ÅSTORPS KOMMUNKONCERN

ÅSTORPS KOMMUNKONCERN Gyllenbielkeska hospitalet i Kvidinge (mer information på bladets baksida). Foto: Mats Peterson ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2

Gyllenbielkeska Hospitalet Tack vare en karolins testamente kan vi i dag njuta av den vackra byggnaden kallad Gyllenbielkeska Hospitalet belägen väster om Kvidinge kyrka. Denna karolin var smålänningen Håkan Wenberg f 166. Efter en militär karriär sårades han i Posen 174 och blev hemskickad till Sverige för att där bli militär rekryterings- och utbildningschef med chefsbostad på Tomarp och övningsområde på Kvidingehed. 175 blev han adlad och fick namnet Gyllenbielke. Det är inte de krigiska bedrifterna som gör att många kommuninvånare idag känner till Håkan Gyllenbielke. Det är istället det hospital vilket möjliggjordes genom att han testamenterade en mycket stor del av sin förmögenhet härtill. På denna tiden fanns ingen allmän fattigvård och det var då inte vanligt att inrätta donationer av denna omfattning utifrån enskilt initiativ. Var Gyllenbielke hade fått idén till inrättningen vet vi inte. Han hade emellertid tillbringat en del tid i Tyskland och kanske där inspirerats av de där belägna herrnhutiska barmhärtighetsinrättningarna. Efter Håkan Gyllinbielkes död 1719 påbörjades arbetet med att förverkliga Gyllenbielkes testamente. Nedan följer en uppställning av kostnader för uppförande av anläggningen: Huvudbyggnad uppförd 1729 14 765 daler silvermynt Brygghus och bakstugor 1733 3 31 Hospitalkyrkan 1737 9 292 Källarbyggnad 1743 4 357 Div. arbeten 1 78 Total kostnad 33 432 Den totala summan säger kanske inte så mycket men som kuriosa kan nämnas att vid den tidpunkten motsvarade den värdet av hela Skillinge gods. I byggnaden inrymdes fyra salar alla med eget kök. Varje sal hade plats för ca 1 gäster. Här levde människor i helg och söcken i över 2 år. Den sista inneboende flyttade ut 1949. Under 195- talet började man undersöka möjligheterna att använda det nedlagda hospitalet till andra ändamål. Detta utmynnade i att byggnaden försåldes till Kvidinge församling som här inrättade samlingslokaler. En förutsättning för köpet var att byggnaden skyddades som kulturminne och att norra salen behölls oförändrad. Genom detta kan vi än idag se hur hospitalet en gång fungerade. Kvidinge sockens hembygdsförening ansvarar för visning av norra salen där även ett museum finns inrättat. Det är öppet på lördag eftermiddagar under juni-augusti. Hembygdsföreningen berättar gärna om denna intressanta donation och det liv som levdes här i mer än 2 år. Källa: Karolinens testamente, Lennart Olsson, Kvidinge sockens hembygdsförenings skriftserie VI. Åstorps kommun har sparat pengar genom att: Årsredovisningen har tagits fram av Kommunledningskontoret ekonomi i samarbete med övriga förvaltningar. Årsredovisningen är liminbunden av Kommunledningskontorets vaktmästeri och utskriven med Xerox Phaser 1235 DX på Xerox papper Colotech +, 9 gr.

Upplaga nr: 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunstyrelsens ordförande... 1 Tio år i sammandrag - nyckeltal, Åstorps kommun... 3 Uppföljning av kommunens övergripande inriktningar... 5 Uppföljning av ekonomiska mål... 7 Koncernöversikt Koncernen... 8 Koncernens resultat... 8 Finansnetto... 9 Koncernens ekonomiska ställning... 9 Ekonomisk översikt Åstorps kommun... 1 Ekonomiskt utfall... 1 Årets resultat... 1 Finansnetto... 12 Kapitalförvaltning... 12 Resultat 2... 13 Soliditet... 13 Låneskuld... 14 Pensionsskuld... 14 Investeringar... 15 Affärsmässig verksamhet... 15 Framtiden... 16 Kommunens personal... 18 Resultaträkning...... 21 Balansräkning...... 21 Finansieringsanalys...... 23 Nämndernas ekonomiska resultat... 23 Noter till resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys... 24

Redovisningsprinciper för Åstorps kommun... 3 Pågående/avslutade investeringsprojekt per 2-12-31.. 31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING, fortsättning Förvaltningsberättelser Åstorps kommun... 33 Kommunfullmäktige... 33 Kommunstyrelse.... 33 Kommunstyrelse Kommunledningskontor... 33 Kommunstyrelse Tekniskt kontor affärsdrivande verksamhet.. 34 - - Tekniskt kontor anslagsfinansierad verksamh. 36 - - Räddningstjänst... 38 Byggnadsnämnd...... 39 Kultur- och fritidsnämnd...... 4 Barn- och utbildningsnämnd... 41 Socialnämnd, Individ- och familjeomsorg... 45 Socialnämnd, Vård- och omsorgsförvaltning... 46 Miljönämnd... 47 Budgetredovisning för Åstorps kommun... 48 Kommunfullmäktige... 48 Revision......... 48 Kommunstyrelse.... 49 Kommunstyrelse Kommunledningskontor... 49 - - Tekniskt kontor affärsdrivande verksamhet... 49 - - Tekniskt kontor anslagsfinansierad verksamh. 5 - - Räddningstjänst... 53 Byggnadsnämnd...... 53 Kultur- och fritidsnämnd...... 54 Barn- och utbildningsnämnd... 55

Socialnämnd... 57 Miljönämnd... 59 Revisionsberättelse. 6

1 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE, ÅSTORPS KOMMUN Efter fem år med vikande befolkningsunderlag kom det under fjolåret ett trendbrott (?) då befolkningen i kommunen ökade med 74 personer. Förutsättningar finns för inflyttning till kommunen då bl a Kalvaliden nu är klar för bebyggelse. Ett av de bästa områden i Nordvästra Skåne för egnahem som borde bli eftertraktat. Tyvärr har inte kommunen stöd av de lokala bankerna för att hjälpa intresserade med lån till goda villkor utan det är faktiskt andra banker som visar större intresse för området och nybyggarna. Jag är ändå övertygad om att området före årsslutet kommer att vara i det närmaste fulltecknat. Jan Nilsson (s) Positivt år för Åstorps kommun 2-talets inledande år blev mycket positivt för vår kommun. Ekonomiskt blev det ett positivt utfall och därmed kan man säga att kommunen återställt det egna kapitalet men också likviditeten som naggades i kanten under mitten av 199- talet. Under de senaste årens har ett omfattande ekonomiskt saneringsarbete ägt rum och med uppgörelsen med SPINTAB är nu de stora problemen och hindren för en sund ekonomi för Åstorps kommun undanröjda. Trots en nettoutgift på närmare 39 miljoner kronor får man anse att den segdragna tvisten fick en lyckad upplösning. Tack vare en stor politisk enighet om slutförandet av affären kunde det positiva överväga och när det gäller efterfrågan på de numera kommunala bostäderna kan man tala om succé. Det finns nämligen en kö till eventuellt lediga lägenheter. Det är mycket glädjande att denna i sig olustiga affär fick en sådan god upplösning. Arbetslöshetssiffrorna, som varit alltför höga under en rad av år, gick under fjolåret ner på ett glädjande snabbt sätt. Vi är nu nere på samma tal som i början av 199-talet. Trots vissa oroande tecken på en avmattning av konjunkturen så fortsätter det glädjande nog en tillströmning av lediga arbeten. Åstorps Seminarium för Företagande har under året lett ett antal kurser i nyföretagande och det har givit uttryck i att nyföretagandet ökat i förhållande till 1999 med 24 % eller exakt 73 nya företag. Samarbetsavtal har slutits med Lunds Universitet om stöd för den nya linjen, College of Communication och det följer den strategin, att kommunen skall satsa på utbildning och att vara aktiv på nya områden som på sikt gagnar kommunen och dess invånare. Om- och tillbyggnaden av Hyllinge skola var den största investeringen under året. Nya handelsetableringar i samhället gör att intresset även riktas mot ytterligare utveckling av kommundelen. Där skolan har sin givna plats i centrum för utvecklingen. En annan framtidssatsning är medlemskapet i Europakorridoren. Ett koncept för satsning på höghastighetståg och därmed en järnvägstunnel mellan Helsingborg och Helsingör. Orosmolnet för kommunen är fortsatta ökade sociala kostnader. Där vi måste vi alla bli bättre på samarbete och riktat preventivt arbete mot i första hand ungdomar. Ett viktigt redskap i detta arbete kan vara det barn- och ungdomspolitiska program som antogs i höstas. Till sist ett stort tack till alla som med god vilja och stor energi arbetar för att Åstorps kommun skall vara en god kommun att leva och verka i. Åstorp i april 2. Jan Nilsson Kommunstyrelsens ordförande (s)

2 Fontän i förgrunden med nya torget och kommunparken i bakgrunden. Foto: Mats Peterson Utsikt från Klintgatan i Åstorp med Kullaberg i bakgrunden. Foto: Mats Peterson

3 Tio år i sammandrag för Åstorps kommun ÅR 2 1999 1998 1997 1996 1995 1994 1993 1992 1991 Soliditet 1 * 48,4 47,5 45,2 22,8 19,5 24,3 25,3 24,2 27,1 35,4 Soliditet 2 **** 28, 26,8 19,7 Balanslikviditet ** 1,7 2,5,4,3,6,5,6,8 1,4 1,4 Nettokostnadernas och finansnettots andel av generellt statsbidrag, nettoutjämningsbidrag*** 97,5 96,1 98,8 82,2 95,7 94,7 93,3 Eget kapital i Mkr * 328,8 319,8 245,1 116,9 77,1 84,6 83,4 77,6 71,8 88,8 Eget kapital /invånare i kr* 27.639 24.987 18.987 9.18 5.896 6.381 6.325 5.895 5.446 6.745 Låneskuld netto i 165 194 158 16 79 85 97 11 75 8 mkr** Låneskuld /invånare i kr 12.818 11.3 12.24 12.346 6.38 6.412 7.35 8.355 5.692 6.76 Borgensåtagande/ invånare i kr exkl 2.184 9.247 9.532 9.315 14.613 25.575 25.666 Kommuninvest Årets resultat, dvs förändring av eget kapital Mkr* 9 76,1 3,7 39,7-1,2 1,1 5,8 11,6 4, -38,2 Finansnetto mkr 5,4 6,2 4,8,6 -,3-1,1-3,4-5,3-12,1-9,4 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Mkr*** 7,7 13,5 3,7 6,4 22,7 23,3 26, 16,8 32,6 14,6 Nettoinvesteringar Mkr 17,1 11, 7,9 26,1 16,8 21,4 24,1 47,4 22,7 13,9 Antal tillsvidareanställd personal 31/12 88 755 782 733 737 746 673 825 81 82 Utdebitering kommunen (kr) ***** 2,11 2,11 19,95 19,95 19,95 18,3 18,3 18,3 18,3 16, Antal invånare 31/12 12.873 12.799 12.98 12.96 13.83 13.257 13.197 13.165 13.176 13.166 * Förändrade redovisningsprinciper 1998 (pensionsskuld). ** Fr o m 1993 redovisas nästkommande års amorteringar som kortfristig skuld. 1997 sanerades kommunens bostadsbolag genom att fordringar som internbanken hade på bostadsbolagen reglerades mot ägartillskott. Denna åtgärd ökade kommunens nettolåneskuld. *** Resultaträkning förändrad 1998. **** Samtliga pensionsförpliktelser räknas här som långfristig skuld. ***** Skatteväxlingar med landstinget har skett 1999 och 1996.

4 Tomarps kungsgård Foto: Mats Peterson Vy över Perslund i Åstorp Foto: Mats Peterson

5 UPPFÖLJNING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR 2 BEFOLKNING Målsättningen är att kommunens befolkning långsiktigt skall öka. För första gången på flera år uppvisar kommunen en befolkningsökning. Denna uppgick till 74 personer. Efterfrågan på främst småhus är relativt stor. En mängd företagsetableringar och därav följande anställningar kommer att inverka positivt på kommunens befolkningsutveckling. 2 15 1 5 Antal ÅSTORPS KOMMUN Befolkning 31/12 13123 13166 13169 13165 13197 13257 1383 1296 1298 12799 12873 199 1992 1994 1996 1998 2 1991 1993 1995 1997 1999 År NÄRINGSLIV Antal invånare För förstärkning av attraktionskraften i kommunen skall det finnas en välutvecklad samverkan med näringslivet. Denna konkretiseras lämpligen i ett speciellt näringslivsforum. Särskild vikt och kraft skall läggas på att utveckla entreprenörskap, småföretagande och verksamheter med inriktning på framtiden. Kommunens näringslivsprojekt har fortsatt planenligt. Inom projektet finns - utöver näringslivsutvecklaren två förändringsledare engagerade. Goda relationer är under uppbyggnad med näringslivet och med grannkommunerna. Detta bäddar för en mängd samverkansprojekt som ytterligare kommer att stärka kommunens attraktionskraft. KOMMUNIKATION Kommunen skall verka för att utveckla snabba och täta förbindelser med omgivande orter samt Malmö/Lundområdet. Det senare skall ske främst genom att aktivt arbeta för trafikering av Söderåsbanan. Kommunens kommunikationer är utomordentligt goda. Med Helsingborg finns måndag till fredag ett 6-tal dagliga förbindelser sammanlagt med buss och tåg. Lobbyverksamheten för att få till stånd trafik på Söderåsbanan pågår ständigt. BOENDE Vi skall kunna erbjuda ett attraktivt boende med bra miljö såväl i centrala lägen som i närhet till naturen. Grönområden och planteringar i kommunens tätorter skall prioriteras. Under året har attraktiva bostadsområden färdigställts. Ett område - Kalvaliden på nordsluttningen av Söderåsen - är klart att bebygga. Detaljplanen för ett område på Björnås (östra delen) har vunnit laga kraft, medan den västra delen ännu ej är klar. På begagnade hus och på småhustomter har det funnits en stor efterfrågan under hela året. CENTRUM Med cityplaneringen som grund skall kommunen utveckla ett levande centrum med bostäder, handel, kultur och annan service.

6 UPPFÖLJNING AV ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR 2 Under året har ett idéutkast till centrumplan för Åstorps kommun färdigställts. Arbetet med att få fram en planering för samhällets utveckling kommer att fortsätta. OMSORG OCH UTBILDNING Vi ska ha en utbildning och omsorg med hög kvalitet. Kommunen skall erbjuda goda möjligheter till utveckling och livslångt lärande. Utbildningen skall inriktas mot samhällets behov. Såväl omsorg som utbildning har under året haft hög prioritet. Inriktningarna har i allt väsentligt följts. De uppställda målen har uppnåtts och i vissa fall t o m överträffats. KULTUR OCH FRITID Inom Åstorps kommun ska det finnas kultur- och fritidsutbud med en lokal identitet som uppmärksammas även utanför kommunens gränser. Från och med år 1999 handläggs kultur- och fritidsfrågorna av en och samma politiska nämnd. Härigenom har en bättre samordning av verksamheten uppnåtts. Nämnden har under året nått uppställda mål. IT-UTVECKLING Kommunen skall vidareutveckla IT-kommunikationen och göra en särskild satsning på de förtroendevalda. Kontakten med och informationen till medborgarna skall också uppmärksammas. Verksamheten har fortskridit planenligt. Tekniken expanderar mycket kraftigt, vilket har inneburit att uppsatta mål kunnat nås. TSR - tekniken har byggts ut så att den sammanbinder samliga tätorter.ca 6 % av de förtroendevalda kan nu nås med e-mail. AGENDA 21 Intentionerna i Agenda 21 skall genomsyra all verksamhet för att få en långsiktigt hållbar utveckling med inriktning mot ett uthålligt samhälle. De uppsatta målen har följts och vid alla beslut har de långsiktiga målen beaktats. MARKNADSFÖRING Kommunen skall göra en särskild ansats när det gäller marknadsföringen, dels internt riktat mot förtroendemän och anställda, dels externt riktat mot omvärlden i form av invånare, företag, besökare etc. Marknadsföringsansatserna uppvisar ett brett spektrum av åtgärder. Exempelvis har en ny, av näringslivet delfinansierad broschyr på temat "närhet" tagits fram. Våra nya bostadsområden har marknadsförts i TV4. Kommunen har också deltagit i det av NOSAM lancerade projektet "Norra Öresund". Alla som flyttar in till kommunen får ett välkomstbrev med information mm. SAMVERKAN Kommunen skall vidareutveckla samverkan inom kommunen och mellan kommunerna i regionen. Syftet skall vara att sammantaget och för den enskilda kommunen eftersträva sänkta kostnader - samtidigt som kvaliteten på levererade tjänster bibehålls eller till och med höjs. En särskild ansats skall göras för att utveckla en fruktbringande samverkan mellan socialnämndens, barn- och utbildningsnämndens samt kultur- och fritidsnämndens ansvarsområden. Samverkan inom kommunen har skett i en mängd olika projekt, Ett har lett till att ett ungdomsråd inrättats. Mellan kommuner har samverkan skett inom N O S A M och inom 4K. Inom 4K har b l a personalutbildningsinsatser gjorts. Tack vare samverkan har kostnaderna för dessa utbildningar kunnat begränsas.

7 Uppföljning av ekonomiska mål för år 2 1 Utdebiteringen av kommunalskatten ska vara oförändrad under planeringsperioden 2-22, dvs 2:11 kr per skkr. Utdebiteringen har under 2 varit 2,11 kr. 2 Upprättande av budgeten skall vila på tre grunder: A Balanskravet skall uppfyllas. Balanskravet har uppfyllts för 2 eftersom det ekonomiska resultatet för blev en ökning av eget kapital med 9 mkr. B God ekonomisk hushållning skall tillämpas, dvs det egna kapitalet skall öka. Det egna kapitalet har ökat med 9 mkr. C Budgeten skall vara realistisk för den verksamhet den möter under året. Budgeten för socialnämnden har inte varit realistisk eftersom man har överskridit sitt anslag med 4,6 mkr. 3 Kommunens budget skall upprättas så att god ekonomisk hushållning uppnås, dvs ökningen av eget kapital skall vara minst 3 mkr för år 2 och framåt. Ökningen av eget kapital blev 9 mkr för 2. 4 Kommunens finansnetto skall vara positivt. Finansnetto för 2 blev positivt med 5,4 mkr. 5 Någon nyupplåning för Åstorps kommun ska inte ske under perioden. Internbanken har rätt att ta upp nya lån för utlåning till de kommunala bolagen. Kommun har ökat sin långfristiga låneskuld med 35 mkr men upplåningen har skett med 5 mkr till BBAB och BFAB. Lånen har amorterats med 15 mkr. Någon nyupplåning har inte skett under 2 för Åstorps kommuns räkning. 6 Kommunens låneskuld ska minskas varje år genom amortering, vilket ger lägre räntekostnader och som i sin tur ger ett större investeringsutrymme 7 Amorteringarna till internbanken minskar den totala låneskulden. De kommunala bolagens amorteringar till kommunen uppgår till 4 mkr. Eftersom 14,6 mkr har amorterats på den totala låneskulden anser vi att de 4 mkr som bolagen amorterat har använts till att amortera den totala låneskulden. 8 Den affärsmässiga verksamheten d v s VA och samt tillhandahållande av lokaler och bostäder måste ha full kostnadstäckning inom hela kommunkoncernen och inte belasta skattekollektivet. VA-verksamheten redovisar en vinst på,5 mkr som används till att täcka balanserade förluster. 9 Kommunens rörelsekapital skall under de närmaste åren ökas. Rörelsekapitalet har under året minskat med 19.4 mkr. 1 Kommunal borgen skall i princip endast tecknas för kommunala bolag. Någon ny borgensförbindelse har ej tecknats under året. 11 Kommunkoncernens soliditet, dvs det egna kapitalet ska öka. Kommunkoncernens egna kapital har ökat med 11,5 mkr och den reella soliditeten, d v s då vår gamla pensionsskuld före 1998 räknats med, har ökat från 26,8 % till 28%. 12 Enligt balansbudget kommer Åstorps kommuns soliditet, dvs det egna kapitalets storlek i förhållande till totala tillgångar att uppgå till: ÅR BOKSLUT BALANS- BUDGET 1993 53,3 % 1994 56,1 % 1995 55,4 % 1996 49,9 % 1997 47,6 % 1998 45,2 % 1999 47,6 % 48, % 2 48,4 % 46,2 % 21 47,6 % 22 49, % Åstorps kommuns nettolåneskuld har under 2 amorterat med 14,6 mkr.

8 EKONOMISK ÖVERSIKT ÅSTORPS KOMMUNKONCERN KONCERNEN Åstorps kommunkoncern består, 2-12-31, förutom av kommunens verksamheter drivna i förvaltningsform också av Björnekulla Fastighets AB (BFAB), AB Kvidingebyggen (AB KvB) och Björnekulla Bostads AB (BBAB) samt Stiftelsen Åstorps Bostäder (SÅB). ÅSTORPS KOMMUN Kommunledningskontor Tekniskt kontor Räddningstjänst Barn- och utbildningsförvaltning Socialförvaltning Kultur- och Fritidsförvaltning Miljöförvaltning Finansförvaltning KOMMUNKONCERNEN ÅSTORPS KOMMUN 2-12-31 BJÖRNEKULLA FASTIGHETS AB B F A B 1 % AB KVIDINGE- BYGGEN AB KVB 1 % BJÖRNEKULLA BOSTADS AB BBAB 1% ÅSTORPS BOSTÄDER S Å B 1% Björnekulla Bostads AB är ett allmännyttigt bostadsföretag som äger och förvaltar 14 hyreslägenheter i Åstorp. Bolagets bildades under 2 av två bostadsrättsföreningar. Dessa föreningar hade ett lån hos SPINTAB som Åstorps kommun gått i borgen för. Det har varit en mycket lång tvist med SPINTAB om detta borgensåtagande. Under år 2 nåddes en förlikning, vilket innebar att kommunen betalade 79 mkr för detta åtagande. I denna uppgörelse ingick två fastigheter till ett marknadsvärde av 4 mkr. Bostadsrättsföreningarna avvecklades och ett nytt kommunalt bostadsbolag Björnekulla Bostads AB skapades. Förvärvet av fastigheterna finansierades genom nyupplåning av BBAB via internbanken. Åstorps kommun hade reserverat 4 mkr i 1999 års bokslut för inlösen av detta borgensåtagande. Kostnaden för borgensåtagandet och fastighetsregleringen uppgick till 38,8 mkr. Björnekulla Fastighets AB är ett helägt fastighetsbolag som endast äger och förvaltar lokaler för kommunala verksamheter. Antalet anställda är 4 personer. AB Kvidingebyggen är ett allmännyttigt bostadsföretag som äger och förvaltar kommersiella lägenheter. Bolaget har 157 lägenheter i Kvidinge och 116 i Åstorp. Antalet anställda personer är 3. F r o m 1998 blev bolaget ett dotterbolag till Björnekulla Fastighets AB. Stiftelsen Åstorps Bostäder bedriver inte längre någon verksamhet. Den kommer att avvecklas när vissa lantmäteriförrättningar blir klara. KONCERNENS RESULTAT Kommunkoncernens samlade ekonomiska resultat, d v s förändringen av eget kapital blev positivt för år 2 med en ökning på 11,5 mkr. ÅSTORPS KOMMUN B F A B A B K V B B B A B S Å B KONCERNRESULTAT ÅSTORPS KOMMUN KONCERN RESULTAT 2 -,2,1,5,5 1 Minskning av eget kapital För att få fram detta resultat har alla koncerninterna poster inom koncernen eliminerats. MKR Åstorps kommun redovisar ett resultat på 9 mkr, Björnekulla Fastighets AB,5 mkr, AB Kvidingebyggen,5 mkr och Björnekulla Bostads AB,1 samt Stiftelsen Åstorps Bostäder,2 mkr. Kommunkoncernens resultat 1992-2 framgår av följande diagram: 9 11,5 Ökning av eget kapital

9 MKR 1 5-5 -9,8-6,8 Åstorps kommunkoncern Förändring av eget kapital Minskning av eget kapital Ökning av eget kapital Årets resultat 1992-2 -,6-2,6-4,2-3,9-3,4 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 ÅR Koncernredovisning infördes 1992. Under tiden 1992 1998 har kommunkoncernen visat ett negativt resultat. 1999 och 2 är de första åren som koncernen som helhet ger ett positivt resultat tillsammans på 78,6 mkr. En sund ekonomisk utveckling kräver, att kommunkoncernen som helhet också kommande år lämnar ett positivt resultat, dvs en ökning av det egna kapitalet. KONCERNENS FINANSNETTO ÅSTORPS KOMMUNKONCERN FINANSNETTO 1992-2 FINANSIELLA INTÄKTER - KOSTNADER MKR 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 -4-5 -6 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 ÅR Finansiella intäkter Finansiella kostnader 67,1 FINANSNETTO 11,5 som upprättats vid försäljningen av kommunala fastigheter till BFAB som ger dessa intäkter. Kommunkoncernen har totalt per 2-12-31 7,2 mkr i externa finansiella intäkter och 17,8 mkr i externa finansiella kostnader. Koncernens totala finansnetto slutar för 2 på 1,5 mkr. KONCERNENS EKONOMISKA STÄLLNING Den ekonomiska ställningen för koncernen som helhet framgår av koncernbalansräkningen och av följande diagram: 1 8 6 4 2 % Åstorps kommunkoncern Soliditet i % 1998-2 35,4 39,5 4,7 1998 1999 2 ÅR Soliditet koncernen Pensionsskuld fram t o m 1997 är ej med. Endast ny pensionsskuld fr o m 1998. Soliditeten, d v s det egna kapitalets andel av summa totala tillgångar, slutar för kommunkoncernen på 4,7% för år 2. Den officiella soliditeten enligt balansräkningen är 4,7 % för år 2. Den reella, verkliga soliditeten för kommunkoncernen uppgår detta år till 18 %. Detta framgår av följande diagram: Åstorps kommunkoncern Soliditet i % 1992-2 Koncernens finansnetto är negativt och har nu ökat med,2 mkr i förhållande till 1999 och uppgår för år 2 till -1,6 mkr. Koncernens negativa finansnetto bör på sikt minska. MKR ÅSTORPS KOMMUNKONCERN FINANSIELLA INTÄKTER OCH -KOSTNADER 2 1 5 % 9,7 7,5 1,1 9,7 1,1 8,5 7,4 16,5 18 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 ÅR Soliditet koncernen Inkl pensionsskuld fr o m 1992-1997 och ansvarsförbindelse pensionsskuld och ny pensionsskuld fr o m 1998. 4 22,5 23,4 3 2 7,2,8,1 1-1 -2,3-2 -17,2-14,3-17,8-3 -4-33,8-5 Kommun B F A B AB KVB Totalt Koncernen Finansiella intäkter Finansiella kostnader Kommunen har 22,5 mkr av de totala finansiella intäkterna. Det är utlåningen via internbanken till de kommunala bolagen och räntan på den revers Kommunens pensionsskuld på 138,5 mkr försvinner inte ur verkligheten bara för att man flyttar den från långfristiga skulder i balansräkningen till att ange den inom linjen, d v s att notera den i texten som en ansvarsförbindelse i balansräkningen. Rent ekonomisk är detta felaktigt, men den blandade modellen är en politisk redovisning som ingår i redovisningslagen.

1 EKONOMISK ANALYS ÅSTORPS KOMMUN EKONOMISKT UTFALL 2 års ekonomiska resultat för Åstorps kommun blev en ökning av det egna kapitalet med 9 mkr. När budget för 2 antogs i fullmäktige var förändringen av eget kapital budgeterad till en ökning på 3,7 mkr. Resultatuppföljning har skett vid tre tillfällen under året och prognoserna för det totala resultatet har stigit vid varje tillfälle. I april månad stod det klart att socialnämnden förmodligen inte skulle klara sig med budgeterade anslag. 15 1 5 KKR 3746 ÅSTORPS KOMMUN Resultatuppföljning 2 Prognoser över förändring av eget kapital samt slutligt utfall 3246 1115 5925 7152 8722 91 på räntemarknaden och detta har givit en ränteintäkt på 4,9 mkr. Kommunens kapitalplaceringar hos Carnegie och Öhmans har minskat i värde från 1 mkr i november till 95,7 mkr. Det har skett en nedskrivning av dessa portföljers värde med 4,3 mkr, vilket belastar finansnettot I följande diagram redovisas nämndernas resultat i förhållande till erhållna anslag. Kommunfullmäktige Revision Kommunstyrelse Kommunledningskontor Tekniskt kontor Exploatering VA och renhållning Räddningstjänst Byggnadsnämnd Kultur & Fritidsnämnd Barn- & Utbildningsnämnd Socialnämnd Miljönämnd Summa nämnder DRIFTREDOVISNING 2 ÅSTORPS KOMMUN Budgetavvikelse i kkr -17 9 4 13 493 4 464 539-4659 -2-1186 -6-4 -2 2 KKR 846 13 ÅB2 ÅSF KB1 43 63 93 1231 Ökning eget kapital Nämnderna och kommunstyrelsens förvaltningar lämnar i förhållande till antagen tilläggsbudget 2 ett underskott tillsammans på 1,2 mkr. Finansförvaltningen redovisar i förhållande till budget ett underskott på 1,3 mkr. Detta underskott beror på i huvudsak att kostnad för försäkringspremie avseende efterlevande pension för åren 1998 2 har bokförts under år 2. Något anslag för denna kostnad fanns inte eftersom vi planerat denna kostnad först för år 21. Skatteintäkterna redovisar ett överskott på 5,7 mkr i förhållande till budget. Detta beror på att skatteunderlaget och antalet kommuninvånare har ökat. Finansnettot visar ett överskott på 1,9 mkr i förhållande till budget. Denna avvikelse beror på att det har lånats på korta perioder för att få en så låg ränta som möjligt. Vi har haft försäljningslikviden för Björnekulla Energi AB, BEAB placerad under året Här följer avvikelserna i % i förhållande till erhållna anslag i budget. Kommunfullmäktige Revision Kommunstyrelse Kommunledningskontor Tekniskt kontor VA och renhållning Räddningstjänst Byggnadsnämnd Kultur & Fritidsnämnd Barn- & Utbildningsnämnd Socialnämnd Miljönämnd Summa nämnder DRIFTREDOVISNING 2 ÅSTORPS KOMMUN 21,8,9,6 3,3 7-3,2 5,1 2,6,3-4,4 -,2 -,3-1 1 2 3 Procent ÅRETS RESULTAT Årets resultat är ett plus 9 mkr. 1997 hade kommunen stora realisationsvinster vid försäljningen av 9,5 Budgetavvikelse i %

11 EKONOMISK ÖVERSIKT, ÅSTORPS KOMMUN alla kommunala fastigheter till BFAB. 1999 var det återigen stora realisationsvinster som uppstod vid försäljningen av Björnekulla Energi AB. 8 FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL ÅRETS RESULTAT ÅSTORPS KOMMUN MKR 1992-2 76,1 % 1 88,8 88 89 89 88 89 89 88 89 88 75 5 ÅSTORPS KOMMUN Egen skattekraft i förhållande till medelskattekraften i riket 6 4 2-2 4 11,6 5,8 1,2 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 ÅR I följande diagram är alla realisationsvinster exkluderade. Under åren 1996 1998 hade kommunen ett negativt resultat. 2 1-1 -2 MKR 4 11,6 5,8 1,2 Eget kapital och soliditeten visar utvecklingen av kommunens ekonomiska ställning. -1,2-1,2 Årets resultat 2 för Åstorps kommun var en ökning av eget kapital med 9 mkr. Det innebär att Åstorps kommun har klarat av balanskravet för år 2. Förändringen av eget kapital beskriver inte vad kommuninvånarna har fått för sina pengar. För information om detta hänvisas till nämndernas och förvaltningarnas årsredogörelser. Det ekonomiska resultatet kan följas upp t ex genom att studera utvecklingen av verksamhetens nettokostnader, resultatet efter skatteintäkter och finansnetto samt förändringen av eget kapital. Eftersom kommunen har en lägre skattekraft än medelskattekraften i riket får vi bidrag från inkomstutjämningen. Skattekraften för kommunen var 88 % av medelskattekraften i riket för år 2. 39,7 FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL ÅRETS RESULTAT ÅSTORPS KOMMUN exklusive realisationsvinster 1992-2 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 ÅR -3,8 3,7-6,9 13,5 9 7,7 25 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 ÅR Egen skattekraft Skatteintäkterna, generella statsbidraget och nettoutjämningsbidraget är kommunens största inkomstkällor. Det som bestämmer skatteinkomsterna är skatteunderlagets ökning men också vilken nivå den kommunala utdebitering legat på. 5 4 3 2 1 MKR Utdebiteringen år 2 har varit 2,11. Medelutdebiteringen i riket var detta år 2,57 och medelutdebiteringen i Skåne var 2,7. Detta framgår av följande diagram där även kommunernas utdebitering i regionen visas. Medelutdebitering i Riket Bjuv Landsskrona Eslöv Perstorp Åstorp Medelutdebitering i Skåne Klippan Svalöv Helsingborg Höganäs Båstad Ängelholm Örkelljunga Åstorps kommun Intäkter för finansiering av kommunens verksamhet 1999 2 ÅR Skatteintäker Bidrag region Skåne Utjämning Generella statsbidrag Finansiella intäkter Utdebitering år 2 till primärkommun 2,57 2,49 2,24 2,24 2,11 2,11 2,7 2,1 19,99 19,71 19,73 19,61 18,86 18,76 5 1 15 2 25 Kommunal utdebiering per skkr

12 EKONOMISK ÖVERSIKT, ÅSTORPS KOMMUN De procentuella förändringarna av dessa tre viktiga inkomster och verksamhetens nettokostnader finns med i följande tabell: År Skatteintäkter mm förändring I % Verksamhetens nettokostnader förändring i % Differens 199 12,3 16,1-3,8 1991 8,2 7,1 1,1 1992 21,5 11,8 9,7 1993 23,1 42,4-19,4 1994 1,5-1,4 2,9 1995 1,1 3,6-2,5 1996 9,3 1,8-1,5 1997 2, 4,6-2,6 1998 3,9 6, -2,1 1999 1,4 7,3 3,1 2 4,8 5,8-1 Finansnetto belastas med 4, 3 mkr som är nedskrivning av värdet för våra portföljer som Carnegie och Öhmans förvaltar. 1 mkr placerades i november och per 2-12-31 var värdet 95,7 mkr. Dessa placeringar är gjorda för mycket lång tid, dvs 2 år eller längre. Därför kan man inte uttala sig om hur förvaltningen gått förrän efter minst 2-3 år. I december 1999 erhöll kommunen 145 mkr som försäljningslikvid för Björnekulla Energi AB. Denna likvid har använt till att betala SPINTAB 38,8 mkr för borgensåtagande vid halvårsskiftet. Under tiden fram till november månad har denna försäljningslikvid varit placerad i företagscertifikat och givit en avkastning på 4,9 mkr. Räntekostnaden för kommunens lån uppgick år 2 till 12,3 mkr och blev 1,2 mkr lägre än budgeterat. Det har arbetats aktivt med att hitta förmånliga placeringar av kommunkoncernens lån. När budgeten upprättas överstiger inte verksamhetens nettokostnader skatteintäkternas ökningstakt. Att verksamhetens nettokostnader överstiger skatteintäkternas ökningstakt beror på att verksamheten totalt överskrider sina anslag. FINANSNETTO Kommunens finansnetto är positivt, dvs de finansiella kostnaderna är mindre än de finansiella intäkterna. Kommunens finansnetto har varit positivt sedan 1997. Finansnettot 2 slutar på plus 5,3 mkr. Utvecklingen av finansiella intäkter och kostnader samt finansnetto framgår av följande diagram: MKR 3 25 2 15 1 5-5 -1-15 -2 1 5-5 -1 1985 1988 199 1992 1986 1989 1991 MKR Finansiella intäkter ÅSTORPS KOMMUN FINANSNETTO 1985-2 Finansiella intäkter - kostnader 1993 ÅR Finansiella kostnader 1994 1996 1998 2 1995 1997 1999 FINANSNETTO ÅSTORPS KOMMUNS FINANSNETTO PER DEN 31/12-7,3-7,3 Finansiella kostnader minus finansiella intäkter FINANSNETTO -9,4-5,3-3,4-12,1-15 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 ÅR -1,1 -,3,6 4,8 6,3 5,3 KAPITALFÖRVALTNING Under 2 beslutade Kommunfullmäktige om policy för kapitalförvaltning. Där normalfördelningen mellan svenska aktier, utländska aktier och räntepapper skall vara 3/3/4. 1 mkr skulle placeras hos två förvaltare. Efter sommaren skedde en upphandling av kapitalförvaltartjänster. Det blev Carnegie och Öhmans som tilldelades 5 mkr var att förvaltas i enlighet med den policy som kommunfullmäktige beslutat. 1 mkr betalades ut till Carnegie och Öhmans under november månad. Förvaltningen som redovisas här är två månader d v s november och december för år 2. 6 5 4 3 2 1 Åstorps kommun Kapitalförvaltning Carnegie MKR 5 start nov 2 2-12-31 TID Svenska aktier Utländska aktier Räntepapper Kassa 2-12-31 var värdet på kommunens portfölj hos Carnegie 47,5 mkr. Under dessa två månder hade portföljen minskat med 2,6 mkr. 47,5

13 EKONOMISK ÖVERSIKT, ÅSTORPS KOMMUN Kommunens portfölj hos Öhmans var 2-12-31 värd 48,3 mkr. Värdet har minskat med 1,7 mkr Kassaflödet uppgick som lägst till minus 6,6 mkr för 1998 enligt föregående diagram. 6 5 4 3 2 1 Åstorps kommun Kapitalförvaltning Öhman MKR 5 48,3 start nov 2 2-12-31 TID Svenska aktier Utländska aktier Räntepapper Kassa Kassaflödet var budgeterat till 3,7 mkr 2 och resultatet av kassaflödet blev 7,8 mkr. SOLIDITET Soliditeten mäts genom att ställa det egna kapitalet i relation till de totala tillgångarna. Soliditeten ger uttryck för den finansiella styrkan hos kommunen och den långsiktiga betalningsförmågan. Utvecklingen av soliditeten bestäms av förändringen på tillgångar och skulder samt resultatutvecklingen för året. Portföljernas värdeförändring skall varje år bokföras som en kostnad vid en minskning och som en intäkt vid ökning upp till anskaffningsvärdet. Värdeminskningen på dessa två portföljer har bokförts som en kostnad och därmed minskat kommunens resultat. 1 ÅSTORPS KOMMUN Kapitalförvaltning Marknadsvärde 31/12 12 1, 95,8 1 8 6 4 2 EGET KAPITAL I FÖRHÅLLANDE TILL SUMMA TOTALA TILLGÅNGAR SOLIDITET 1998-2 PROCENT 45,2 47,6 48,4 1998 1999 2 ÅR Soliditet i % Pensionsskuld fr o m 1998 ingår. 8 6 4 2 2-11 2-12-31 Öhmans Carnegie Den officiella soliditeten enligt balansräkningen är 48,4% för 2. Den reella, verkliga soliditeten uppgår till 28 % eftersom ansvarsförbindelsen för pensioner före 1997 är en långfristig skuld som måste tas med för att den verkliga soliditeten skall komma fram. RESULTAT 2 Kassaflödet visar hur mycket årets resultat kan bidra med att finansiera investeringar och amorteringar på lån samt att öka likviditeten. 2 1 MKR ÅSTORPS KOMMUN RESULTAT 2 KASSAFLÖDE Resultat efter skatteintäkter och finansnetto exklusive jämförelsestörande poster 13,5 7,8 Detta framgår PROCENT av följande diagram: 1 8 6 4 2 EGET KAPITAL I FÖRHÅLLANDE TILL SUMMA TOTALA TILLGÅNGAR SOLIDITET 1998-2 19,7 26,8 28 1998 1999 2 ÅR Soliditet i % Ansvarsförbindelse för pensionskuld tom 1998 ingår och ny pensionsskuld fr o m 1998. -1-1,2-1,9-6,6 1996 1997 1998 1999 2 ÅR RESULTAT 2 negativt RESULTAT 2 positivt Att soliditeten ökat år 2 beror på att pensionsskulden har minskat genom utbetalning av hela den individuella delen av de anställdas pensioner men också på att lånen har amorterats samt att resultatet för 2 är positivt.

14 LÅNESKULD EKONOMISK ÖVERSIKT, ÅSTORPS KOMMUN Den långfristiga låneskulden brutto år 2 inkl nästa års amorteringar uppgår till 257 mkr. Av dessa är 92 mkr utlånade till de kommunala bolagen. Checkräkningskrediten uppgår på balansdagen till 4 mkr. MKR 3 2 87 1 8 75 ÅSTORPS KOMMUN LÅNESKULD 31/12 Avser checkräkningskredit, nästa års amorteringar samt långfristig låneskuld 11 97 11 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 Internbankens utlåning per ÅR2-12-31 var följande Låneskuld 31/12 Utlämnade lån internbank 31/12 16 148 3 213 2 6 233 42 Checkräkningskredit 5 222 43 5 257 92 4 kommunens totala låneskuld amorterats med 14,6 mkr. PENSIONSSKULD Kommunen betalar kompletteringspension till alla före detta anställda ålderspensionärer. Pensionen tjänar personalen in under sin anställningstid i kommunen. Under åren byggs det upp en pensionsskuld till de anställda. Pensionsskulden är uppskjuten lön till de anställda. K P A som administrerar ålderspensionen, har lämnat underlag för beräkning av pensionsskulden. Den gamla pensionsskulden fram to m 1997 är beräknad till 138,5 mkr per 2-12-31. K P A har lämnat prognos över pensionsskuldens utveckling fram t o m år 25, vilket framgår av följande diagram: Internbankens utlåning till de kommunala bolagen framgår av följande diagram: 1 8 6 4 2 MKR ÅSTORPS KOMMUN Utlämnade lån internbanken 4 2-12-31 TIDPUNKT Björnekulla Bostads AB AB Kvidingebyggen Björnekulla Fastighets AB Nettolåneskulden visar hur stor enbart Åstorps kommuns låneskuld är. I följande diagram har utlåningen via internbanken till de kommunala bolagen tagits bort och utnyttjande av checkkredit samt nästa års amorteringar lagts till. 2 15 1 5 MKR 16 197 Nettolåneskulden har minskat de två senaste åren och 2-12-31 var den 165 mkr. Under 2 har 16,8 179 35,5 ÅSTORPS KOMMUN NETTOLÅNESKULD 31/12 Avser checkräkningskredit, nästa års amorteringar samt långfristig låneskuld 1997 1998 1999 2 ÅR Låneskuld 31/12 Nettolåneskuld= bruttolåneskuld - internbankens utlåning till koncernen 165 2 15 1 5 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 1992 1994 1996 1998 2 22 24 ÅR Från och med 1998 gäller den s k blandmodellen. Den innebär att pensionsskulden fram t o m 1997 ej längre redovisningsmässigt betraktas som en långfristig skuld och därför har tagits ut ur balansräkningen. MKR 15 ÅSTORPS KOMMUNS PENSIONSSKULD PER DEN 31/12 MKR 44,8 ANSVARSFÖRBINDELSE 79,5 LÖPANDE PENSIONSKOSTNAD I ÅSTORPS KOMMUN 1989-25 Prognos fr o m 21 1 5 3,5 4 4,2 4,5,7 1 1,3 1,6 2 2 1,8 2,2 1989 1991 1993 1995 1997 1999 199 1992 1994 1996 1998 2 ÅR VERKLIG KOSTNAD Gamla utbetalningar AV KPA BERÄKNAD PENSIONSSKULD 138,2139,9138,5139,1 143,5148,4156,6158,6 11,2 12,2126,8 11,3 93,4 Garantipension Nya utbetaln 1,7 1,7 1,6 1,9 11,5 21 23 25 22 24 Individuell del Finansiell kostnad Utbetalningarna för pensionsskulden fram till och med 1997 uppgår under år 2 till 4,5 mkr. Beslut har fattats under år 2 om att betala ut hela pensionsökningen f r o m 1998 till de anställda

15 EKONOMISK ÖVERSIKT, ÅSTORPS KOMMUN för enskild fondering. Kostnaden för de årliga individuella avsättningarna framgår av följande diagram. 1 8 6 4 2 INDIVIDUELL AVSÄTTNING ENLIGT PFA 98 I ÅSTORPS KOMMUN 2-25 Prognos fr o m 21 MKR 5,4 5,6 5,8 6 6,2 6,4 6,5 6,6 1998 1999 2 21 22 23 24 25 ÅR Verklig kostnad Prognos 75 5 25 MKR 2,9 13,9 ÅSTORPS KOMMUN Nettoinvesteringar 22,7 47,4 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 ÅR Åstorps kommun Björnekulla Bostads AB 199-2 24,1 21,5 De största investeringsprojekten 2 har varit följande för Åstorps kommun: 16,8 26,1 14,7 18,6 Björnekulla Fastighets AB AB Kvidingebyggen 72,8 Försäljningen av BEAB har givit kommunen möjlighet att externt fondera 1 mkr, vilket är större delen av försäljningsintäkten på 146 mkr minus infriande av borgensåtagande på 38,8 mkr. Tanken bakom denna fondering är att avkastningen med tiden skall användas till löpande pensionskostnader för den gamla pensionsskulden, d v s ansvarförbindelsen. Kkr 15 1 5 ÅSTORPS KOMMUN Prognos för löpande pensionskostnader för skuld t o m 1997 i löpande priser Pensionskostnad 99 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 22 24 26 28 3 32 34 36 38 ÅR Avser tiden 1999-238 De löpande pensionskostnaderna för den gamla skulden kommer att öka kraftigt under de kommande åren för att nå en topp år 225. INVESTERINGAR Åstorps kommun har investerat för 17,1 mkr 2. Björnekulla Bostads AB har investerat 4 mkr genom inköp av två fastigheter, Björnekulla Fastighets AB investerat i kommunala fastigheter för 15,6 mkr. Totalt har det investerats för 72,8 mkr i kommunkoncernen. Exploatering av Kalvaliden 4,9 mkr, exploatering Björnåsområdet 2,4 mkr, Topasvägen i Hyllinge 2,3 mkr, inventarier Hyllinge skola 1 mkr, exploatering Södra Industriområdet,7 mkr och anslutningsvägar busshållplats,6 mkr. De större investeringarna för Björnekulla Fastighets AB år 2 var: Tillbyggnad Hyllinge skola 13,5 mkr, värmeanläggning Kvidingebadet,8 mkr och ombyggnad Östra skolan. Från och med 1998 sker alla investeringar i kommunala verksamhetsfastigheter genom Björnekulla Fastighets AB. Några investeringar i fastigheter finns inte längre med i kommunens investeringsbudget. AFFÄRSMÄSSIG VERKSAMHET VATTEN OCH AVLOPP Kostnadstäckningsgraden talar om hur stor del av kostnaderna som täcks av intäkter. 1996 1997 1998 1999 2 KOSTNADSTÄCKNINGSGRAD I % FÖR VATTEN- OCH AVLOPPSVERKSAMHETEN 89,3 96,7 97,1 1 14,7 1 17,4 12,5 12,4 1 PROCENT ÅR Kostnadstäckningsgrad i % 1996-2 93 Budgeterad kostnadstäckn.grad