K3 Risker. Kreditrisker



Relevanta dokument
K3 Risker. Kreditrisker NOTER KONCERNEN

K3 Risker. Kreditrisker NOTER KONCERNEN

K3 Risker. Kreditrisker NOTER KONCERNEN

Jan-juni 2010 Jan-juni 2009 Förändring 2009

Sparbanken i Karlshamn Delårsrapport Sid 3. tkr jan-juni jan-juni Förändring i %

Delårsrapport org.nr

Risk- och kapitalhantering

Delårsrapport, Januari-Juni 2008

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport

Delårsrapport för januari - juni Sparbankens resultat. Sparbankens ställning. Inlåning. Utlåning. Likviditet. Kapitaltäckningskvot

VALDEMARSVIKS SPARBANK

Delårsrapport. Januari juni 2010

Offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, Allmänt om verksamheten

Sparbankens ställning i jämförelse med 31 december 2012

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni Allmänt om verksamheten

Delårsrapport. Januari Juni 2013

Delårsrapport

VALDEMARSVIKS SPARBANK

DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2010.

VIRSERUMS SPARBANK DELÅRSRAPPORT

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport

VIRSERUMS SPARBANK DELÅRSRAPPORT

Sparbankens räntenetto uppgick till 91,9 Mkr (87,4), vilket är 5 % högre än föregående år.

Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden

VALDEMARSVIKS SPARBANK

Delårsrapport Januari Juni 2012

DELÅRSRAPPORT PER SPARBANKEN LIDKÖPING AB

Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord med styrelsens säte i Piteå

Delårsrapport för januari juni 2016

Provisionsintäkterna har ökat med 12 % till 10,4 Mkr (9,3 Mkr). Ökning har främst skett av intäkter från Swedbank Robur och Swedbank Försäkring.

Delårsrapport för perioden

Utdelning på sparbankens innehav av Swedbank-aktier har erhållits med 2,0 Mkr (1,9 Mkr).

Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden

ÅTVIDABERGS SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, Allmänt om verksamheten

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2010

Delårsrapport januari juni 2012

DELÅRSRAPPORT PER SPARBANKEN LIDKÖPING AB

Fryksdalens Sparbank. Delårsrapport för januari - juni Allmänt om verksamheten. Vad händer under resten av verksamhetsåret?

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007

Delårsrapport 2011 J A N U A R I - J U N I

delårsbokslut

Delårsrapport för januari september 2012

pelare 3 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1

Delårsrapport för perioden

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni Allmänt om verksamheten

Delårsrapport januari juni 2014

Delårsrapport 2018 januari - juni

Delårsrapport Januari - juni 2016

Fryksdalens Sparbank. Delårsrapport för januari - juni Allmänt om verksamheten. Vad händer under resten av verksamhetsåret?

Delårsrapport för januari juni 2009

Fryksdalens Sparbank Delårsrapport för januari - juni 2007

DELÅRSRAPPORT

Delårsrapport per DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK -

Fryksdalens Sparbank. Delårsrapport för januari - juni Allmänt om verksamheten. Vad händer under resten av verksamhetsåret?

förbättring, vi har fått utdelning på vårt stora innehav av Swedbanks aktier och kreditförlusterna visar positiva siffror tack vare återvinningar.

Styrelsen och verkställande direktören för Virserums Sparbank, ( )

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport

Sparbankens ställning i jämförelse med 31 december 2013

Delårsrapport. Januari juni 2014

Provisionsintäkterna har ökat med 7 % till 9,0 Mkr (8,4 Mkr). Ökning har skett av intäkter för betalningsförmedling samt från Swedbank Hypotek.

Kapitaltäckning och Likviditet Ikano Bank SE. Org nr

Periodisk information

Sparbanken Gotland. Org.nr Delårsrapport Januari juni 2015

Fryksdalens Sparbank Delårsrapport för januari - juni 2008

Delårsrapport för perioden

Delårsrapport januari juni 2017

Kapitalkravet har räknats fram med schablonmetoden för kreditrisk (8 % av den finansiella gruppens totala och riskvägda exponeringar).

Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank

KAPITALTÄCKNINGSANALYS SVEA EKONOMI KONSOLIDERAD SITUATION. Koncernens verksamhet och struktur. Kapitalbas och kapitalkrav

Delårsrapport. Januari Juni 2015

Periodisk information

Delårsrapport per

DELÅRSRAPPORT Januari juni 2011

DELÅRSRAPPORT Januari juni 2008

Information om risk och likviditet

KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET

Case Asset Management

Området strukturerade produkter, främst Spax, har haft en stor efterfrågan under året. Vid halvårsskiftet fanns placeringar i spaxar på 63 Mkr.

VALDEMARSVIKS SPARBANK

Räntenettot för perioden var tkr ( tkr). Minskningen beror på det historiskt låga ränteläget vilket medfört en minskad räntemarginal.

Finansinspektionens författningssamling

Området strukturerade produkter, främst Spax, har haft en stor efterfrågan under året. Vid halvårsskiftet fanns placeringar i spaxar på 80 Mkr.

Delårsrapport

Delårsrapport per

Delårsrapport Juni 2010

Offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering

Riktlinjer för riskhantering

Delårsrapport per

Delårsrapport. januari juni 2014

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov

Operativ risk kan uppstå till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel eller till följd av yttre händelser.

DELÅRSRAPPORT Bankens rörelseresultat uppgår till 67 tkr (59tkr) vilket är en ökning med 8 tkr jämfört med föregående års delårsresultat.

Likviditets- och kapitalhantering

Bankens styrelse har under året beslutat att övergå till BTP1 för tjänstepension, vilket är ett premiebaserat system.

2006:4. Swedbank Hypotek. Bokslutskommuniké

PERIODISK INFORMATION om kapitaltäckning och likviditet

Delårsrapport per

Sparbanken När det gäller sparbankens verksamhet vill jag lyfta fram tre saker.

Transkript:

87 K3 Risker Swedbank definierar risk som en potentiell negativ påverkan på koncernens värde som kan uppstå på grund av pågående interna processer eller framtida interna eller externa händelser. I riskbegreppet ingår dels sannolikheten att en händelse inträffar, dels den påverkan händelsen skulle kunna ha på koncernens resultat, eget kapital eller värde. Styrelsen har antagit en policy för Enterprise Risk Management (ERM) vilken beskriver riskramverket, riskhanteringsprocessen samt roller och ansvar inom riskhanteringen. Swedbank identifierar kontinuerligt de risker som dess verksamhet medför och har utformat en process för hur riskerna ska hanteras. Riskhanteringsprocessen omfattar åtta steg: att förebygga risker, identifiera risker, kvantifiera risker, analysera risker, föreslå åtgärder, kontrollera och övervaka, rapportera risker samt att följa upp hanteringen av risken. Processen spänner över samtliga risktyper och resulterar även i en beskrivning av Swedbanks riskprofil, som i sin tur ligger till grund för Swedbanks interna kapitalutvärderingsprocess. För att försäkra sig om att Swedbank bibehåller en långsiktigt låg riskprofil har styrelsen fastställt en övergripande riskaptit. I linje med riskaptiten finns individuella toleranslimiter för de risktyper koncernen är exponerad mot. Toleranslimiterna begränsar hur exponering och utveckling i portföljen kan ske. Förutom toleranslimiter har styrelsen också beslutat om ett signalsystem som syftar till att ge tidiga signaler på om förutsättningarna förändras. Kapitalutvärderingsprocessen utvärderar behovet av kapital med utgångspunkt i Swedbanks samlade risknivå och beslutade affärsstrategi. Syftet är att säkerställa en effektiv kapitalanvändning och att Swedbank samtidigt även under besvärliga omvärldsförhållanden uppfyller det legala minimikapitalkravet och har fortsatt tillgång till de inhemska och internationella kapitalmarknaderna. Risk Kreditrisk Marknadsrisk Likviditetsrisk Operativ risk Försäkringsrisk Övriga risker Kreditrisker Beskrivning Risken för att en motpart, också kallad kredittagare, inte fullgör sina förpliktelser mot Swedbank samt risken för att ställda säkerheter inte täcker fordran. Kreditrisk inkluderar även motpartsrisk, koncentrationsrisk och avvecklingsrisk. Risken för att koncernens resultat, eget kapital eller värde minskar på grund av förändringar i riskfaktorer på finansiella marknader. Marknadsrisk inkluderar ränterisk, valutakursrisk, aktierisk och råvarurisk samt risker från förändringar i volatiliteter eller korrelationer. Risken för att inte kunna infria betalningsförpliktelser vid respektive förfallotidpunkt. Risken för förlust till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna processer eller rutiner, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Risken för en förändring i värde på grund av avvikelse mellan faktiska försäkringskostnader och förväntade försäkringskostnader. Innefattar affärsrisk, pensionsrisk, strategisk risk och ryktesrisk. DEFINITION Med kreditrisk avses risken att en motpart, också kallad kredittagare, inte fullgör sina förpliktelser mot Swedbank, samt risken för att ställda säkerheter inte täcker fordran. Kreditrisk omfattar även motpartsrisk, koncentrationsrisk och avvecklingsrisk. Motpartsrisk är risken för att en motpart i en tradingtransaktion inte fullgör sina finansiella åtaganden mot Swedbank och att de säkerheter som erhållits inte är tillräckliga för att täcka fordran på motparten. Med tradingtransaktion avses här repor, derivat, värdepappersfinansieringstransaktioner och penningmarknadstransaktioner. Koncentrationsrisken utgörs bland annat av stora exponeringar eller koncentration i kreditportföljen till specifika motparter, sektorer eller geografier. Avvecklingsrisk är risken att en motpart inte fullgör sitt åtagande innan Swedbank fullgör sitt i samband med att en transaktion går till förfall (leverans/betalning). Riskhantering En central princip i Swedbanks kreditgivning är att varje affärsenhet i koncernen har det fulla ansvaret för sina kreditrisker, samt att kreditbeslut följer kreditprocessen, fattas i enlighet med relevanta regelverk samt är i linje med Swedbanks affärs- och kreditstrategier. Beroende på krediternas storlek och natur kan beslut om kreditgivning fattas av exempelvis en handläggare med hjälp av systemstöd eller i en kreditkommitté. Affärsenheten har det fulla affärsmässiga ansvaret oavsett vem som fattar slutligt beslut i affären, inklusive ansvaret för den interna kreditkontrollen. Dualitetsprincipen är vägledande vid all kredit- och kreditriskhantering inom koncernen. Principen återspeglas i den oberoende kreditriskorganisationen, i beslutsinstanser och i kreditprocesserna. Respektive affärsenhet svarar för att internkontroll är integrerad i all kreditgivning och uppföljning. Riskklassificeringssystemet är en central del av kreditprocessen och omfattar arbetsoch beslutsprocesser för kreditgivning, kredituppföljning och kvantifiering av kreditrisk. Beviljande av kredit förutsätter att kredittagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra sitt åtagande mot koncernen. För krediten ska dessutom ställas adekvat och betryggande säkerhet. En sund, långsiktigt robust och riskmässigt balanserad kreditgivning förutsätter att kreditaffären sätts i relation till påverkande omvärldsfaktorer. Detta innebär att såväl koncernens som omvärldens kunskap om förväntad lokal, regional och global förändring och utveckling, av betydelse för affären och dess risk, beaktas. Systematisk analys av de enskilda kreditexponeringarna sker genom löpande uppföljning av individuella engagemang. Exponeringar mot företagskunder, finansiella institutioner och stater omprövas minst årligen. Riskmätning Swedbanks interna riskklassificeringssystem är utgångspunkten för: riskbedömning och kreditbeslut beräkning av riskjusterad avkastning (inklusive RAROC) beräkning av portföljreserveringar övervakning och hantering av kreditrisker (inklusive migrationer) rapportering av kreditrisker till styrelse, VD och koncernledning utveckling av kreditstrategier med påföljande riskhanteringsaktiviteter beräkning av kapitalkrav och kapitalallokering Riskklass prövas och fastställs i samband med kreditbeslut. Den påverkar också kraven på omfattningen av analysen och dokumentationen samt styr på vilket sätt uppföljning av kunden ska ske. Detta gör att krediter med låg risk kan godkännas i en enklare och snabbare kredit process. Riskklassificeringen ingår också som en central del i uppföljning av enskilda kreditexponeringar. Systemet reglerar också uppföljningsprocessen, där till exempel en svag riskklass medför särskild prövning och därefter beslut om eventuella åtgärder. Swedbank har fått godkänt av Finansinspektionen för att använda Intern riskklassificeringsmetod (IRK-metoden) för att beräkna merparten av kapitalkravet för kreditrisker. IRK-metoden används för huvuddelen av utlåning till allmänheten med undantag för utlåning till stater samt kreditportföljerna i Ukraina och Ryssland. För de exponeringar där IRK-metoden inte tillämpas används istället extern klassificering och då främst Finansinspektionens schablonmetod. Riskklassificeringens mål är att förutsäga fallissemang inom 12 månader och uttrycks på en skala med 23 klasser där 0 representerar störst risk, 21 representerar lägst risk, samt en klass för fallissemang. Efterföljande tabell beskriver koncernens riskklassificering och hur den relaterar till den teoretiskt beräknade sannolikheten för fallissemang inom 12 månader (PD) samt indikativ rating enligt Standard & Poor s. Av de totala IRK-klassade exponeringarna ligger 77 (76) procent inom riskklasserna 13 21, så kallad investment grade, där risken för fallissemang anses vara låg. Av exponeringarna har 42 (41) procent åsatts riskklass 18 eller högre, som motsvarar A rating från de stora ratinginstituten. Exponeringsbeloppen avser finansiell företagsgrupp. Riskklass enligt IRK-metoden Intern rating PD (%) Indikativ rating Standard & Poor s Fallerade Fallerad 100 D Hög risk 0 5 >5,7 C till B Förhöjd risk 6 8 2,0 5,7 B+ Normal risk 9 12 0,5 2,0 BB- till BB+ Låg risk 13 21 <0,5 BBB- till AAA För att uppnå en så stor exakthet i den interna ratingen som möjligt har olika modeller för riskklassificering utvecklats. Modellerna är i huvudsak av två slag. Den ena bygger på statistisk metod, vilket förutsätter tillgång till en stor mängd information om motparter samt tillräckligt stor andel av information om motparter som fallerat. I de fall statistiska metoder inte är tillämplig skapas modeller där bedömningskriterierna fastställs genom expertbedömning. Modellerna valideras såväl vid införandet av nya modeller som vid större förändringar samt fortlöpande (minst årligen). Valideringen tar fasta på att säkerställa att respektive modell mäter risk på ett tillfredsställande sätt. Därtill kontrolleras att modellerna fungerar väl i den dagliga kreditverksamheten. Modellerna ger normalt en sannolikhet för fallissemang på ett års sikt. Sammanfattningsvis har de valideringar som hittills gjorts visat att modellerna statistiskt sett är mycket tillförlitliga.

88 noter koncernen Maximal kreditriskexponering fördelad utifrån rating 2012 Låg risk PD <0,5 Normal risk PD 0,5 2,0 Riskklass enligt IRK-metoden Förhöjd risk PD 2,0 5,7 Hög risk PD >5,7 Fallerade PD Icke riskklassificerade 100,0 Schablon metoden Totalt belopp Exponerat belopp 1 107 212 211 251 74 889 28 968 12 130 18 220 231 739 1 684 409 Svensk Stora företag & bankrörelse % Institutioner % Baltisk bankrörelse % Ryssland & Ukraina % Övriga % Totalt % Exponerat belopp Låg risk 780 195 46,3 222 131 13,2 26 529 1,6 78 357 4,7 1 107 212 65,7 Normal risk 139 490 8,3 29 705 1,8 41 979 2,5 77 211 251 12,5 Förhöjd risk 43 480 2,6 2 149 0,1 29 123 1,7 137 74 889 4,4 Hög risk 15 954 0,9 997 0,1 12 006 0,7 11 28 968 1,7 Fallerade 3 427 0,2 1 242 0,1 7 461 0,4 12 130 0,7 Icke riskklassificerade 4 537 0,3 2 794 0,2 4 096 0,2 6 793 0,4 18 220 1,1 Schablonmetoden 42 480 2,5 36 785 2,2 25 320 1,5 6 183 0,4 120 971 7,2 231 739 13,8 Summa 1 029 563 61,1 295 803 17,6 146 514 8,7 6 183 0,4 206 346 12,3 1 684 409 100,0 Hushåll % Företag % Institut % Stater % Övriga % Totalt % Exponerat belopp Låg risk 710 089 42,2 252 688 15,0 144 435 8,6 1 107 212 65,7 Normal risk 98 452 5,8 111 258 6,6 1 540 0,1 211 250 12,5 Förhöjd risk 33 888 2,0 40 102 2,4 899 0,1 74 889 4,4 Hög risk 19 189 1,1 9 259 0,5 520 28 968 1,7 Fallerade 6 689 0,4 5 369 0,3 73 12 131 0,7 Icke riskklassificerade 3 105 0,2 15 115 0,9 18 220 1,1 Schablonmetoden 12 675 0,8 5 538 0,3 2 113 0,1 187 733 11,1 23 680 1,4 231 739 13,8 Summa 880 982 52,3 427 319 25,4 149 580 8,9 187 733 11,1 38 795 2,3 1 684 409 100,0 Riskklass enligt IRK-metoden Låg risk PD Normal risk Förhöjd risk PD Hög risk PD Fallerade PD Icke riskklassificerade metoden Totalt belopp Schablon Maximal kreditriskexponering fördelad utifrån rating 2011 <0,5 PD 0,5-2,0 2,0-5,7 >5,7 100,0 Exponerat belopp 1 055 749 197 783 88 349 34 611 18 272 25 311 274 535 1 694 610 Svensk Stora företag & bankrörelse % Institutioner % Baltisk bankrörelse % Ryssland & Ukraina % Övriga % Totalt % Exponerat belopp Låg risk 739 567 43,6 207 697 12,3 32 123 1,9 76 362 4,5 1 055 749 62,3 Normal risk 141 115 8,4 27 071 1,6 29 553 1,7 44 197 783 11,7 Förhöjd risk 51 732 3,1 3 754 0,2 32 764 1,9 99 88 349 5,2 Hög risk 18 368 1,1 1 130 0,0 15 097 0,9 16 34 611 2,0 Fallerade 3 469 0,2 1 627 0,1 13 176 0,8 18 272 1,1 Icke riskklassificerade 5 890 0,3 3 497 0,2 6 508 0,4 123 9 293 0,6 25 311 1,5 Schablonmetoden 42 685 2,5 40 747 2,4 17 906 1,1 12 661 0,7 160 536 9,5 274 535 16,2 Summa 1 002 826 59,2 285 523 16,8 147 127 8,7 12 784 0,7 246 350 14,6 1 694 610 100,0 Hushåll % Företag % Institut % Stater % Övriga % Totalt % Exponerat belopp Låg risk 700 579 41,4 225 909 13,3 129 261 7,6 1 055 749 62,3 Normal risk 92 087 5,4 104 223 6,2 1 473 0,1 197 783 11,7 Förhöjd risk 33 922 2,0 54 228 3,2 199 88 349 5,2 Hög risk 20 543 1,2 13 952 0,8 116 34 611 2,0 Fallerade 8 544 0,5 9 440 0,6 288 18 272 1,1 Icke riskklassificerade 5 987 0,4 19 324 1,1 25 311 1,5 Schablonmetoden 11 289 0,7 5 640 0,3 1 779 0,1 175 456 10,4 80 371 4,7 274 535 16,2 Summa 866 964 51,2 419 379 24,8 133 116 7,8 175 456 10,4 99 695 5,8 1 694 610 100,0

89 Maximal kreditriskexponering, geografisk fördelning 2012 Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Ukraina Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 2 195 9 362 4 641 5 405 577 102 5 881 347 79 876 21 650 23 130 058 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 14 579 108 1 236 8 1 313 659 14 2 566 20 483 Stater 13 868 108 1 234 8 78 659 14 2 566 18 535 Kommuner 711 2 713 Övriga 1 235 1 235 Utlåning till kreditinstitut 77 536 2 618 72 497 943 109 1 535 2 170 85 480 Återköpsavtal* 15 923 15 923 Utlåning till allmänheten 1 084 308 51 719 30 802 32 512 2 741 1 591 23 541 1 147 6 297 4 106 100 1 238 864 Riksgäldskontoret 6 470 6 470 Återköpsavtal* 47 936 1 14 47 951 Bostadsfastigheter, inkl bostadsrätter 707 725 23 535 14 250 13 146 19 2 067 592 217 761 551 Övriga fastigheter 114 027 11 844 9 217 7 298 1 931 738 4 378 283 711 2 940 153 367 Kommuner 17 554 1 546 918 2 164 22 182 Företagshypotek 11 024 133 16 254 11 427 Borgen 23 190 2 298 348 1 170 119 1 110 47 28 282 Blanco 87 230 3 730 1 310 2 714 483 151 5 425 34 5 539 695 107 311 Övriga säkerheter 69 152 8 766 4 758 6 006 194 548 10 561 238 100 100 323 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 81 654 259 29 2 8 180 554 1 872 5 487 17 287 115 324 Bostadsinstitut 55 647 1 569 57 216 Banker 17 635 2 4 722 422 1 117 100 9 747 33 745 Andra finansiella företag 2 757 455 5 383 762 9 357 Icke finansiella företag 5 615 259 29 3 458 132 300 4 5 209 15 006 Derivat 26 916 211 108 88 1 7 157 1 864 8 131 2 403 55 385 102 265 Övriga finansiella tillgångar 10 249 1 582 325 292 41 50 1 610 238 91 70 14 547 Ansvarsförbindelser och åtaganden Garantier 15 889 2 360 1 312 808 274 17 1 556 30 46 50 22 342 Löften 162 800 9 928 3 693 3 973 216 27 7 364 175 188 176 Summa 1 476 126 78 039 41 090 44 814 4 793 1 904 49 239 4 601 103 838 35 447 77 650 1 917 540 % av total 78 4 2 2 3 5 2 4 100 * Verkligt värde för erhållna värdepapper i återköpsavtal täcker återköpsavtalens redovisade värden. Nettningsvinster och erhållna säkerheter för derivat 2012 Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Ukraina Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt Positiva marknadsvärden 26 916 211 108 88 1 7 157 1 864 8 131 2 403 55 385 102 265 Nettningsvinster 13 199 211 80 88 1 4 100 1 587 7 630 1 325 42 420 70 640 Aktuell nettad kreditexponering 13 717 29 3 057 277 501 1 079 12 965 31 625 Erhållna säkerheter** 3 186 1 302 178 20 844 11 261 16 791 Netto kreditexponering 10 531 29 1 755 99 481 235 1 704 14 834 Netto kreditriskexponering med interna riskpåslag*** 35 482 2 112 2 373 14 6 228 1 827 2 074 3 036 14 799 65 948 ** Säkerheter består till 99,9 procent av kontanta medel, till 0,1 procent obligationer med en kreditrating motsvarande AAA från Standard & Poor s. *** Interna riskpåslag används vid hanteringen av kreditriskexponeringar med avseende på motpartslimiter. Kreditderivat 2012 2011 Nominella värden 9 392 8 086 Effekt på säkerheter till följd av en nedgradering av kreditrating med 1 enhet, Moody s 1 079 965 Effekt på säkerheter till följd av en nedgradering av kreditrating med 1 enhet, från Standard & Poor s 482 965 Kreditderivat används i kundhandel men även för att optimera kreditrisken i handelsportföljer med räntebärande värdepapper.

90 noter koncernen Maximal kreditriskexponering, geografisk fördelning 2011 Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Ukraina Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 2 221 2 032 2 800 3 751 973 225 4 731 175 100 796 46 550 53 164 307 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 19 559 110 1 147 4 516 107 4 410 25 853 Stater 19 444 110 1 147 4 392 107 4 410 25 614 Kommuner 115 115 Övriga 124 124 Utlåning till kreditinstitut 56 227 26 30 219 1 327 103 4 827 26 931 397 7 108 97 195 Återköpsavtal* 31 534 923 32 457 Utlåning till allmänheten 1 047 229 53 309 32 262 33 426 4 873 4 714 22 305 1 114 5 923 5 222 1 077 1 211 454 Riksgäldskontoret 2 775 2 775 Återköpsavtal* 42 382 1 14 42 397 Bostadsfastigheter, inkl bostadsrätter 685 239 24 878 15 243 13 410 559 1 489 1 611 333 742 762 Övriga fastigheter 112 725 12 253 11 507 8 598 2 642 2 293 3 099 335 764 768 154 984 Kommuner 17 249 1 706 1 142 299 20 396 Företagshypotek 11 534 528 270 221 12 553 Borgen 19 165 1 632 396 540 1 046 20 22 799 Blanco 76 658 3 240 1 327 2 841 849 76 8 804 214 5 139 343 1 077 100 568 Övriga säkerheter 79 502 9 600 2 646 7 724 295 586 7 745 232 3 890 112 220 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 79 963 397 9 66 6 965 184 1 130 6 637 17 107 112 458 Bostadsinstitut 65 359 1 508 66 867 Banker 6 522 4 726 154 914 96 9 512 21 924 Andra finansiella företag 3 073 36 6 523 650 10 282 Icke finansiella företag 5 009 397 9 2 239 30 180 18 5 503 13 385 Derivat 43 804 107 266 2 1 5 362 7 235 644 8 709 37 597 103 727 Övriga finansiella tillgångar 10 477 478 569 251 124 39 1 727 16 410 224 42 14 357 Ansvarsförbindelser och åtaganden Garantier 15 458 2 295 1 165 950 404 56 1 695 6 52 22 2 148 24 251 Löften 146 502 8 619 3 829 3 238 562 292 8 517 303 6 386 1 064 6 646 185 958 Summa 1 421 440 67 263 41 040 42 984 8 330 5 433 56 645 36 071 115 341 68 825 76 188 1 939 560 % av total 74 3 2 2 3 2 6 4 4 100 * Verkligt värde för erhållna värdepapper i återköpsavtal täcker återköpsavtalens redovisade värden. Nettningsvinster och erhållna säkerheter för derivat 2011 Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Ukraina Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt Positiva marknadsvärden 43 804 107 266 2 1 5 362 7 235 644 8 709 37 596 103 726 Nettningsvinster 28 489 107 213 2 1 2 746 5 699 30 7 375 21 402 66 065 Aktuell nettad kreditexponering 15 315 53 2 616 1 536 614 1 334 16 194 37 661 Erhållna säkerheter** 3 271 4 158 277 7 528 12 527 16 772 Netto kreditexponering 12 044 49 2 458 1 259 607 806 3 667 20 889 Netto kreditriskexponering med interna riskpåslag*** 40 262 1 393 2 372 8 5 995 2 692 2 981 4 245 16 613 75 562 ** Säkerheter består till 98,0 procent av kontanta medel, till 1,8 procent obligationer med en kreditrating motsvarande AAA från Standard & Poor s och till 0,2 procent övriga marknadsnoterade obligationer. *** Interna riskpåslag används vid hanteringen av kreditriskexponeringar med avseende på motpartslimiter.

91 GIIPS-exponering, redovisat värde 2012 2011 Grekland Irland Italien Portugal Spanien Summa Grekland Irland Italien Portugal Spanien Summa Obligationer 84 26 5 115 15 158 27 10 210 varav stater 84 26 5 115 15 158 27 10 210 varav hålles till förfall* 84 26 5 115 15 101 27 5 148 Lån (penningmarknad och certifikat) 9 89 98 Lån (kreditfaciliteter) Derivat netto** 47 37 102 186 53 193 67 313 Övrigt*** 15 80 95 18 41 83 142 Summa 47 136 26 187 396 33 53 401 27 249 763 * Aktuella marknadsvärden understiger per 2012-12-31 redovisade värden med ca 23 mkr. ** Derivat till marknadsvärde efter hänsyn till nettnings- och säkerhetsavtal. Derivatens bruttovärden, dvs marknadsvärden plus interna riskpåslag uppgår till: Irland 72 mkr (87), Italien 396 mkr (447) och Spanien 218 mkr (217). Summa 686 mkr (751). *** Inkluderar handelsfinansiering och hypotekslån.

92 noter koncernen Utlåning till allmänhet och kreditinstitut, redovisat värde 2012 Lån som individuellt inte bedömts osäkra Lån som individuellt bedömts osäkra Totalt Före portföljreserveringar Portföljreserveringar Efter portföljreserveringar Före reserveringar Reserveringar Efter reserveringar Betalande Förfallna Geografisk fördelning Sverige 1 026 473 2 913 625 1 028 761 1 958 993 965 1 029 726 Estland 49 583 1 122 214 50 491 2 181 773 1 408 51 899 Lettland 27 927 904 369 28 462 4 449 2 110 2 339 30 801 Litauen 29 738 1 630 236 31 132 2 241 876 1 365 32 497 Ryssland 2 589 1 45 2 545 411 217 194 2 739 Ukraina 993 32 1 1 024 2 586 2 020 566 1 590 Norge 23 531 33 30 23 534 30 22 8 23 541 Danmark 1 143 1 143 7 3 4 1 147 Finland 6 297 6 297 6 297 USA 4 108 2 4 106 4 106 Övriga 122 22 100 100 Utlåning till allmänheten exklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal 1 172 504 6 634 1 544 1 177 594 13 863 7 014 6 849 1 184 443 Sektor/bransch Privatpersoner 748 099 4 000 354 751 745 5 453 2 407 3 046 754 791 Hypoteksutlåning, privat 632 918 3 441 169 636 190 4 397 1 703 2 694 638 884 Bostadsrättsföreningar 82 110 46 53 82 103 53 25 28 82 131 Övrigt, privat 33 070 514 132 33 452 1 003 679 324 33 776 Företagsutlåning 424 405 2 634 1 190 425 849 8 410 4 607 3 803 429 652 Jordbruk, skogsbruk och fiske 65 198 375 52 65 521 527 213 314 65 835 Tillverkningsindustri 44 397 222 196 44 423 1 446 872 574 44 997 Offentliga tjänster och samhällsservice 19 323 302 37 19 588 41 16 25 19 613 Byggnadsverksamhet 13 776 142 73 13 845 725 524 201 14 046 Handel 28 036 256 153 28 139 1 086 719 367 28 506 Transport 13 800 240 39 14 001 299 155 144 14 145 Sjötransport och offshore 21 040 19 21 021 342 206 136 21 157 Hotell och restaurang 5 946 42 35 5 953 175 72 103 6 056 Informations- och kommunikationsverksamhet 2 653 53 16 2 690 40 20 20 2 710 Finans och försäkring 18 590 2 18 18 574 83 62 21 18 595 Fastighetsförvaltning 157 269 488 331 157 426 2 249 995 1 254 158 680 Bostadsfastigheter 47 409 130 69 47 470 746 292 454 47 924 Kommersiella fastigheter 75 846 188 208 75 826 629 259 370 76 196 Industri och lagerlokaler 24 017 127 41 24 103 415 232 183 24 286 Övrig fastighetsförvaltning 9 997 43 13 10 027 459 212 247 10 274 Företagstjänster 11 208 165 121 11 252 600 258 342 11 594 Övrig företagsutlåning 23 170 346 100 23 416 797 495 302 23 718 Utlåning till allmänheten exklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal 1 172 504 6 634 1 544 1 177 594 13 863 7 014 6 849 1 184 443 Utlåning till kreditinstitut inklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal 139 890 2 139 888 75 62 13 139 901 Utlåning till allmänheten och kreditinstitut 1 312 394 6 634 1 546 1 317 482 13 938 7 076 6 862 1 324 344

93 Utlåning till allmänhet och kreditinstitut, redovisat värde 2011 Lån som individuellt inte bedömts osäkra Lån som individuellt bedömts osäkra Totalt Före portföljreserveringar Portföljreserveringar Efter portföljreserveringar Före reserveringar Reserveringar Efter reserveringar Betalande Förfallna Geografisk fördelning Sverige 999 596 2 438 790 1 001 244 1 935 1 108 827 1 002 071 Estland 50 238 1 427 339 51 326 3 620 1 636 1 984 53 310 Lettland 28 051 939 686 28 304 7 696 3 739 3 957 32 261 Litauen 29 165 1 875 257 30 783 4 792 2 162 2 630 33 413 Ryssland 4 157 27 54 4 130 1 281 538 743 4 873 Ukraina 3 055 149 308 2 896 5 366 3 548 1 818 4 714 Norge 22 251 28 22 279 50 25 25 22 304 Danmark 1 112 1 1 113 3 2 1 1 114 Finland 5 923 5 923 5 923 USA 5 222 5 222 5 222 Övriga 1 077 1 077 1 077 Utlåning till allmänheten exklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal 1 149 847 6 884 2 434 1 154 297 24 743 12 758 11 985 1 166 282 Sektor/bransch Privatpersoner 729 047 4 558 851 732 754 8 809 3 913 4 896 737 650 Hypoteksutlåning, privat 621 208 3 948 476 624 680 6 879 2 736 4 143 628 823 Bostadsrättsföreningar 71 525 11 76 71 460 20 13 7 71 467 Övrigt, privat 36 314 599 299 36 614 1 910 1 164 746 37 360 Företagsutlåning 420 800 2 326 1 583 421 543 15 934 8 845 7 089 428 632 Jordbruk, skogsbruk och fiske 61 585 347 58 61 874 698 349 349 62 223 Tillverkningsindustri 28 668 346 244 28 770 2 597 1 622 975 29 745 Offentliga tjänster och samhällsservice 14 738 160 39 14 859 109 26 83 14 942 Byggnadsverksamhet 12 623 91 104 12 610 1 189 608 581 13 191 Handel 22 842 233 178 22 897 2 112 1 442 670 23 567 Transport 11 149 417 91 11 475 391 177 214 11 689 Sjötransport och offshore 23 013 20 22 993 656 358 298 23 291 Hotell och restaurang 6 222 23 51 6 194 401 183 218 6 412 Informations- och kommunikationsverksamhet 2 356 30 24 2 362 97 47 50 2 412 Finans och försäkring 16 635 5 16 16 624 134 96 38 16 662 Fastighetsförvaltning 142 072 372 549 141 895 5 582 2 813 2 769 144 664 Bostadsfastigheter Kommersiella fastigheter Industri och lagerlokaler Övrig fastighetsförvaltning Företagstjänster 29 905 152 103 29 954 864 475 389 30 343 Övrig företagsutlåning 48 992 150 106 49 036 1 104 648 456 49 491 Utlåning till allmänheten exklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal 1 149 847 6 884 2 434 1 154 297 24 743 12 758 11 985 1 166 282 Utlåning till kreditinstitut inklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal 142 369 2 142 367 62 62 142 367 Utlåning till allmänheten och kreditinstitut 1 292 216 6 884 2 436 1 296 664 24 805 12 820 11 985 1 308 649

94 noter koncernen Osäkra, förfallna och omstrukturerade lån 2012 Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Ukraina Norge Danmark Totalt Osäkra lån Redovisat värde före reserveringar 2 033 2 181 4 449 2 241 411 2 586 30 7 13 938 Reserveringar 1 055 773 2 110 876 217 2 020 22 3 7 076 Redovisat värde efter reserveringar 978 1 408 2 339 1 365 194 566 8 4 6 862 Andel osäkra lån, netto, % 0,10 2,72 7,59 4,20 5,26 33,42 0,03 0,33 0,52 Andel osäkra lån, brutto, % 0,20 4,14 13,37 6,67 10,39 69,61 0,13 0,33 1,05 Redovisat värde för osäkra lån som under perioden återfått status normal 1 394 2 473 749 786 367 7 5 776 Förfallna lån som inte är osäkra Värderingskategori, lånefordringar Kapitalfordran med förfallet belopp, 790 1 122 904 1 629 32 33 4 510 5-30 dagar 529 825 610 1 330 2 1 3 296 31-60 dagar 192 242 284 193 912 mer än 60 dagar 69 55 10 106 30 32 302 Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Kapitalfordran med förfallet belopp, 2 123 2 123 5-30 dagar 892 892 31-60 dagar 496 496 mer än 60 dagar 735 735 Summa 2 913 1 122 904 1 629 32 33 6 633 Lån som omstrukturerats under perioden och som inte är osäkra eller förfallna Redovisat värde före omstruktureringen 927 812 343 9 80 2 172 Redovisat värde efter omstruktureringen 774 760 343 9 80 1 966 Osäkra, förfallna och omstrukturerade lån 2011 Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Ukraina Norge Danmark Totalt Osäkra lån Redovisat värde före reserveringar 1 997 3 620 7 696 4 792 1 281 5 366 50 3 24 805 Reserveringar 1 170 1 636 3 739 2 162 538 3 548 25 2 12 820 Redovisat värde efter reserveringar 827 1 984 3 957 2 630 743 1 818 25 1 11 985 Andel osäkra lån, netto, % 0,08 3,74 12,27 7,87 12,96 37,00 0,11 0,09 0,92 Andel osäkra lån, brutto, % 0,20 6,58 20,98 13,37 20,26 61,19 0,22 0,09 1,87 Redovisat värde för osäkra lån som under perioden återfått status normal 860 974 3 625 764 308 95 6 627 Förfallna lån som inte är osäkra Värderingskategori, lånefordringar Kapitalfordran med förfallet belopp, 604 1 427 939 1 875 28 149 28 1 5 051 5-30 dagar 386 1 039 681 1 556 7 83 3 752 31-60 dagar 192 339 223 298 14 43 1 109 mer än 60 dagar 26 49 35 21 7 23 28 1 190 Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Kapitalfordran med förfallet belopp, 1 833 1 833 5-30 dagar 758 758 31-60 dagar 528 528 mer än 60 dagar 547 547 Summa 2 437 1 427 939 1 875 28 149 28 1 6 884 Lån som omstrukturerats under perioden och som inte är osäkra eller förfallna Redovisat värde före omstruktureringen 930 1 318 2 422 282 441 95 27 5 516 Redovisat värde efter omstruktureringen 860 1 318 2 312 282 441 95 27 5 336

95 Osäkra lån Osäkra lån är sådana för vilka det är sannolikt att betalningarna inte fullföljs enligt kontraktsvillkoren. Ett lån bedöms som osäkert när det dels finns objektiva belägg för att en förlusthändelse inträffat på individuell nivå efter lånets första redovisningstillfälle, dels uppstår en förlust när lånets förväntade framtida kassaflöden skiljer sig från de kontraktsenliga kassaflödena (båda diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta). Förlusthändelser på individuell nivå är exempelvis då låntagaren hamnar i betydande finansiella svårigheter, när det är troligt att låntagaren går i konkurs eller i likvidation, när låntagaren är föremål för finansiell rekonstruktion, kontraktsbrott såsom uteblivna eller försenade ränte- eller amorteringsbetalningar alternativt olika anståndsåtgärder till följd av låntagarens finansiella svårigheter. Exponeringar som är förfallna mer än 60-90 dagar eller exponeringar för vilka villkoren förändrats på ett betydande sätt till följd av låntagarens finansiella svårigheter betraktas automatiskt som osäkra lån. Ett lån är inte osäkert om det finns säkerheter som med betryggande marginal täcker både kapital, räntor och ersättning för eventuella förseningar. Ovan specificeras reserveringar som gjorts för osäkra lån samt för övriga delar av utlåningen där förlusthändelser inträffat men där individuella lån ännu inte har identifierats. Omstrukturerade lån Omstrukturerade lån avser lån där någon förändring gjorts i kontraktsvillkoren till följd av kundens försämrade återbetalningsförmåga. Syftet med omstruktureringen är att få låntagaren att bli fullt betalande igen eller då detta inte anses möjligt, att maximera återbetalningen för utestående lån. Villkorsändringar inkluderar olika former av betalningsanstånd, nedsättning av ränta under marknadsränta, eftergift av del eller hela lånet eller utfärdande av nya lån för att betala förfallna räntor eller förfallna amorteringar. Villkorsändringar kan vara så betydande att lånet också bedöms som osäkert, vilket är fallet om omstruktureringen medför att det ursprungliga lånets redovisade värde minskar oaktat engångseftergifter. Det omstrukturerade lånets redovisade värde fastställs genom att diskontera framtida förväntade kassaflöden med det ursprungliga lånets effektivränta. Innan ett omstrukturerat lån kan redovisas som ett icke omstrukturerat lån igen ska alla försenade eller uppskjutna betalningar vara fullt betalda, ursprungliga lånevillkor ska ha återupptagits eller så ska nya marknadsmässiga villkor ha satts samt att låntagaren ska ha betalat enligt kontraktet de senaste tre betalningarna eller minst under en sexmånaders period. Om låntagaren har bedömts vara osäker ska en ny bedömning göras av relevant beslutsinstans för att låntagaren inte längre ska rapporteras som osäker. Ovan specificeras omstrukturerade lån som inte klassificerats som osäkra eller förfallna. Differensen mellan dessa låns redovisade värde före och efter omstrukturering visar effekten av engångseftergifter. Reserveringar lån 2012 Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Ukraina Norge Danmark USA Övrigt Totalt Ingående balans 1 962 1 975 4 425 2 419 592 3 856 25 2 15 256 Nya reserveringar 251 371 65 32 14 1 143 11 1 1 118 Ianspråktagande av tidigare gjorda reserveringar 310 333 1 412 824 269 2 237 5 385 Återvinningar av tidigare gjorde reserveringar 105 115 150 428 119 540 1 457 Portföljreservering för lån som inte är osäkra 164 141 352 4 90 179 17 2 22 351 Valutakursdifferenser 48 28 97 83 18 380 1 559 Utgående balans 1 682 987 2 479 1 112 262 2 021 52 3 2 22 8 622 Total reserveringsgrad för osäkra lån, % (Inklusive portföljreservering i relation till lån som individuellt klassats som osäkra) 86 45 56 50 64 78 176 46 62 Reserveringsgrad för individuellt identifierade osäkra lån, % 51 35 47 39 53 78 73 46 51 Reserveringar lån 2011 Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Ukraina Norge Danmark USA Övrigt Totalt Ingående balans 2 167 2 930 6 321 3 831 1 105 5 196 238 3 21 791 Nya reserveringar 319 505 479 293 53 542 1 180 Ianspråktagande av tidigare gjorda reserveringar 220 396 1 266 658 16 745 3 300 Återvinningar av tidigare gjorde reserveringar 62 197 757 940 484 850 191 1 3 481 Portföljreservering för lån som inte är osäkra 200 253 40 89 63 184 829 Valutakursdifferenser 42 396 312 18 3 104 22 105 Utgående balans 1 962 1 975 4 425 2 419 592 3 856 25 2 15 256 Total reserveringsgrad för osäkra lån, % (Inklusive portföljreservering i relation till lån som individuellt klassats som osäkra) 101 55 57 50 46 72 50 67 62 Reserveringsgrad för individuellt identifierade osäkra lån, % 57 45 49 45 42 66 50 67 52 Koncentrationsrisk, kundexponering 2012 2011 Antal 2 Exponeringar > 20 % av kapitalbasen Exponeringar mellan 10 % och 20 % av kapitalbasen 27 557 Summa 0 27 557 Utnyttjande av 800 % limiten, % 30 Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även då motparten fullgör kontraktsenliga villkor. Utlåning i form av återköpsavtal innebär att koncernen erhåller värdepapper vilka kan säljas eller pantsättas. Värdepapprens verkliga värde täcker återköpsavtalens redovi- sade värden. Koncernen erhåller även säkerheter i form av värdepapper som kan säljas eller pantsättas för derivat och övriga exponeringar. Verkligt värde för sådana erhållna säkerheter uppgick per årsskiftet till 150 mkr (336). Av dessa har 10 mkr pantsatts under året.