Verksamhetsuppföljning av Sirishofs vård och omsorgsboende

Verksamhetsuppföljning av Sirishofs vård och omsorgsboende Sammanfattning 2011 05 19 Vö 81 /2011 Förvaltningskontor Vård och stöd har på uppdrag av Vård- och omsorgsnämnd öster utfört en verksamhetsuppföljning på Sirishof. Verksamheten drivs på entreprenad av Norlandia Care sedan september 2010 1 och ny verksamhetschef sedan februari 2011 är Bernitha Karlsson. Uppföljningen är en del av internkontrollen och syftet är att göra en samlad granskning av verksamhetens kvalitet. Förvaltningskontoret anser att det är för tidigt för att göra en helt rättvisande bedömning av om brukarna i boendet får en god vård, omsorg och rehabilitering. Vi ser bra exempel och initiativ men många processer är ännu ofärdiga Sirishof ligger centralt i staden, granne med stadsparken och dess promenadstråk och trädgårdar. Den nya ledningen har på kort tid skapat möjligheter till samvaro och olika aktiviteter erbjuds flera dagar i veckan. Fortsätter enheten med den aktivitets- och kultursatsning man påbörjat så kommer det inte att dröja länge förrän man också i undersökningar kan visa att de äldre får ett gott liv varje dag! Förbättringsbehoven är att knutna till att det brister i dokumentation. Enheten kan inte visa att de är individinriktade, att verksamheten har den kvalitet de planerar för. Många av förbättringsbehoven får åtgärdas på lite längre sikt men dokumentationsbristerna måste få en snar lösning och där bör enheten avkrävas en redovisning redan inom ett halvår. Förslag till beslut Förvaltningens förslag till nämnden Vård och omsorgsnämnd öster godkänner rapporten och begär en kompletterande granskning av dokumentation om 6 månader. Resultat kan redovisas vid nämnd i december. 1 Norlandia Care är en av Nordens ledande vårdkoncerner och ägs idag av Nordic Health Care Holding AS. Företaget driver 19 enheter i Norden varav 2 i Örebro. Förutom Sirishof även Skäpplandgårdens vård och omsorgsboende. /norlandiacare.se

Metod för uppföljning Granskningen har haft sin utgångspunkt i olika former av kvalitet: den kvalitet brukaren erbjuds i form av resurser som byggnad och anställdas kompetens (struktur), arbetssätt, rutiner (processer) och slutligen den kvalitet som upplevs vid utförd tjänst sk (resultatkvalitet) som mäts exempelvis i upplevelse av bemötande och trygghet. Uppföljningen av verksamheten har skett i två delar Sammanställning och analys av data Besök med granskning på plats Inför besöket har insamling av data skett i form av: Enhetens verksamhetsplan Enhetens delårsrapport/verksamhetsberättelse Täthetsschema Medarbetarundersökning Resultat av brukar och anhörigundersökningar Kvalitetsinspektioner Verksamhetsmått Inkomna klagomål Avvikelser enligt Hälso- och sjukvårdslagen Granskning av tio hälso- och sjukvårdsjournaler Granskning social dokumentation i tio ärenden, med fokus på genomförandeplaner Inspektioner från andra myndigheter (inte aktuellt denna gång) Socialstyrelsens öppna jämförelser Den andra delen av granskningen har bestått i att besöka enheten. Vid besöket har en checklista för uppföljningen använts. Listan har skickats ut i förväg till enheten som därefter skickat tillbaka listan med skriftliga kommentarer på de kriterier som bedömts vara självgranskande. Vid besöket fick granskarna inledningsvis en redovisning av verksamheten där ansvarig personal berättade om hur man ser på sitt uppdrag, vad man vill åstadkomma och hur man fördelat ansvar mellan professioner och över dygnet. I dialog fördes sedan ett samtal med checklistan som grund. Ledning och personal 2 från verksamheten ömsom hade initiativet för att berätta om det man ville framhålla och ömsom svarade på granskarnas frågor. Dialogen kompletterades med observation under en rundvandring på enheten, alla avdelningar besöktes och samtal med några boenden genomfördes i samband med att granskningsgruppen inbjöds att äta dagens lunch vid ett särskilt dukat bord. Vid bordet som var dukat med vit linneduk och blommor (s.k. helgdukning) satt tre brukare vilka vi kunde diskutera både mat och trivsel med. I granskningsgrupp har ingått planerare, medicinskt ansvarig sköterska (MAS), medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) och biståndshandläggare. Andra professioner som ekonom, lokalsamordnare och boendesamordnare har konsulterats i förberedelsearbetet. 2 Sjuksköterska, arbetsterapeut, och aktivitets- och kulturansvarig deltog förutom chef. 2

I rapporten redovisas resultatet av granskningen under samma rubriker som finns i checklistan för uppföljning. Efter varje avsnitt görs en bedömning av hur verksamheten lever upp till kraven i en fyrgradig skala där 1 betyder flera brister inom området som kräver åtgärder och 4 betyder god kvalitet som kan fungera som ett gott exempel för andra verksamheter. Skalan är inte exakt utan får mer ses som en temperaturtagning inom det aktuella området. 3

Fakta om Sirishof Innan vi besökte Sirishof för att studera verksamheten på plats sammanställdes några fakta om verksamheten. Dessa fakta redovisas nedan kompletterade med uppgifter om historik vi fick vid besöket. Uppföljningen av Sirishof skulle egentligen komma tidigast ett år efter att anläggning lagts ut på entreprenad dvs under hösten 2011 men då övergång från egen drift till entreprenad denna gång varit kantad av problem har nämnden beslutat om att tidigarelägga uppföljningen. Problem som nämnd informerats om var att vid övergång så uppstod i en kort period brist på reservförråd av varor, det var svårt att rekrytera sjuksköterskor, brister i tekniken medförde att det blev problem med dokumentation. Norlandia Care fick byta verksamhetschef efter bara några månader vilket försenat mycket av det som skulle ha skett under hösten. Enligt avtalet fick befintlig personal välja om de efter en provperiod ville stanna i kommun eller övergå till Norlandia Care. I februari 2011, efter provperiodens slut, står det klart att 15 stannar kvar i kommun vilket i sin tur innebär att Norlandia Care behövde rekrytera omvårdnadspersonal. När vi gör besöket är det i stort sett en nystart för entreprenaden vi granskar. Förutsättningar Vård- och omsorgsboendet Sirishof ligger centralt placerat, granne till Stadsparken och med utsikt över rosenträdgården. Här finns vackra promenadstråk och möjlighet att följa naturens alla skiftningar. Sirishof består av två hus med en entré som binder dem samman. Totalt finns sju enheter med vardera 7-8 lägenheter 3. Två av enheterna är avsedda för personer med demenssjukdom, de andra fem är vårdboenden. Varje lägenhet har pentry, dusch och toalett. Enheterna har gemensamma vardagsrum och en matsal. Den finns också en gemensam trädgård. Sirishof drivs som entreprenad sedan september 2010 då Norlandia Care tog över en verksamhet som sedan 1991 varit ett äldreboende i egen drift. Norlandia Care har visionen: Gott liv- Varje dag! Och vill att deras anställda ska kännetecknas av CARE som står för Competent, Ambitious, Respectful och Energetic. Värdegrunden är uttalad Vi bemöter alla med öppenhet, trygghet, respekt och god information. Våra tjänster är flexibla och tillgängliga efter den enskildes behov och önskemål. De vi möter ska uppleva att de medverkar till att utveckla den service och omsorg de får. Norlandia care har ett hotellconcept som innebär att alla välkomnas som vid en hotellvistelse där man lånat idéer som att gäster redan i entrén möts av mjuk musik och information rullande på en Tv skärm och att frukost serveras som en hotellfrukost där den enskilde tar för sig av ett utbud. Den nyinflyttade får en morgonrock och en blomma/chokladbit. Första dagen avsätts en personal i två timmar 3 En plats är för växelvård men ska enligt plan byggas om till en permanent plats. 4

för att vägleda den nyinflyttade och då tar man in de första uppgifterna till det som blir ett omsorgsavtal. Särskilt boende - antal platser Inriktning Antal Vårdboende 38 Gruppboende demens 8 Vårdboende demens 8 Boende totalt 54 Korttidsplats 1 Korttidsvård totalt 1 Totalt antal platser 55 Antal anställda Enhet Anställda Årsarbetare Omvårdnadspersonal dag-kväll 43 34,24 Omvårdnadspersonal natt 8 5,78 Sjuksköterska* 4 3,25 Arbetsterapeut 1 0,60 Ledning 1 1,00 Administration 3 0,30 Övriga 2 1,25 Totalt 62 46,42 *Kvällstid ansvar även för Skäpplandsgården. Nattetid köp från Örebro kommun Enheten har 0,84 årsarbetare per brukare totalt och 0,73 årsarbetare (åa) per brukare räknat på bara omvårdnadspersonal. 4 I budget för 2011 har enheten 24,1 miljoner kr. Enheten har inget eget kök utan mat beställs från Skebäcksköket som levererar varm mat. I huset tar varje grupp sedan emot maten och serverar den med egen gjord sallad Processer Både dag och kvällstid arbetar två ur omvårdnadspersonalen per grupp. Det innebär fyra boende per personal. Nattetid arbetar tre personer med ansvar för hela enheten. Fyra (3,25 åa) sjuksköterskor har omvårdnadsansvar. Sjuksköterskor arbetar dag och kväll. Kvällsturerna delar de med sjuksköterskorna på Skäpplandgården. Nattetid köps tjänst från kommunens sjuksköterskepatrull. Sirishof har valt ha att ha en förhållandevis låg sjuksköterskebemanning jämfört med kommunens enheter. Första halvåret kännetecknas också av ständiga vakanser vilket påverkat kvalitet i rutiner och dokumentation. 4 Bemanningsnorm i resursfördelningsmodell är 0,95 åa/brukare totalt och 0,81 åa per brukare omvårdnadspersonal. 5

En arbetsterapeut (0,60 åa) har ansvar för aktivitetsbedömning, hjälpmedel och undervisning och jobbar också (0,40 åa) för Norlandias andra anläggning i Örebro (Skäpplandsgården). Sirishof har rekryterat en aktivitets- och kulturansvarig på 75 %. Hennes uppdrag är att skapa möjligheter till en meningsfull vardag för de boende. Liksom arbetsterapeut är hon också knuten till Skäpplandgården där hon fungerar som coach i dessa frågor. I tabell ovan finns denna tjänst under rubrik övriga där även en assistenttjänst på 50 % ingår. Verksamhetschefen är Civilekonom i grundprofession men har också flera års erfarenhet från att arbeta som undersköterska och enhetschef i kommunal äldrevård. Chef arbetar 07.00 till 16.00 för att hinna träffa avgående nattpass. Särskilda möten hålls med natt. Ledningsgrupp finns där verksamhetschef träffar andra chefer i Norlandia Care och lokalt finns en grupp som inledningsvis ger chef ett stöd i beslutfattandet. Den gruppen består av chef, sjuksköterska, aktivitets- och kulturansvarig och arbetsterapeut. Sirishof har en undersköterska per våning som är teamsamordnare. I uppgift för samordnaren ingår att stötta kollegor i dokumentation, och att vara ledning behjälplig i vikarieranskaffning. Verksamhetscheferna för Sirishof och Skäpplandsgården täcker upp för varandra vid behov. Resultatkvalitet Brukarundersökningen 2010 visar att Sirishof vid tillfället för mätningen inte har särskilt nöjda brukare eller anhöriga. Brukarna är mer nöjda än sina anhöriga. Bemötandet är gott (100 % jmfrt med 87 % i kommun) och man är också mycket nöjd med Tryggheten (92 % mot 84 % i kommun). De 13 brukare som svarat var mer missnöjda än snittet på övriga frågor. Särskilt missnöjd var man med Mat (38 % nöjda mot snittet 71 %) och Samvaro (25 % mot kommunens 55 %). Anhöriga var mer missnöjda än snittet på alla frågor vi tagit med i jämförelsen och var mest missnöjda av alla anhöriga med Information, Svarstid på larm, Utevistelse och Samvaro. Observera att brukarundersökningen genomfördes i en period med tidningsskriverier och oro i personalgruppen. En fokusgruppsintervju 5 med sju brukare i april 2011 fokuserade på vad som kännetecknar bra aktiviteter och samvaro i ett boendeperspektiv. Diskussionen som fördes summerades i att boende framhåller att det är viktigt att det är självvalda aktiviteter, att personal är samtrimmad i vad som gäller och att bemötandet är gott. Gruppen framhöll också att det skulle vara mer aktiviteter som var av formen hjärngympa. I en jämförelse av typen balanserat styrkort där (ekonomi), brukarnöjdhet, (medarbetarnöjdhet) och processkvalitet sammanvägs 5 Fokusgruppsintervjuer enligt den modell vi tillämpar samlar informationsbärare i grupper om 8-10-12 personer som under 1-2tim avger gruppens värdering av vad som kännetecknar en bra tjänst. Det kan vara mat, tvätt, samvaro el liknande. Resultatet sammanfattas med hjälp av en kvalitetskarta. 6

hamnar Sirishof så långt ner som nr 21 av 22 enheter. Sirsihof är nr 20 av 22 enheter när det gäller måluppfyllelse.( Se Bil 1). Styrkortet är grundat på värden från 2010 och som entreprenad har enheten då bara funnits i 4 månader. Sirishofs styrkort är något decimerat då vi inte tar med värden för Medarbetarindex (från 2009) eller ekonomiskt resultat. Viktigt! Resultat ovan visar att boende och anhöriga inte är nöjda med verksamheten och det är dessa fakta som kommer att upprepas nedan men de kommer också att ställas mot vad vi får reda på under besöket. Hur åtgärdar den nya ledningen problemen och hur ser plan ut? Sedan start har Sirishof bytt ut hälften av sin personal och mycket arbete återstår i att skola in både gammal och ny personal i Norlandia Cares uppdrag att skapa kvalitet i äldrevården på Sirishof. 7

Granskningsresultat Resultatet av granskningen följer de rubriker som finns i checklista. Varje avsnitt inleds med de kvalitetskrav i punktform som angetts i checklistan och avslutas med en samlad bedömning i förhållande till kraven redovisat i en fyrgradig skala. 1. Aktiv och meningsfull tillvaro Den enskilde har möjlighet att upprätthålla kontakt med släkt och vänner Ett omfattande arbete pågår med att successivt föra över mycket pappersdokumentation till det datoriserade verksamhetssystemet. Enheten är medveten om att man släpar efter i att föra en korrekt dokumentation. Denna brist i dokumentation kommer att påpekas i flera av de kvalitetsområden som granskas nedan. Inför besöket och vid besöket har vi sett och uppmärksammats på att förbättringar skett i viss dokumentation men våra uttag av slumpvisa akter gjordes innan förbättringar registrerats. Enligt uppgift är personal mån om att hjälpa den enskilde att upprätthålla kontakt med anhöriga och vänner och i inflyttningssamtalet med omsorgsavtalet som grund bestämmer man hur Sirishof kan bidra till att behålla och utveckla kontakten mellan den boende och anhöriga. Organiserad samvaro erbjuds minst en gång per vecka Den enskilde har möjlighet att delta i dagliga aktiviteter som utgår från personens egna intressen, önskemål och förutsättningar Samarbete finns med frivilligorganisationer. Organiserad samvaro erbjuds flera gånger per vecka. Måndagar, onsdagar och fredagar finns fasta återkommande aktiviteter med bestämda tider och platser. Det är gruppgymnastik, hjärngympa (frågesport), bingo och fredagsmys. Däremellan kan det vara bakdagar på avdelningen och kafferep med allsång. Vid vår träff med verksamhetsföreträdarna informerades om de olika aktiviteter och möjligheter som boende hade möjlighet att delta i. Chef tillsammans med kultur- och aktivitetsansvarig och arbetsterapeut kunde redogöra för ett ambitiöst program som på kort tid etablerats. Idag finns fredagsmysträffar och gymnastiken som redan blivit en tradition för de boende. Programmet som omfattar årets alla veckor bygger på att externa gäster kommer ungefär varannan gång och att man själv håller i träffarna övriga gånger. Detta verkade mycket genomtänkt och bra ur aktivitetssynpunkt. Mycket positivt var också den aktivitets- och kulturansvariges uppdrag och engagemang. Men hur väl aktiviteterna stämmer in med den enskildes önskemål och egna intressen går inte att utläsa i den journaldokumentationsgranskning som är gjord. I den sociala dokumentationen finns några noteringar om vilka aktiviteter som den 8

boende har deltagit i, men inget om att det var aktiviteter som den boende önskat. Finns inga noteringar om aktiviteter som erbjudits men där den boende har tackat nej till aktivitet. Biståndshandläggarens granskning visar att i ifylld checklista uppges av verksamheten att den enskilde har möjlighet att delta i dagliga aktiviteter som utgår från personens egna intressen, önskemål och förutsättningar; att individuell aktivitetsplanering sker mellan den boende, dennes närstående och kontaktperson genom bland annat omsorgsavtal, genomförandeplan, och aktivitetsgaranti. Denna individuella planering syns mycket lite i dokumentationssystemet. När det har noterats om aktiviteter står det om den enskilde har deltagit i någon gemensam gruppaktivitet på boendet. Det är meningen att den individuella aktivitetsplaneringen ska synas i omsorgsavtal, genomförandeplan och enheten är medveten om att så inte är fallet ännu. Av de 10 granskade hälso- och sjukvårdsjournalerna så flyttade de flesta boende till Sirishof under 2010 och det fanns följaktligen inte mycket dokumenterat även om dokumentationsrutiner skulle ha fungerat. Vid vårt besök i huset har en kyrka hand om en samling i foajén (en tisdag) i övrigt ser vi inga aktiviteter när vi går runt på avdelningarna men då är också både arbetsterapeut och kultur- och aktivitetsansvarig upptagna av vårt besök och huset är upptaget med att förbereda lunch. Brukarundersökningen 2010 visar att på frågor om Samvaro och aktivitet så är boende och anhöriga på Sirishof mindre nöjda än kommungenomsnittet. Exempelvis så är bara 25 % av brukarna på Sirishof nöjda med möjlighet till en pratstund med personal jmfrt med 55 % i kommun. Likaså är bara 22 % av brukarna nöjda med möjlighet att komma ut jmfrt med 49 % i kommun. När det gäller utevistelse så är ingen av 13 svarande nöjda jmfrt med 23 % i kommun. Anhöriga är också mindre nöjda med de aktiviteter som erbjuds. (ökat från 25 % jmfrt med kommunens 35 %). Observera då att burkarundersökningen gjordes i en period när Sirishof hade problem med att komma igång. I granskningsgruppen är vi överens om att om mätningen skulle ske idag skulle nog resultatet vara avsevärt förbättrat. Den nya ledningen är övertygande och våra samtal med brukare visar att fredagsmyset blivit etablerat. Utevistelsen kan dock fortsatt vara ett problem då den ska ske inne på gården som verkar vara otillgänglig vilket visas nedan. 9

Funktionella gemensamma utrymmen finns och används Utemiljön medger rörelse och aktivitet och ger förutsättningar för utevistelse året runt. Den enskilde tillförsäkras utevistelse efter individuella behov. Utrymmen för diverse aktiviteter både inom- och utomhus finns och kan används på olika sätt. Det finns ingen dokumentation om möjlighet och genomförd utevistelse för den boende i HSL journalen. Gemensamma utrymmen är foajén i nedre plan och glasburarna mellan våningarna. I foajén kan 35-45 deltagare samlas per gång. Trots att lokalerna har begränsningar och delvis är slitna arbetar ansvariga med lokalernas möjligheter (se även under övrigt s 25). Utemiljön på gården behöver renoveras och samtal pågår med fastighetsägare och förvaltare. De stenar som för tjugo år sedan var ett slätt underlag för rullstolar och rullatorer har idag glidit isär och underlaget gör det svårt att både gå och föra fram rullhjälpmedel. Trädgårdsmöbler ser ut att vara för låga och olämpliga för de behov Sirishof har närheten till stadsparken som ger stora möjligheter till promenader särskilt sommartid. Vid besöket uttalar enheten en strävan att åstadkomma en trivsam och praktisk miljö av de tre glasburar som finns mellan våningarna på tre plan. De ska inredas med olika teman. Man har också planer på att inreda en liten biosalong. Samverkan med frivilliga finns via Väntjänst och ett samarbete utvecklas med Örebro Folkhögskola som förmedlar personer som står till arbetsmarknadens förfogande men inte fått något arbete än. Med tanke på brister i dokumentation och det dåliga resultatet från brukarundersökningen så ger den grupp vi möter ett intryck av att ha kontroll över händelserna och det finns ett program för att möta individens behov av meningsfull sysselsättning. Verksamhetens representanter ger en målande beskrivning av hur utbudet av aktiviteter stimulerat de boendes kontakter med varandra. En varning måste dock utfärdas om att de boende inte har tillgång till sin egen gård och att Sirishof kan behöva hjälp från kommunen med att påverka Öbo och Kfö 6 i sin strävan att förbättra miljön. Brist 1 2 3 4 Gott exempel 6 Örebro bostäder är fastighetsägare och Kfö är förvaltare. Samverkan behövs inte bara när det gäller utemiljö utan även för att förbättra miljön inomhus. 10

2. Bemötande och kontinuitet Bemötande Den enskilde är nöjd med bemötandet. Den enskildes integritet och självbestämmande respekteras av personalen. Verksamheten har tagit ställning till hur olika livsåskådningar bland de äldre ska respekteras Sirishof arbetar enligt uppgift ständigt med bemötandefrågan med utgångspunkt från BraVås 7 kvalitetskrav värdigt bemötande och delaktighet. Integritet och självbestämmande diskuteras på omvårdnadskonferenser, arbetsplats- och teamträffar. Personalen uppgift är att arbeta utifrån att vi är i de boendes hem och inte tvärtom. I omsorgsavtalet tas olika livsåskådningsbehov upp och en överenskommelse görs om hur Sirishof ska kunna hjälpa till med att tillfredställa olika behov. Verksamheten är fri från religiösa och politiska ställningstaganden men visar respekt för olika livsåskådningsbehov. Enligt brukarundersökningen är de boende nöjda med bemötandet (100 % mot 87 % i kommun) medan anhöriga är mindre nöjda (69 % mot 73 % i kommun). Kontinuitet Så få personer som möjligt ska vara inblandade i vården och omsorgen så att den boende får hjälp av personal som han/hon känner igen. Hjälpinsatserna planeras så att de utförs efter den enskildes behov och önskemål oavsett vem i personalgruppen som utför dem. Kontaktperson finns för alla brukare. Kontaktpersonen är känd av alla brukare. För att skapa personkontinuitet så arbetar kontaktperson och vikarier över ett plan (två avdelningar per plan). Genom att hålla nere antalet ansikten så skapas en trygghet för den boende. Vikarierna får också lättare att lära känna de boende om de slipper lära sig alla i huset. Omsorgsavtalet och genomförandeplaner garanterar tillsammans med att man försöker hålla nere antalet personal kring den boende att det också blir så att den boende får hjälp utifrån sitt behov och på det sätt som önskas (insatskontinuitet). Brukarundersökning visar att den boende är nöjd med trygghet (92 % mot kommunens 84 %) men mindre nöjd med inflytande och delaktighet 69 % mot kommunens 78 %). Anhöriga är mindre nöjda med trygghet 7 Föreningen BraVå (2001) bildades på initiativ av Vårdförbndet. Föreningar och organisationer samverkar för en bra vård av äldre. Deras kvalitetskriterier finns delvis med i Örebro kommuns checklista för uppföljning av vård och omsorg. 11

( 69 % mot kommunens 80 %) Nöjdhet med inflytande och delaktighet är 60 %, ungefär som kommunens snitt 58 %. Anhörigas nöjdhet med kontinuitet har minskat vid mätningar två år i följd, från 57 % 2008, till 50 % 2009 och till 40 % 2010. Enligt enhetens egen uppgift har alla brukare kontaktperson och brukarundersökningen visar att de 73 % av de anhöriga känner till detta (kommunsnitt 88 %). Av de anhöriga är 63 % nöjda med sin närståendes möte med kontaktperson, som kommunsnitt. Alla boende har kontaktperson utsedd enligt verksamheten, vid aktgranskningen återfanns noteringar om fem kontaktpersoner för de tio. Ambitionerna är bra och medvetenheten om betydelsen av ett gott bemötande och en kontinuitet är uttalad men det återstår för Sirishof att omsätta planer i handling. Brist 1 2 3 4 Gott exempel 3. Mat, dryck och måltidsmiljö Är brukarna nöjda med maten. Alla brukare har en individuell kostplanering. Måltiderna serveras på ett tilltalande sätt i en lugn och trivsam miljö. Hänsyn ska tas till traditioner och högtider samt att man gör skillnad på vardag och helg. Den enskilde bereds möjlighet att äta själv och att maten och serveringen har anpassats i enlighet med detta krav. Den mat som serveras är av god kvalitet samt att maten hanteras på ett sätt som är förenligt med god livsmedelshygien. Finns termometer för mätning av mattemperatur? Resultat på brukar och anhörigundersökningen visar på ett något sämre resultat för nästan alla frågor om mat jämfört med 2009. Sirishof har lägre värden än kommunsnittet på de flesta frågor 2010. Anhöriga och brukare är mindre nöjda med smaken på maten, möjlighet att välja vad, var och när man ska äta. Enhetens upplevelse är att maten blivit mer och mer uppskattad allteftersom man hunnit jobba in sina idéer om hur mat ska serveras. Personalen arbetar med att skapa en bra måltidsmiljö och försöker bl.a att göra vanliga veckohelger lite finare med dukning osv. Vi i granskningsgruppen fick själva uppleva en helg dukning som ett exempel på hur man arbetar. Bordet vi delade med tre boenden var dukat med vit linneduk och blommor. 12

Den mat vi i granskningsgruppen åt tillsammans med tre utvalda boenden bestod av en traditionell panerad fisk, potatis, sås och sallad som huvudrätt och en rabarberkräm som dessert. Enligt de boende var det en vanlig vardagsmåltid i standard. Idag finns ingen möjlighet för de boende att välja på olika maträtter. Mat köps idag från Skebäcksgårdens kök och diskussion pågår om möjlighet att få alternativa rätter. Eventuellt kommer Sirishof att se sig om efter en alternativ leverantör. På alla våningar vi såg var det möblerat med långbord i matsalarna. Åtta boenden är en bra gruppstorlek anser man. Det finns alltid personal med vid bordet som äter pedagogiskt. Det är viktigt att de som behöver hjälp vid maten inte får för mycket hjälp så att funktioner fråntas. Det fanns bord där platser märkts upp med namn för att gästen inte skulle behöva generas av att ha glömt bort sin plats. Målet är att skapa lugn och trivsel vid matplatsen. Hänsyn tas till traditioner och högtider. Exempel som ges är lussekatter vid lucia och semlor till fettisdagen. Nyinflyttade presenteras alltid och den enskildes födelsedag uppmärksammas. Granskningsgruppen får klart för sig att introduktion är ett viktigt moment för Sirishof. Det är viktigt att inse att både nyinflyttade och nyanställda kan vara blyga inför de grupper de ska ingå i. En bra introduktion kan bana väg för en öppnare samvaro. Man tycker sig ha märkt att de återkommande arrangemang man har öppnar upp för att boende alltmer börjar umgås med varandra, även mellan avdelningar och våningar. Rutiner finns för internkontroll av matens kvalitet avseende livsmedelshygien och temperatur och personal är utbildad. Det finns rutiner för bedömning och uppföljning av vikt, närings- och vätskebehov samt mat- och vätskeintag. Mattiderna anpassas, så det blir en jämn fördelning under dagen och nattfastan är inte är längre än elva timmar. Personalen äter pedagogiska måltider på avdelningar för personer med demenssjukdom. Idag finns det inte dokumenterade individuella kostplaner men man följer en central rutin där vikt, närings- och vätskebehov följs och följs upp vid omvårdnadskonferenser var 6:e vecka. Planering finns för att sjuksköterskorna ska arbeta upp nya rutiner när det gäller kostplaner och användning av bedömningsinstrument MNA (Mini Nutritional Assesment). Kosten tas idag bl.a upp i omsorgsavtalet som den enskilde fyller i när man flyttar in. Till hösten kommer man även att införa Senior Alert ett kvalitetsregister som tar upp fall, nutrition och trycksår. Planer finns som utgår från den enskildes behov. Näringsdryck och energipulver kompletterar vid behov. 13

Lokala rutiner finns för kvällsmål och för att erbjuda mat eller dryck när man vaknar på natten. Arbete sker med att försöka undvika nattfasta och personal är medvetna om vilka som kan hamna i riskzon. Risk för nattfasta kontrolleras enligt rutin två ggr per år. Två i omvårdnadspersonalen äter alltid pedagogisk måltid med gruppen (inte bara på demensavdelning). Även den administrativa personalen äter ibland ex. lunch på våningarna. Brukarundersökningen visar att brukare och anhöriga inte är nöjda med maten. Sedan mätningen har enheten hunnit byta chef en gång och den nya ledningen har ännu inte hunnit verka så länge att vi kan se resultat ifrån mätningar. Mötet med boenden och med personal visar på att det idag inte upplevs som att maten i sig skulle vara ett problem. Ledningens förhoppning och övertygelse är att när Norlandia Cares idéer om hur mat ska serveras satt sig så kommer fler att bli nöjda. Brist 1 2 3 4 Gott exempel 4. Personlig omvårdnad och service Personlig omvårdnad Den enskilde stimuleras att använda sin förmåga att klara sig själv Den enskilde känner sig trygg. Varsamt handlag används och diskretion visas vid all kroppslig omvårdnad Den enskilde får vid behov hjälp med daglig munvård och det ska finnas upprättad individuell dokumentation för hur munvården ska genomföras. Den enskilde stimuleras att upprätthålla sin kontinens och toalettbesök ersätts inte av inkontinenshjälpmedel. De boende har möjlighet att gå på toaletten dygnet runt. Förstoppning förebyggs och behandlas. Den enskilde accepteras i sin sexualitet och har rätt att besluta om att vara sexuellt aktiv eller inte. Den enskilde får hjälp att hantera eventuell oro och ångest Den enskilde ska i möjligaste mån inte uppleva smärta och smärtbehandlingen ska vara individuellt anpassad. Sirishof uppger att de arbetar och diskuterar insatser utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt. Av de 10 granskade journalerna fanns ingen notering om att aktivitetseller funktionsanalys är gjord under Norlandia Cares ansvar för Sirishof. 14

Brukarundersökning visar att boende upplever en trygghet (92 % av brukarna jmfrt med 84 % i kommun) medan anhöriga är mindre nöjda (69 % jmfrt med kommunens 80 %). Verksamhetschef, sjuksköterska, arbetsterapeut och kulturellt ansvarig är ute mycket i verksamheten och de säkerställer då att varsamt handlag och diskretion används. Norlandia Cares kvalitetskrav bygger på BraVås och kompletteras med SBU 8 och handbok för hälso och sjukvård. Munvård Varje boende har bedömts av tandhygienist och det gula munvårdskortet finns i varje boendes badrum, för att alla ska veta hur den enskildes munvård ska utföras. Alla nyinflyttade anmäls av boendet till landstingets hälsokansli tandvårdsenheten för bedömning av munhälsa. Munvårdsbedömning görs sedan årligen av tandhygienist. Kontinens och toalettbesök Den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan bedömer vilket inkontinenshjälpmedel den boende behöver och följer Örebro läns vårdriktlinjer vid urininkontinens. Alla boende kan om så önskas gå på toaletten oavsett tid på dygnet. Avföringslista förs av personal och granskas av sjuksköterska. Behandling med laxermedel utvärderas. Planer finns på att införa Pajalgröt för att minska behovet av laxermedel och målet är att förstoppningar ska förebyggas. All personal ska under april till juni 2011 få utbildning med målsättning att skapa en individuell inkontinensvård där varje vårdtagare ska få rätt inkontinenshjälpmedel efter individuellt behov, samt tydliggöra vikten av toalettassistens. Omvårdnadsplaner ska upprättas för varje vårdtagare där det framgår vilket behov personen har ex. rätt produkt, rätt bytestid etc. I utbildningsplanen ingår även planerad fortbildning för förskrivare. Sexualitet Att den enskilde accepteras i sin sexualitet är en självklarhet uppger Sirishof och alla som bor på Sirishof ska kunna fortsätta leva precis som innan de flyttade in. Make eller maka får sova över och vara ostörda. I värdegrund ingår respekt för den enskildes behov. Ångest, oro och sömn Med hjälp av bl.a individuella vårdplaner och levnadsberättelser kartläggs orsak till eventuell oro. Man ska börja använda sig av ett aktivitet- och sömnskattningsschema. Det förebyggande arbetet med att förhindra att oro uppstår är viktigt och för att lindra oro/ångest använder man samtal, närhet och eventuellt läkemedel. Smärta Smärtbehandling är individuellt anpassad och utprovad samt följs upp. Symtomskattning används och vid behov smärtlindringsskalan VAS där 8 Kunskapscentrum för hälso- och sjukvård. Vetenskaplig utvärdering visar vilka åtgärder i vården som gör störst nytta för patienten och hur hälso- och sjukvården kan utnyttja sina resurser på bästa sätt. Sök på SBU. 15

sjuksköterska med hjälp av ett frågeinstrument, tillsammans med den enskilde gör en bedömning av smärtstatus för att kunna åtgärda. Medicintekniska produkter (MTP) Av de 10 granskade journalerna innehöll 7 stycken förskrivning av medicintekniska hjälpmedel. Inte i en enda av de 10 vårdplanerna finns någon notering om uppföljning. Lokal rutin för hantering av medicintekniska hjälpmedel var vid inspektionstillfället ej färdigskriven, men en tydlig och pedagogiskt upplagd rutin har presenterats i efterhand. Enligt arbetsterapeut får alla som har av MTP sina behov tillgodosedda och samarbetet med distributörer fungerar utmärkt. Serviceinsatser Den boendes kläder tvättas, stryks och lagas vid behov Lägenhet och gemensamma utrymmen städas regelbundet och vid behov Städning av gemensamma utrymmen sker av entreprenör och rum städas av kontaktperson. Vid besök fanns inget att anmärka på i hygien och det luktade gott i de allmänna utrymmen vi passerade. All tvätt sker i tvättstugor som finns på avdelningen. Brukarundersökningen visar att anhöriga är mer nöjda med tvätt 63 % än med städ 20 %. Nöjdhet har sjunkit sedan mätningen 2009 och anhöriga är mindre nöjda än kommunsnitt när det gäller städ. Sirishof kan låna ut förråd till anhöriga för att underlätta vid utflyttning och för att göra tomtiden så liten som möjlig. Vård i livets slut Det finns rutiner för vård i livets slutskede Den enskilde och anhöriga är väl informerade om livets slutskede. Den enskilde ska inte behöva dö ensam. Anhöriga erbjuds ett efterlevandesamtal. Rutiner finns för vård i livets slutskede. Riktlinjen för Basal palliativ vård följs. Central rutin finns inom Norlandia Care som skapar goda förutsättningar för ett fridfullt avslut för den boende och anhöriga. Vak sätts in vid behov av sjuksköterska. Anhöriga erbjuds efterlevandesamtal enligt checklistan för vård i livets slutskede. Sirsihof är ännu inte inne i Palliativa registret. Brist 1 2 3 4 Gott exempel 16

5. Vård och omsorg till personer med demenssjukdom Den enskilde ska alltid ska erbjudas bästa möjliga vårdform enligt Örebro kommuns riktlinjer vid demens där trygghet, meningsfullhet och säkerhet kan erbjudas Personalen ska ha grundläggande kunskaper inom demensvård och möjlighet till ständig fortbildning/fördjupning inom området Sirishof har 8 gruppboende- och 8 vårdboendeplatser för personer med demenssjukdom. Sirishof ska arbeta med ett jagstödjande förhållningssätt men personal har ännu inte fått utbildning i någon särskild metod. Enligt uppgift har 75 % av dem som jobbar på grupp och vårdboendet någon form av demensutbildning och flera av dem har också erfarenhet av att arbeta med problematiken. Örebro kommuns riktlinjer vid demens ska följas. Rutinen med genomförandeplan, levnadsberättelse och omsorgsavtal ska fungera i demensvården och varje enskild person följs upp var 6:e vecka på omvårdnadskonferensen. Sirishof menar att vårdboendet erbjuder mer lugn och ro och mer individuellt anpassat stöd i meningsfull vardag jämfört med gruppboendet som är mer inriktat på social stimlans och gemenskap. Utbildning kommer att ske. Norlandia Care har egna Sylviasystrar som kommer att hjälpa till med utbildning. Grundläggande kompetens finns idag hos alla personal. (se mer under Medarbetarna kap 10 nedan) Brist 1 2 3 4 Gott exempel 6. Den enskildes skydd Den enskilde är fri från övergrepp. Vilka begräsningsåtgärder används idag, generellt och individuellt (lås, bälten, grindar etc)? Trycksår förekommer inte Personalen känner till hur avvikelsehanteringen går till och gör avvikelserapporter vid behov. Fallskador förebyggs med individuella och generella åtgärder. Hygienrutiner följs och hindrar smittspridning Trygghetslarm fungerar och svarstid är så kort som möjligt Finns ingen notering i HSL journalen eller avvikelsemodulen om övergrepp. Sirishof har rutiner för hantering av privata medel, nycklar och säkerhet. Vid kodlås finns kod anslagen så att det är möjligt för den enskilde att ta sig ut och in. 17

Enheten berättar att vissa av de boendes rum är efter överenskommelse låsta nattetid för att skydda från vandrare som annars kan störa. 3 personer har i nuläget positioneringsbälten på egen begären eller för att inte skadas. En (1) har en grensele som eventuellt kan bytas till bälte. Grindar har valts av flera boenden för de ska känna sig trygga och för att underlätta ändring av liggposition. Larmmattor används nattetid hos några boenden för att minska fallrisk. Beträffande skydds- och begränsningsåtgärder finns vid granskningstillfället endast 1 notering om grindar som används pga fallrisk. Ingen uppföljning på detta var gjord. OBS! att de 10 akter som granskats tagits ut slumpmässigt och kanske ingår ingen av de som ovan har överenskomna skyddsåtgärder. Under verksamhetsuppföljningsträffen framkom dock att många noteringar i vårdtagarnas journaler angående skydds- och begränsningsåtgärder var gjorda de senaste dagarna. Trycksår Personalen samarbetar för att förebygga trycksår. Bedömningar enligt Nortons bedömningsinstrument ska påbörjas i Maj. Planering finns för utbildning i förskrivning av kompressionsstrumpor. Örebro läns landstings Sårvårdsbok används och man har god kontakt med hudkliniken. Om tidigare nämnts ska kvalitetsinstrumentet Senior Alert för trycksårsprofylax, nutritionsbedömning och fallprevention ska introduceras till hösten. Avvikelsehantering. Personalen har utbildning i dokumentationssystemet för avvikelser och vet hur man dokumenterar. Avvikelserna tas upp på omvårdnadskonferensen. Avvikelsehanteringen verkar fungera bra. Ingen lokal rutin har presenterats. Antalet avvikelser har under den tid som Norlandia har ansvarat varit totalt 54 stycken (7½ månad) vilket är i nivå med kommunens enheter. En stor del av de rapporterade avvikelserna har varit fall med och utan skada. I dokumentationen finns dock ingen notering om att förebyggande fallprevention är gjord. Vid granskning har noterats att det i den sociala dokumentationen för en av brukarna fanns flera uppgifter om fall men inga avvikelse för detta eller att fallprevention var dokumenterad i HSL journalen. Hygien Enligt centrala rutiner inom Norlandia Care ska observationer göras i blindo 4ggr/år i internkontrollen. Intern hygienrond har genomförts enligt rutin och visade att personalen behöver utbildning. Larm 25 % av anhöriga är nöjda med den tid det tar för den boende att få svar på ett larm (mot 50 % i kommunsnitt). Det är svårt att värdera svaren på frågor om larmfunktion. Exempelvis så har nöjdhet med lättheten att 18

använda larmet minskat från 69 % 2008 till 45 % 2010 samtidigt som missnöjet ökat från 8 % till 45 % trots att larmsystemet varit detsamma vid båda mättillfällena. Brist 1 2 3 4 Gott exempel 7. Delaktighet Personen själv eller tillsammans med anhöriga har möjlighet att beskriva sin livsberättelse, sina önskemål och göra sina målformuleringar. Dessa ligger sedan till grund för vården och omsorgen Planeringen sker tillsammans med den enskilde och/eller anhörig. Den boendes vård- och omsorgsbehov bedöms och utvärderas genom att regelbundet följa upp mål i dokumenterade genomförandeplaner. Den enskilde har möjlighet att ta del av innehållet i den dokumentation som gäller honom/henne. Samverkan sker med andra aktörer utifrån individens behov t.ex. vårdcentral, sjukhus, hemvård, civila samhället. Brukarnas behov av att vara en individ ska synas i den individuella planeringen och i enhetens gemensamma värdegrund. Tas hänsyn till jämställdhet och mångfald Enheten beskriver att den nyinflyttade får en välkomstmapp innehållande bland annat underlaget för ett omsorgsavtal. Kontaktman tillsammans med boende och anhöriga upprättar en genomförandeplan. Sjuksköterska kan vid behov närvara. Genomförandeplanen följs sedan upp regelbundet var 6:e vecka eller vid behov. Anhöriga kan ta del av den s.k. boendepärmen som är en del av vardagen. Boendepärmen sammanfattar det avtalade vård och servicebehovet. I årsberättelsen uppger enheten att 69 % av de boende hade en genomförandeplan. Biståndshandläggaren har i sin granskning av 10 planer funnit: Introduktionssamtal/inflyttningssamtal 0 Levnadsberättelser 6 Genomförandeplaner 4 Enskild närvarat vid upprättande av plan 3 Datum satts för uppföljning av plan 3 Kontaktperson utsedd 5 Under dagen för verksamhetsuppföljningen informerar verksamhetschef om att man avsätter tid med hyresgäst och anhörig vid tidpunkt för inflytt och att ett inflyttningssamtal hålls en tid senare. Vid inflyttningssamtalet tecknas/erbjuds ett så kallat omsorgsavtal, som innehåller en del som 19

kan liknas vid en levnadsberättelse. Inte något noterat om inflyttningssamtal är funnet i de löpande anteckningarna i personernas akter i systemet. Rörande löpande daganteckningar för de tio granskade akterna kan sägas att det är varierat hur många noteringar som gjorts, någon innehåller flera anteckningar gjorda per vecka, flera har dock få noteringar och någon saknade helt förda daganteckningar under ett par månaders tid. De sex levnadsberättelser som är funna i personernas akter i systemet tycks dock innehålla annat än det som efterfrågas i omsorgsavtalet. De består istället till största del av kopierad textmassa från biståndshandläggarens utredning för särskilt boende. Tre av de sex berättelserna är uppdaterade med viss ny information. Vidare under dagen, och även ifyllt i checklista, uppges att den enskilde är delaktig i upprättandet av genomförandeplan tillsammans med kontaktperson och anhörig. Det som kan läsas ut från de fyra funna upprättade planerna är att tre boende har närvarat, men det går inte att tyda av texten på vilket sätt de har deltagit aktivt i upprättandet. Den boendes röst görs inte synlig i planerna. Verksamheten uppger att genomförandeplanerna gås igenom var sjätte vecka. Datum för uppföljning av plan återfanns i tre av tio planer och då hade två av datumen passerats. Verksamheten uppger att den boende har stort inflytande till delaktighet genom omsorgsavtalet och att det syns i den dagliga planeringen, men tyvärr framgår inte detta i dokumentationen i verksamhetssystemet. 69 % (kommunsnitt 78 %) av brukarna är nöjda med möjlighet att påverka när man får hjälp. 60 % av anhöriga (kommunsnitt 58 %) är på samma sätt nöjda å sin närståendes vägnar. De anhöriga som svarat på frågor om hur väl brukaren blir informerad om vilken hjälp man ska få och om ändringar i vård och omsorg är relativt missnöjda. 25 % är nöjda med information om vilken hjälp (47 % kommunsnitt) och 20 % är nöjda med information om ändring i hjälp (41 % kommunsnitt). Här kan noteras att på samma frågor var det 67 % respektive 57 % nöjda anhöriga 2009. Någon slags markering är det när mätningen 2010 görs i samband med att Sirishof övergår från egen drift till entreprenad. Samverkan med andra aktörer såsom exempelvis sjukgymnast och det civila samhället fungerar bra. Sirishofs värdegrund kommer att innebära att man relativt snart kommer att få andra resultat på kommande undersökningar. Verksamheten behöver tid för att kunna visa att de också förmår dokumentera för att goda förbättringsprocesserna ska synas. Brist 1 2 3 4 Gott exempel 20

8. Anhörigstöd Den anhörige ska känna sig välkommen att vara delaktig i vården och omsorgen i den mån önskemål finns Den anhörige blir sedd av personalen och får möjlighet att ställa frågor och själv ge information Anhörigträffar anordnas regelbundet och initiativ tas till bildande av anhörigråd Enheten informerar om och förmedlar kontakt med Anhörigcentrum. Den anhörige ses som en tillgång och arbetspartner och är alltid välkommen. I den dagliga vården blir det ofta små samtal över en kopp kaffe där sjuksköterska, kulturansvarig och eller verksamhetschef deltar. Vid inflyttningssamtal och uppföljningar är anhöriga inbjudna samråd med den boende. Anhörigrådet på Sirishof, som funnits länge, är aktivt och det öppna klimat enheten vill skapa mellan anhöriga och personal har snabbt uppnåtts. Anhörigrådet har möten 1 ggr per månad och anhörigträffar arrangeras vår och höst. Information till anhöriga finns på en särskild anslagstavla med bla information om Anhörigcentrums verksamhet. Möten med Anhörigcentrum är inplanerade. Brist 1 2 3 4 Gott exempel 9. Tillgänglighet och information Beskrivning om utförarens tjänster och profil finns framtaget och presenterat på kommunens hemsida. Skriftlig information finns om enheten med kontaktuppgifter till ansvarig chef och andra nyckelfunktioner Verksamheten ska vara tillgänglig och serviceinriktad. Det ska finnas säkrade rutiner för kontakt via telefon, e-post och vid besök. Utföraren ska svara för att den boende får hjälp med information såväl vid tal, syn- och hörselnedsättning som vid annan språktillhörighet. Tolk ska anlitas vid behov. 21

Boendet ska vara väl skyltat för att underlätta tillgänglighet för besökare. All personal ska bära väl synliga namnskyltar Finns fungerande klagomålshantering Information med beskrivning av verksamheten på kommunens hemsida finns och är uppdaterad med aktuella uppgifter. På Örebro kommuns hemsida för Sirishof finns en länk till Norlandia Cares hemsida. Vid besöket får vi också ta del av den information som finns i papper och som delas ut vid inflyttning (Välkomstmapp). En broschyr om Sirishof är under framtagande. Verksamheten är mån om att vara nåbar och det ska finnas extra telefoner på varje plan så att personal alltid kan nås. Extern skyltning som gör att besökare hittar till Sirishof är till belåtenhet. Vid besöket finner vi ingen medarbetare som inte bär sin namnskylt. All personal informeras vid nyanställning om rutiner för klagomålshantering. För anhöriga mfl finns en vit bevlåda i entrén märkt hjälp oss att bli bättre där man kan lämna sina klagomål. Om ett klagomål uppkommit bjuder verksamhetschef in till samtal för att klargöra fakta och lyssna in sig. Förhoppningen är att finna en lösning som är god för den klagande. Alla klagomål dokumenteras internt och redovisas för ledningen enligt rutin. Återigen så behöver markeras att det är för tidigt att säga om enheten har en fungerande rutiner. Ett mått på att rutin fungerar är antalet inkomna klagomål och deras hantering. Enbart 4 klagomål är redovisade i enhetens årsberättelse. Brist 1 2 3 4 Gott exempel 10. Medarbetarna Verksamheten är bemannad dygnet runt med sådan kompetens och med sådan personalstyrka att de boende alltid tillförsäkras en god vård och omsorg. Omvårdnadspersonal ska vara utbildad undersköterska eller ha genomgått omvårdnadsprogrammet samt bör ha erfarenhet av vårdoch omsorgsarbete. All personal ska behärska svenska språket på ett sådant sätt att han/hon kan kommunicera med de boende. Medarbetarna ska ha den kompetens, som behövs för att klara av sina arbetsuppgifter Personalomsättningen bör befrämja kontinuitet Nöjd personal? 22

Av omvårdnadspersonalens 51 anställda är 46 utbildade undersköterskor. 2 är socionomer och 3 är vårdbiträden. Vårdbiträden har kravet på sig att läsa till motsvarande undersköterskor. Med socionomer i huset finns möjligheter att exempelvis ta tag i frågor där andra enheter i kommunen sett att man har en kompetensbrist: En socionom kan kanske bidra till en att bättre hantera den separationsångest som kan uppstå när den enskilde kanske mot sin önskan måste lämna sitt hus och sin familj? Ingen speciellt utvecklad metod/kompetens finns för att vårda personer med demenssjukdom, (se tidigare kapitel) men här finns utvecklingsplaner. Personalomsättningen har blivit hög då hälften av dem som kom från kommun valde att inte stanna kvar på Sirishof. De nyanställda har precis kommit in i verksamheten när vi gör vår uppföljning och ett program för inskolning är påbörjat. Sirishof har som tidigare beskrivits en särskild aktivitets- och kulturansvarig vilken verkar tillföra verksamheten en nödvändig kompetens, men det finns en viss skepsis hos Medicinskt ansvarig när det gäller värderingen av arbetsterapeutresursen. Kommer den att räcka till eller är den redan idag för liten utifrån behovet? Hon menar då att bristande resurs kan vara ett skäl till att dokumentation inte är till fylles. All omvårdnadspersonal behärskar svenska språket. Sammanställning bemanning Enhet Förmiddag Kväll Natt Stockholmsmodell 3 4,5 Anpassas Sirishof 4 4 18,3 Att värdera bemanning på Vård och omsorgsboende är svårt eftersom det inte finns några normer eller rekommendationer hur mycket personal man bör vara per boende för att klara arbetet vid olika tider på dygnet. Det saknas vägledning nationellt. T.ex. valde man att inte att ge någon rekommendation i de nationella demensriktlinjerna. Inte heller i Örebro kommun finns någon sådan norm eller rekommendation. Det finns en bemanningsnorm i resursfördelningsmodellen som uttrycks i årsarbetare per brukare men hur man sedan väljer att bemanna över dygnet är upp till enheten. För Sirishof finns heller inget krav på lägsta bemanning annat än nattetid. Stockholms kommun har nyligen med hjälp av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum lagt fram en rapport där man diskuterar dessa frågor och även tagit fram lämplig bemanning över dygnet på ett demensboende 9. 9 Lämplig Bemanning på särskilt boende avsedd för personer med demenssjukdom S-E Wångrell, B Trygg. Rapporter Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2010:10 23

I det täthetsschema som Sirishof presenterar ligger enheten under de nivåer som rekommenderas i Stockholmsrapporten dagtid vardagar. Kvällstid ligger man alldeles över rekommenderad nivå. Med många nyanställda och en medarbetarundersökning som blivit till stora delar inaktuell blir den värdering vi gör av Sirishofs medarbetares kompetens begränsad. Kompetensen är relaterad till ansvaret för demenssjuka och som redovisats tidigare har den brister. Tid och resurser för utveckla kompetens till godkända kravnivåer kommer att krävas. Brist 1 2 3 4 Gott exempel 11. Hälso- och sjukvård Omvårdnadsansvarig sjuksköterska finns för varje brukare. Legitimerad arbetsterapeut finns i tillräcklig omfattning Den enskilde tar/får rätt läkemedel och rätt dos i rätt tid. Läkemedelsgenomgångar genomförs regelbundet där Den enskilde är delaktig. Rutiner för läkemedelshantering upprättas och följs. Rutin för Medicintekniska produkter och omvårdnadshjälpmedel följs. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) finns för varje brukare som koordinerar insatser för den boende exempelvis till läkare. Är någon av OAS sjuk så täcker man för varandra eller en timvikarie tas in. Legitimerad arbetsterapeut finns med 60 % på enheten. Vid inspektionstillfället fanns frågetecken för hur bemanningen ska fungera vid tex sjukdom och semester då ingen ersättare är utsedd för tjänstgörande arbetsterapeut. Medicinskt ansvarig för rehabilitering ställer sig också frågande till om det är pga resursbrist som det finns brister i dokumentationen. Tillgång till primärvårdens sjukgymnast verkar i dagsläget vara tillräckligt. Läkemedelshantering Det finns rutiner som tillämpas för att säkerställa att den enskilde får rätt läkemedel och rätt dos i tid. Utbildning i läkemedelsgenomgångar är påbörjad och ska sedan göras 1ggr/år. Enskild och anhörig deltar i så stor utsträckning det går. Samverkan med andra aktörer Sjukgymnast och läkare finns att tillgå via närliggande Skebäcks vårdcentral. Samverkan med specialistvården sker efter behov. 24