Forskningsprojekt: Mått och mätmetodik för uppföljning av gång- respektive cykeltrafik

Relevanta dokument
Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik. Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning

Hur mycket cyklas det i din kommun?

Cykling och gående vid större vägar

Gång är ett tidseffektivt transportmedel (!)

Uppföljning av gång- och cykeltrafik

Cykeltrafik mätmetoder och mål. Östersund

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen

Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

En förberedande studie för att skatta ÅDT för cykel. Jenny Eriksson

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

Trafikdagen 2014: Planering som skulle gynna gång som transportmedel DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/

Att främja gåendet - resultat från en enkätstudie

Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder

Aktivt varningssystem-fivö (SeeMe)

FLASKHALSHANTERING ETT HELHETSPERSPEKTIV

Kort om resvanor i Luleå 2010

Tylösandsseminariet 2-4 september. Lars Darin

Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0

Trivector NU GÖR MOBILEN RESVANEUNDERSÖKNINGEN!

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion

Cykling och gående vid större vägar

Regionala systemanalyser

Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf)

Regional attityd- och resvaneundersökning

TNK098 Planering av kollektivtrafik och järnvägstrafik: Resvaneundersökning Yield Management på järnväg. Anders Peterson, ITN 2 november 2011

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, Projektnummer:

INVENTERING AV FOTGÄNGARE OCH CYKLISTER I CENTRALA GÖTEBORG

Vilken väg väljer pendlingscyklisten? Erik Stigell Dr i Idrott GIH


RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Resvanor i Stockholms län 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

Resvanor i Stockholms län 2015

Trafikutveckling i Stockholm Årsrapport

BILAGA 2. Till Trafikverket.se. Allmänt om projektet. Projektnamn. Projektnamn Skönberga 11:83. Senast ändrad :46. Verktyget. Version 1.

Riktlinjer för passager i Västerås

Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner

Cykling i Sverige En studie av variationen mellan regioner och kommuner Krister Spolander

Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik

Cykeltrafik mätmetoder och nationella mål. Rapport 2018:1

RES Den nationella resvaneundersökningen Tabellbilaga

RVU 2011 ÖREBRO och KUMLA

Vedlikeholdets effekt på syklisters sikkerhet

Rörlighetens samhälle trender, krav och konsekvenser

TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE

Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan

Trafiksäkerhetsuppföljning och nytt trafiksäkerhetsprogram i Huddinge

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner

Användning av MCS-data för skattning av ÅDT-Stockholm

Motion av Mia Nordström och Karin Ericsson (båda C) om att underlätta för fotgängare och cyklister

Hur arbetspendlar du idag och hur vill du resa i framtiden?

Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge

SATSA II Regional cykelstrategi

Resenärers värderingar av olika kvaliteter i bytesfunktionen

Barns och ungdomars resvanor

Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år?

RVU Sverige Intervjuarinstruktioner

Utvärdering av Actibump i Linköping

Stockholms trafikutveckling cykel och gång

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

Resvaneundersökning i Falköpings kommun

Utredning om delavstängning

Strategier för ett ökat och säkrare gående och cyklande

Fotgängare, cyklister och fordon Kvantitativ analys av beteenden och trafiksäkerhet

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

Motion av Mia Nordström och Karin Ericsson (båda C) om att underlätta för fotgängare och cyklister

Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Vallås 1_1 Vallonen 2 Användarhandledning (pdf)

Beteenden, trafiksäkerhet och effektutvärdering 3D & AI för mätning och uppföljning

Särö Väg- & Villaägareföreningar

GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE. Erfarenheter från Östersunds kommun Slutrapport

Korsningsutredning Färjestadsskolan Karlstads kommun

Yttrande över promemoria om cykelregler (dnr N2017/03102/TIF)

Kundundersökning mars Operatör:

Så reser vi baserat på socioekonomi resmönster för 37 grupper PM 2018:9

Utvärdering av Actibump i Uppsala

Bilaga 2. Åtgärdslista trafiksäkerhet och miljö

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien.

Markör Örebro Markör Stockholm

Nulägesanalys av arbetspendling i storstadsområden Krister Sandberg

Medlem i en tennisklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund

Kartläggning av hur och varför flygresande överskattas av Sampers - en förstudie. Karin Brundell-Freij Qian Wang Svante Berglund

Cykel och fotgängarmätningar 2016

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun

RAPPORT CYKEL I ÖVERSIKTSPLANER UPPDRAG: Sweco Infrastructure. Louise Bergström Krister Isaksson Björn Jerbic.

Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic

Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI

Funktionskontroll av Sunderbystråket i Luleå

Resandeutveckling kvartal

Medlem i en simklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund

Kundundersökning mars Trafikslag: Linköping - Västervik

Funktionskontroll av Porsöstråket i Luleå

Lokalt anpassad, miljövänlig stadstrafik i världsklass

Transkript:

Forskningsprojekt: Mått och mätmetodik för uppföljning av gång- respektive cykeltrafik Jenny Eriksson Vectura (Linköping) sid 1

Syftet med projektet Att föreslå en harmoniserad metod för att skatta cykel- respektive gångtrafikens andel av det totala resandet sid 2

Projektets upplägg Etapp 1: Kartläggning av dagens tillvägagångssätt vid uppskattning av resandet med gång och cykel Etapp 2: Kvalitetsbedömning av befintligt dataunderlag Etapp 3: Förslag till en harmoniserad metod för att skatta cykel- resp gångtrafikens andel av totala resandet. Etapp 4: Föreslagna metoden utvärderas och förbättras, genom praktisk tillämpning i några svenska tätorter Projektet ska vara klart i höst. Lanseringsseminarium i december sid 3

sid 4 Mätmetoder för gångtrafik

Definition av resa i RVU kopplat till unikt färdsätt (reselement), ärende (delresa) eller basplats (huvudresa)? Reselement 1 Reselement 2 Reselement 3 sid 5

RVU:er i testkommunerna Kommun Norrköping Eskilstuna Luleå Insamlingsform Pappersenkät Pappers-+webbenkät Pappersenkät Enkät+resdagbok 2 s + 8 delresor 11 s + 15 reselement 3 s + 9 delresor Resdagbok 4 färdsätt/delresa Till buss/tåg resp. byte av 4 färdsätt/delresa färdmedel är egna ärenden Tid v 39 + v 41 V 40 + v 45 V 42 +v 44 Urval 5000+2*400 i hela kommunen 3000 i hela kommunen 3500 i Luleå tätort+ Sörgårdarna+ Råneå Ålder 16-84 år 16-75 år 15-84 år Extra Extrautskick, Möjlighet för alla att besvara Jfr med 2005 cykelräkningar Svarsfrekvens 42 % 35% 51% sid 6

Eskilstunas resdagbok Start-/målpunkt, reslängd, startoch sluttid per reselement Till buss/tåg resp. byte av färdmedel är egna ärenden Oklart om endast 1 färdsätt/kolumn sid 7

Luleås resdagbok Start-/målpunkt, reslängd, start- men ej sluttid per delresa sid 8

Norrköpings resdagbok Start-/målpunkt, reslängd, startoch sluttid per delresa sid 9

Extrautskick i Norrköping I enkät reslängd är frågan om reslängd för hela delresan utbytt mot en fråga där reslängden för varje färdmedel i delresan ska anges. 400 st Enkät version restid innehåller en extra fråga om restiden för varje färdmedel i delresan. 400 st sid 10

Resdagboken- detta kommer rekommenderas Enkel och entydig, undvik text, självinstruerande Delresor med samtliga färdsätt (max 4) som använts Delresans ärende Längd för delresan Start- och målpunkter Åtminstone kommun/tätort Tid för start och mål sid 11

Uppföljning av gångtrafikflöden? Nästan inga formulerade mål Inte lika stort behov att följa upp Antal fotgängare i trafikmiljön viktigare än andelen Mycket svårt att räkna Dålig kunskap om gångtrafikens flödesvariation Measuring walking Vårt projekt kommer inte ge förslag på hur man ska mäta gåendeflöden. Vi avvaktar M. W. sid 12

Index Variation över året Exempel på hur flödena varierar över året 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1 6 11 16 21 26 31 36 41 46 51 Vecka Motorfordon Cykel Men hur ser det ut för gåendeflödet? sid 13

Index Variation över dygnet 350 Exempel på hur flödena varierar över dygnet 300 250 200 150 100 50 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 Timme Cykel Gående, vid gågata sid 14

18% 16% 14% Fotgängare, kl 7-19, i Lund 4 300 15 400 fotgängare 13 200 12% 10% 8% 6% 4% 2% Övriga 2 800 3 400 0% 7-8 8-9 9-10 10-11 11-12 12-13 13-14 14-15 15-16 16-17 17-18 18-19 St Södergatan L Fiskaregatan Ö Mårtensgatan Trollebergsviadukten Råbygatan Valvet sid 15

Maskinell gåendemätning Exempel på fotgängare och cyklister som räknas, i båda riktningarna, Cognimatics Automatisk videotolkning Test i Malmö på 3 platser Bilder lagras inte vilket tillåter obemannad filmning Särskiljer gående från cyklister med storlek och hastighet Problem vid snöfall, sol och mörker Infraröd stråle (IR) samt radar för mätning av gående och cyklister sid 16

Olika mätmetoder för och nackdelar Radar Infraröd strålning (IR) Videotolkning GC-bana x x x x Backar/låg fart cykel Nja Nja Nja x Högt flöde Nja Nja x x Snöfall x x Fast installation?? x 2 veckors mätning x x x Manuella räkningar sid 17

Diskussionsfrågor Hur ser behovet ut för att följa upp gångtrafiken med exempelvis flödesmätningar? Syfte? Inriktning? RVU: Är det rimligt att respondenterna får uppge reslängd/restid per reselement? Bortfallsproblematik. Kombinationsresor eller omfattning av gåendet? RVU: Vi har valt bort ren motion/promenader i resdagboken. Rätt eller fel? sid 18

Tack för mig! Jenny Eriksson, statistiker jenny.eriksson@vectura.se 010-484 51 78 sid 19