Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet och hälsa effekter av bristfällig vent. Skolans egenkontroll gällande ventilation Inspektionen Frågor Sid 2.
Inomhusmiljön för barn är viktig Barn är huvudsakligen inomhus, därför av stor betydelse för exponering Barn, ungdomar kan inte själva välja sina inomhusmiljöer, skola förskola Skolbarn spenderar ca 1000 tim - 27 veckor inomhus i skolan årligen Många elever på liten yta stora krav på bra ventilation och städning Höga halter av damm som innehåller allergen från katt, hund, häst smågnagare, pollen - ger allergiska reaktioner hos barn med allergi Även andra partiklar och kemikalier som kan vara negativa för hälsan Sid 3.
Källor till föroreningar i inomhusluften Förorenad utomhusluft: bilavgaser, industrier etc Byggnaden: emissioner byggnadsmaterial, golv, målarfärg, möbler, datorer, fukt mögel Ventilationssystemet: lukter, damm, VOC från mikrobiell verksamhet, mögelsporer Människor: lukter, svett, deo, parfym, utandning, partiklar från kläder, tvättmedel, allergen, pollen, bakterier, virus Städkemikalier, verksamheter i byggnaden Sid 4.
Ventilation Syftar till att vädra ut normala och onormala föroreningar från brukare och byggnad Problem: För låg luftomsättning Drag Nedsmutsade ventilationssystem källa till dålig luft Sid 5.
Typiska problem i skolor Bristfällig ventilation låg luftomsättning, bristande underhåll, fel typ av vent. Fukt och mögelskador lukt, sporer, MVOC Felaktig grundkonstruktion t ex platta tak, fuktskador Byggfusk Fel användning av lokaler för många elever i lektionssalar Nationell undersökning (STIL2) visar: 40 % av skolor ej godkänd OVK 40 % har någon form av fuktskada Sid 6.
Vägledning om luftkvalitet ventilation i projektet FoHMFS 2014:18 ventilation Kompletterande vägledning om ventilation, reviderat meddelandeblad Vägledning om tillsyn av ventilation i skolan specifikt för projektet All vägledning hittas på webbsidan Vägledningsmaterial på projektsidorna Sid 7.
FoHMFS 2014:18 Ventilation Dålig luftkvalitet kan ge upphov till olägenhet för människors hälsa Riktvärden för luftomsättning för att undvika olägenhet En helhetsbedömning behöver göras av byggnadens, rummens eller lokalernas förutsättningar för den aktuella verksamheten och ventilationens funktion. För skolor avser luftflödet varje lokal/klassrum för sig. I enskilda fallen ska hänsyn till känsliga personer tas, exempelvis allergiker Sid 8.
Riktvärden för luftomsättning Uteluftsflödet bör enligt FoHMFS 2014:18 vara minst 7 l/s och person + minst 0,35 l/s per m2 golvarea i skolor och förskolor. Koldioxidhalt ej regelmässigt över 1000 ppm tyder på bristfällig vent. Lufthastigheten bör inte överstiga 0,15 m/s. Stora flöden från tilluftsdon kan ge dragproblem för dem som vistas i närheten av donet. (från FoHMFS 2014:17 temperatur inomhus) Sid 9.
Ytterligare indikatorer på att luftkvalitet kan vara bristfällig Om personer upplever byggnadsrelaterade hälsobesvär eller dålig luft, kvalmig, instängd Främmande lukter, t ex emissioner från golv, mikrobiell lukt Om luft strömmar från rum med lägre krav på luftkvalitet till rum med högre krav Oventilerade rum eller att överluftsdon saknas mellan rum där människor vistas stadigvarande Förorenad tilluft vid tex olämplig placering av luftintag Sid 10.
Undersökningar enligt FoHMFS 2014:18 ventilation Om olägenhet pga bristfällig luftkvalitet kan åtgärder eller undersökningar krävas enligt miljöbalken Ventilationen bör undersökas: Där människor uppger byggnadsrelaterade hälsobesvär Svårdefinierbar lukt Vid förhöjda halter av formaldehyd eller andra kemiska ämnen Vid skador på golv som kan antas avge hälsofarliga ämnen Vid omfattande kondensbildning på fönster vintertid (-5gr) Sid 11.
Obligatorisk ventilationskontroll och luftkvalitet Obligatorisk ventilationskontroll OVK ska utföras var tredje år i skolor enligt Boverkets regler. En godkänd OVK betyder inte automatiskt att det är en god luftkvalitet och att ventilationen fungerar effektivt. (40% av skolor dessutom ej godkänd OVK) Beskriver hur ventilationen fungerar enligt de krav som fanns när den installerades. Miljökontoret kan inte ställa krav utifrån miljöbalken att OVK ska utföras. Däremot kan protokoll från OVK krävas in som underlag i ärenden och vid inspektion. Sid 12.
Hälsoproblem vid bristfällig ventilation Luftvägsbesvär Astma Allergi Kliande ögon Huvudvärk Koncentrationssvårigheter Trötthet Ökad sjukskrivning Leder till sämre prestation förutom lidandet Sid 13.
Ventilation i skolan och hälsa (1) Mer nästäppa och inflammationsmarkörer i nässköljvätska vid låg luftomsättning och omblandande mekanisk ventilation (don i taket) Mindre nästäppa och inflammationsmarkörer i nässköljvätska vid deplacerande ventilation (don vid golv) Mindre ögon och luftvägsbesvär vid nytt deplacerande ventilationssystem Sid 14.
Ventilation i skolan och hälsa (2) Mindre ögon- och luftvägsbesvär och mindre nästäppa vid nytt filter i tilluftsaggregat Förbättrad ventilation minskar frekvens av astmasymtom Förbättrad ventilation minskar halten luftburna bakterier Sid 15.
Vanliga typer av ventilation och don Omblandande vent med tilluft och frånluft i tak Nästa bild: Deplacerande vent med tilluft i golvnivå och frånluft i tak Sid 16.
Sid.
Tilluftsdon Sid 18.
Överluftdon Sid 19.
Frånluftsdon men används som tilluft ibland Sid 20.
Skolans egenkontroll gällande ventilation Uppgifter om hur det organisatoriska ansvaret gällande ventilationens drift och underhåll är uppdelat. Rutiner för drift och underhåll av ventilationen. Till exempel byte av luftfilter och rengöring av ventilationskanaler och don. Rutiner för kommunikation med fastighetsägare gällande ventilation. Rutiner för att ta emot klagomål på luftkvalitet. Sid 21.
Egenkontroll forts Rutiner för felanmälan av ventilationen. Vem som ansvarar och vem som utför jobbet. Kommunikation mellan fastighetsägare och skolan gällande åtgärder, prioriteringar, tidsplaner. Rutiner för uppföljning och utvärdering av åtgärd, hur blev resultatet av åtgärden? Rutiner för åtgärder om ventilationen slutar fungera, vid driftstörningar, till exempel vädringsrutiner. Rutiner för att säkerställa att ventilationen blir tillräcklig vid förändring av lokalers användning, med eller utan ombyggnation. Rutiner för att ta reda på hur elever och personal upplever luftkvalitet i skolan, enkäter till exempel. Sid 22.
Inspektionen Deltagare: VU, rektor, repr. för fastighetsägaren, fastighetsskötare, repr. för elevråd, allergiombud, skyddsombud Gå igenom egenkontrollprogram Protokoll aktuella flöden i skollokaler OVK-protokoll, godkänt? Fråga om finns klagomål på luft i lokalerna? Fråga om finns fukt/mögelskador? Konstig lukt i något rum? Koncentrera er på lokaler med problem, stickprov i övriga lokaler - Men även på egen upplevelse av luftkvaliteten vid inspektionen Sid 23.
Inspektionen forts Hur upplevs luften i respektive rum, lokal, när man går in första gången? Frånluftdon i korridorer, finns överluftdon mellan klassrum och korridor? Finns korridorer utan tilluft? Hur upplevs luften där? Finns det klassrum eller andra lokaler där elever mår dåligt? Vilka luftflöden finns där? Andra problem i lokalen, fuktskador till exempel? Finns anvisningar om hur många personer som kan vistas i respektive klassrum/lokal baserat på aktuella flöden i lokalerna och gällande riktvärden? Sid 24.
Inspektionen forts Finns det klassrum där för många elever vistas och ventilationen inte räcker till? Är till- och frånluftdon dammiga? Frånluftdon kan vara mer eller mindre fyllda med damm vilket påverkar funktionen och tyder på dåliga rutiner för rengöring/städning. Finns tilluft respektive frånluft i donen i klassrum med dålig luft? Stickprov Pröva med papper eller röktest Avslutande samtal, sammanfattning av dagen, detta händer nu: inspektionsrapport, föreläggande Sid 25.
Frågor frågor frågor? Om fler frågor om ventilation som ni inte hinner ställa nu, eller under projektet, maila mig eller Greta fredrik.haux@folkhalsomyndigheten.se greta.smedje@folkhalsomyndigheten.se Lycka till Sid 26.