Det är hos Pernilla vårt avloppsvatten hamnar.

nonstop Mälarenergi nr 3-09 Det är hos Pernilla vårt avloppsvatten hamnar. malarenergi.se har blivit enklare, gladare och nyttigare. Egenproducerad el, en lysande affär? Västerås och Eskilstuna knyter stadsnätsband. Vad gör egentligen en krafthandlare? Mälarenergi Nonstop 3/2009 1

Mälarenergi nonstop Sol, vind och vatten... Kundtidning för koncernen Mälarenergi Box 14, 721 03 Västerås Ansvarig utgivare Ove Fredriksson, Mälarenergi Redaktör och projektledning Lena Idh, Agenti AB Form och original Madelene Ulfberg, SNAP! Omslagsbild Lasse Fredriksson Repro Done, Västerås Tryckeri Sörmlands Grafiska AB Postdistribueras till hushållen i Västerås, Hallstahammar, Köping, Arboga och Kungsör. HÄR FINNS VÅRA KUNDCENTER OM DU VILL NÅ OSS Västerås: 021-39 50 50 Sjöhagsvägen 3 Köping: 0221-295 50 Mästaregatan 13 E-post: post@malarenergi.se www.malarenergi.se BEHÖVER DU GÖRA EN FELANMÄLAN 021-18 19 00 Nu är hösten här, solen kämpar fortfarande, men har inte sin riktiga värme kvar. Vatten och vind är däremot naturkrafter som är högst aktuella den här årstiden. Regnet fyller våra vattendrag, och hur vi ska använda kraften i vattnet för att lysa upp våra hem finns det lång erfarenhet av. Vindkraft börjar också bli en etablerad kraftkälla, om än inte så vanlig som vattenkraft. Med vindkraft har vi fortfarande svårt att få samma lönsamhet Det gäller att vi är några eldsjälar som går före och visar vägen som med vatten kraften, men utbyggnationen är igång. Vindsnurrorna syns oftast i stor skala i vindkraftparker, men alternativ för lokal produktion finns också. Att använda solen på ett effektivt sätt har vi inte lika lång erfarenhet av. Men på öar i skärgården och inom båtlivet har man dock under lång tid använt tekniken. Solceller på båtar syns i många olika former. Där får man också snabbt lönsamhet eftersom alternativen att leverera el är dyra eller omöjliga. Kommer det då att bli lönsamt att installera solceller på land där vi redan idag har tillgång till el i elnäten? Idag är det, som med de flesta nya tekniker, svårt att räkna hem en lönsamhet utan bidrag och ett eget intresse. Vi arbetar inom branschen tillsammans med myndigheter för att underlätta och förenkla hanteringen runt denna teknik. Jag tror att det inom några år kommer att vara lika vanligt med solceller hemma på villataket eller på lägenhetsbalkongen, som att ha en dator i hemmet. Det här är ett led i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Bilden kompletteras också av miljömässig energiproduktion i övrigt och med nya smarta energisnåla elprodukter, nya transportmöjligheter med el- och hybridbilar samt lokalproducerad kraft av vind och sol. Sammantaget tycker jag man kan se positivt på framtiden samtidigt som det ställer stora krav på dig och mig som konsumenter och pådrivare. Det gäller att vi är några eldsjälar som går före och visar vägen, sedan kommer många andra att se möjligheterna och följa efter. Mats Håkansson vd Mälarenergi Elnät 2 Mälarenergi Nonstop 3/2009

Innehåll Nonstop 3 2009 Ny hemsida - enklare och nyttigare 4-5 Producera egen el med solen 6-7 Mälarenergi Stadsnät knyter nya band 8-9 Familjedag i Trångfors 10 Från avlopp till Mälaren på 13 timmar 11-13 14-15 Mälarenergi bjöd in till REKO-möte 16-17 Träffa Mattias Morin i jobbet 18-19 Tekniklådor för skolan 20-21 Har du koll på elpris och elavtal? 22-23 Mat med energi Lådan som gör teknik roligare. malarenergi.se har blivit lite gladare. Följ avloppsvattnets väg. Mattias - en handlingskraftig krafthandlare. Västerås och Eskilstuna knyter stadsnätsband. Vesna ger goda råd om energigivande mat. Mälarenergi Nonstop 3/2009 3

malarenergi.se enklare gladare nyttigare Mälarenergis nya hemsida har fått ett rejält lyft: en ny, fräsch design, uppdaterad information och lite mer liv och rörelse, men framförallt har vi gjort den nyttigare och enklare att använda. Det stora lyftet är Mina Sidor, som du kan läsa mer om här. Alla produkter på ett ställe När du kommer in på Mina Sidor får du en tydlig översikt över vad du köper av Mälar energi. Det kan vara el, värme och vatten. Här ser du även om du har möjlighet att ansluta dig till Stadsnät. Under Mitt konto kan du ändra användarnamn, lösenord och avsluta ditt konto. Mina fakturor Här hittar du dina fakturor. Du kan öppna dem i pdf-format genom att klicka på respektive rad. Avtal och priser Här finns information om dina avtal med Mälarenergi. Har du ett elavtal kan du bland annat se ditt pris samt när avtalet går ut. Statistik på din förbrukning Här kan du titta på din förbrukning med hjälp av diagram. Du kan välja mellan staplar och kurvor samt vilket intervall du vill se. Du kan spara resultatet som en rapport och öppna den nästa gång du besöker sidan. Det går även bra att ex portera alla värden till Excel. Flyttanmälan Om du ska flytta kan du enkelt göra en flyttanmälan här. Det är viktigt att du gör det senast 1 månad innan flyttlasset går. DRIFTINFORMATION VIA sms Om du vill ha information om planerade och oplanerade driftavbrott via SMS beställer du den tjänsten här. Det är kostnadsfritt. 4 Mälarenergi Nonstop 3/2009

och vad tycker ni som ligger bakom den nya hemsidan? Mikael Larsson, projektledare för Mälarenergis webbsatsning Vi är många som har arbetat hårt under lång tid med den nya sajten. Därför känns det kul att äntligen få visa upp resultatet. Nu arbetar vi vidare med att göra sajten ännu bättre. Vi är förstås nyfikna på vad våra kunder tycker. Gå gärna in på sajten och tyck till! Förbättringar och för enklingar på fak turan för privatkunder Några av förändringarna görs som en följd av de nya Allmänna villkoren* som gäller för elmarknaden. Dessa villkor började gälla från den 1 juli 2009. Förfallodagen blir den sista dagen i månaden. Det innebär 15 dagars betalningsvillkor, enligt de Allmänna villkoren. Lina Härnström, redaktör Ove Fredriksson, marknads- och informationschef Vi har jobbat mycket med användarvänligheten. Våra kunder ska kunna göra många av sina ärenden här och snabbt hitta den information de söker. Vi har också gjort det enklare att teckna elavtal genom tydlig information om priser och avtalsformer. Hemsidan är ett av våra viktigaste verktyg i kommunikationen med kunderna. Nu hoppas vi att många kunder registrerar sig på Mina sidor. Med den överskådligheten man får där är det lätt att hålla ordning på avtal, priser, kostnader och sin egen förbrukning. Tävla och vinn en bärbar minidator eller USB-minnen! Den fasta avgiften görs om för alla produkter. Avgiften delas nu i 12 lika stora delar, mot tidigare då vi fakturerade efter antal dagar i varje månad. Avgiften betalas fortfarande månadsvis. Det här kommer att genomföras i flera steg under hösten. Under senare delen av hösten kommer du, via ett stapeldiagram, att kunna se din energiförbrukning i grafisk form på fakturan. Vi har även påbörjat arbetet med att kunna presentera alla priser inklusive moms på fakturan. Då kommer du enkelt att se totalkostnaden för de olika produkterna. *Mer information om El 2009 K samt Nät 2009 K (för konsumenter) Tänk på att elkostnaden ökar under den kalla årstiden! Nu när din elmätare läses av automatiskt varje månad får du en snabb och exakt information om din elförbrukning. Det innebär också att säsongsvariationer i din förbrukning kommer att märkas direkt på fakturan. Det är något att planera för eftersom de flesta förbrukar mer el och värme under den kalla årstiden. Hur många besökare tror du mälarenergi.se kommer att ha mellan den 15-31 oktober? Du kan bara tävla om du är kund hos Mälarenergi. Först registrerar du ett konto på Mina Sidor och loggar in. Där finns tävlingsformuläret. Här skriver du in hur många besökare du tror malarenergi.se kommer att ha under perioden 15-31 oktober. Den som kommer närmast vinner en bärbar mini-pc, Compaq Mini 110c (värde ca 3 500 kr). Ytterligare tio personer vinner var sitt USB-minne, 1 GB (värde ca 100 kr/st). Tävlingen pågår fram till 31 oktober. Vinnarna meddelas personligen samt på malarenergi.se under november månad. % 16-14- 12-10- 8-6- 4-2- 0- jan feb mars apr maj juni juli aug sept okt nov dec Så här ser en normal helårsförbrukning ut för en eluppvärmd villa. Kostnaden följer samma mönster. Ett bekvämt sätt att jämna ut betalningarna är att varje månad avsätta pengar på ett servicekonto hos din bank och koppla e-faktura och/eller autogiro till det. Mälarenergi Nonstop 3/2009 5

producera egen el med hjälp av solen Visste du att: En timmes sol i maj över hela Sverige ger lika mycket energi som vi svenskar förbrukar på ett helt år. Tyvärr finns ingen teknik idag att tillvarata mer än en bråkdel av dessa energimängder. Källa: Energimyndigheten 6 Mälarenergi Nonstop 3/2009

Det finns ett överraskande stort intresse av att producera egen el med hjälp av solen. Något som visade sig den 1 juli 2009 då det nya ekonomiska stödet för köp och installation av solceller introducerades. Trots negativa förhandstips i media om intresset fick länsstyrelserna redan under första veckan in över 100 ansökningar till ett belopp av cirka 100 miljoner kronor. Men även med det nya stödet kan det bli svårt att få de ekonomiska kalkylerna att landa på plus. Text: Ulf Westberg Foto: Hasse Holmberg, Scanpix, Lasse Fredriksson Av alla förnyelsebara energikällor är solen den största, bästa och den mest demokratiska. Sett ur ett miljöperspektiv har den fördelar som andra energikällor inte kommer i närheten av. Dessutom sinar den aldrig och den finns till gänglig för alla. Det finns både för- och nackdelar med att producera egen el med hjälp av solceller. På plussidan ligger möjligheten att ta vara på och dra nytta av naturens förnyelsebara resurser. På minussidan hamnar det faktum att man måste vara beredd att lägga ut en hel del pengar, och vad värre är, faktiskt förlora en del av dem. Till detta kommer att dagens tillverkning av solceller kräver mycket energi och resurser, vilket inte är bra för miljön. Genererar lika mycket på vintern Många tror att solinstrålningen är lägre här än i t ex Central europa. Men faktum är att en solcell genererar lika mycket en solig vinterdag med minus fem grader, som den gör en varm sommardag, men självklart blir den totala effekten lägre under vintern, eftersom dagarna är kortare. Att det inte går att räkna hem en investering i solceller rent ekonomiskt beror på att dagens kostnader för utrustningen är så höga, samt det bitvis ganska spretiga och krångliga regelverk som styr vad du som privatperson får göra och inte göra. Enorm marknadspotential Ett syfte med det statliga stödet är att skapa ett större intresse och marknad för nätanslutna solcellssystem. Om fler aktörer ansluter sig, bidrar detta till teknik- och effektivitetsutveckling, och på sikt, sänkta kostnader för utrustningen. Men för att marknaden ska få ordentlig fart måste reglerna för inmatningsabonnemang och elmätning förändras. Den som vill producera sin egen el och mata ut den på elnätet stöter idag på komplicerade lagar och förordningar som reglerar vad man måste göra. Idag krävs utrustning som gör det dyrt att ansluta sig till elnätet, men arbete pågår med att förenkla detta. Det finns en stor potential i marknaden. Inte minst med tanke på de klimatmål som säger att hälften av den energi vi förbrukar år 2020 ska komma från förnybara energi källor. Eftersom den småskaliga energi vi behandlar här kan börja produceras och tas i bruk utan allt för stora förändringar i elsystemet så ser framtiden onekligen ljus ut. Ju enklare regelverket blir för kunden desto bättre, det säger man klart och tydligt från Svensk Energis håll. Vad krävs då för att producera sin egen el med hjälp av solceller? När det gäller små privata anläggningar för elproduktion med hjälp av solceller vill Elsäkerhetsverket särskilt betona tre regler för anläggningens installation, drift och skötsel: Kontakta alltid elnätsföretaget innan elinstallationen påbörjas. Försäkra dig om att de produkter du ska använda är CE-märkta. Installationen ska utföras av behörig elektriker. Utöver hänsyn till dessa regler behövs egentligen inget mer än ett miljöintresse och att man är beredd att investera i solceller. Även om man räknar in de bidrag och stöd som finns att hämta idag, måste det finnas andra motiv till investeringen än att bara spara eller tjäna pengar. Hur ser Mälarenergi på det här med egenproducerad el? Vi frågade Jonas Persson, chef för nätmarknad på Mälarenergi Elnät. Vi ser positivt på utvecklingen som sker idag inom både teknik och marknad. Det ökar medvetenheten kring energi i allmänhet och el i synnerhet. Vi är övertygade om att den utveckling som sker på området kommer till nytta för både Mälarenergi och kunderna men även för samhället som helhet. Idag driver Mälarenergi ett projekt där man bygger upp en egen anläggning för mikrogenerering av el med solceller. Tanken är att få praktisk erfarenhet av vad det innebär rent tekniskt och ekonomiskt att äga en anläggning. Våra kunder kommer förhoppningsvis att fråga oss om allt från vad man ska tänka på innan investering till hur anläggningen ska anslutas till elnätet på ett säkert sätt. Jag tror att egen erfarenhet av det här är det bästa för att hjälpa de kunder som är intresserade. Mälarenergi Nonstop 3/2009 7

Västerås och Eskilstuna knyter Stadsnäts Partners av alla de slag knyter band. I det här fallet är det två städer som hittat varandra via Stadsnät: Västerås och Eskilstuna har ingått ett partnerskap och inleder nu ett nära samarbete. TEXT: Dan Linder FOTO: Lasse Fredriksson Sedan början av 2000-talet har väster å- s arna försetts med Stadsnät. Det dröjde inte länge förrän andra städer hörde om framgången i Västerås och ville ha samma sak. Affärsmodellen för Stadsnät i Västerås exporterades ut i landet. De senaste i raden som nu vill ha ett samarbete är Eskilstuna Energi & Miljö. I det här fallet går Mälarenergi Stadsnät in som kommunikationsoperatör med helhetsansvar för att utveckla, bygga ut och sköta driften av det öppna stadsnätet i Eskilstuna. Man tar också hand om sälj- och marknadsföringsaktiviteterna. Vi diskuterade med ett antal tänkbara partners men valet föll på Mälarenergi Stadsnät eftersom de hade en trovärdig affärsmodell och delade våra värderingar. De har också längst er farenhet av öppna stadsnät och har lyckats väldigt bra i Västerås, säger Robert Berlin som är chef för Stadsnät på Eskilstuna Energi & Miljö. Parterna träffades i Eskilstuna i början av oktober för att knyta band. Robert Berlin var förhoppningsfull och glad över det nya samarbetet. Han hoppas nu på en rejäl utökning av stadsnätsanslutningar i Eskils tuna tack vare avtalet med Mälar energi. Med en större marknad kommer tjänsterna att utvecklas snabbare Visionen för Eskilstuna är att ge alla invånare Stadsnät men just nu är målet att komma till samma nivå som i Västerås, cirka 60 procent, säger han. Per Fröling på Mälarenergi Stadsnät är också entusiastisk över samarbetet det är stadsnätskunderna som är de stora vinnarna, menar han. Per Fröling, Mälarenergi Stadsnät och Robert Berlin, Eskilstuna Energi & Miljö är entusiastiska över samarbetet. 8 Mälarenergi Nonstop 3/2009

band För Den här typen av samarbeten gör att vi blir större på marknaden och det i sin tur gör att tjänsteleverantörerna utvecklar ännu fler och bättre tjänster. Utvecklingen inom telefoni, data, trygghetslarm, fastighetstjänster, övervakning och framför allt tv går med en rasande fart just nu. Våra stadsnätskunder kan luta sig tillbaka. Med fiber är man redo för alla typer av avancerade tjänster som kräver bandbredd, fortsätter Per. Medan Robert Berlin kavlar upp ärmarna för arbetet att förse fler Eskilstunabor med Stadsnät, fortsätter Per Fröling ut för att knyta nya stadsnätsband. Nu riktar vi blicken vidare mot Köping, Arboga, Kungsör och Surahammar som blir en naturlig del av vår fortsatta expansion, säger han. Äkta kranvatten till årets sjundeklassare Mälarenergi har gett vattenautomaterna ett nytt utseende. tre år sedan försåg Mälarenergi sjutton högstadieskolor med vattenautomater där eleverna kan hämta kallt kranvatten med eller utan kolsyra. Nu när projektet rullat på under några år är det de nya sjundeklassarna Mälarenergi vänder sig till. Lärare och rektorer har fått informationsmaterial så de kan hålla en enkel lektion för eleverna, berättar Camilla Hadarsson, skolsamordnare på Mälarenergi. Klassen får sen delta i en webbundersökning. Vi tar reda på hur deras läskedrycks vanor ser ut, om de förstått hur transporterat vatten på flaska påverkar miljön och om de inser vad det kostar att köpa vatten i butik. Som tack för hjälpen får eleverna en sportflaska. Vill du läsa mer om projektet, gå in på malarenergi.se En normalstor villa* förbrukar cirka 25 000 kwh om året. 60 procent går till uppvärmning. För varje grad du sänker temperaturen sjunker elförbrukningen med fem procent vilket kan motsvara 1000 kronor. Det räcker till både en snygg hösttröja och ett par sköna tofflor. *eluppvärmd, äldre villa Vill du också jobba på Mälarenergi? Två exportkoncept för Stadsnät Mälarenergi Stadsnät har utvecklat två koncept för att exportera sin affärs modell. I det ena går man in som driftpartner till en annan kommuns stadsnät. I det fallet står kommunen för finansiering och grävning medan Mälarenergi Stadsnät står för byggnation, organisation, affärsmodell, marknadskoncept, drift och underhåll. Det andra konceptet är en ren konsulttjänst där Mälarenergi Stadsnät förmedlar sitt kunnande till länder och städer som själva vill utveckla ett öppet stadsnät. Ta för vana att titta in på malarenergi.se under Jobba hos oss. Kanske behövs du och din kompetens hos Mälarenergi just nu. Här får du cirka 570 engagerade jobbar kompisar som varje dag gör sitt bästa för att el, vatten, värme, kyla och Stadsnät ska fungera problemfritt hos kunderna. Mälarenergi Nonstop 3/2009 9

Glada miner i Hallstahammar under familjedagen! Lördagen den 12 september var det än en gång dags för Mälarenergis familjedag vid Trångfors smedja i Hallstahammar. Det var mycket folk på plats, redo att få en ädelfisk på kroken. Mats Lindberg från Mälarenergi och kommunalrådet Catarina Petterson invigde dagen. De hjälpte till att räkna ned då 300 kilo ädelfisk släpptes ut i kanalen, och det till tonerna från Smiley trubaturtrio. Därmed var fiskefesten igång. Alida blev ansiktsmålad. Ove Magnusson från Hallstahammar var den förste att få napp. För sin bragd vann han ett flugfiskespö. Robin agnar med mask. ICA Supermarkets stjärnkock hjälpte till med grillningen. Familjerna Rydberg och Eriksson hade pick-nick vid ån. Strömsholms Golfklubb hade tillsammans med Åsby Trädgård anlagt en puttingbana. Toivo väntade tålmodigt på napp. Pettson sjöng sånger i kolladan I fiskedammen nappade det varje gång. Sörqvarnforsens sportfiske visade hur flugfiske går till. Det gavs även möjlighet att kasta på riktigt nere i forsen. Johan får hjälp med att binda fluga. Övriga aktiviteter på agendan var teckningstävling och tipspromenad. Dessutom kunde man prova på att paddla forskanot tillsammans med Västerås kanotförening. Fler bilder från dagen, ett axplock av de teckningar som barnen ritade, de rätta svaren i tipspromenaden och vinnarna i samtliga tävlingar presenteras på malarenergi.se. 10 Mälarenergi Nonstop 3/2009

Följ med på vattnets resa från din toalett genom kemioch biologifabriken och ut i Mälaren igen TEXT: Yvonne Busk FOTO: Lasse Fredriksson På nästa uppslag får vi följa avloppsvattnets väg, guidade av Pernilla Widén, chef på avdelningen för avloppsrening där 15 personer arbetar. Pernilla är energiingenjör och miljöingenjör, utbildad vid Mälardalens högskola. Hon har arbetat på Mälar energi i tolv år och med det här i tre år. Som svar på frågan vad som är det bästa med jobbet nämner hon två saker - det trevliga gäng hon arbetar med och att verksamheten är så komplex. Man lär sig nya saker hela tiden, säger hon. Mälarenergi Nonstop 3/2009 11

via ledningar och bassänger Från ditt avlopp och ut till Mellan det gamla ångkraftverket och lantmännens stora silo ligger Kungsängsverket - Mälarenergis reningsverk för avloppsvatten i Västerås. Här har det legat sedan 1930-talet. Träden som planterats i raka led runt verket har växt sig stora och skärmar av med grönska. Härinne transporteras vattnet från alla stadens avlopp runt i ett ständigt kretslopp. Vattnet renas och förs sen tillbaka ut i Mälaren igen. 1 Från västeråsarna strömmar det in i genomsnitt 2,5 miljoner liter avloppsvatten i timmen till Kungsängsverket. Under markytan där vi står möts två kulvertar en från de centrala och västra delarna och en från de östra. Redan här tillsätts järnsulfat, som fäller ut fosfor. Med hjälp av pumpar förs vattnet upp till en byggnad där en första grovrening sker. Pumparna täcks av trappstegsformade aluminium plåtar. På kvällarna tänds lampor här som får trappstegen att lysa i blått, berättar Pernilla Widén. Den som cyklar förbi på andra sidan staketet kan kanske associera till klart, blått vatten. Men skulle trappstegen lyftas bort, och det som rör sig därunder bli synligt, skulle intrycket bli något helt annat 2 Det ännu helt orenade vattnet pumpas upp mot en byggnad med stora galler som fångar upp plastpåsar, bindor, tamponger, tops, kondomer, hårtussar, bomull...mängder av saker som aldrig borde spolats ner i avloppet. Det enda som ska spolas ner är egentligen diskvatten och vatten från tvättstugan, vatten från badrum och toaletter, avföring och toalettpapper, förklarar Pernilla. Allt annat ställer till problem. Det är inte nödvändigtvis de största föremålen som orsakar mest problem. Tops och fibrer från bindor och tamponger kilas fast i gallren som med jämna mellanrum måste rengöras speciellt från sådant. Det som fastnat i gallren passerar en renstvätt, som tvättar ur allt organiskt material. Vattnet från renstvätten går tillbaka in i reningssystemet igen, medan renset torkas, pressas ihop och skickas i stora containrar till förbränning. 3 När vattnet befriats från denna barlast förs det vidare in i djupa bassänger - sandfånget. Här virvlar vattnet vid bassängens kanter. Luftströmmar sprutas in så att partiklarna ska hållas i rörelse i vattnet. Tvärs över bassängen står en sandfångstravers med rör som går ner i vattnet. De fungerar som stora sugrör och suger upp sand från botten, sanden används vid kompost ering, berättar Pernilla. 4 Vi går vidare till de stora försedimenteringsbassängerna utomhus. Här är vattnet, till skillnad från i förra bassängen, mycket stilla. Bara en och 1 3 4 2 5 12 Mälarenergi Nonstop 3/2009

Mälaren igen på 13 timmar annan bubbla spricker vid ytan. Tvärbalkar - stora skrapor - rör sig ytterst långsamt genom vattnet. Så sakta att man skulle få stå kvar en bra stund för att alls uppfatta någon rörelse. Skrap - orna som går ända ned till botten föser ned partiklar i en ficka på botten. Det slam som samlas på botten leds vidare till en rötkammare. Men på vägen till rötkamrarna passerar det en strängpress en finmaskig sil som fångar upp bland annat hår. Vi måste rensa bort hår hela tiden, eftersom de annars bildar ett förfärligt trassel, säger Pernilla. Man kanske inte tror att det kan orsaka problem om man kastar en hårtuss i toaletten. Men om många gör så blir det väldigt besvärligt här. 5 Den biologiska reningen kallas för anläggningens hjärta. Här bryts organiskt material ned av bakterier mikroorganismer. Bakterierna finns från början i avloppsvattnet liksom näring, men glykol tillförs i biosteget för att förstärka nedbrytningsprocessen. Den första bassängens bakterier vill inte ha luft. Där sitter en omrörare som bara mycket stilla rör om i den bruna sörjan. 6 7 I nästa bassäng virvlar och bubblar det i stället. Där jobbar bakterier som vill ha mycket syre och som får det genom att luft blåses in i botten på bassängerna. Ett stort hot mot mikroorganismerna är kemikalier. Om vi spolar ut färger, avfettningsmedel, olja, eller andra kemikalier kan mikroorganismernas normala kapacitet som vattenrenare skadas, eller i värsta fall slås ut. Ett annat hot är mediciner som inte får spolas ned i avloppet. Det finns idag ingen teknik som är möjlig att använda i ett reningsverk som kan bryta ner alla mediciner. Det innebär att en del förs ut i Mälaren, till skada för fiskar och annat levande. 6 Den biologiska sedimenteringen, eller eftersedimenteringen, är vattnets sista anhalt innan det ska föras tillbaka ut i Mälaren. Vid eftersedimenteringen tillsätts polymer som binder ihop kvarvarande partiklar till flockar. Här är rörelsen i de stora bassängerna också mycket långsam. Men i mitten, i en smal ränna, rinner det färdigrenade vattnet som en yster vårbäck, befriat från det mesta av det vi skickat med från våra hem. I rännans kanter har små gröna växter slagit rot. 7 På sin väg ut mot Mälaren passerar det renade vattnet en sista kontrollstation som kontinuerligt läser av bl a fosfor och kväve. Pernilla kastar en blick på displayen. 0,18 milligram fosfor per liter idag. - Det är ett bra värde konstaterar hon. Bara hälften av gränsvärdet. 8 Inte bara det renade vattnet återförs i kretsloppet efter resan genom reningsverket. Det slam som skilts bort bearbetas i rötkammare i trettio dagar. Cirka hälften av slammet används bland annat på åkermark, resten används vid jordtillverkning och som deponitäckningsmaterial. Det körs från reningsverket i lastbil för att så småningom spridas på åkermark. I rötningsprocessen bildas också metangas som via en ledning transporteras till Växtkrafts anläggning på Grytatippen. Där blir den, tillsammans med gasen som utvinns när de bruna kompostpåsarna från Västerås hushåll rötas, biogas till bussar och bilar i Västerås. Mälaren tar emot det vatten vi använt och renat för att förse oss med nytt, via en annan reningsanläggning Hässlö vatten reningsverk. Där renas vattnet i flera steg och infiltreras sedan i Badelundaåsen, för att slutligen levereras till oss som ett gott dricksvatten. Efter att det passerat våra hem skickas det åter igen mot avloppsrenings verket, i ett ständigt kretslopp genom Mälaren. 8 Mälarenergi Nonstop 3/2009 13

Mälarenergi bjöd in till Mälarenergi har under hösten bjudit in till REKO-träffar i Hallstahammar, Västerås och Kung s ör. REKO är fjärr värmebranschens kvalitetsstämpel som ska stärka och skapa trygghet för kunden med fokus på öppenhet, jämförbarhet och för troende. TEXT: Kristina Grefberg FOTO: Lasse Fredriksson På REKO-träffen i Västerås den 20 september fick kunderna möjlighet att titta närmare på hur dagens fjärrvärmeväxlare ser ut och gå runt och informera sig om de tjänster som Mälarenergi erbjuder. Man hade också bjudit in Magnus Söderkvist från Skatteverket som informerade om reglerna för ROT-avdrag vid installation av fjärrvärme och stadsnät. Västerås har haft fjärrvärme i 55 år Anders Ericsson, chef för värme på Mälarenergi, inledde seminariet den här solvarma lördagen med lite fjärrvärmehistoria. Västerås fick fjärrvärme redan 1954, därefter gick användningen kraftigt uppåt med en topp runt 1980 främst beroende på att nya bostadsområden med fjärrvärme byggdes. Men sedan dess har förbrukningen sjunkit med 30 procent. Det beror på att vi har kunder som är duktiga på att spara energi, förklarar Anders. Vi räknar med att besparingarna fortsätter att ligga på cirka två procent per år trots att staden växer. Kraftvärmeverket i Västerås är norra Europas största anläggning. Bränslet har varierat under åren, och idag produceras majoriteten av värmen med biobränslen och torv. Förra årets bränslemix var 36 procent biobränsle, 49 procent torv, 10 procent kol och 5 procent tallbeckolja och restprodukter. Även om vi har lyckats bra med torvhanteringen så är den lite för dyr på sikt, berättar Anders. Västerås i särklass billigast Fjärrvärmepriserna i Västerås är i särklass billigast av landets tio största städer. Fjärrvärmepris i svenska storstäder 2009, kr/mwh 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Västerås Norrköping Eskilstuna Linköping Göteborg Helsingborg Malmö Uppsala Örebro Stockholm 14 Mälarenergi Nonstop 3/2009

Se över fjärrvärmeanläggningen, det kan löna sig Marie Thunberg visar en liten och smidig fjärrvärmeväxlare för Reidun Hessen, Susane Fredling, Inger Eggesjö och Susanne Hultman. en REKO-träff Kostnaden för en normalvilla i Västerås ligger på 13 000 14 000 kronor, i Stockholm är det 60 procent dyrare och i Eskilstuna 25 procent dyrare. Medelpriset i landet ligger 40 procent högre än i Västerås. De senaste årens fokus på miljön har lett till ökad konkurrens om biobränslet, viket in sin tur leder till höjda biobränslepriser. Mälarenergis styrelse har därför beslutat att höja priset med fem procent från 1 januari 2010, men man räknar med att även efter höjningen ligga 30 procent under snittpriset i landet. Biobränslepriset har stigit med 100 procent sedan år 2000 då vi byggde vår biopanna, och kostnaderna för biobränsle och torvbränsle fortsätter att öka kraftigt. Omkring hälften av våra totala kostnader utgörs av bränslet och de ökar nu med cirka 10 15 procent. Mälarenergis energitjänster är ett sätt att möta kundernas krav på service och komfort. Byte av fjärrvärmeväxlare och serviceavtal är två av dessa tjänster. Marie Thunberg på Mälarenergi visade hur små och enkla fjärrvärmeväxlarna är idag. Mälarenergi byter varje år ut flera hundra gamla värmeväxlare. Livslängden varierar men är vanligtvis cirka 25 år. Om den fungerar bra finns det egentligen ingen anledning att byta ut den. Däremot bör man alltid kontrollera växlaren regelbundet för att undvika haveri. Serviceavtal är en tjänst som fler och fler väljer för att energioptimera och kvalitetssäkra sin fjärrvärmeanläggning. I Mälarenergis treårsavtal ingår en årlig kontroll och inträffar något oväntat får kunden snabbt hjälp. I avtalet ingår också fri telefonkonsultation och 50 procents rabatt på arbetskostnaden vid akutbesök. Satsar nu på avfallsbränsle Mälarenergis mål är att långsiktigt hålla låga priser, och då krävs nytänkande i produktionen. För att inte bli beroende av höga biobränslepriser planerar man därför att satsa på brännbart avfall som bränsle, avfall som idag delvis deponeras helt i onödan. Genom att satsa på avfallsbränsle kan vi byta bort torv och kol, vilket gynnar både miljön och ekonomin. Det handlar inte i första hand om hushållsavfall utan om de stora mängder restavfall från industrin, rivningsvirke och liknande som inte alls används idag. Nu har vi fått miljötillstånd för en anläggning för bränsleberedning av avfall och en förgasningsanläggning. Ett antal beslut återstår men vid årsskiftet räknar vi med att starta bygget, som kommer att ta cirka två år, avslutade Anders. Den här satsningen gör att vi kan hålla låga priser även i fortsättningen. Går du och funderar över något som har med el och energi att göra? Då kanske du hittar svaret på någon av de här hemsidorna Och är du väl inne på sajten kommer du med all säkerhet att lära dig mycket, mycket mer. Energimyndigheten En hemsida fylld av energifakta, energispartips, tester och statistik, aktuella bidrag, tips för husköpare och forskning som pågår inom området. www.energimyndigheten.se Elsäkerhetsverket Här finns allt du behöver veta om elsäkerhet. Bl a vad du får göra hemma, hur du ska skydda dina barn, produktsäkerhet, lag och rätt. En bra och nyttig sida. www.elsakerhetsverket.se Elrådgivningsbyrån Här finns fakta och vägledning i frågor som rör elmarknaden. Vill du veta vad ett branschord betyder kanske det finns i ordlistan. www.elradgivningsbyran.se Svensk Energi Är en bransch- och intresse organisation för landets elförsörjningsföretag. Men här finns mycket intressant att läsa och en hel del fakta om el och elmarknaden. www.svenskenergi.se Svensk fjärrvärme Branschorganisation för Sveriges fjärrvärmeföretag. Visste du t ex att fjärrvärme står för ca 50 procent av all uppvärmning i Sverige. www.svenskfjarrvarme.se Vad händer här då? Är du nyfiken på förnyelseprojektet vid kraftvärmeverket? På mälarenergi.se kan du läsa om projektet och bakgrunden. Du hittar fakta om teknik, ekonomi och miljö. Här finns även svar på de vanligaste frågorna. Och får du inte svar på just din fråga så skickar du din fråga till oss med mejl härifrån. Anders Ericsson och Jan Berglund, Mälarenergi samt Magnus Söderkvist från Skatteverket höll i seminariet. Mälarenergi Nonstop 3/2009 15

vår vardag är en del av din vardag mattias morin krafthandlare Mattias Morin har ett ovanligt yrke. Han är krafthandlare på Mälarenergi sedan år 2000. Då var yrket relativt nytt i Sverige på grund av avregleringen av elmarknaden. När han sökte jobbet hade han inte tidigare hört talas om yrket, men insåg snart att han hade hittat drömjobbet. Men det är ett både stressigt och pressande yrke, det gäller att hela tiden ha superkoll på allt som händer i världen. Enligt Mattias är det jätteroligt när det går bra, men påfrestande när det går mindre bra. Men det är oftast roligt, säger han, förvånansvärt lugnt. Ålder: 34 år Familj: Sambon Warahpon, men tillökning väntas i februari. Bor: På Jakobsberg i Västerås. Arbetar som: Krafthandlare på Mälarenergi. Bakgrund: Pol. magisterexamen med inriktning nationalekonomi vid Umeå universitet. Arbetade därefter ett halvår på SEB i Stockholm med värdepappershantering, sen dök jobbet som krafthandlare på Mälarenergi upp i december 2000. Fritid: Spelar fotboll i division fem gänget Irsta IF. Reser gärna till: Thailand, min sambo har sina rötter i nordöstra delen av landet, så dit reser vi ofta. I november ska jag åka med min pappa till London och se Chelsea spela, vi är båda stora Chelsea-fans. Favoritmat: Vi äter både thaimat och husmanskost hemma och det är ofta jag som lagar maten. Är du en gambler?: Nej, i jobbet handlar det inte om gambling utan mest om enträget analysarbete. Men privat spelar jag ibland, hänger med på börsen, köper en Trisslott då och då och vinner faktiskt ibland. 16 Mälarenergi Nonstop 3/2009

Mattias -en handlingskraftig krafthandlare TEXT: Kristina Grefberg FOTO: Lasse Fredriksson Vad gör du egentligen på jobbet, Mattias? Jobbet som krafthandlare innehåller i första hand operativ handel, rådgivning till större kunder och förvaltning av interna och externa kraftportföljer. Men en väldigt stor del är analysarbete. Vi är direktuppkopplade mot Nord Pool, handelsplatsen för all el som säljs i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Nästan all el som produceras går till Nord Pool och säljs vidare, även vår egen produktion. Så det gäller att köpa tillbaka till bästa pris för att täcka vår egen försäljning. Det kan jag göra direkt på skärmen eller via en mäklare. Det här är en ren finansiell handel, och priset sätts i Euro. Dagen börjar alltid med att vi tittar på väderprognoser och kollar aktuella priser på olja och kol. Det är många parametrar som påverkar elpriset. Även stora händelser i världen kan påverka. Därefter gör vi en analys. Jobbet har blivit mer komplext de senaste åren, både på grund av väderförändringar och konjunkturskiftningar. Det verkar vara ett spännande arbete. När var det riktigt nervöst senast? Ja, det kan faktiskt vara riktigt dramatiskt ibland, så en viktig personlig egenskap är att ha is i magen och framför allt vara mycket disciplinerad. Riktigt skakigt var det när Enron, som då var en väldigt stor aktör på Nord Pool, gick omkull. Då var det nervöst på alla börser, även på Nord Pool. Den senast tiden har vi haft riklig nederbörd, och det märks direkt på prisnivån, vi har haft fallande elpriser under sommaren. Sen kan ju även utvecklingen på börsen och konjunktursvängningar skapa dramatik. Hur många är ni på krafthandel? Vi är tre personer som jobbar i ett team här på Mälarenergi. Utöver krafthandeln hanterar vi också handeln med elcertifikat och utsläppsrätter. Köper, säljer och bevakar. Vi är inte så många krafthandlare i Sverige idag. När krafthandlare från hela Norden samlas en gång per år brukar vi vara ett hundratal, och jag känner nog igen de flesta vid det här laget. Vad har du för regler att rätta dig efter i jobbet? Mitt jobb styrs av Mälarenergis elhandelspolicy, en riskpolicy och en tradingpolicy. Det är inte meningen att krafthandel ska ta stora risker, vi har främst ett prissäkringsuppdrag. Redan 18 månader före leverans bestäms hur stor volym som ska säljas. Vi säljer det som vi vet att vi kommer att producera, då vet vi priset i förväg och det blir lättare att göra en budget. Resten säljs till rörligt spotpris dag för dag. El går ju inte att lagra inför förbrukningstoppar. Men policyn styr även våra inköp, vi behöver säkra priserna på de elavtal som skrivs med våra kunder. Gör du och ditt team ett bra jobb för Mälarenergis kunder? Det tycker jag. Vi kan hålla lägre priser än många konkurrenter, men det är en mycket tuff konkurrens. Många tror nog att elbolagen tjänar mycket pengar på sin elhandel men marginalerna är väldigt små, cirka två procent på privatkundavtalen. Vilken bakgrund behöver man ha för att jobba som krafthandlare? Utbildning som civilekonom eller civilingenjör är bra, erfarenheter från produktionssidan kan vara nyttigt. Det här är ett mycket ansvarsfullt jobb, det ska man vara medveten om, och det måste man lära sig hantera. Men det är också viktigt att kunna koppla bort arbetet när man är ledig. Mälarenergi Nonstop 3/2009 17

TEXT: Kristina Grefberg FOTO: Lasse Fredriksson Lådan som gör teknik ro Allt färre studenter söker sig till teknik utbildningar, det vill Mälarenergi ändra på. För att inspirera och intressera den yngre generationen att lära sig mer om teknik sponsrar Mälarenergi spännande experimentlådor till skolor i Västerås, Köping, Hallstahammar och Arboga. Ett kul sätt att öppna locket till teknikens värld för de unga. Naturvetenskap och teknik för alla, NTA*, är ett skolutvecklingsprogram som ska stimulera till nyfikenhet och öka intresset för naturvetenskap och teknik hos både elever och lärare. Det gör man på ett lustfyllt sätt genom spännande undervisningsmaterial för klasser från förskolan till sjätte året. Det är viktigt att väcka ungas nyfikenhet. Barn vill utforska och det är viktigt att de får behålla sin nyfikenhet och experimentlusta, säger Camilla Hadarsson, skolsamordnare på Mälar energi. Jag har själv tagit med mig experiment från våra verksamhetsområden när jag besökt skolor, det har varit mycket populärt. Jag tycker att det är helt rätt att vara med och stötta teknikutbildningen i skolan på det här sättet. Teknik är kul, och vi behöver fler duktiga tekniker i framtiden, även här på Mälarenergi. Speciella villkor måste uppfyllas Mellanstadieläraren May-Liz Hamberg på Nibbleskolan i Köping fick nys om lådorna för tre år sedan. Vi låg alltid lite efter när det gäller teknikmaterial i skolan, och de här tekniklådorna verkade jättebra. Efter ett års tjat fick jag Köpings kommun med på noterna. Det finns speciella villkor som måste uppfyllas, ett kvalitetskrav från Kungliga Vetenskapsakademien som är en av dem som ligger bakom utbildningsmaterialet. Exempel vis måste kommunen vara medlem i en ekonomisk förening och alla lärare måste gå på utbildning. De pedagogiska lådorna med olika teman innehåller en klassuppsättning experiment som räcker en hel termin. Lådor med olika teman Temat kan vara kemi, rörelse och konstruktion, el, ämnens egenskaper, 18 Mälarenergi Nonstop 3/2009

I 021-13 74 10 Läraren May-Liz Hamberg på Nibbleskolan i Köping är entusiastisk över tekniklådorna i sin undervisning. Eleverna Karl-Axel Hellström och Oliver Gjutström gillar också innehållet i lådorna. Nu kan du ladda din elbil vid Mälarhuset När du besöker Mälarenergis kontor i Mälarhuset på Sjöhagsvägen 3 i Västerås kan du nu, helt utan kostnad, ladda din elbil. Sedan början av okto b er finns här två gröna parkeringsplatser med uttag. Att Mälarenergis sätter upp de två laddplatserna är en del i såväl miljö arbetet som i utvecklingen av fram tidens elnät, där laddplatser för elbilar kommer att vara en naturlig del i vår stadsbild. LADDA DIN ELBIL HÄR Här finns laddstation för två elbilar. Pressbild Think. ligare Har du 5 kilometer till jobbet och väljer att cykla istället för att ta bilen sparar du ungefär 4 000 kronor om året*. Samtidigt minskar du koldioxidutsläppen med 0,7 ton per år. *Om bensinpriset är 11,50 kr/l. Källa: Boken Klimatsmart magneter och motorer med mera. När vi startade för två år sedan exploderade intresset bland både lärare och elever. Alla ville gå utbildningen och alla ville ha sin tekniklåda bums. Barnen tycker det är otroligt roligt. De lär sig nya ord och begrepp, de får använda sin fantasi, prova, testa och göra något med händerna istället för att bara läsa i en bok, berättar May-Liz entusiastiskt. Undervisningsmaterialet är dyrt, men tack vare Mälarenergis sponsring kan fler klasser nu få sina teknik lådor, efterfrågan är stor. För vår del innebär det också att vi kan satsa vår budget på fortbildning istället, avslutar May-Liz. * NTA drivs i ett samarbete mellan Kungliga Vetenskapsakademien och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien samt kommuner och fristående skolor runt om i Sverige. Idag har NTA ett hundratal medlemmar i hela landet. Vinnare i korsordet Nonstop nr 2-09 Dessa vann var sitt första-hjälpen-kit. Mary Johnsson, Arboga. Barbro Karlsson, Arboga Gunnar Bodèn, Skultuna Margit Ahlberg Danielsson, Köping Britt Carlsson, Köping Gunhild Nygren, Hallstahammar S-E Sjöström, Kungsör Elsie-Britt Andersson, Västerås Conny Kullinger, Västerås Inger Jonson, Västerås VÄCKER FEMTON- HÅLLPLATSEN LÅNG- 5 UPP SPRAY SPRUTAS U HUNDRA MOT D (SEENDE) KELTISK PRÄST SVAN S BÖRJAR I F R A M T I D A AUGUSTI J PÅLITLIG FODER 8 YTTRE STATION R E D B A R H Ö FÄLLDE VATTEN- M INTE I R ÅNGA E F U K T WANJA YTTRE STORSTAD SER UT DEL PÅ N O S DÄR FINNS R SOM EN SPETS I O A ÖVRE RADEN KLYKA KAN MAN KALLA EN Ä G S B A D SUSANNA N I M HAS UNGEFÄR TURIST- EN HALV NERVÖS N O J I G T MÅL F HEKTAR BEFOR- SES PÅ DRAS NASAL I L GARDIN O M SNABBT T A G FÖR DEN DÄR 3 CMYK- DET GÅR SMÅ- STOR DÖRR- LÄGGS PÅ LIGGER BÄR F FÄRG S 330 M/S BÄVER BYST? ÖPPNARE MACKA B UTRECHT N KO T TA R B A L K O N EN LITEN OST STUND N Y C K E L R I N G A R N REN T A G DEL- 4 PORT- GAMMAL ETTA ÄGARE SPORT VOLVO FÅ ATT GORDON L Y A AV MACK J S L A L O M P V STÄMMA SUMNER ENÄR FISK STÄLLET INÄLVS- S L A G R U T A NYTTJAS R FÖR Q M AT B R Ä S S AV BOX- ND 11 9 PRIS- 7 TAL- NINGS- TAGARE TECKEN RING N E O D Y M S U R R O G A T DEN ÄR FUNKAR SVÅR MILNES NOVIS STÅNDS- TBE LEDA DEPPARE D N Y E R S A E A A I ETC MÄSSIGT? P T I I I I 1 BEGÄRA MER ÄN FORMELLT I O R FOBI T V Å N G S F I X E R I N 2 AV ENTAL KORT ÄR STOD I LED HETTE FÖRR A N S Ö K I T U LADDADE J O N E R S G TONKIN HAR SLÄT 6 FRÅN ÄLDRE HAND- MANS- ORD FÖR BOLLS- RANSON A V R K A T S VANA U KIND A R SNABB N FÖRENING H F HÅL ANGREPP KRISTNA BÖNEORD FA C K A NYCKEL Ö G A S K T F LEJON- R A I D MAN NY I BE- BÖRJAN HÅLLARE T A N K A R M E D E L N E O A DET SOM ÄR KVAR F R O Ö V E L ARVE- JORD 12 N J O D D E S A SKRIVS FÖR ATT MINNAS T 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 SYDAFRIKA SKIVA L P BRUK SOM HAR BRUK FÖR SAND O R O M TONEN D R E R 10 M R Ö M M E N E O! LÖSA F R O I R S SAMSON A Mälarenergi Nonstop 3/2009 19

Hej! A Vet du vilken typ av elavtal du har, Fast, Rörligt, Mix 50/50 eller Tillsvidarepris? B Vad avgjorde ditt val? C Vet du vilket elpris du betalar? D Vad är viktigast när du väljer elhandelsföretag? Vet du vad du betalar för elpris? Nej, tänkte väl det. Det är inte många som har koll på vad varje kilowattimme kostar. När Nonstop gick ut och frågade några personer i Kungs ör, Köping, Hallstahammar och Västerås fick vi samma svar från de flesta, vet inte och har ingen susning. Däremot visste de flesta vilken typ av avtal de har. Många har valt den trygga vägen med Fast pris, en del vill följa prissvängningarna månad för månad med ett Rörligt pris och andra har valt Mix 50/50, dvs hälften fast och hälften rörligt. Det viktigaste är att man gör ett aktivt val och tecknar den avtalsform som passar hushållet bäst, säger Jan Andhagen elhandelschef på Mälarenergi. Vill man vara flexibel är det bättre att teckna ett Rörligt avtal än att ha ett Tillsvidarepris. Med ett fast elpris och med de nya fakturorna som visar exakt vad som förbrukats får man en bra kontroll över sina elkostnader. Lahja Kinnunen, Kungsör A. Fast, på ganska lång tid, minns inte hur lång dock. B. För att det verkade bra. C. Nej. D. Att man kan lita på dom, att dom har bra service och att allt fungerar. Maja Brejdeståhl, Kungsör A. Fast, eller? Nu blir jag osäker. B. Vet ej. C. Nej, jag bara betalar! D. Att det funkar, sen får det ju gärna vara billigt också! Men vi har inte orkat engagera oss i varken el, bredband eller telefon. Michael Fredqvist, Västerås A. Tillsvidare. B. Vi har inte gjort nåt val. C. Vet inte exakt, ca 1 kr inklusive skatt. D. Att allt fungerar. Birgitta Hedblom, Köping A. Fast tror jag. B. Blev tilldelad det. C. Nej, inte en susning. D. Om jag skulle välja om skulle det vara priset. Har dock alltid haft Mälarenergi. Razija Pasic, Hallstahammar A. Fast, 5 år. B. För att jag tänker spara pengar på det! C. Jag tror att det är 49 öre. D. Att jag vet att priset är detsamma. Thor Modén, Kungsör A. Fast förstås. B. Det är tryggt. C. Njae. D. Att de lyser upp min tillvaro. Pasi Niva, Hallstahammar A. Rörligt. B. För att det verkade billigt. C. Det är rörligt. D. Att det är billigt och inte krånglar. Mona Fogelberg, Västerås A. 50/50 Fast 1 år. B. Osäkra elpriser. C. Ca 93 öre inklusive skatt. D. Billiga elpriser och säkra leveranser. 20 Mälarenergi Nonstop 3/2009