillväxt. I nederdel stolpar for hyllor invid murade väggar uppmäts fuktkvoten 17 %, vilket tangerar kritiskt fukttillstånd. Konstruktionen är uppifrån ned enligt följande: Linoleummatta Svartlim, (risk får asbest) Masonite Betong Hög fuktnivå indikeras i betongen. Fuktkvot i masaniten indikeras till 20% vilket är högt. Kraftigt mikrobiell avvikande lukt känns från Masonite och linoleummatta. Mattan sitter väl fast vid underlaget. I linoleummatta indikeras fuktkvoten till 25 %vilket är högt och mot betongen indikeras hög fuktniv,å Gann 137. 40(60)
Mikrobiell analys Inga prover skickades iväg for analys från provpunkt 5, 6 och 7 då de mikrobiella skadorna i ytskikt på golv är uppenbara. Fortsatta rekommenderade konstruktionsingrepp Provhål bör tas i betongen for fastställande av konstruktion samt for RF-mätning i uttagna betongprover. Sedan kan ett åtgärdsforslag utformas. Svartlim kontrolleras avseende asbest fore utrivning. Ytterväggar Dessa är sannolikt av betong och putsade samt målade med plastfärg. Färg bubblar sig och det finns en del puts/färgsläpp och sprickor förekommer. Mestadels indikeras normala fuktnivåer på ytterväggarna men det finns lokala partier som med Gann indikeras till ca l 00-11 O, vilket indikerar på en förhöjd fuktnivå. Det finns golvlister och kvartsstav mot ytterväggarna. l uppehållsrummet är golvlisterna monterade på distanser av trä. Fuktkvot i golvlister och distanser uppmäts generellt till 13-17 %, där det högre värdet tangerar kritiskt fukttillstånd for mikrobiell tillväxt. I omklädning uppmäts dock fuktkvoterna i golvlister till 24% vilket är långt över kritiskt fukttillstån d. Foto 73, färg och putssläpp, öster Foto 74, spricka i ytter och innervägg, öster I vvs-central forekommer omfattande puts- och färgsläpp på ytterväggar. Vi fuktindikering erhålls ställvis kraftigt förhöjda värden, Gann 80-140. 41{60)
Foto 75, puts- och färgsläpp vvs-central 006 Foto 76, puts- och färgsläpp trappa upp mot kök Samma tecken och höga fuktnivåer förekommer i trappa upp till kök. Utanför ligger lastbrygga, vilken uppvisar otätheter och skador i nederdel tegelfasad mot lastbrygga. Innerväggar Dessa är mestadels i betong. I nona delen förekommer dock "nyare" regelväggar. Det finns golvlister och kvatisstav mot betongväggarna. I uppehållsrummet är golvlisterna monterade på distanser av trä. Fuktkvot i golvlister och distanser uppmäts generellt till l 0-17 %, där det högre värdet tangerar kritiskt fukttillstånd för mikrobiell tillväxt. I omklädning uppmäts dock fuktkvoterna i golvlister till 20% vilket är långt över kritiskt fukttillstånd. Tak I korridoren mot norr finns fuktfläckar på ljudabsorbenter, låga fuktnivåer indikeras. Det gick ej att montera ned ljudabsorbenterna. Detta bör kontrolleras vidare. / Foto 77, läckagetecken i tak, norra korridoren Duschutrymme 42(60)
Utrymmet har äldre PVC-mattor på väggar och golv och bör ej vattenbegjutas. Foto 78, äldre ytskikt i dusch Övrigt Det finns äldre rörisolering som sannolikt innehåller asbest, (detta bör kontrolleras fåre eventuell demontering). Foto 79, ev asbest i rörisolering 43{60)
Invändigt, matsal och kök, F MICKE Vid inträde i matsal känns en svag lite ofräsch lukt. Fuktfläckar och tecken på inläckage är synliga i tak av gipsskivor i köksdelarna, se Foto nedan. Foto 80, fuktpåverkan i tak i kök Foto 81, fuktpåverkan i tak i kök Tecken på fuktpåverkan syns även på fånster i kök och matsal. Fönster bedöms vara i behov av åtgärder. Under fånster mot öst i matsal finns en pågående fuktskada som sannolikt beror på inläckage vid fönster. Fuktindikering i gipsskiva utfördes med kraftigt förhöjda fuktnivåer, vilket innebär att risken för fukt- och mikrobiella skador i ytterväggen är mycket stor. Foto 82, fuktpåverkat fönster i matsal Yttervägg mot syd är utförd med murad och putsad tegel. Här indikeras förhöjda till kraftigt fårhöjda fuktnivåer på väggens nedre delar, Gann 80-130. Träsocklar är monterade mot väggen och här uppmäts fuktkvoter över kritisk gräns avseende mikrobiell tillväxt. Ytskikt på golv är Pvc-matta i alla utrymme utom wc och föttum vid ytterdörrar. På golv indikeras generellt normala fuktnivåer. 44(60)
KONSTRUKTIONSINGREPP UNDER FÖNSTER OCH VID NEDERDEL VÄGGAR VISAR PÅ MIKROBIELLA SKADOR. Resultat Åtgärdsförslag Helsingborg 201x-xx-xx AK-konsult lndoor Air AB Granskad av Kjell Wader Förnamn Efternamn 070-6627087 kjell.wader@akkonsult.com Bilagor Titel Antal sidor 45(60)
Fuktteori Fukt i luft Begrepp Relativa fuktigheten (% RF) i luft talar om hur mycket vattenånga luften innehåller i fårhållande till vad den maximalt kan innehålla vid den aktuella temperaturen. Mättnadsånghalten ökar med ökande temperatur. Detta innebär att luftens relativa fuktighet minskar om temperaturen höjs och ökar om temperaturen minskar. Fukttillskott RF inomhus styrs av vatteninnehållet utomhus och fuktproduktionen inomhus. Då vatteninnehållet utomhus i stort fåljer temperaturen utomhus innebär det att relativa fuktigheten inomhus är låg under vintern, då utomhusluften är kall och innehåller lite vattenånga, och hög under sommaren då utomhusluften innehåller mer vattenånga. Skillnaden i vatteninnehåll utomhus och inomhus benämns fukttillskottet Fukttillskottet ökar med ökande fuktproduktion inomhus och med minskande ventilation. Risken får skador i vägg och takkonstruktioner ökar med ökande fukttillskott, beroende på konstruktionens utfarande. Kondens Om temperaturen sänks tillräckligt mycket nås en temperatur där dimma uppstår i luften, som då håller 100% RF. Denna temperatur kallas daggpunkten, d.v.s. all vattenånga kan ej bäras av luften. Kyls luften till en temperatur under daggpunkten kommer kondens, vattendroppar, att bildas. I byggnader är ofta det praktiska problemet att luften kommer i kontakt med en yta vilken har en temperatur lägre än luftens daggpunkt varvid kondens uppstår. Transportmekanismer för fukt i luft För att skador skall uppstå måste inomhusluften innehålla mer vattenånga än utomhusluften. Det finns två transportmekanismer som kan medfåra sådana skador: Ångdiffusion, d.v.s. fuktvandring p.g.a. ånghaltskillnad över en konstruktion. Diffusionsskador är ovanliga i ytterväggar och tak uppkommer normalt endast om man monterat ett diffusionstätt material i den yttre, kalla delen av konstruktionen. Diffusionsskador är vanligare i betongplatta på mark, värmeisolerade källarväggar av trä samt i badrum mot ytterväggar. Ängtransport Diffusion transporterar dessutom långsamt relativt små mängder fukt. Diffusionsskador fårhindras med en ångtät plastfolie på den varma sidan av konstruktionen. 46(60)
Konvektion, d.v.s. läckage av inomhusluft ut till en kallare del av konstruktionen. Om konvektion föreligger innebär det att fuktig luft relativt snabbt når kalla ytor ute i konstruktionen, vintertid bildas kondens. Detta förhindras genom att göra konstruktionen helt lufttät, t.ex. med plastfolie, eftersom även mindre luftläckage kan medfåra skador. Konvektionsskador är den vanliga orsaken till fuktproblem på vindar eftersom den termiska stigkraften medför ett svagt övertryck uppe vid innertaket som medfår att fulctig inomhusluft läcker upp på vinden. Skadorna visar sig som mögelpåväxt på undersidan av takets råspont och är ofta lätta att skilja från läckageskador. Fukt i material Fuktinnehållet i ett material anges ofta som fulctkvot eller relativ fuktighet. Fuktkvoten i ett material talar om hur mycket fårångningsbart vatten det finns i materialet i förhållande till torrvilcten. För alla material finns ett samband mellan fulakvoten och relativa fuktigheten i materialet vilket kan utläsas ur sorptionskurvan för respektive material. Detta innebär att t.ex. en träbit som befinner sig i jämnvikt med luft med relativ fuktighet på 75% får en fuktkvot på ca 17 %. Träbitens relativa fuletighet är då 75 %. Kritiskt fukttillstånd avseende risk för mikrobiell påväxt på trä är > 17 % FK respektive >75 % RF. Kritiskt fukttillstånd för icke tryckimpregnerat trä med avseende på rötangrepp är >25 % FK respelctive >95 % RF. Kritislct fukttillstånd avseende risk får mikrobiell påväxt i mineralull uppges ej i litteraturen, men är sannolikt högre än för trä d.v.s. >85 % RF. 47(60)
Krypgrunder lationsluft Avdunstning från mark Figur2, exempel på en uteluftsventilerad krypgrund Fuktkällor I en uteluftsventilerad kryprund utgörs fuktkällorna av ev. inträngande ytvatten, avdunstande markfukt, eventuellt läckage från ledningar samt den utomhusluft som skall ventilera grunden. Avdunstning från mark minimeras normalt genom ett kapillärbrytande material, dränering samt att man täcker markytan i grunden med en plastfolie. Avdunstning från grundmuren respektive inträngande ytvatten minimeras genom att förhindra fuktgenomslag på grundmurens utsida och utvändig avledning av ytvatten från byggnaden. Sammantaget utgör fuktkällorna, utöver utomhusluftens bidrag, krypgrundens fukttillskott, vilket normalt skall uppgå till max l g/m 3. Om inträngande vatten respektive avdunstningen från marken ej förhindras, riskerar fuktsituationen i krypgrunden bli sådan, att organiska material, dels på markytan men även i bjälklaget, kommer att angripas av svamp, mögel och eller bakterier. Med tiden uppstår en mikrobielllukt som efter hand intensifieras. Risken att den producerade lukten så småningom når inneluften och påverkar dess kvalitet negativt, är stor. Sommarfallet Under den kritiska sommarperioden är dock ofta den primära fuktkällan varm och fuktig utomhusluft (hög ånghalt). Eftersom laypgrunden är fårhållandevis kall efter vintern, kyls utomhusluften ner i grunden varvid den relativa fuktigheten stiger till över 90% RF. Strålningskyla från den kallare marken (efter vintern) medför att även trossbotten blir något kallare än luften i krypgrunden, varfår risk för kondens mot trossbotten föreligger. 48(60)
Värmetillförsel t. ex genom bjälklaget kan i viss mån förbättra situationen varfår bjälklaget inte bör vara alltfår välisolerat Utifrån vår erfarenhet är klimatet även i en "normal, bra och välventilerad" krypgrund utan fukttillskott, fuktigare än den kritiska gränsen för milu-obiell aktivitet, under ca 6 månader per år. Vid 0,5 respektive l gram fukttillskott utökas perioden med kritiska RF till 8 respektive l O månader per år. Känsliga punkter Eftersom trossbotten oftast utgörs av ett fuktkänsligt träbaserat material som utsätts får periodisk uppfuktning och uttorkning under en årscykel är ofta trossbotten den fukttekniskt mest känsliga delen av lu-ypgrunden. Ä ven exponerat virke såsom syllar och golvbjälkar är utsatta material. Beroende på den aktuella konstruktionens utfårande och därmed den fuktbelastning som krypgrunden utsätts får, så kan det efter ett antal årscykler utvecklas mikrobiell påväxt på undersidan av trossbotten samt eventuellt på längre sikt även i golvbjälklagets regelverk och mineralull. Mikrobiell påväxt i krypgrunden samt i golvbjälklaget, kan efter en varierande tidsperiod medfåra mikrobiell lukt. Den ofta starka lukten diffunderar respektive tränger upp genom golvbjälklaget via luftläckage, varefter lukten med tiden kan uppmärksammas inomhus. 49(60)
Betongplatta på mark Betongplatta på mark som saknar underliggande termisk isolering, är en känd riskkonstruktion avseende risk för fuktskador. Anledningen är att betongplattan oavsett kapillärbrytande skikt och fungerande dränering saknar en tillräcklig temperaturgradient respektive en ångspärr under betongplattan som förhindrar diffusiv uppfuktning av betongplattan från marken. YHerv~gg Ylvalien \. Betongpta11a ~ ~LS:.:~~~.~.; ~"~ """':~~:"i;jj i:i.:.. //ll=///l=////=lll/ 'l/=1111-=1111-=1111= ////=///, l///=/ III= Schak1bo11en l l Grundvallen Figur 3, Fuktbelastningar mot en platta på mark Vallen i ~ngfas Den relativa fuktigheten i mark är, oberoende av om fritt vatten finns mot underkant av betongplattan, alltid nära 100% RF vilket innebär fukttransport genom ångdiffusion upp i betongplattan. Om ett tätskikt monterats ovanpå betongplattan tex i form av en plastfilm, cellplastisolering eller matta förhindras uttorkningen uppåt varför hög RF även uppkommer i den övre delen av betongplattan. Betongplattans överdel kommer dock normalt inte att uppfuktas till RF nära l 00% enbart p.g.a. ångdiffusion från marken. Om byggnaden saknar ett kapillärbrytande skikt under betongplattan respektive om dräneringen inte fungerar kan betongplattan dessutom utsättas får kapillärsugning underifrån. Den relativa fuktigheten i betongplattan kommer då ofta att vara mycket hög, dvs nära l 00 % RF även i betongplattans överkant. Organiskt material i form av syllar, golvreglar, träspån, mineralull, Linoleummattor eller fårareningar i kontalct med betongplattans överdel fuktas ofta upp till kritiska fulanivåer avseende risk får mikrobiell påväxt (>75% RF respektive > 17 % FK). 50(60)
Betongplatta på mark med uppreglade golv Golvmatta Mineralull - - Golvspänskiva Träregel - Betongplatta Mark l sandfyllning Figur 4, konstruktionsexempel på ett uppreglat trägolv Inomnusluft ~2o.40%RF...,,.' Js ;s.~, :... _ <: ~::l~r-~xi.~l1d.~.:,.....,.- (.....,_.,....,._;... : :....'>:,. 1..,.......... :.... ~.... ~-.. :... '/1-/l/1-l/11-1111-1111-1111-=l/ll-/1/l- 1111-/111-l/11-l/11-l r +1s.s 1oo% Mark +15.5. 100%RF 1111111111111 > l l l l l l l l l l l l l ) 10 15 20 40 50 60 70 80 90 100 Temperatur Relativ Fuktighet trfj Figur 5, Exempel på temperatur- och fuktfördelning i en platta på mark med överliggande värmeisolering. Betongplatta på mark utan underliggande termisk isolering samt syll och reglar i kontakt med betongplattan, är en känd risld(onstruktion avseende mikrobiell påväxt i organiskt material i kontakt med betongplattan. Mikrobiell aktivitet forekommer även i mineralull, träspån, smuts etc p.g.a. bristfallig rengöring av betongplattan. I vissa fall kan även rötskador f6rekomma i syllar, spikreglar och träkilar. Anledningen är att betongplattan oavsett kapillärbrytande skikt och fungerande dränering saknar en tillräcklig temperaturgradient respektive en ångspärr under betongplattan som fårhindrar diffusiv uppfuktning av betongplattan från marken. Dessutom är ofta övergolvkonstruktionen för diffusionstät for att möjliggöra uttorkning uppåt. 51(60)
Den relativa fuktigheten i mark är, oberoende av om fritt vatten finns mot underkant av betongplattan, alltid nära 100% RF vilket innebär fukttransport genom ångdiffusion upp i betongplattan. Detta är dock en långsam process som först med tiden orsakar uppfuktning av golvkonstruktionen upp till kritiska fuktnivåer för material i kontakt med betongplattans överdel (>75% RF respektive > 17% FK). Betongplattans överkant kommer dock normalt inte att uppfuktas till RF nära l 00% enbart p.g.a. ångdiffusion från marken. Om byggnaden saknar ett kapillärbrytande skikt under betongplattan respektive om dräneringen inte fungerar kan betongplattan dessutom utsättas för kapillärsugning underifrån. Den relativa fuktigheten i betongplattan kommer då ofta att vara mycket hög, dvs nära l 00 % RF även i betongplattans överkant. Åtgärdsprinciper Undertrycksventilering av uppreglade golvkonstruktioner är en vanlig och relativt billig åtgärd för att torka ut golvkonstruktionen samt evakuera mikrobiella emissioner. Detta fungerar under fårutsättning att golvkonstruktionen är tillräckligt lufttät (så att undettryck kan erhållas i golvet) respektive att tillräcklig kommunikation gör att luftrörelser kan åstadkommas i hela golvet (så att inte döda zoner uppstår). För att kontrollera förutsättningarna i det aktuella objektet måste provning med tillfällig fläkt samt kommunikationstest utföras. Om de mikrobiella skadorna är omfattande respektive har medfört omfattande mikrobiell lukt i det uppreglade golvet, räcker åtgärden ofta inte till. Mikrobielllukt tränger i dessa fall upp genom golvet p.g.a. diffusion varför luktproblemen kan återkomma efter en tid. Den säkraste, men också dyrare åtgärden, innebär att hela den fuktskadade golvkonstruktionen och syllar rivs ut. Den frilagda betongytan rengörs och ett nytt typgodkänt mekaniskt ventilerat luftspaltbildande golv som saknar fuktkänsliga material i kontakt med betongplattan monteras. Detta är en i längden säkrare åtgärd, eftersom man botiför allt skadat material, fårhindrar vidare skador, åstadkommer uttorkning, omhändertar kvarvarande emissioner i betongplattan samt får en kontrollerbart Jufttät konstruktion som ej medfår kalla golv. 52(60)
Betongplatta på mark med flytande golv Sandfyllning - Figur 6, konstruktionsexempel på ett flytande golv Betongplatta ll'lditlt'iuslufl ~20",40%RF,....: ~ 16. 0 :,; Beia-w.au-... :..; 9'1%. 'Yo,... q 4. <d 1:1 ' ~ t::~::.. :. 0:.. :~. ~:~-~ ~: ~- :o....: _: ::_.:, ;: 0: H~~:~ r.:~~~.:-~-:...-00 ~. -- - : :~:.~ -::_... _''.. 0 ~O _...:._:.._~.: _ :.. :-~ :::...:, :::::.: _.. ~.: :j r '! l= 1111-1111-1111-1111-1111= III! -III! - 1111-1111=111! -III! -~ ~155' MarK 100% + 15,5", 100%RF 1111111111111) l l l l l l l l l l l l l ) 10 15 20 40 50 60 70 80 90 "KlO lemperatur Relativ Fuktighet /R F} PlilSIIDliE? Sandavj<iiTTing Figur l, exempel på temperatur- och fuktfördelning i ett sandfyllt och flytande golv Betongplatta på mark utan underliggande termisk isolering, med syll och isolering på ovansidan av betongplattan, är en känd riskkonstruktion avseende risk för mikrobiell påväxt. Mikrobiell aktivitet uppstår i organiskt material i kontakt med betongplattan tex träspån, smuts etc p.g.a. bristfållig rengöring samt i mineralull respektive på undersidan av cellplast. I vissa fall kan även rötskador förekomma i syllar, spikreglar och träkilar. Om det ligger en sandavjämning mot betongplattan blir denna fuktig, då sanden är naturligt förorenad luktar det i allmänhet mycket kraftigt mikrobiellt i sanden. Anledningen är att betongplattan oavsett kapillärbrytande skikt och fungerande dränering saknar en tillräcklig temperaturgradient respektive en ångspärr under betongplattan som förhindrar diffusiv uppfuktning av betongplattan från marken. Dessutom är ofta övergolvkonstruktionen för diffusionstät för att möjliggöra uttorkning uppåt. 53(60)
Ofta har man placerat mellanväggsyllar direkt mot betongytan innan övergolvet lagts på, detta innebär att syllen löper stor risk att utsättas för RF>75% med mögelskador samt ibland även rötskador som resultat. Ibland finn s det även en plastfal i e mot betongplattan, se nedanstående principski ss. Anledningen till skadorna är att betongplattan oavsett kapillärbrytande skikt och fungerande dränering saknar en tillräcklig temperaturgradient respektive en ängspärr under betongplattan som fårhindrar diffusiv uppfuktning av betongplattan från marken. Den relativa fuktigheten i mark är, oberoende av om fritt vatten finns mot underkant av betongplattan, alltid nära l 00% RF vilket innebär fukttransport genom ängdiffusion upp i betongplattan. Detta är dock en långsam process som först med tiden orsakar uppfuktning av golvkonstruktionen upp till kritiska fuktnivåer får material i kontakt med betongplattans överdel (>75% RF respektive > 17% FK). Betongplattans överkant kommer dock normalt inte att uppfuktas till RF nära 100% enbart p.g.a. ängdiffusion från marken. Organiskt material, oftast i form av träspån och fårareningar på betongplattan fuktas upp genom att övergolvkonstruktionen är för diffusionstät får att möjliggöra uttorkning uppåt, dvs genom att en plastfilm eller cellplastisolering lagts mot betongplattans ovansida. Om byggnaden saknar ett kapillärbrytande skikt under betongplattan respektive om dräneringen inte fungerar kan betongplattan dessutom utsättas för kapillärsugning underifrån. Den relativa fuktigheten i betongplattan kommer då ofta att vara mycket hög, dvs nära l 00 % RF även i betongplattans överkant. Åtgärdsprinciper Åtgärd av fuktskadade flytande golv innebär utrivning av hela golvkonstruktionen, rengöring av den frilagda betongytan samt att montera ett mekaniskt ventilerat luftspaltbildande golv som saknar fuktkänsliga material i kontakt med betongplattan. Frånluftventilationen i golvet medför att betongplattan på sikt torkar samt att besvärande luktämnen (emissioner) b01iförs. 54(60}