Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Relevanta dokument
Lustgas från mark - jordbrukets stora utmaning

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

Lustgas från mark - jordbrukets stora utmaning

Remiss-svar från Göteborgs Universitet på förslag till Ramprogram för forskning inom ekologisk produktion och konsumtion

Skogs och myrmark som kolkälla och/eller kolsänka.

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

LUSTGAS FRÅN MARK HUR MINSKA?

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning. Hur fungerar det och vad kan vi göra?

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Utsläpp av växthusgaser från torvmark

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Tillförsel av aska på dikad torvmark

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Flöden av växthusgaser från skog och annan markanvändning. S lu t r a p p o r t av r eg e r i n g s u p p d r ag Jo 2008/3958

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013

Organogena jordars utsläpp av växthusgaser

Projektrapport nr 15:2. Emissioner av växthusgaser från brukad torvmark i areella näringar Mats Olsson, Professor emeritus, SLU

Arbetstillfällen

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

Jordbrukets klimatpåverkan

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors

KSLA-seminarium 2010

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?

Projektrapport nr 15. Emissioner av växthusgaser från brukad torvmark i areella näringar Mats Olsson, SLU

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi

Efterbehandling av torvtäkter

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Minska jordbrukets klimatpåverkan!

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Jordbrukets utsläpp och trender

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer

Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt

Greenhouse Gas Protocol (Dual Reporting) Report for Total Produce Nordic. Beräkningsperiod: Framtagen juni 8, 2018 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W

Markavvattning i skogen

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet

Kvävegödsling i Gårdsjön efter 25 år: hur mycket tål skogen?

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Hur äter vi hållbart?

Jordbruksmarken som kolkälla eller kolsänka vad är potentialen för ökad kolinlagring? Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Greenhouse Gas Protocol Report for Opus Bilprovning. Beräkningsperiod: Framtagen maj 10, 2016 av Our Impacts för U&W

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Självuppvärmning. Med vår kompetensbredd och unika expertis skapar vi nytta för många

Retention of metals and metalloids in Atleverket treatment wetland Sylvia Waara & Tatsiana Bandaruk

Program för världskongressen Peatlands in Balance 4-8 juni 2012

Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP

Hållbara biodrivmedel

Vägar till ett hållbart torvbruk

Vad händer med jordens klimat?

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Greenhouse Gas Protocol Report for U&W/ZM. Beräkningsperiod: juli juni Framtagen nov 9, 2015 av Our Impacts för U&W

Vårt ansvar för jordens framtid

Behov av dikesrensning och trädens tillväxtrespons

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts

Greenhouse Gas Protocol (Dual Reporting) Report for Sala Sparbank. Beräkningsperiod: Framtagen mars 8, 2018 av Our Impacts för U&W

Avskogningen kompenseras delvis av att andra skogar samtidigt breder ut sig eller förtätas, men efter tusenårsskiftet har den effekten minskat.

skogsbränsle för klimatet?

Hur kan skogskötsel bidra till att minska kväveförluster i ett förändrat klimat?

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Ett finskt perspektiv på näringsbalans

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W

Masterenkät. 1. På vilket språk vill du besvara enkäten?/in what language do you wish to answer? Antal svarande: 89. Svenska.

Svenska Trädbränsleföreningen

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog

Torv en viktig naturresurs. En presentation om torv och torvproduktion

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Nationell forskning om kolinlagring i mark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet

Markanvändningen i Sverige

Regional Carbon Budgets

Sommarens torka. Klimatförändring

Transkript:

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29

Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences Mätning i fält, Skogaryd, Lanna m.fl. Experiment och modellering

Växthusgasemission orsakad av mänsklig verksamhet 61,4 miljoner Ton CO 2 eq

Växthusgasemission orsakad av mänsklig verksamhet 11 Mton CO 2 e från dränerad organogen mark är frånräknat

Sveriges landyta totalt 45 miljoner ha Skog täcker 24 SCB Dränerad organogen mark: Produktiv skog 1,1 Åker och betesmark 0,2 Var finns skog på dränerad torvmark? RIS NIR Varför avger denna skog Växthusgaser? Skogaryd Ernfors et al. 2007 Dränerad mark med granskog i Skogaryd

Orörd våtmark lagrar kol och kväve CH4 N2O = noll C N Torv asa.kasimir@gvc.gu.se CO2

Dränering asa.kasimir@gvc.gu.se Vid dikning kommer syre ner i jorden vilket möjliggör jordbruk och odling av t.ex. gran. Upplagrat organiskt material börjar brytas ner, varvid kol och växtnäring frigörs, vilket resulterar i CO 2 och N 2 O emission. Så länge marken är dikad kan processen pågå tills allt organiskt material försvunnit. CO 2 N 2 O Dikning innebär att bränna bort jorden, biologiskt! Ditch C N

Dränering asa.kasimir@gvc.gu.se CO 2 N 2 O Totalt Ton C ha -1 år -1 Kg N ha -1 år -1 Ton CO 2eq Vid dikning kommer syre ner i jorden vilket möjliggör jordbruk och odling av t.ex. gran. Skog (NIR Sverige) 2-3 - 2-3 Skogaryd Meyer et al. 2013 8 7 11 Upplagrat organiskt material börjar brytas ner, varvid kol och växtnäring frigörs, vilket resulterar i CO 2 och N 2 O emission. Så länge marken är dikad kan processen pågå tills allt organiskt material försvunnit. Åker (NIR Sverige) 5-9 8 9-13 CO 2 N 2 O Dikning innebär att bränna bort jorden, biologiskt! Ditch C N

the Wetlands Supplement to the 2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories (2006 IPCC Guidelines) was accepted at 37th Session of IPCC (14-18 October 2013). Changes to the estimation and reporting of emissions and removals according to the 2006 IPCC Guidelines in all land-use categories (Forest Land, Cropland, Grassland, Wetlands, Settlements, and Other Land) In particular, Chapter 2 gives new guidance not contained in the 2006 IPCC Guidelines by providing methodologies and emission factors for: CH 4 emissions from drainage ditches; off-site CO 2 emissions associated with dissolved organic carbon (DOC) release from organic soils to drainage waters; CO 2, CH 4 and CO emissions from peat fires.

Tabell med EF för N 2 O

Mattias Drösler:

Data från Svensk NIR (National Inventory report) 2013, emissioner för år 2011. Emissioner (+) och sänkor (-), UNFCCC rapporterade emissioner men grå ytor = inte valda och bokförda för Kyoto rapportering. Mton CO 2 e LULUCF emission Emissioner från dränerad organogen mark: ARD FM CM GM FM CM GM Jordbruk Totalt CO 2 0.9-37.6 1.0 0.2 9.2 1.8 0.2 NA 11.2 N 2 O NA 0.04 NA NA NE NA NA 0.5 0.5 CH 4 NA << NO NO << NO NO NO << Sum GHG 0.9-37.6 1.0 0.2 9.2 1.8 0.2 0.5 11.7 Bokfört Kyoto -2.13 (cap) Bokförs Kyoto 0.5 NA = Not Accounted in this activity, NO = No emission, << = very small emissions.

Skog som åtgärd för att minska emissioner Maljanen et al. 2010: - To estimate the impact of forestry drainage on the GHG balances the whole stand rotation has to be included Ojanen et al. 2013: - on average, a climate cooling GHG impact Meyer et al. 2013 BioGeosciences

asa.kasimir@gvc.gu.se Nej, skogsbruk på dränerad mark, inte en åtgärd som minskar emissioner Forest rotations later Forest rotations later Soil organic matter stored Soil organic matter stored

Hans Joosten, University of Greifswald Paludiculture is agriculture/forestry on wet peatland

Hans Joosten, University of Greifswald arable land, high intensity grassland low intensity pasture reed canary grass alder forest Clear niche of paludicultures reed

En liten del av svensk skogs- och jordbruksmark är en stor källa för GHG Genom rapporteringen synliggörs inte emissionerna Det går att minska emissionerna med våtare förhållanden och rätt växtlighet, paludiculture eller naturskydd? Hur uppmärksammas emissionerna? Vad görs och vad bör göras? Tack!