UPPFÖLJNING AV HÅLLBARHET I PROJEKT FULLRIGGAREN Fastighetskontoret, Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: 2014-11-07, rev. 2015-09-03 1.1 Maria Lööf Pernilla Andersson Ingela Ljungdell Miljöförvaltningen Fastighetskontoret Stadsbyggnadskontoret
Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte... 5 Omfattning... 5 Resultat av uppföljning... 5 Energi... 5 Fuktskydd... 6 Innemiljö... 6 Urban biologisk mångfald... 7 Hantering av organiskt avfall... 8 Mobilitet... 8 Arkitektur... 9 Trygg stadsmiljö...11 Övergångslägenheter...11 Utvärdering av uppföljning genom checklista...11 Utvärdering av hållbarhetsåtgärder utifrån insamlat material i samband med redovisning till Boverket...12 Återstående arbete...12 Avslutande resonemang och slutsatser...12 Förteckning över bilagor Bilaga 1a-d Hållbarhetsöverenskommelsen i Flagghusen Bilaga 2 Checklista Fullriggaren Bilaga 3 Uppföljning av checklistor Bilaga 4 Kontaktlista byggherrar Bilaga 5 Hållbarhetssamordnarens utvärdering av uppföljning genom checklista Bilaga 6 Hållbarhetssamordnarens utvärdering av hållbarhetsåtgärder utifrån insamlat material i samband med redovisning till Boverket 2 Fastighetskontoret, Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret
Bakgrund Västra Hamnen är Malmös mest påtagliga symbol för arbetet med hållbar stadsutveckling. Hållbarhetsfrågorna har stått i fokus under utvecklingen av hela stadsdelen. Det faktum att staden varit en stor markägare och därmed haft möjlighet att ställa krav på dem som köper marken har bidragit till att detta fokus kunnat hållas. Utbyggnaden i Västra Hamnen startade med Bo01, den europeiska bostadsmässan som hölls sommaren 2001, då omvandlingen av kustnära industrimark till tät stadsbebyggelse visades upp för allmänheten. Efter detta spektakulära demonstrationsprojekt följde Flagghusen där hållbarhet var en tydlig men inte överordnad del i projektet. I projektet Fullriggaren som började planeras 2006 och som i princip färdigställdes under 2012/2013, har hållbarhetsidéerna utvecklats vidare och omfattar allt från energifrågor till biologisk mångfald och mobilitet. I Fullriggaren finns bostäder, kontor, förskola, LSS-boende och parkeringshus. Av de drygt 600 lägenheterna är ca 85 % hyresrätter. Västra Hamnen. Fullriggaren är markerad med röd linje. Kraven som varit förutsättningar och legat till grund för arbetet med hållbarhet inom Fullriggaren härstammar från i huvudsak: - Hållbarhetsöverenskommelsen i Flagghusen (se bilaga 1a-d) - Miljöbyggprogram Syd - Markanvisningsavtalen Hållbarhetsöverenskommelsen var ett arv från processen i projekt Flagghusen och Miljöbyggprogram Syd var ett vid tidpunkten helt nytt program för 3 Fastighetskontoret, Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret
hållbart byggande framtaget av Lunds kommun och Malmö Stad i syfte att gälla alla projekt på kommunal mark. I markanvisningsavtalen angavs, utöver hållbarhetsöverenskommelsen och Miljöbyggprogram Syd, att byggherrarna skulle ingå i en samarbetsorganisation med kommunen och att de skulle anlita en hållbarhetssamordnare. Den s.k. byggherredialogen mellan byggherrarna och kommunen handlade i många avseenden om att öka kunskaperna om och intresset för hållbarhetsfrågorna. Hållbarhetssamordnarens roll var att stödja byggherrarna i dessa frågor och att utgöra en länk mellan byggherrarna och kommunen. Mer specifikt kom denna roll att handla om rådgivning till byggherrarna, hjälp med rapportering till kommunen och liknande åtaganden. Sammantaget ledde det till en hög ambitionsnivå inom byggherregruppen, vilken togs till vara i ansökan till Delegationen för hållbara städer. Delegationen tilldelade Fullriggaren och parkeringshuset i Fullriggaren sammanlagt 22 miljoner kronor. Det finns alltså ett stort inslag av frivillighet i de mål som byggherrarna satte upp. För att hålla ihop och underlätta arbetet med hållbarhetsfrågorna i Fullriggaren skapades en checklista. Förutom kontrollfrågor som syftar till att utgöra ett hjälpmedel i arbetet med ställda krav och mål enligt ovan innehåller checklistan också frågor kring frivilliga hållbarhetsåtgärder (se bilaga 2). Föreliggande rapport bygger på Uppföljning hållbarhet - Projekt Fullriggaren, upprättad av ÅF-Infrastrucure, dat. 2014-06-19. Fastigheterna i Fullriggaren 4 Fastighetskontoret, Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret
Syfte Det huvudsakliga syftet med denna rapport är att följa upp checklistan som togs fram i byggherredialogen. I samband med detta passar det även att redovisa andra gjorda uppföljningar i syfte att skapa en samlad bild av hållbarhetssatsningarna i Fullriggaren. Omfattning Föreliggande rapport är en uppföljning och utvärdering av arbetet med hållbarhetsfrågor under projekttiden för Fullriggaren. Rapporten bygger på erfarenheter från hållbarhetssamordnaren, insamlade checklistor, insamlat material i samband med rapportering till Boverket m.m. Miljöbyggprogram Syd har sitt eget digitala rapporteringssystem med fasta avrapporteringstillfällen. Av denna anledning redovisas inte denna rapportering i detalj i denna rapport. Dock redovisas en del av resultaten indirekt genom sammanställning av checklistan. Resultat av uppföljning Resultaten redovisas enligt Miljöbyggprogram Syds indelning i kärnområden med tillägg av några nya områden utifrån genomförda åtgärder. Energi Energisystemet i Fullriggaren baseras på effektivitet och systemtänkande. Basen i energisystemet utgörs av fjärrvärme, där tre av byggherrarna har tecknat avtal om grön fjärrvärme för fyra fastigheter. Samtliga bostäder i Fullriggaren har utrustning för individuell mätning av tappvarmvatten på lägenhetsnivå. Vissa av hushållen har även mätning av värme på lägenhetsnivå. I bostadsprojektens allmänna utrymmen såsom trapphus och garage finns system för styrning av belysning. Belysningsnivån justeras dynamiskt efter ljuset utomhus (i trapphusen) eller med en akustisk detektor (i garagen). I sju av bostadsfastigheterna finns system för återvinning av värme i frånluften och i två av bostadsfastigheterna tillämpas självdrag där luft tas in från marknivån på innergården via en oisolerad kulvert i källaren och värms upp eller kyls ner med hjälp av temperaturen i marken. I den uppföljning som genomfördes i enlighet med Hållbara städer hösten 2014 uppgick den specifika energianvändningen i medeltal för inrapporterade fastigheter till 76 kwh/m² (Atemp). Detta ska jämföras med i ansökan angett medelvärde om 61 kwh/m², där energianvändningen 2014 överskrider den i ansökan beräknade med 15 kwh/m². Detta kan sannolikt förklaras av att fastigheterna är relativt nyligen inflyttade och att intrimning av systemen kommer att ske kontinuerligt framöver. Erfarenheter från liknande områden i Västra hamnen indikerar att slutsatser om fastigheternas verkliga energianvändning inte går att göra förrän efter minst fem års normal drift. Uppföljningen av checklistan visar att tre bostadsfastigheter är bebyggda med passivhus och 13 bostadsfastigheter har minienergihus. Fullriggaren är därmed Sveriges största samling av minienergi- och passivhus. Kontorshuset vann hösten 2012 första pris i Sweden Green Building Awards i kategorin Miljöbyggnad. Byggnaden är miljöklassad enligt EU GreenBuilding och Miljöbyggnad betyg Guld. 5 Fastighetskontoret, Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret
Solfångare har installerats på fem av fastigheterna och kontorshuset har solceller för energiproduktion. På parkeringshuset finns solceller som en del av fasadmaterialet. Tidiga ambitioner om småskalig vindkraft har dock, på grund av bristfällig teknik på marknaden, fått stryka på foten under projektets gång. Solceller och solavskärmning på Fullriggaren 4. Termografering av lägenheter har genomförts på 13 av 16 fastigheter och samtliga mätningar visar att lägenheterna uppfyller kraven. Mätning av klimatskärmens lufttäthet har utförts och visar att 13 av 17 fastigheter uppfyller kraven. Fuktskydd Fuktkontoll och säkerhetsbeskrivning har genomförts av samtliga byggherrar i Fullriggaren, med ett undantag. Innemiljö Kravet på att tillämpa en databas för materialval (BASTA eller likvärdigt) har följts på 17 av de 18 fastigheterna. Ett av husen har uppförts som ett så kallat Allergihus, vilket innebär att det är förbjudet att röka i lägenheterna, på balkongerna eller i trädgården eller att ha pälsdjur i just denna byggnad. 6 Fastighetskontoret, Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret
Urban biologisk mångfald Byggherrarna i Fullriggaren har arbetat med Malmö stads grönytefaktor (i Miljöbyggprogram Syd och i detaljplanen) för att skapa gröna tak, gårdar och väggar. I området planerades för drygt 5 300 kvadratmeter grönt tak, 1 900 kvadratmeter gröna väggar och 2 400 kvadratmeter öppen dagvattenhantering. En undersökning som genomfördes av miljöförvaltningen våren och sommaren 2014 visade att grönytefaktorn var betydligt lägre än det som utlovats under planeringsstadiet. Det finns flera orsaker till detta, allt från medvetna val från fastighetsägarna att ta bort trädgårdselement såsom fontäner, byte av markbeläggning från porösare till ogenomträngliga, eller att färre träd planterades. Den i särklass vanligaste orsaken var att klätterväxter inte planterats i enlighet med inlämnade bygglovsritningar eller inte etablerat sig. I Miljöbyggprogram Syd anges att gröna väggar och klätterväxter har sju års etableringstid, innan de förväntas helt täcka det planerade området, vilket innebär att grönytefaktorn i kvarteret fortfarande är möjligt att förbättra. Grönskande innergård på Slupen 5 I hållbarhetsöverenskommelsen (bilaga 1) samt i Miljöbyggprogram Syd specificerades att byggherrarna förutom att tillämpa grönytefaktorn även skulle placera ut holkar och bon, att träden och växterna skulle vara bärande och/eller nektargivande samt att minst en biotop skulle anläggas på varje gård. I samband med vårens uppföljning kunde konstateras att på sju fastigheter av 16 saknades anlagda biotoper, alternativt så var dessa bristfälliga. Holkar och bon saknades eller fanns inte i tillräcklig utsträckning på sju av elva fastigheter. Uppföljning av nektargivande och/eller bärande träd och växter genomfördes inte under våren. 7 Fastighetskontoret, Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret
Hantering av organiskt avfall I Fullriggaren har matavfallskvarnar installerats i samtliga lägenheter och området utgör Sveriges största sammanhängande system av denna typ. Matavfallet mals för att omvandlas till biogas och biogödsel. VA Syd och byggherrarna ingick ett avtal som reglerar hur avfallssystemet skulle konstrueras och driftas. Systemet färdigställdes 2012 och har under 2013 använts i full skala. Biogasproduktionen var under 2013 drygt 104 MWh/år från matavfall (vilket inkluderar matavfall från tank, uppmätt i restavfall och från utlopp). Biogasproduktionen har varit betydligt lägre än vad som angavs i ansökan till Hållbara städer, vilket förklaras av att matavfallsmängderna i Fullriggaren varit väsentligt lägre än de schablonvärden som användes. Matavfallskvarnar är installerade i alla köksvaskar. Mobilitet I byggherredialogen för Fullriggaren skrevs ett avtal mellan samtliga byggherrar och Malmö Stad om parkeringslösningar för området. Avtalet innebar att Stadsbyggnadsnämnden förband sig att sänka parkeringsnormen mot att fastighetsägarna i sin tur att förband sig att bland annat betala den fasta månadskostnaden för en bilpool för alla lägenheter och verksamhetslokaler i fem år räknat från inflyttningsdatum i respektive hus. I avtalet ingick även att ordna bra cykelparkeringar samt att verka för att en cykelpool etablerades med olika typer av cyklar. Byggherrarna valde att anlita en privat aktör på bilpoolsmarknaden. År 2012 genomförde Malmö stad en enkätundersökning av bilinnehavet i Fullriggaren vilken visade på ett bilinnehav på 0,6 parkeringsplatser per lägenhet. Resultatet kan anses vara aktuellt även 2013. Fullriggarens bilpool finns bland annat lokaliserad till parkeringshuset. I bilpoolen finns elbilar, pluginhybrider, gasbilar och miljödieseldrivna bilar 8 Fastighetskontoret, Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret
(totalt 12 st mars 2014), samtliga klassade som miljöbilar. Vid årsskiftet 2013/2014 hade drygt 40% av de boende i Fullriggaren registrerat sig som aktiva användare av bilpoolen. En av poolbilarna i parkeringshuset. Gatukontoret startade sommaren 2012 en cykelpool i Fullriggaren. Denna togs under senhösten 2013 över av bilpoolsföretaget som sköter så väl underhåll som uthyrning av cyklarna. Lådcyklarna och cykelkärrorna står även fortsatt placerade i tre av bostadshusens garage och de som bor i dessa hus (40% av de boende) kan nu boka lådcykel och bil i samma system. Enligt uppgift från uthyraren som är den samma som bilpoolsuthyraren är lådcyklarna populära och väl använda. Arkitektur I samband med intresseanmälan inför markanvisning i Fullriggaren beslutades att utformningen av projekten för sex fastigheter som vetter direkt ut mot Einar Hansens esplanad skulle tas fram med hjälp av s.k. parallella uppdrag, där byggherrarna gav i uppdrag till flera arkitektkontor att samtidigt lämna förslag för deras fastigheter. Eftersom flera av byggherrarna hade bildat team med ett arkitektkontor redan i samband med att intresseanmälan lämnades in, kunde parallella uppdrag dock endast fullt ut genomföras för tre av fastigheterna. För övriga fastigheter genomfördes istället interna parallella uppdrag där flera arkitekter inom respektive arkitektkontor fick lämna förslag för projektet. Val av förslag har gjorts av byggherren i samråd med Malmö stad. Förslagen har därefter vidarebearbetats i den fortsatta processen. 9 Fastighetskontoret, Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret
Fasader utmed Einar Hansens esplanad. Den detaljplan med tillhörande illustrationsplan som gäller för området är utformad för att tillförsäkra att en variation i bredder, höjder, utskjutande byggnadsdelar m m kan komma till stånd för bebyggelsen. I planen har framhållits att fasadlängder om huvudsakligen 25 meter ska vara urskiljbara. I samband med det första byggherremötet klargjorde Malmö stad att man önskade få ett område med varierad bebyggelse, både avseende volym och kulör, gärna med integrerad synlig grönska, staden poängterade även vikten av att området skulle få ett blandat innehåll. Malmö stad valde dock att inte ta fram ett särskilt gestaltningsprogram för Fullriggaren. Diskussioner om projektens arkitektoniska gestaltning och innehåll fördes löpande under byggherredialogen och bygglovsprocessen. I början av byggherredialogen genomfördes en gemensam studieresa till bl a Freiburg och under en heldag i mars 2009 genomfördes en workshop kring arkitektonisk gestaltning med föredrag av Klas Tham. I Fullriggaren har strävats efter att få ett blandat innehåll både i bottenvåningar mot uppsamlingsgator runt kvarteren och i området som helhet. Inom området finns idag bostäder, kontor, parkeringshus, förskola, LSS-boende, resursboende, livsmedelsbutik, café/galleri m m. Från byggherrarna har det dessutom funnits önskemål om att etablera verksamheter i bottenvåningarna mot lokalgatorna inom området, vilket detaljplanen inte medger. Våren 2014 genomfördes en arkitekturvandring i Fullriggaren, där byggherrarna tillsammans med sina arkitekter och tjänstemän från Malmö stad vandrade igenom området för att se hur den planerade bebyggelsen hade blivit i verkligheten. Det konstaterades att områdets bebyggelse uppvisar en mer varierad stadsbild med mer färg och form och även med en friare arkitektur än grannområdet Flagghusen och därmed uppfylldes de intentioner som uttalats i början av projektet. 10 Fastighetskontoret, Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret
Trygg stadsmiljö De flesta av checklistans punkter tillgodoses i detaljplanen. För enskilda byggnader tillkommer därutöver krav på att undvika fönsterlösa bottenvåningar, att se till att fönster finns mot stråk, gångbanor, cykelvägar och liknande, vilket har tillgodosetts i Fullriggaren. Entréer är uppglasade, verksamhetslokaler finns runt om i kvarteret och bottenvåningarna är i de flesta fall utförda med material som är lämpliga ur underhållssynpunkt. De flesta av byggherrarna har uppgett att de har arbetat med belysning vid entréer, på gårdar och i trapphus för att uppnå en trygg stadsmiljö. Fullriggarens blandade innehåll med bostäder och arbetsplatser ger förutsättningar för området att befolkas under hela dygnet. Hösten 2013 genomfördes på uppdrag av miljöförvaltningen en studie om jämställdhetsintegrerad stadsplanering i Malmö stad, där Fullriggaren utgjorde ett av studieområdena. Vid besök noterades att området under arbetstid var i det närmaste avfolkat, vilket kan förklaras av att verksamheternas entréer finns längs de större omgivande gatorna Riggaregatan, Östra Varvsgatan och Einar Hansens esplanad. Dessutom är flera lokaler fortfarande tomma. Av studien framgår å andra sidan att området upplevs som tryggt av dem som bor och rör sig där. Däremot uppfattas de angränsande obebyggda områdena som otrygga. Övergångslägenheter Projekt Fullriggaren var ett av de första exploateringsprojekten i större skala där byggherrarna skulle upplåta hyreslägenheter till fastighetskontoret för andrahandsuthyrning. Syftet var att Malmö stad och byggherrarna gemensamt skulle verka för att människor som har svårt att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden skulle få möjlighet till detta genom ett boende i en övergångslägenhet. Lägenheterna vänder sig till personer som bedöms har möjlighet att klara ett självständigt boende inom överskådlig tid dvs kan överta lägenheten med ett förstahandskontrakt. Enligt markanvisningsavtalen ska 10 % av hyreslägenheterna upplåtas för detta ändamål. Uppföljningen hösten 2014 visade att tre (Derome, Nevstens Fastighets AB och Bengt Nevsten) av de nio byggherrar som har uppfört hyreslägenheter har lämnat lägenheter till fastighetskontoret för andrahandsuthyrning. Sammanlagt sju lägenheter hyrs ut i andra hand. Inga har ännu övergått till förstahandskontrakt. Vid en bedömning av varje fastighets lägenhetsantal skulle ytterligare ca 30 lägenheter i området upplåtas för andrahandsuthyrning. Utvärdering av uppföljning genom checklista Checklistan togs fram för att underlätta för byggherrarna att strukturera alla åtaganden från olika kravdokument. Checklistan skulle även understödja uppföljning i flera skeden, framförallt för att olika personer, dels hos byggherren och dels i den kommunala organsiationen, kan ha ansvar för olika faser i projketet. Den stora mängden kravdokument var svår att hantera för byggherrarna, trots detta uppfattades checklistan inte som en hjälp. Numera har stadens krav kanaliserats till Miljöbyggprogram Syd där ett system för uppföljning ingår. Sannolikt minskar detta behovet av en checklista. 11 Fastighetskontoret, Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret
Hållbarhetssamordnaren har sammanfattat de synpunkter som framkommit i samband med uppföljning av checklistan, se bilaga 5. Utvärdering av hållbarhetsåtgärder utifrån insamlat material i samband med redovisning till Boverket Hållbarhetssamordnaren har sammanfattat reflektioner gällande energistatistik, energiproduktion och grönstruktur som framkommit i samband med redovisningen till Boverket, se bilaga 6. Dessa reflektioner är viktiga att beakta när ovan beskrivna resultat tolkas. Återstående arbete Handläggningen av resultatprotokoll enligt Miljöbyggprogram Syd har påbörjats på Stadsbyggnadskontoret, men är ännu inte klar. Resultatrosorna finns därför inte på hemsidan. Driftrapporter enligt Miljöbyggprogram Syd väntas redovisas av byggherrarna under 2014 och 2015. VA Syd genomför under 2014 en uppföljning av systemet med avfallskvarnar. Resultaten förväntas redovisas under 2015. Under hösten 2014 kommer en uppföljande enkätundersökning om bilinnehavet att genomföras.arbetet utförs av en examensarbetare under ledning av stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen. Slutredovisning till Boverket för Hållbara städer sker 2014-12-31. Avslutande resonemang och slutsatser Vid en jämförelse med andra projekt i Malmö hävdar sig Fullriggaren väl. Medeltalet för ambitionsnivån i Miljöbyggprogram Syd är 9,8 i Fullriggaren medan det för samtliga projekt i Malmö är 7,6. Betydelsen av byggherredialogen framgår också tydligt, då medeltalet för projekt där en byggherredialog har genomförts ligger på 9,6 i ambitionsnivå, medan de utan byggherreddialog har i medeltal 6,5 i ambitionsnivå. Projekt Fullriggaren blev pilotprojekt i flera avseenden genom: 1. att vara först med en hållbarhetssamordnare, 2. användandet av Miljöbyggprogram Syd. Tidigt bestämdes därför också att projektet skulle utgöra en skarp utvärdering av Miljöbyggprogram Syd med avseende på innehåll och tillämpbarhet. De synpunkter från såväl byggherrar som från hållbarhetssamordnare som kom fram under utvärderingen har sedan till viss del arbetats in i version 2 av Miljöbyggprogram Syd. 3. en sänkt parkeringsnorm och införandet av bilpool, 4. storskaligt system för avfallskvarnar. I projekt Fullriggaren fanns höga ambitioner, från såväl Malmö stads som byggherrarnas sida. All uppföljning är ännu inte genomförd, varför slutliga resultat inte kan presenteras i denna rapport. Den uppföljning som gjorts tyder dock på att många av ambitionerna kommer att uppnås. 12 Fastighetskontoret, Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret
d Bilaga 1a Överenskommelse om ekologisk hållbarhet inom Det goda samtalet Godkänt vid byggherremöte 2005-06-21 I Bygga-bo-dialogen är miljöfrågorna den grundläggande aspekten för att nå en hållbar bygg- och fastighetssektor. Prioriterade områden är: hälsosam innemiljö effektiv energianvändning effektiv resursanvändning. För att säkerställa att det nya området med kvarteren Flaggskepparen och Kommendörskaptenen når en hög nivå när det gäller miljöfrågor så kommer dessa att följas upp via Programmet för ekologisk hållbart byggande i Malmö. Inom Det goda samtalet har representanter från kommun och byggherrar tagit fram förslag till överenskommelser inom följande områden: Energieffektivisering Materialval Fuktsäkring Biologisk kvalitet Utöver dessa har separata överenskommelser tagits fram för energiförsörjning, avfall och dagvatten. Programmet för ekologiskt hållbart byggande i Malmö Programmet kommer att följas upp av Stadsbyggnadskontoret i anslutning till byggsamråd och vid särskilt slutmöte. Effektiv energianvändning I Det goda samtalet har Malmö stad och byggherrar samarbetat med LTH och WSP för att ta fram underlag för energieffektiva byggnader. Bland annat har byggherrarna erbjudits att delta på ett seminarium om kostnads- och energieffektivt byggande samt en räknestuga för att testa energiberäkningar för byggnaderna. rens_miljö 050621 gs öve Kvalitetssäkrad energiberäkning ska lämnas in till Stadsbyggnadskontoret Verklig energianvändning ska ej överstiga: 120 kwh/m 2, BRA uppvärmd yta Täthetsprovning ska genomföras för att säkerställa att luftläckaget ej överskrider normen. Termografering av lägenheter ska genomföras. Malmö stad erbjuder stöd till energibalansberäkningar med programmet VIP+. Beräkningarna görs av WSP, byggherrar ska ta fram indata till programmet. Energianvändning ska rapporteras till Stadsbyggnadskontoret efter 2:a eldningssäsongen.
2 (4) Inneklimatenkät (Stockholmsenkäten) ska lämnas till Stadsbyggnadskontoret efter 2:a eldningssäsongen. Fuktsäkert byggande Byggherrarna i kvarteren Kommendörkaptenen och Flaggskepparen har tillsammans med Malmö Stad ett gemensamt intresse i att undvika fuktproblem i byggandet. Miljögruppen i Det Goda Samtalet har därför fört diskussioner med Fuktcentrum 1 vid LTH om hur ett program för fuktsäkert byggande för Kommendörkaptenen och Flaggskepparen skulle kunna utformas. Miljögruppen har därför att föreslå följande upplägg : Varje byggherre utser en fuktansvarig. Den fuktansvarige utformar i samarbete med Fuktcentrum en kontrollplan med checklista och eventuellt metodbeskrivning för projektet. För detta arbete avsätter Fuktcentrum ca. 4 timmar/projekt, kostnadsfri forskartid. Den fuktansvarige kan därefter vid behov anlita Fuktcentrum för hjälp och utredningar kring mer specifika fuktrelaterade problem. Sådan konsulthjälp kan Fuktcentrum tillhandahålla mot ersättning Ansvaret för att framtagna metoder och kontrollplaner följs ligger sedan hos projektets fuktansvarige. Under och efter projektets genomförande skall projektets fuktansvarige tillhandahålla sådan information som är av intresse för Fuktcentrums forskningsarbete. Projektet avslutas med att Fuktcentrum lämnar rapport till Byggherrarna och Malmö Stad om resultatet och slutsatser av forskningen. På detta sätt kan Byggherrarna och Malmö Stad skapa ett bra system för att undvika skadlig fukt i byggnaderna och samtidigt bidra till att höja kompetensen och erfarenheterna kring fuktsäkert byggande. Materialval I enlighet med ByggaBoDialogens intentioner bör varje byggherre tänka genom materialval med hänsyn till livscykelperspektiv som en strategi för att följa upp materialval. BASTA-systemet ska användas för att välja bort giftiga ämnen Byggherrar ska ha en dialog ( ett gott samtal ) med Malmö stad, Miljöförvaltningen när det gäller materialval Byggföretagen ska utse inköpare eller andra användare av byggmaterial som ska genomgå utbildning i BASTA-systemet. Utbildningarna genomförs inom ramen för IVL Kunskaps ordinarie utbildningsverksamhet 2. Biologisk kvalitet Byggherrarna ska välja punkter enligt lista nedan: Biotoper: minst 1 punkt på gårdar (gäller ej radhustomter). Holkar och bon: 3 punkter 1 Kontaktperson, Christian Wihlborg, industridoktorand, Tyréns. 2 Normalpris för att deltaga i IVL Kunskaps arrangemang är 3500:-/deltagare (exkl moms)
3 (4) Artval: Gårdens träd & buskar är bärande och/eller nektargivande Malmö stad erbjuder stöd i form av rådgivning när det gäller val av växter och utformning av biotoper Biotoper 1. En del av gården är utformad som en torräng, med till exempel käringtand, väddklint, blodnäva mm. Mager jord med sandinblandning, gärna även kalk. 2. En del av gården är utformad som en äng, med till exempel stor blåklocka, rödklint och ängsnäva mm. Ganska mager jord, gärna med kalkinblandning. 3. En del av gården är utformad som en lund, med till exempel skogslönn, benved, gulplister, majbräken mm. 4. Gårdens dagvattendamm är utformad som en våtmark med våtmarksväxter som kabbleka, slankstarr, gul iris mm. De flacka kanterna och botten är täckta av jord eller grus 5. Ett tak eller en del av gården utförs som en havsstrandsbiotop, med sand, grus och havsstrandsväxter som till exempel trift, strandaster och gåsört 6. Gårdens murar eller stenlagda gångar utformas som klippbiotoper med till exempel solvända, backtimjan och sedum mm. 7. På gården finns ett stenparti med nektargivande växter 8. En del av gården får vara ett vilt buskage, med till exempel hagtorn, vildrosor och kaprifol och gärna en anlagd rishög där igelkotten kan bo. Holkar och bon 9. Det finns bon för solitära bin på gården, till exempel ett knippe bambupinnar eller en mur med små hål i. 10. Det finns ett igelkottsbo på gården 11. Det finns död ved på gården, till exempel en gammal stock, 12. En småfågelholk för varje lägenhet 13. Holkar för fladdermöss på tomten 14. Fasaderna på husen har svalbräden 16. Minst en specialfågelholk, t ex Torfalksholk, kattuggleholk finns på gården Övrigt generellt Malmö stad kommer att dela ut priset Gröna Lansen till bästa ekologiska projekt inom Det goda samtalet. Fastigheten ska vara tillgänglig för utvärdering och mätningar under minst 2 år.
4 (4) Malmö stad ska verka för att den nationella Bygga-bo-dialogen genom IVL genomför kompetensutveckling för utbildare 3 bland byggnadsarbetare i företagen inom Det goda samtalet Utöver nämnda punkter i överenskommelsen stödjer Malmö stad utvecklingsprojekt och andra initiativ som främjar områdets ekologiska hållbarhet. Miljökvalitetsgruppen Jon Andersson, Miljöförvaltningen Amelie Stjernhav, Stadsbyggnadskontoret Christer Harrysson, Midroc Olle Berglid Cord Siegel, UV 3 IVL har fått uppdraget att hålla i den nationella ByggaBoDialogens utbildningar för utbildare
Bilaga 1b Det goda samtalet Uppföljning Rev 2006-03-21/Amelie Stjernhav, Stadsbyggnadskontoret Checklista/Uppföljning Miljö Checklistan är indelad i fyra huvudskeden: Projekterings- och utförandeskedet, Byggsamråd, Slutmöte och Bebyggelsens idrifttagande. Under dessa skeden står kortfattat vad som förväntas av resp. byggherre att genomföra för att uppnå miljööverenskommelsen inom Det goda samtalet. Projekterings- och utförandeskedet Programmet för ekologiskt hållbart byggande i Malmö Ifyllt program (åtgärdskatalog) skall lämnas till Stadsbyggnadskontoret i samband med bygganmälan. Biologisk kvalitet I samband med bygglov skall markhandlingar in till stadsbyggnadskontoret. I markhandlingarna skall bland annat anges vilken biotop, holkar och bon samt arter som valts. Malmö stad erbjuder stöd i form av rådgivning när det gäller val av växter och utformning av biotoper. Kontakt tas med områdesekolog Annika Kruuse, tfn 0708-288 717, e-post: annika.kruuse@malmo.se Biotoper: minst 1 punkt på gårdar (gäller ej radhustomter) Holkar och bon: 3 punkter Artval: Gårdens träd och buskar är bärande och eller nektargivande Biotop som valts En del av gården är utformad som en torräng, med till exempel käringtand, väddklint, blodnäva mm. Mager jord med sandinblandning, gärna även kalk. En del av gården är utformad som en äng, med till exempel stor blåklocka, rödklint och ängsnäva mm. Ganska mager jord, gärna med kalkinblandning. En del av gården är utformad som en lund, med till exempel skogslönn, benved, gulplister, majbräken mm. Gårdens dagvattendamm är utformad som en våtmark med våtmarksväxter som kabbleka, slankstarr, gul iris mm. De flacka kanterna och botten är täckta av jord eller grus Ett tak eller en del av gården utförs som en havsstrandsbiotop, med sand, grus och havsstrandsväxter som till exempel trift, strandaster och gåsört
Gårdens murar eller stenlagda gångar utformas som klippbiotoper med till exempel solvända, backtimjan och sedum mm. På gården finns ett stenparti med nektargivande växter En del av gården får vara ett vilt buskage, med till exempel hagtorn, vildrosor och kaprifol och gärna en anlagd rishög där igelkotten kan bo. Holkar och bon som valts Det finns bon för solitära bin på gården, till exempel ett knippe bambupinnar eller en mur med små hål i. Det finns ett igelkottsbo på gården Det finns död ved på gården, till exempel en gammal stock En småfågelholk för varje lägenhet Holkar för fladdermöss på tomten Fasaderna på husen har svalbräden Minst en specialfågelholk, t ex tornfalksholk, kattuggleholk finns på gården Effektiv energianvändning Malmö stad erbjuder stöd till energibalansberäkningar med programmet VIP+. Beräkningarna görs av WSP, byggherrar ska ta fram indata till programmet. Kontakt tas med Annika Nilsson, tfn 040-699 63 25, e-post: annika.nilsson@wspgroup.se Verklig energianvändning ska ej överstiga 120kWh/m 2, BRA uppvärmd yta. Täthetsprovning ska genomföras. Termografering av lägenheter ska genomföras. Fuktsäkert byggande Varje byggherre ska utse en fuktansvarig. Utsedd fuktansvarig utformar i samarbete med Fuktcentrum en kontrollplan med checklista och eventuellt metodbeskrivning för projektet. Kortare kostnadsfri konsultationstid erbjuds. Fuktansvarig tar själv kontakt med Christian Wihlborg, tfn 040-661 39 18, mobil 0768-40 09 13, e-post: christian.wihlborg@hifab.se Under projektets genomförande skall projektets fuktansvarige tillhandahålla sådan information som är av intresse för Fuktcentrums forskningsarbete. Materialval BASTA-systemet ska användas för att systematiskt välja bort giftiga ämnen. Detta innebär att: I så stor utsträckning som möjligt skall byggvaror väljas som är BASTA-registrerade alternativt minst uppfyller systemets egenskrapskriterier. Där detta inte är möjligt skall avstegen motiveras, innehållet dokumenteras och eventuella 2
risker skall bedömas samt åtgärder planeras för att minska negativa hälso- och miljöeffekter. För att likställa dokumentationen för projekten bör dokumentationen utgå från dokumentet 060224 Att använda BASTA - Arbetsgång för produktval med hjälp av BASTA-systemet där steg 1-7 samt alla val som gjorts i flödesschemat dokumenteras. I dokumentationen ska det framgå vilka byggvaror som valts som är BASTA-registrerade, vilka som uppfyller systemets egenskrapskriterier men ej är registrerade, vilka avsteg som gjorts, motiv till avsteg, avstegens innehåll och eventuella risker samt de åtgärder som vidtagits för att minska negativa hälso- och miljöeffekter. Byggföretagen ska utse inköpare eller andra användare av byggmaterial som ska genomgå utbildning i BASTA-systemet. Utbildningarna genomförs inom ramen för IVL Kunskaps ordinarie utbildningsverksamhet. (IVL Kunskaps utbildning gavs den 21 september på MINC för ytterligare utbildningstillfällen kontakta IVL tfn 08-598 563 00). Byggherrar ska föra ett gott samtal med IVL rörande projektets materialval. Varje byggherre tar själv kontakt med Lars Jarnhammar, tfn 08-698 58 68, mobil 070-634 34 51, e-post: lars.jarnhammar@ivl.se Byggsamråd Följande punkter följs upp av Stadsbyggnadskontoret i anslutning till byggsamråd: Programmet för ekologiskt hållbart byggande i Malmö Åtgärdsprogrammet följs upp av Stadsbyggnadskontoret i anslutning till byggsamråd. Byggsamrådets dagordning förses med punkten Avstämning program för ekologiskt byggande. En genomgång av och diskussion kring checklistor, planerade åtgärder samt lösningar för resp. projekt görs vid detta tillfälle. De fyra grundåtagandena för Byggabodialogen: energieffektivisering, materialval, fuktsäkring samt biologisk mångfald, kommer specifikt att behandlas. Utöver dessa har separata överenskommelser tagits fram för energiförsörjning, avfall och dagvatten. Kopia på protokoll fört vid samråd samt inlämnat åtgärdsprogram överlämnas till fastighetskontoret. Biologisk kvalitet Biotoper: minst 1 punkt på gårdar (gäller ej radhustomter) Holkar och bon: 3 punkter Artval: Gårdens träd och buskar är bärande och eller nektargivande Effektiv energianvändning Kvalitetssäkrad energiberäkning ska lämnas in till Stadsbyggnadskontoret. Verklig energianvändning ska ej överstiga 120kWh/m 2, BRA uppvärmd yta. 3
Fuktsäkert byggande Varje byggherre ska ha utsett en fuktansvarig. Utsedd fuktansvarig meddelas till stadsbyggnadskontoret. Den fuktansvarige har utformat i samarbete med Fuktcentrum en kontrollplan med checklista och eventuellt metodbeskrivning för projektet. Materialval Byggföretagen skall ha utsett inköpare eller andra användare av byggmaterial som har genomgått utbildning i BASTA-systemet. Deltagare meddelas till stadsbyggnadskontoret. Byggherrar ska ha fört ett gott samtal med IVL rörande projektets materialval. Under byggtiden kan en representant för stadsbyggnadskontoret komma att besöka byggarbetsplatsen för att förvissa sig om programåtagandena följs. Slutmöte Programmet för ekologiskt hållbart byggande i Malmö Vid bebyggelsens färdigställande uppdateras åtgärdskatalogen av byggherren enligt anvisningar. I samband med att slutbeviset skall utfärdas lämnar byggherren en rapport med checklistan från åtgärdskatalogen och ev. avvikelser inklusive orsaker till dessa. Rapporten går direkt till fastighetskontoret. Utfärdandet av själva slutbeviset kommer dock ej att beröras av åtgärdskatalogen då överenskommelsen är privaträttsligt. Malmö Stad utvärderar genomförda byggprojekt mot bakgrund av åtgärdskatalogen och överenskommelsen inom Det goda samtalet. Bristande måluppfyllelse rapporteras till fastighetskontoret och kommer att beaktas vid framtida marktilldelning (påföljder enligt Plan- och bygglagen är ej aktuellt eftersom avtalet är privaträttsligt) samt för att kunna lyfta fram goda projekt som föredöme. Malmö stad kommer att dela ut priset Gröna Lansen till bästa ekologiska projekt inom Det goda samtalet. Programmet följs upp av stadsbyggnadskontoret i anslutning vid särskilt slutmöte. Slutmötets dagordning förses med punkten Avstämning program för ekologiskt byggande. En genomgång av och diskussion kring checklistor, åtgärder samt lösningar för resp. projekt görs vid detta tillfälle. De fyra grundåtagandena för Byggabodialogen: energieffektivisering, materialval, fuktsäkring samt biologisk mångfald, kommer specifikt att behandlas. Biologisk kvalitet Biotoper: minst 1 punkt på gårdar (gäller ej radhustomter) Holkar och bon: 3 punkter 4
Artval: Gårdens träd och buskar är bärande och eller nektargivande Effektiv energianvändning Täthetsprovning har genomförts och företes stadsbyggnadskontoret för att säkerställa att luftläckaget ej överskrider normen. Termografering av lägenheter har genomförts och företes stadsbyggnadskontoret. Verklig energianvändning ska ej överstiga 120kWh/m 2, BRA uppvärmd yta. Fuktsäkert byggande Den fuktansvariges kontrollplan med checklista och eventuellt metodbeskrivning för projektet har genomförs. Materialval BASTA-systemet ska ha använts för att systematiskt välja bort giftiga ämnen. Dokumentation av materialval ska lämnas in till stadsbyggnadskontoret. Dokumentationen bör utgå från dokumentet 060224 Att använda BASTA - Arbetsgång för produktval med hjälp av BASTA-systemet där steg 1-7 samt alla val som gjorts i flödesschemat dokumenterats. I dokumentationen ska det vidare framgå vilka byggvaror som valts som är BASTA-registrerade, vilka som uppfyller systemets egenskrapskriterier men ej är registrerade, vilka avsteg som gjorts, motiv till avsteg, avstegens innehåll och eventuella risker samt de åtgärder som vidtagits för att minska negativa hälso- och miljöeffekter. Bebyggelsens idrifttagande Fastigheten ska vara tillgänglig för utvärdering och mätningar under minst 2 år. Inneklimatenkät (Stockholmsenkäten) ska lämnas till Stadsbyggnadskontoret efter 2:a eldningssäsongen. Effektiv energianvändning Energianvändning ska rapporteras till stadsbyggandskontoret efter 2:a eldningssäsongen. Verklig energianvändning ska ej överstiga 120kWh/m 2, BRA uppvärmd yta. Fuktsäkert byggande Efter projektets genomförande skall projektets fuktansvarige tillhandahålla sådan information som är av intresse för Fuktcentrums forskningsarbete. Projektet avslutas med att Fuktcentrum lämnar rapport till Byggherrarna och Malmö Stad om resultatet och slutsatser av forskningen. 5
Bilaga 1c Tryggare fysisk miljö Det Goda Samtalet Befolkade gator och platser Åtgärd DP tillgodoser bygga tätt G- anläggning behandlas Projektavstämning tas upp Anm. blanda bostäder-arbetsplatserservice blanda bostäder med olika upplåtelseform orientera entréer mot gatan skapa attraktiva stråk och naturliga mötesplatser göra hållplatser och parkeringar lätta att nå Överblick Åtgärd göra området/kvarteret lätt att orientera sig i DP tillgodoser G- anläggning behandlas Projektavstämning tas upp Anm. Tydlig skyltning ge husen ögon mot stråk, trottoarer, cykelvägar, entréer, bil- och cykelparkering och lekplatser Ögon = fönster, burspråk, genomsiktliga balkongfronter förse valda platser och stråk med god belysning, som inte är för stark eller bländande Belysningsprogram bör tas fram
Tillhörighet och ansvar Åtgärd markera gränser mellan privat och offentligt symboliska gränser räcker ofta DP tillgodoser G- anläggning behandlas Projektavstämning tas upp Anm. gestalta entréer och förplatser väl så de tydligt visar hur de skall användas skapa utrymme för de boende att själva sätta prägel på sin närmiljö, signalera hemvist och ge området en egen identitet Gott råd! Parkeringar och garage Åtgärd se till att markparkeringar kan ses från bostäder och av förbipasserande DP tillgodoser G- anläggning behandlas Projektavstämning tas upp Anm. ge markparkeringar god belysning och gestalta med vegetation Gott råd! undvik stora garage sektionera ge garage ljus färgsättning och dagsljus Byggnader Åtgärd låt entréer försörja ett mindre antal lägenheter ökar tillhörighet och social kontroll DP tillgodoser G- anläggning behandlas Projektavstämning tas upp Anm. se till att vägen mellan entré och gata är kort undvik fönsterlösa bottenvåningar och gavlar välj material med tanke på underhållskrav Gott råd!
Bilaga 1d Bättre för alla Basutformning av bostäder i nyproduktion
BASUTFORMADE BOSTÄDER ÄR BÄTTRE FÖR ALLA Att skapa tillgängliga och användbara bostäder och utemiljöer måste vara en grundtanke i hela byggprocessen. Att planera för tillgänglighet och användbarhet samt att skapa rutiner som gör att dessa krav blir en naturlig del i planeringsprocessen ställer höga krav på samtliga aktörer. Att föra denna diskussion tidigt processen underlättar samtidigt som det ställer stora krav på kunskap och inlevelseförmåga för att uppnå goda lösningar. När planeringen redan från början är inställd på att göra den nya bebyggelsen tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga skapas förutsättningar för lösningar som är både estetiska och ekonomiskt tilltalande. Basutformning ökar möjligheten för den som drabbas av nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att bo kvar i sin bostad. En basutformad bostad är lättare att bebo i en sådan situation. Bostaden har också bra förutsättningar att fungera som arbetsplats för vårdpersonal. Basutformningen minskar behovet av kostnadskrävande bostadsanpassningsåtgärder. Den basutformade bostaden är naturligtvis inte sämre att bo i för den som inte har något funktionshinder. Listan över basutformningsåtgärder överlämnas till projektörer, entreprenörer och byggherrar, till exempel vid tidiga förfrågningar angående möjligheten att bygga Basutformningen innebär en kvalitetshöjning till ingen eller ringa kostnad och gör bostäderna attraktivare. Det torde därför vara intressant för byggherrar att basutforma lägenheter även när avtal inte tecknas.. Bättre för alla är en sammanställning av tekniska och funktionella åtgärder som erfordras för att uppnå en basutformning av lägenheter i nyproduktion.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. ALLMÄN TEKNISK STANDARD 4 1.1 YTSKIKT 4 1.2 NIVÅSKILLNADER 4 1.3 INREDNING 5 1.4 SOPUTRYMMEN 6 1.5 ELINSTALLATIONER 6 1.6 VVS 7 2. RUMSBUNDEN STANDARD 7 2.1 SCHAKT 7 2.2 ENTRÉER 7 2.3 KÖK 8 2.4 HYGIENRUM 9 2.5 KLÄDKAMMARE OCH FÖRRÅD 10 2.6 BOSTADSRUM 11 2.7 BALKONGER/UTEPLATSER 12 3. ENTRÉ TILL BYGGNADER 12 3.1 ENTRÉER 12 3.2 HISSAR 14 Krav anges med fetstil. Rekommendationer anges med normal stil Kommentarer anges med kursiv stil indraget.
1. ALLMÄN TEKNISK STANDARD 1.1 YTSKIKT 1.11 (krav) Ytskikt på golv och väggar skall dras fram bakom och under inredning som är flyttbar eller som inte är inbyggd. Avser fristående skåp, flyttbara köksinredningar och flyttbara inredningar i klädkammare. Fristående förvaringsskåp placeras så att de lätt kan tas bort. 1.12 (rekommendation) Hygienutrymmen förses med halksäkert golv. Friktionstal vid halkning skall minst vara klass 5 enligt SS 92 35 51 T1 1.2 NIVÅSKILLNADER 1.21 (krav) Nivåskillnader mellan ytskikt på golv får inte förekomma 1.22 (krav) I duschrum skall golvet läggas med jämnt fall till golvbrunn, maximal lutning 1:50. Golvbrunn bör placeras så långt från dörr som möjligt. Stegvisa nivåskillnader får inte förekomma. 1.23 (krav) Ytterdörrars (entré, altan/balkong, loftgång, gemensamhetslokal, soprum, tvättstuga, förråd) tröskelhöjd (nivåskillnaden mellan överkant tröskel och överkant färdigt golv) får ej överstiga 20 mm. Tröskel skall vara avfasad i c:a 20. Närmast tröskel och överkant tröskel får ej utvändig nivå skilja mer än 25 mm. (Fig. 1) Ju lägre dessa tröskelhöjder kan hållas desto bättre tillgänglighet erhålls. I det fall dörrkonstruktionen är sådan att tröskelhöjden överskrider dessa höjder (20 respektive 25 mm), försänks tröskeln i golvet. Om man (som t ex fuktskyddsåtgärd) önskar större nivåskillnad mot altan, balkong eller takterrass skall detta kompenseras med t ex trätrall. För att uppnå byggreglernas krav på tillgänglighet måste trätrallen läggas redan vid nybyggnationen. 1.24 (krav) Balkonggolv får luta max 1:50 ut från fasad. 1.25 (krav) Andra brandsektionerande dörrar än lägenhetsdörrar skall vara utan tröskel och förses med släplist.
1.3 INREDNING 1.31 (krav) Innerdörrar skall monteras utan trösklar. (Fig. 2) Badrum får förses med välvd överkörningsbar gummitröskel (se figur 2). Om dörr inte kan öppnas mer än 90 skall de vara K10. (K10 är en dörr enligt Svensk Standard med karmyttermått ~10 dm.) Dörrtypen K9 (karmyttermått ~9 dm) ger som regel ett passage-mått på 0,76 m när dörren är öppnad 90. För att åstadkomma en bekväm passage för rullstolsburen krävs en K10 dörr. 1.32 (krav) Skåpdörrar skall kunna förses med bygelhandtag och öppnas minst 90. Skåp i hörn placeras på sådant sätt att hyllor/korgar lätt kan tas ut fullständigt. Städskåp kan placeras i hall eller kök. 1.33 (rekommendation) Välj gångjärn som kan öppnas minst 135. 1.34 (rekommendation) Barnsäkerhetsspärr bör kunna demonteras. Fönsterbröstning bör vara max 800 mm så att sittande person kan se ut.
1.4 SOPUTRYMMEN 1.41 (krav) Fasta sopinkast skall placeras med underkant högst 800 mm över golv/mark. Avfallsutrymme/sopsortering skall dimensioneras så att det vid behov kan kompletteras med kärl med underkanten på inkastet högst 800 mm över golv/mark. Oavsett hur sophanteringen bedrivs skall soputrymmet vara tillgängligt för funktionshindrade personer. Det gäller såväl sopinkastets placering, nivåskillnader som lättmanövrerade låsvred samt gångavstånd, dörrar och belysning. Att själv kunna kasta sina sopor är en del i det dagliga liver som minskar behovet av hjälp från annan person. 1.42 (krav) Bostäder skall planeras så att förflyttningsvägen mellan entré och soputrymme görs tillgänglig och användbar för person med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga (jmf BVF 12 ). Denna förflyttningsväg bör inte överskrida 25 meter.
1.5 ELINSTALLATIONER 1.51 (krav) Alla lysrör skall vara anslutna till HF-don. Högfrekvensdon (HF-don) tar bort störande flimmer. 1.52 (krav) Strömställarna skall vara stora och av vipptyp och placeras med underkant högst 1000 mm över golv, intill dörrfoder på låssidan. För att nås av person i rullstol och vara lätta att hitta för personer med nedsatt orienteringsförmåga. 1.53 (krav) Några vägguttag per lägenhet skall placeras 800 mm över golv i anslutning till strömställare. För att nås av person i rullstol och vara lätta att hitta för personer med nedsatt orienteringsförmåga. 1.54 (rekommendation) Eluttag vid kökets bänkskiva placeras 1100 mm över golv. För att nås från rullstol och för att inte hindra höjning och sänkning av skåp. 1.55 (rekommendation) Elcentral placeras med underkant 800 1000 mm över golv och förses med automatsäkringar med vippkontakter. Elcentralen bör vara infälld (såvida den ej placeras i klädkammare eller likvärdigt utrymme).
1.6 VVS 1.61 (krav) Blandare skall vara ettgreppsblandare. Termostatblandare är i detta avseende ettgreppsblandare. 1.62 (rekommendation) Blandare bör vara försedd med spak, så att t.ex. reumatiker och ryggmärgsskadade, utan nypgrepp kan använda den. Välj helst en modell med lång spak. 1.63 (krav) Avlopp från diskbänk eller tvättställ skall placeras så nära vägg att diskbänken/tvättstället kan användas av person i rullstol. (Fig. 3)
2. RUMSBUNDEN STANDARD 2.1 SCHAKT 2.11 (krav) Schakt får ej försämra funktionen i kök, hall, bad eller sovrum. Schaktet får t ex inte innebära att det inte går att i sidled förflytta föremål på arbetsyta i kök. I sovrum, hall och badrum får inte schakt göra att manöverutrymmet för rullstol respektive medhjälpare blir så litet att det inte fungerar. Se 2.23, 2.41 och 2.61
2.2 ENTRÉER 2.21 (krav) Väggen bakom kapphyllan skall utföras så att kapphyllan enkelt kan flyttas i höjdled. 2.22 (krav) En person skall själv kunna manövrera sin rollator eller rullstol och själv ha plats att öppna och stänga ytterdörren. När hjälp av annan person behövs skall det finnas plats även för denne. (Fig. 4) Detta gäller t.ex. även föräldrar som måste hjälpa sina barn. 2.23 (krav) Delar av korridor skall ha en minsta bredd på 1300 mm. Passager vid garderobsdörrar skall ha minsta bredd på 1300 mm. För att person i rullstol obehindrat skall kunna svänga 90 och passera en dörr behövs denna bredd.
2.3 KÖK 2.31 (krav) Köket skall utformas som rakt kök, vinkelkök, parallellkök eller U-kök. (Fig. 5) För att kök skall fungera för person i rullstol behövs stora fria ytor framför köksinredningen. Inredningen bör vara sammanhängande och disponerad så att matvaror och köksredskap endast behöver förflyttas korta sträckor och att man slipper lyfta över öppna ytor. Undantag för köksö kan medges om denna utrustats med utslagsvask. 2.32 (krav) Kylskåp skall ha avställningsyta intill handtagssidan och hänga samman med övrig köksutrustning (diskbänk, arbetsyta, spishäll). För att undvika lyft över öppna ytor. Dessutom är närheten till matbordet viktig. 2.33 (rekommendation) Inredning förses från början med hällspis och inbyggnadsugn med sidohängd lucka och möjlighet till varierbar höjdplacering. Ugnen bör ha avställningsyta intill öppningssidan och en utdragsskiva under ugn som tål 250 värme. Spisen bör ha värmetåliga avställningsytor på båda sidor. Lämpligt högskåp bör finnas som möjliggör byte till inbyggnadsugn om denna ej finns från början. 2.34 (rekommendation) Utöver bänkyta enligt SS 91 42 22 bör plats för matberedare och mikrovågsugn finnas. 2.35 (krav) Kyl och frys skall kunna nås av person i rullstol. 2.36 (krav) Arbetsytan mellan spis och disklåda skall vara minst 800 mm lång. Så att arbetsytan går att göra användbar för person i rullstol. Gäller endast lägenheter större än två rum och kök. 2.37 (krav) Under diskho skall underskåp/hurtsar utformas så att ett utrymme med minsta bredd om 800 mm enkelt kan skapas när inredning tas bort. (se även 1.11) 2.38 (rekommendation) Måttet vid matplatsen mellan köksinredning och bord bör vara minst 1400 mm och minst 1200 mm mellan vägg och bord. 2.39 (krav) Skåpdörrar, se punkt 1.32.
2.4 HYGIENRUM (gäller det tillgängliga planet) 2.41 (krav) Ett hygienrum per bostad skall utformas så att man kan göra fritt 900 mm på båda sidor om toalettstolen. (Fig. 6) För att kunna användas av rullstolsburen person som behöver hjälp på båda sidor om toalettstolen. Det fria måttet behövs på bägge sidor eftersom det inte går att förutse från vilken sida förflyttning/hjälp behövs. Olika funktionshindrade behöver olika slags hjälp. 2.42 (krav) Det skall finnas plats för att flytta ut handfatet 200 mm från vägg och 200 mm från hörn. För att handfatet skall kunna användas av person i rullstol. 2.43 (krav) Väggen skall förstärkas så att duscharmaturen kan monteras 700 mm från hörn och 900 mm över golv. Denna placering av duscharmaturen gör det lättare för de boende och för en hjälpare att nå reglagen. 2.44 (krav) Stödhandtag skall monteras vid badkar/duschplats. Ett från början monterat stödhandtag vid duschplatsen/badkaret är en enkel säkerhetsåtgärd. 2.45 (rekommendation) Förstärkningar skall göras i väggar 500 1000 mm över golv för att vid behov kunna montera armstöd. 2.46 (rekommendation) Minst ett rum utrustas med toalettstol, tvättställ och badkar/duschplats. Plats bör finnas för tvättmaskin och torktumlare bredvid varandra antingen i hygienrum eller i grovkök, om bostad saknar tillgång till tillgänglig och användbar tvättstuga. Kombimaskin godtas. I tvättpelare blir luckorna i både tvättmaskin och torktumlare svåra att nå både för rullstolsburna och för personer med gångsvårigheter.