Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Relevanta dokument
ANVÄNDARMANUAL KROPPEN

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Träningsdagbok. För att må bra och ha en god hälsa är det viktigt att röra på sig varje dag, minst 30

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Kondition uthållighet

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Maria Svensson Kost för prestation

Kemiska ämnen som vi behöver

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Anatomi, hälsa och livsstil

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF


Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Årets Pt 2010 Tel

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Prestationstriangeln

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Mat och dryck för dig som har diabetes

IDROTTARENS HÄLSA. Anna Julin, Hösten 2015

Återhämtningsmål direkt efter träning

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kompendium Styrka & Kondition

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Ditt mål som innebandyspelare? Vad är du bra på?

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

Låt oss hållas starka!

Inledning. Varför är det viktigt med mat

Varför skall vi träna/röra på oss?

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Bra mat för seniorer

Varför ska man ha ett balanserat?

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

o m m at och m otion?

Tio steg till goda matvanor

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer

KICK OFF Lördag 18 mars, Hässelby IP Träning Teori Träning Dusch, bastu Middag Gemensam aktivitet

Lilla. för årskurs 8 & 9

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

WHO = World Health Organization

Kost för unga idrottare

MÅLTIDSPLANERING. Av: Julia Kleiman & Ylva Hägg PASTA MED RÄKSALLAD

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Min träningsplanering

Goda kostvanor - Näringslära

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

KROPPEN Kunskapskrav:

Kostråd till idrottande ungdomar. SISU Idrottsutbildarna utbildar och utvecklar idrotten

Testa dina vanor Hälsotest

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Planera din konditionsträning

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut.

Teori U15 Spelarens ABC. Fysio Region Svenska Basketboll Förbundet

OCH~ ~ FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: Bladgrönsaksgruppen: Citrusgruppen:

Träningsschema för Blodomloppet den 28 maj km Komponerat av Eva Brolin, Personlig tränare Korpen Luleå

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Älsklingsmat och spring i benen

Transkript:

Teori Kost och Kondition År 6 ht -13

KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag och två mellanmål så mår kroppen bra. Tränar man något på kvällen så behöver man ett kvällsmål också. DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:

Vad och hur ska du äta? Lågenergiförbrukaren Vad ser vi på dem olika tallrikarna? Ser dem lika ut? Normalförbrukaren Högenergiförbrukaren Vilken tallrik skulle du välja? Varför?

KOLHYDRAT - vad är det? Kolhydrater finns i: Pasta Bröd Müsli Potatis Ris Grönsaker och frukter

Kolhydraternas viktigaste uppgift i kroppen l Kroppens viktigaste energikälla l Det som inte används lagras som energireserv i kroppen l Hjärnan behöver kolhydrater för att kunna tänka klart

PROTEIN vad är det? Protein finns i: Kött Fisk Ägg Mjölk Ost Kyckling Korv

Proteinets uppgift i kroppen l Protein är kroppens byggstenar l Muskler består av protein

FETT vad är det?

Fettets uppgifter i kroppen l En väldigt bra energikälla i rätt mängd l Behövs för att kroppen ska kunna ta upp vitaminer ex. C- vitamin l Värmeisolerande och som skydd för kroppens inre organ l Behövs för att kroppen ska kunna reparera trasiga celler och bilda hormoner

Varför behöver vi äta frukt och grönsaker då? I frukt och grönsaker finns det ämnen som heter vitaminer och mineraler. Men varför är dessa viktiga? VITAMINER Vi behöver vitaminer för att kroppen ska fungera. Vitaminerna fungerar också som ett skydd mot sjukdomar. C-vitamin finns i kiwi, apelsiner, citroner, svarta vinbär, broccoli, paprika, tomater mm. MINERALER Kalcium: Finns i mjölkprodukter och är viktigt för ditt skelett. Järn: flyttar syre från lungorna till kroppen med hjälp av blodet. Har du för lite järn i kroppen kan du vara blek och känna dig trött. Magnesium: är viktigt för att muskler och nerver ska fungera riktigt.

VÄTSKA Ungefär 60% av din vikt är vätska. Vätskan försvinner när du svettas, kissar och andas och behövs därför fyllas på. Varje dag behöver du fylla på med 2 liter vätska! Det motsvarar tio glas vatten. Dricker man för lite kan man få huvudvärk eller bli trött.

VILA - SÖMN l l l l Kroppen behöver åtta till tio timmars sömn per natt. Men det är också viktigt att slappna av och vila lite emellanåt. Exempel på att slappna av kan vara att: Ta en promenad Avslappning till musik Massage Läsa

TRÄNING Vardagsmotion är viktigt för alla barn och vuxna. Det är saker vi gör till vardags utan att byta om för att röra på oss. Detta kan vara att cykla, åka pulka, promenera, rasta hunden, gå i trappor. Om du på rasterna rör på dig mycket så som att spela fotboll, spela bandy eller hoppa hopprep då förbättras din kondition, du blir piggare och orkar mer.

Kondition vad är det? l Din kondition är ett mått på kroppens förmåga att arbeta långvarigt l Kroppens förmåga att ta upp syre (syreupptagningsförmåga) l Maxpuls: Generellt 220 slag ålder l Vilopuls den lägsta puls du kan ha, konditionsberoende

Hur kan man träna på sin l Träna någon sport l Gå promenader kondition? l Springa längre distanser, t.ex. i spåret i ett lagomt och jämnt tempo l Träna intervaller spring vila spring l korta ex 30 sek i hög fart vila 15 sek och upprepa dessa ett antal gånger l långa ex. 4 min i hög fart vila 2 min och upprepa detta 4 gånger

Träna styrka med den egna kroppen som motstånd l När man växer så ska man inte träna styrka med vikter, utan man använder den egna kroppen som motstånd (ex. armhävningar) l Träna på l Rörlighet l Balans l Bålstabilitet l Koordination

Hur hänger kost, motion och l Läxa: kondition ihop? l Låtsas att du ska spinga ett motionslopp (ex. vårruset)om några veckor och fram till dess vill du förbereda dig för att springa så bra som möjligt. l Beskriv hur du skulle försöka äta och träna för att komma väl förberedd till loppet. Beskriv hur du tänker, förklara med begrepp och ge gärna exempel. Vad är viktigt att äta och varför? Hur skulle du välja att träna och varför? l Beskriv också hur kroppens fysiska förmåga skulle påverkas av en sådan här träning under ett helt år.

Betygskriterier för läxan Betyg E Betyg C Betyg A Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.

Planering l Måndag v. 43 Skriva på läxan l Fredag v. 43 vanlig idrott med vikarie l Vecka 44 - HÖSTLOV l Måndag v. 45 Beeptest l Fredag v. 45 Vanlig idrott (Inlämning av läxan, helst digitalt)