Tjänteexporten allt viktigare för Sverige Kent Eliaon, Pär Hanon och Marku Lindvert Kent Eliaon har diputerat i nationalekonomi och är verkam vid Umeå univeritet och Tillväxtanaly. Han forkning kretar kring högre utbildning, geografik rörlighet och arbetmarknaden. kent.eliaon@ tillvaxtanaly.e Pär Hanon är profeor i internationell ekonomi och verkam vid Örebro univeritet och Tillväxtanaly. Han forkning berör effekterna av internationell handel och utländka direktinveteringar. par.hanon@oru.e Marku Lindvert är tatitiker vid Tillväxtanaly och han anvarar för tatitiken kring de internationella företagen. marku.lindvert@ tillvaxtanaly.e De tolkningar och lutater om framför i uppaten är författarna egna och överentämmer inte nödvändigtvi med Tillväxtanaly uppfattningar. Den venka utrikehandeln dominera av varuhandeln. Endat runt 30 procent av den totala exporten utgör av export av tjänter, medan tjänteektorn andel av BNP eller av den totala yelättningen är avevärt törre än tillverkningindutrin. Tjänteexporten har emellertid på enare år vuxit nabbare än varuexporten och det finn, om redogör för i uppaten, anledning att hävda att tjäntehandeln betydele i förhållande till varuhandeln underkatta. I uppaten analyera hur det internationella pecialieringmöntret er ut inom den venka tjänteektorn och deutom dikutera det ökade ampelet mellan varuoch tjänteproducerande ektorer. Slutligen argumentera för att tjäntehandeln behöver belya bättre i den ekonomika tatitiken. En huvudanledning till att den internationella handeln i tjänter är mindre än i varor är karaktären ho många tjänter om gör att fyik närhet mellan producent och konument ofta är en nödvändighet. Det beror bl a på att tjänter vanligen behöver kräddary för kunden behov. Deutom underlätta en effektiv övervakning av tjänter kvalitet om den om tillhandahåller tjänten inte befinner ig alltför långt bort och talar amma pråk. Vierligen har den nya informationteknologin inneburit mycket för att änka dea traditionellt naturligt höga hinder för delar av den internationella tjäntehandeln, 1 men fortfarande finn det tarka käl att tro att dea faktorer ännu har tor betydele. En orak till att tjäntehandeln omfattning tenderar att underkatta i förhållande till varuhandeln är att importen av inater är högre och att inaterna från andra ektorer utanför den egna ektorn är törre i indutrin än i tjänteektorn. Att det förekommer ett betydande inlag av tjänter i tillverkningen av varor gör ockå att den internationella konkurrenkraften inom tora delar av tillverkningindutrin till vi del betäm av tillgången till tjänter av hög kvalitet till relativt låga prier. Det kan gälla privata affärtjänter, om t ex teknika konulter, finaniella tjänter amt tranporter och telekommunikationtjänter. Sverige har på enare år, i motat till för varuexporten, haft en relativt förmånlig utveckling av tjänteexporten. Ett tort problem när man ka göra analyer av tjäntehandeln på mer diaggregerad nivå är att tjäntehandeltatitiken är alltför grovt indelad; i den officiella tatitiken endat redoviad på 11 tjäntelag. Lyckligtvi har vi haft tillgång till de grunddata 1 Freund och Weinhold (2002) viar att omfattningen av användningen av Internet i ett land är poitivt relaterad till torleken på landet tjäntehandel. 28 kent eliaon, pär hanon och marku lindvert ekonomikdebatt
om den officiella tjäntehandeltatitiken bygger på. Detta gör att vi bl a kunnat uppkatta hur tor del av tjänteexporten om ker i indutriföretag och vi har även kunnat genomföra en analy på branchnivå av Sverige internationella konkurrenkraft inom tjänteektorn. Deutom har vi haft möjlighet att genomföra tudier på företagnivå av produktivitet och faktoranvändning (andel högutbildade). Förutom att jämföra exporterande företag med icke-exporterande företag inom amma branch har vi även kunnat ärkilja varu- och tjänteexporterande företag. nr 6 2011 årgång 39 1. Några teoretika utgångpunkter Tjänter har i många fall egenkaper om kiljer dem från varor och om inverkar på möjligheterna att handla dea internationellt. 2 Tjänter är ofta våra att ta på (intangibility). De brukar ibland bekriva om produkter om inte går att tappa på foten. Det betyder att de är våra att hålla kontroll på, mäta och bekatta. Tjänter är vanligen omöjliga att lagra (nontorability), vilket gör att produktion och konumtion måte ke på amma tälle och vid amma tidpunkt. Deutom är tjänter många gånger icke-tandardierade och kräddarydda för konumenten behov (heterogeneity). Graden av produktdifferentiering är därför anenlig bland tjänter. Slutligen ker produktionen i många fall med en betydande inat från den om efterfrågar tjänten (joint production). Konumenten deltar i produktionproceen genom att bidra med väentlig information och feedback, vilket delvi är avgörande för producenten effektivitet och produktivitet. Beroende på att många tjänter inte kan lagra kräv ofta närhet mellan konument och producent och det är i dea fall nödvändigt att producenten är lokalierad på amma tälle om konumenten. Den edvanliga definitionen av internationell handel där en produkt anta kora ett land grän miar detta. WTO har därför identifierat fyra olika ätt på vilka internationell handel i tjänter kan ke: Mode 1: Tranaktioner över gräner (cro-border upply), om när mjukvara till datorer keppa från ett land till annat Mode 2: Konumtion av tjänter utomland (conumption abroad), t ex turim eller utbildning i ett annat land Mode 3: Kommeriell närvaro i andra länder (commercial preence), utländka direktinveteringar i tjänteektorn Mode 4: Temporär förflyttning av arbetkraft utomland (temporary movement of upplier), exempelvi datakonulter om arbetar tillfälligt ho kunder utanför hemlandet. Hoekman och Koetecki (2009) har uppkattat den relativa omfattningen av de olika ätten att utöva internationell handel i tjänter. Av den framgår att tranaktioner över gränerna och kommeriell närvaro utomland är överläget tört; i båda fallen utgör de 41 procent av den internationella 2 Dea egenkaper är naturligtvi mer eller mindre uttalade för olika typer av tjänter. tjänteexporten allt viktigare för verige 29
Figur 1 Varu- och tjäntehandeln utveckling 1993 2010, fata prier, referenår 2000, miljarder kr 1200 1000 800 Import varor Export varor Import tjänter Export tjänter 600 400 200 ekonomikdebatt 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Källa: SCB Nationalräkenkaperna. handeln i tjänter. Konumtion utomland uppgår till 16 procent. Den låga andelen för temporär förflyttning av arbetkraft utomland (2 procent) avpeglar annolikt att det finn betydande hinder att bedriva internationell handel i tjänter på detta ätt. En annan orak är att vårigheterna att mäta den här typen av handel i tjänter tyck vara ärkilt tora. 3 Vi kommer fortättningvi att fokuera på den internationella handel i tjänter om redovia i betalningbalantatitiken, dv mode 1, 2 och 4. 2. Tjänterna betydele i venk utrikehandel Trot att produktionen av varor är avevärt mindre än produktionen av tjänter 4 är utrikehandeln med varor klart törre än utrikehandeln med tjänter. Detta framgår av figur 1 om viar hur handeln i varor och tjänter har utvecklat under perioden 1993 till 2010. Kurvorna för varuhandeln ligger under hela perioden klart över kurvorna för tjäntehandeln. År 2010 är tjänteexporten andel 29 procent av den totala exporten av varor och tjänter. Det är en uppgång under perioden då motvarande andel 1993 är 25 procent, vilket indikerar att tjänteexporten har vuxit nabbare än varuexporten. På importidan oberverar vi inte amma utveckling. Här är tjänteimporten andel av den totala importen av varor och tjänter 25 procent 2010 medan andelen är 26 procent 2003. Vi kan ockå e i figur 1 att Sverige alltedan början av 2000-talet har varit nettoexportör av tjänter. Anmärkningvärt är även att nedgången i ekonomin 3 Se Maurer m fl (2008). 4 Indutrin (SNI 15 37) förädlingvärde är år 2010 28 procent av tjänteektorn (SNI 40-95) förädlingvärde. 30 kent eliaon, pär hanon och marku lindvert
40 35 30 25 20 Föräljningvärde Inhemk förädling Figur 2 Tjänteektorn export om andel av den totala exporten i termer av föräljningvärde och av inhemk förädling 1995, 2000 och 2005. Procent nr 6 2011 årgång 39 15 10 5 0 1995 2000 2005 Källa: SCB Input-output tabeller 1995, 2000 och 2005. 2009 tyck ha påverkat tjänteexporten i mindre grad än varuexporten, var fall har varit avevärt törre. Att den internationella handeln i tjänter är mindre än handeln i varor beror i tor utträckning på karaktären ho många tjänter, t ex att de vanligen inte är möjliga att lagra. Det gör att produktionen i många fall måte ke lokalt där konumenten befinner ig, vilket innebär att tora delar av tjänteektorn har ett naturligt kydd mot importkonkurren. Det bör emellertid ockå framhålla att även om det kett betydande avregleringar inom tjänteektorn, t ex inom telekommunikationer och tranporter, utgör troligen kvartående handelhinder och regleringar en törre begränning på tjäntehandeln än på varuhandeln. Det finn flera käl till att tjänteexporten betydele i förhållande till varuexporten underkatta. Ett är att inlaget av importerade inater är törre i varuexporten än i tjänteexporten. Detta är uppenbart i figur 2 där vi jämför tjänteexporten andel av den totala exporten av varor och tjänter mätt i föräljningvärde och mätt i inhemk förädling; i det enare fallet har värdet av de importerade inatvarorna dragit bort från exportvärdet. Även i figur 2 noterar vi en tämligen kraftig ökning av tjänteexporten andel av den totala exporten under perioden, från 21 till 29 procent. Vi er ockå att tjänteexporten andel blir törre när vi mäter den inhemka förädlingen i exporten, vilket antyder att importen av inater i tjänteektorn är relativt liten jämfört med i indutrin. Betydelen av detta tyck ockå ha ökat under den tuderade perioden efterom killnaden mellan andelen tjänteexport mätt på bai av inhemk förädling och föräljningvärde har ökat; gapet var 2 procentenheter 1995 och 5 procentenheter 2005. Ett annat käl till att den officiella handeltatitiken tenderar att undervärdera tjänterna betydele i den internationella handeln är att den inte tjänteexporten allt viktigare för verige 31
Figur 3 Andel av ektorn exportvärde om utgör av den egna ektorn bidrag, import av inater och inater utanför ektorn 2005. Procent Indutrin Sektorn bidrag Import av inater Inater utanför ektorn Tjänter 0% 20% 40% 60% 80% 100% ekonomikdebatt Källa: SCB Input-output tabell 2005. avpeglar den omfattande användningen av tjänter om inater i produktionen av indutrivaror. 5 Detta viar ig i figur 3 där vi, förutom att om i figur 2 ovan beräkna det nationella bidraget till exportvärdet, ockå räknar ut ektorn bidrag till exportvärdet, dv vi drar även bort värdet av de inatvaror om kommer utanför den egna ektorn. 6 Från figur 3 kan vi utläa att den nationella delen av exportvärdet är 69 procent i indutrin och 88 procent i tjänteektorn. Med andra ord är, om vi tidigare kunde kontatera i figur 2, inlaget av importerade inater betydligt törre i indutrin. Drar vi deutom bort värdet av inater om kommer utanför den egna ektorn er vi att den inhemka indutrin bidrag till exporten inom indutrin är 48 procent, medan tjänteektorn bidrag till exporten inom tjänteektorn är 83 procent; beroendet av inater från andra ektorer är alltå avevärt mindre i tjänteektorn. Hur har venk varu- och tjänteexport utvecklat i ett internationellt perpektiv? Figur 4 bekriver den venka andelen av varuexporten och tjänteexporten amt Sverige andel av BNP i världen mellan 1960 och 2010. Av figuren är det uppenbart att världmarknadandelen för venk varuexport har fallit trendmäigt från 1970 fram till i dag. Marknadandelen för venk tjänteexport hade en liknande utveckling fram till mitten av X i 5 Det växande tjänteinnehållet X i i produktionen X i av indutrivaror i den venka ekonomin har X i på enare n X år tuderat av Hagman u m och Lind (2008) och Lodefalk (2010). i n 6 I + = u m Formellt beräkna den egna ektorn del av exportvärdet X u m I + n n u m = i I + = I X i X 1 u m I X I X i X 1 i X 1 Q j = 1 I + = n Q j = 1 I + = I I X Q X i X 1 j = 1 i Q X i X 1 j = 1 Q m X j = 1 I n u m m X I + = m där X är exportvärdet I i branch j om tillhör ektor i, I I X i m X 1 u är importerade Q inater I X I j = 1 i branch j m u om X ingår i ektor I i, I är inater i branch j om ingår i ektor i men kommer från brancher u utanför I ektor i och Q är produktionvärdet u I i branch j. Den nationella (inhemka) delen av m exportvärdet u I får vi när Q vi enbart korrigerar för importerade X inater I. Q 32 kent eliaon, pär hanon och marku Q lindvert u Q I Q
2,5 2,0 Figur 4 Sverige andel av BNP, varuexport och tjänteexport i världen 1960 2010. Procent 1,5 nr 6 2011 årgång 39 1,0 BNP 0,5 Varor Tjänter 0,0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Källa: WTO Statitic Databae och Världbanken World Development Indicator. Anm: Data för tjänteexporten finn endat för perioden 1980 och framåt. 1990-talet, men har på enare år tigit kraftigt. Att världmarknadandelen både för venk varu- och tjäntexport minkade fram till mitten av 1990- talet förklara med tor annolikt av den relativt vaga tillväxten i Sverige under denna period, om i figur 4 tar ig uttryck i en fallande andel av BNP i världen. Att marknadandelen för venk varuexport har minkat under det enate årtiondet trot att Sverige har haft en relativt god BNP-tillväxt är kanke inte ärkilt överrakande mot bakgrund av att ett antal tora länder, med Kina i peten, har haft en mycket hög tillväxt; en tor del av Kina tillväxt har för övrigt drivit fram av en nabbt växande export av varor. Vad om däremot är anmärkningvärt och därmed bör tudera närmare är Sverige växande världmarknadandel för exporten av tjänter edan lutet av 1990-talet. Vilka delar av tjänteexporten är det om ligger bakom den relativt kraftiga tjänteexporttillväxten och hur er utvecklingen ut i Sverige jämfört med andra OECD-länder? Jämför vi utvecklingen av Sverige tjänteexport med utvecklingen i andra OECD länder det enate decenniet viar det ig att Sverige är ett av de länder inom OECD om har haft den nabbate genomnittliga årliga tillväxten i tjänteexporten. I likhet med andra må, högt utvecklade OECD länder är tjänteexporten andel av BNP relativt hög i Sverige (5:a av 29 länder). I aboluta tal ligger värdet på tjänteexporten i Sverige i mitten (15:e) bland OECD länderna; de törta tjänteexportörerna är inte överrakande USA och Storbritannien. 7 7 Se Eliaon m fl (2010, tabell 2.3) om bekriver tjänteexporten 2008 och den årliga tillväxten i tjänteexporten 1998-2008 i 29 OECD länder. tjänteexporten allt viktigare för verige 33
Figur 5 Export på tjäntegruppnivå 2010, miljarder kr Kommunikation; 14; 3% Övriga tjänter; 19; 4% Licener/royaltie; 36,1; 8% Finaniella tjänter; 7,9; 1% Data och information; 50; 11% Övriga affärtjänter; 186; 39% Tranporter; 74; 16% Reor; 80; 17% ekonomikdebatt Källa: SCB Betalningbalanen. 3. Internationell pecialiering och utveckling på tjäntegruppnivå Den venka tjäntehandeln redovia, om i de fleta andra OECD länder, på 11 olika tjäntegrupper. 8 Figur 5 ger en uppfattning om dea kategorier relativa betydele i den venka tjänteexporten 2010. Den i ärkla törta delen av den venka tjänteexporten ker i Övriga affärtjänter, 9 om utgör nätan 40 procent av den totala tjänteexporten. Det förekommer även en omfattande export av Reor (17 procent) och Tranporter (16 procent). En inte oväentlig del av tjänteexporten betår ockå av Data och information (11 procent) och Licener/royaltie (8 procent). Jämför vi exporttillväxten i Sverige med exporttillväxten i OECD i olika tjäntegrupper under det enate decenniet finner vi inte oväntat, mot bakgrund av att Sverige är bland de OECD länder om har haft den nabbate ökningen av tjänteexporten, att den venka exporttillväxten är högre än i OECD i amtliga tjäntegrupper med undantag för Byggtjänter. Noterbart är ockå att den nabbate exporttillväxten, både i Sverige och i OECD om helhet, har kett i Data och information. 10 För att underöka i vilka tjäntelag Sverige har komparativa fördelar 8 Tjäntehandeltatitiken utgör en komponent i betalningbalantatitiken och Sverige följer, om många andra länder, de rekommendationer om utarbetat av IMF (IMF Balance of Payment Manual 5th edition). I Eliaon m fl (2010, appendix 2) finn en bekrivning av vad om ingår i de olika tjäntegrupper om tjäntehandeltatitiken betår av. 9 Gruppen Övriga affärtjänter innehåller en brokig amling tjäntelag. Exempelvi merchanting om aver köp av en vara från utlandet för direkt vidareföräljning till utlandet. Den marginal om upptår mellan inköp- och föräljningvärde redovia om tjänteexport (varuförmedling). Deutom ingår export och import av divere affär- och teknika tjänter. 10 Se Eliaon m fl (2010, tabell 2.4). 34 kent eliaon, pär hanon och marku lindvert
Data och information Övriga affärtjänter Kommunikation Licener/royaltie Peronliga tjänter Figur 6 Sverige internationella konkurrenkraft i olika tjänteektorer. Revealed comparative advantage (RCA) 2008 Tranporter Reor nr 6 2011 årgång 39 Byggtjänter Föräkringar Offentliga tjänter Finaniella tjänter 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 Källa: OECD Statitic on International Trade in Service. beräknar vi ett tandardmått på internationell konkurrenkraft, revealed comparative advantage (RCA), 11 i de 11 tjäntegrupperna. Reultatet preentera i figur 6. Av figuren förefaller det om om Sverige har komparativa fördelar, inte mint i Data och information, men även i Övriga affärtjänter och Kommunikation ; RCA måttet i dea grupper är klart högre än ett. Däremot tyck inte Sverige internationella konkurrenkraft vara ärkilt bra i Finaniella tjänter. Notera bör ockå att Offentliga tjänter varken innehåller utbildning eller hälovård något man kanke kulle kunna förvänta ig utan här ingår t ex ambaadkotnader och militära tjänter. Den grova indelningen av den officiella tjäntehandeltatitiken på tjäntegrupper och att handeln inte finn uppdelad på bilaterala handelflöden utgör betydande problem när tjäntehandeln och de utveckling ka analyera närmare. 12 Vi har emellertid fått tillgång till grunddata från SCB underökningen Utrikehandel med tjänter om den officiella tjäntehandeltatitiken bygger på. Dea data finn redoviade på en mer finfördelad nivå och de är ockå delvi länderuppdelade (för törre företag). Genom att koppla ihop dea data med tatitik över varuhandeln på företagnivå och andra företagdata i Individ och företagdatabaen (IFDB) på Tillväxtanaly har vi förökt bevara en del frågetällningar kring exporten av tjänter på branch och företagnivå: Hur fördela tjänteexporten mellan olika brancher i den venka ekonomin? Sker det en betydande 11 RCA definiera om kvoten mellan Sverige andel av OECD export i tjäntegrupp i och Sverige andel av OECD totala export, dv ( X isv / X ioecd )/( X Sv / X OECD ). Om RCA är törre än ett indikerar detta att Sverige har komparativa fördelar i produktion av den typen av tjänter. 12 T För en mer utförlig bekrivning av tjäntehandeltatitiken uppbyggnad, e Eliaon m fl ln EXINTit = β 0 + β1 ln( K / L) it + β 2 ( H / L) it + γ t Dt + ε it (2010, appendix 1). t=1 tjänteexporten allt viktigare för verige EXINT it 35
Figur 7 Tjänteexport på branchnivå 2008. Andel av den totala tjänteexporten. Procent Tranporttjänter Teleproduktindutri IT- och kommunikation Kredit och föräkring Tranportmedelindutri Läkemedelindutri Makin- o divere konumentvaru Detaljhandel o motorfordon 0 5 10 15 20 25 30 ekonomikdebatt Källa: Egna beräkningar baerade på tjäntehandeldata på företagnivå från SCB underökning Utrikehandel med tjänter. tjänteexport även inom tillverkningindutrin? Om detta är fallet, i vilka indutribrancher är den ärkilt förekommande? Finn det killnader i reuranvändning och komparativa fördelar mellan tillverkningindutrin och tjänteektorn? Hur påverka företagen produktivitet av export och finn det killnader mellan indutri- och tjänteföretag och mellan varu- och tjänteexport? 4. Tjäntehandel på branch och företagnivå Skiljelinjerna mellan indutri och tjänteektor håller mer och mer på att udda ut. Det framgår exempelvi av figur 7 om viar att en betydande del av exporten av tjänter i dag ker i indutriföretag. Hälften av de brancher med en andel av tjänteexporten om är törre än fem procent är indutribrancher (teleprodukt-, tranportmedel-, läkemedel- amt makin- och divere konumentvaruindutri). Tillamman tår dea brancher för en tredjedel av den venka tjänteexporten. Framför allt läkemedel- och teleproduktindutrin har en hög andel tjänteexport åväl av produktionen om av den totala exporten i branchen. 13 Reultaten ovan undertryker återigen det allt tarkare beroendeförhållande om råder mellan indutrioch tjänteproduktion i venkt näringliv. Hur er då det internationella pecialieringmöntret ut inom den venka tjänteektorn? Ett ofta använt angreppätt för att tudera detta är att analyera ambandet mellan brancher internationella konkurrenkraft och dera relativa användning av olika reurer i produktionen. Som indikator på 13 Se ibid figur 2.5 och figur 2.6. Gozzo (2010) har genomfört en liknande analy av tjäntehandeln branchfördelning. I den tudien är branchindelningen mer aggregerad än i vår; ekonomin är indelad i 14 brancher jämfört med 27 brancher i vår tudie. 36 kent eliaon, pär hanon och marku lindvert
2 1 0 Tranporttjänter Parti- och agenturhandel FoU Teleprodukt Läkemedel IT- och kommunikationtjänter Makin- och konumentvaru Intrument Tranportmedel Konfektion Teknik konultverkamhet Stål- och metall Maa- och papper Bränle- och kemik Detaljhandel Trävaru Plat-, jord- och ten Offentlig tjänter och annan ervice Figur 8 Partiellt amband mellan andel yelatta med högkoleutbildning och total exportintenitet 2008 Övriga företagtjänter Juridik- och ekonomik konultverkamhet nr 6 2011 årgång 39-1 1 Livmedel -2 Byggverkamhet Hotell, retauranger och rekreation Avfall, vatten- och kraft Förlag och grafik -1-0,5 0 0,5 1 ln andel högkoleutbildade Källa: Egna beräkningar baerade på data från SCB över varu- och tjäntehandel, Företagen ekonomi amt den longitudinella integrationdatabaen LISA. internationell konkurrenkraft har vi använt exportinteniteten, dv värdet av exporten i en branch i förhållande till värdet av produktionen i amma branch. 14 Vi beaktar till killnad från tidigare analyer åväl indutri- om tjäntebrancher och export av både varor och tjänter. Ett huvudreultat från denna analy är att brancher med hög andel yelatta med eftergymnaial utbildning tenderar att ha en högre exportintenitet och detta gäller åväl för indutri- om för tjäntebrancher. Figur 8 illutrerar det partiella ambandet mellan andelen yelatta med högkoleutbildning och total exportintenitet för amtliga brancher i det venka näringlivet år 2008. 15 Sammanfattar vi reultaten från denna analy förefaller alltå Sverige internationella konkurrenkraft vara god i brancher med en välutbildad arbetkraft. Det gäller både i indutri- och tjäntebrancher och oberoende av om foku är på total exportintenitet eller på varu-/tjänteexportintenitet. Svenk indutri uppviar deutom en bra internationell konkurrenkraft i fyikt kapitalinteniva brancher. Motvarande reultat gäller dock ( X / X )( / X / X ) isv ioecd Sv OECD 14 Formellt katta följande modell på branchnivå T (25 brancher) för perioden 2003 08: ln EXINTit = β 0 + β1 ln( K / L it + β 2 ( H / L) it + T γ t Dt + ε it ln EXINTit = β 0 + β1 ln( K / L) it + β 2 ( H / L) it + t=1 γ t Dt + ε it t=1 där EXINT it är exportintenitet i branch i vid tidpunkten t, K/L är fyikt kapital per antälld, H/L är andel yelatta med eftergymnaial utbildning, D t är dummyvariabler för år t och ε är en lumpterm. I kattningen om omfattar både indutri- och tjäntebrancher har pecifikationen kompletterat med en dummyvariabel för tjäntebranch. Regreionreultaten finn redoviade i Eliaon m fl (2010, tabell 2.6). 15 Med partiellt amband ave effekten av andelen högkoleutbildade när hänyn tagit till övriga faktorer om kan anta påverka exportinteniteten (i det här fallet alltå fyikt kapital per antälld och en dummyvariabel för tjäntebranch). Regreionlinjen har en poitiv lutning ( β 2 = 0,64 ) och är ignifikant (t-värde 2,05). tjänteexporten allt viktigare för verige 37
inte för venka tjäntebrancher, vilket annolikt hänger amman med att fyikt kapital i allmänhet pelar en mindre roll i tjänteproduktion än i indutriproduktion. Ett annat intreant reultat när vi går vidare och tuderar reuranvändning och export på företagnivå är att exporterande företag tenderar att ha en mer välutbildad arbetkraft än företag om inte exporterar och detta gäller framför allt för tjänteexporterande företag. 16 I vår analy på företagnivå tuderar vi även ambandet mellan export och produktivitet på företagnivå. 17 Här finner vi att de indutriföretag om exporterar varor har klart högre arbetproduktivitet än de indutriföretag om inte exporterar varor. Detta är ett väletablerat faktum i tidigare tudier. 18 Mindre belagt är att tjänteföretag uppviar motvarande, eller t o m högre, arbetproduktivitetpremie av export av tjänter. 19 Men det kanke met intreanta om kommer ut av analyen är den effekt på arbetproduktivitet om följer av att kombinera de två typerna av export. Både för indutriföretag och tjänteföretag viar det ig att arbetproduktiviteten är betydligt högre vid export av både varor och tjänter jämfört med export av bara varor (indutriföretag) eller tjänter (tjänteföretag). 20 Detta är ytterligare en indikation på den komplementaritet om tyck föreligga mellan varu- och tjänteproduktion i venkt näringliv. ekonomikdebatt 5. Slutater och avlutande kommentarer Egenkaperna ho tjänter jämfört med ho varor gör att de ätt på vilka tjänter tillhandahåll vid internationell handel i vi mån kiljer ig från hur den internationella handeln i varor går till. I ynnerhet tyck behovet av närhet mellan producent och konument vara ärkilt viktig när det gäller tjäntehandeln. Det gör att kommeriell närvaro i andra länder (mode 3) pelar en törre roll än tranaktioner över gräner (mode 1) när det gäller att före utländka marknader med tjänter än med varor. 16 Se Eliaon m fl (2010, tabell 2.7). 17 Se ibid tabell 2.8. 18 Se exempelvi ISGEP (2008) och Wagner (2007). 19 Ett undantag är Breinlich och Cricuolo (2011) om tuderar tjäntehandel på företagnivå i världen näta törta exportör av tjänter, Storbritannien. 20 Det är viktigt att ha i åtanke att denna analy inte äger något betämt om i vilken riktning ambandet mellan export och produktivitet går. Sålunda kan de effekter vi oberverat vara ett reultat av att de företag om går ut på exportmarknaden är mer produktiva än de företag om tannar kvar på hemmamarknaden (jälvelektion) eller å blir företagen mer produktiva av att exportera (lärande genom export). För att kunna uttala ig om riktningen i orakambandet, och därmed kunna dikriminera mellan ovantående två hypoteer, kräv en analy där man kan följa amma företag över tiden och jämföra företag om går ut på exportmarknaden med i övrigt likvärdiga företag om förblir på hemmamarknaden. En tidig ådan analy på venka data är Hanon och Lundin (2004). En enare tudie är Eliaon m fl (2011) om ärkilt fokuerar på må och medeltora (SME) företag och om föröker göra åtkillnad mellan lärande genom export och lärande för export. Den enare hypoteen innebär att företag om blir exportörer förbereder itt exportinträde genom att invetera i ny utrutning och i ny teknologi amt antälla mer kvalificerad arbetkraft. Det gör att blivande exportörer har en förmånligare produktivitetutveckling jämfört med företag om förblir icke-exportörer redan innan exportinträdet. 38 kent eliaon, pär hanon och marku lindvert
nr 6 2011 årgång 39 Tjänteexporten utgör knappt 30 procent av den totala exporten av varor och tjänter i Sverige, en andel om förvio har ökat på itone. Det finn emellertid flera anledningar att hävda att det ätt på vilket exporten mät innebär att tjänteexporten betydele i förhållande till varuexporten underkatta. En orak är att importinaten är törre, och växer nabbare, i varuexporten än i tjänteexporten. En annan är att inater om kommer utanför den egna ektorn är betydligt törre i indutrin än i tjänteektorn. Anmärkningvärt är ockå att medan Sverige världmarknadandel av varuexporten har fallit trendmäigt edan början av 1970-talet har världmarknadandelen av tjänteexporten tigit under det enate decenniet. Ett utmärkande drag för produktionen av varor, inte bara i Sverige utan i de fleta OECD länder, är att tjänteinaterna är betydande och noterbart är att tjänteinnehållet i varuexporten er ut att öka med tigande inkomtnivå. Sampelet mellan tjänteektorn och varuexporten verkar ha intenifierat på enare år. Effektiviteten i tjäntebrancher kopplade till kommunikation, tranporter och finanektorn påverkar torleken och ammanättningen av ett land internationella handel. Ökad öppenhet för direktinveteringar och internationell handel inom tjänteektorn tyck gynna varuexporterande brancher där inaterna av tjänter är tora. Dea brancher inom indutrin är inte ällan mer teknologi- och humankapitalinteniva än brancher med lågt tjänteinnehåll. 21 I ljuet av det allt tarkare beroendeförhållande om råder mellan tjänteektor och indutri kan man därför tycka att det är olyckligt att det ibland för en debatt huruvida det är tjänter och inte tillverkning om är Sverige ekonomika framtid eller om det är indutrin om är avgörande för Sverige. 22 Noterbart är att likom för exporterande indutriföretag gäller även för exporterande tjänteföretag att dea är mer produktiva än icke-exporterande företag inom amma branch. Det met lående är emellertid att produktiviteten är allra högt i de företag inom en branch om exporterar åväl varor om tjänter. Det förefaller alltå om om företag om både är internationellt konkurrenkraftiga varu- och tjänteproducenter ockå är de met produktiva företagen. I analyen av vilken typ av brancher om Sverige är pecialierat på finner vi att det framför allt rör ig om brancher med en hög andel välutbildad arbetkraft och att detta gäller både för indutrin och tjänteektorn. Deutom viar det ig på företagnivå att exporterande företag tenderar att ha en högre andel välutbildad arbetkraft än icke-exporterande företag inom amma branch och att detta är ärkilt framträdande bland de tjänteexporterande företagen. Reultaten bekräftar vad ett flertal tudier tidigare har funnit för den venka indutrin, 23 men ockå att Sverige även förefaller ha komparativa fördelar i humankapitalinteniva brancher inom tjänteektorn. 21 Francoi och Woerz (2008). 22 Se t ex Bergtröm och Hagman på DI debatt 19 oktober 2010 och repliken från Erikon (2010) två dagar enare. 23 Jfr t ex med Lundberg (1999, kap 3) och Hanon m fl (2007, kap 3). tjänteexporten allt viktigare för verige 39
För att vi på ett bättre ätt ka kunna analyera och förtå de effekter en ökad tjäntehandel har på den inhemka ekonomin behöver vi få tillgång till mer detaljerade tjäntehandeldata, exempelvi på fler tjäntegrupper, på branchnivå amt uppdelade på länder/regioner. 24 Det är ockå väentligt att uppmärkamma om nya typer av tjänter växer fram där det ker en betydande handel internationellt. Nya metoder för inamlande av tatitiken bör utveckla, bl a genom att underöka hur momuppgifterna från Skatteverket kulle kunna utnyttja i törre utträckning. I takt med tjäntehandeln växande betydele har behovet utanför kreten av interna användare, om Rikbanken och Nationalräkenkaperna, tilltagit. Det finn all anledning att föröka kartlägga även dea användare önkemål. Det är alltå betydelefullt att ha en tatitik om avpeglar dagen ekonomika realiteter och då är det befogat att ökade reurer ge till utvecklingarbetet kring och inamlandet av tatitik på tjäntehandeln. ekonomikdebatt REFERENSER Bergtröm, F och L Hagman (2010), Tjänter och inte tillverkning är Sverige ekonomika framtid, Dagen Indutri, 19 oktober 2010. Breinlich, H och C Cricuolo (2011), International Trade in Service: A Portrait of Importer and Exporter, Journal of International Economic, vol 84, 188-206. Eliaon, K, P Hanon och M Lindvert (2010), Svenk tjäntehandel omfattning, utveckling och betydele, Tillväxtanaly WP/PM 2010:15, Öterund. Eliaon, K, P Hanon och M Lindvert (2011), Do Firm Learn by Exporting or Learn to Export? Evidence from Small and Medium-Sized Enterprie (SME), under utgivning i Small Buine Economic. Erikon, K (2010), Okunkap bakom övertro på tjänter, Dagen Indutri, 21 oktober 2010. Francoi, J och J Woerz (2008), Producer Service, Manufacturing Linkage, and Trade, Journal of Indutry, Competition and Trade, vol 8, 199-229. Freund, C och D Weinhold (2002), The Internet and International Trade in Service, American Economic Review, vol 92, 236-240. Gozzo, M (2010), Tjänteexporten Den nabbat växande ektorn i venk ekonomi, Exportrådet, Stockholm. Hagman, L och D Lind (2008), Det nya näringlivet ampelet mellan indutrin och tjänteektorn, Almega och Unionen, Stockholm. Hanon, P, P Karpaty, M Lindvert, L Lundberg, A Poldahl och L Yun (2007), Svenkt näringliv i en globalierad värld. Effekter av internationalieringen på produktivitet och yelättning, ITPS A2007:004, Öterund. Hanon, P och N Lundin (2004), Export a an Indicator or a Promoter of Succeful Swedih Firm in the 1990, Review of World Economic, vol 140, 415-445. Hoekman, B och M Kotecki (2009), The Political Economy of the World Trading Sytem. The WTO and Beyond, Oxford Univerity Pre, Oxford. ISGEP (2008), Undertanding Cro- Country Difference in Exporter Premia: Comparable Evidence for 14 Countrie, Review of World Economic, vol 144, 596-635. Lodefalk, M (2010), Servicification of Swedih Manufacturing, Kommerkollegium 2010:1, Stockholm. Lundberg, L (1999), Sverige internationella konkurrenkraft, Bilaga 5 till Långtidutredningen LU 99, Finandepartementet, Stockholm. Maurer, A, Y Marcu, J Magdeleine och B d Andrea (2008), Meauring Trade in Service, i Mattoo A, R Stern och G Zanini (red), A Handbook of International Trade in Service, Oxford Univerity Pre, Oxford. Wagner, J (2007), Export and Productivity: A Survey of the Evidence from Firm-level Data, World Economy, vol 30, 60-82. 24 En utförligare dikuion om möjligheterna att utveckla tjäntehandeltatitiken finn i Eliaon m fl (2010, appendix 1). 40 kent eliaon, pär hanon och marku lindvert