Förordningen om intern styrning och kontroll (FISK) en uppdatering av processbeskrivning och riskförteckning

2009-10-06 BESLUT LiU-2008/00613 Förordningen om intern styrning och kontroll (FISK) en uppdatering av processbeskrivning och riskförteckning Universitetsstyrelsen beslutar godkänna principerna för det framlagda förslaget till tillämpning av förordningen om intern styrning och kontroll. Beslut i detta ärende har fattats av universitetsstyrelsen vid dess sammanträde denna dag. I beslutet har deltagit ordföranden Bengt Westerberg, universitetets rektor Mille Millnert och övriga ledamöterna Märtha Byfors, Jan Ernerudh, Kajsa Ellegård, Ewa Groppfeldt, Lars Hultman, Martin Nyström, Olle Persson, Mikael Strid, Agneta Westerdahl och Maria Ågren. Vidare har närvarit prorektorerna Inger Rosdahl och Karin Fälth Magnusson, personalföreträdarna Örjan Lönnevik och Marianne Plymoth, styrelsens sekreterare Ann-Christin Gustafsson, informationsdirektören Lars Holberg, universitetsdirektören Curt Karlsson samt administrativa direktören Peter Värbrand, den sistnämnde föredragande. Bengt Westerberg Peter Värbrand Universitetsstyrelsen

FISK arbetet delrapport över årets arbete I februari 2009 rapporterade FISK gruppen till universitetsstyrelsen dels vilket arbete som genomförts under 2008 och dels en plan för 2009 års arbete. Detta är en delrapport över det arbete som genomförts hittills under 2009. Inför styrelsemötet i februari 2010, kommer hela årets arbete att återrapporteras till styrelsen inför bedömningen av LiUs interna styrning och kontroll (ISK) i samband med årsredovisningen. Enligt den upprättade tidplanen skulle följande arbete utföras under 2009: 1. skapa rutiner för integrering av riskarbetet i den löpande verksamheten 2. förbättra systematiken i insamlingen, sammanställningen och uppföljningen av risker och åtgärder 3. se till att samtliga allvarliga risker har en ansvarig person 4. avgöra i vilket/vilka administrativa system information om arbetet bör samlas 5. skapa rutiner för information om arbetet med intern styrning och kontroll i verksamheten 6. upprätta en flerårsplan för riskarbetet 7. i det löpande riskinventeringsarbetet särskilt fokusera på två riskområden Hittills genomfört arbete redovisas nedan. Intern styrning och kontroll fungerar bäst när den är inbyggd i de dagliga beslut som fattas i verksamheten. I många fall fungerar redan denna integrering inom LiU. Inom andra områden fungerar ISK på ett mer subtilt och informellt sätt, och det är inte alltid arbetet kläs i den språkdräkt som ISK använder (risk, väsentlighet etc.). En expert från FISK gruppen har besökt CSG, Strategigruppen för Lika Villkor, kanslichefsmötet, prefektmötet och ledningsrådet för att informera om FISK arbetet och förordningens innehåll, samt för att få respektive grupperings syn på de 17 risker som presenterades för universitetsstyrelsen 2008. Dessa synpunkter har sedan inarbetats i den uppdaterade risklista som universitetsstyrelsen får på oktobermötet. Information om FISK och diskussion om de 17 riskerna har också ägt rum i några av de nybildade LiU övergripande råden i. 2009 09 13 PM 1(3) Samtliga nämnda grupperingar har fått i uppgift att meddela sina ordinarie mötestider till FISK gruppen, så att en regelbunden kontakt kan upprättas genom att en expert från FISKi Fyra LiU övergripande råd har inrättats; rådet för student och utbildningsstöd, rådet för forsknings och innovationsstöd, rådet för verksamhetsstöd och rådet för IT och infrastruktur. De nybildade rådens främsta uppgift är att genom insyn och delaktighet i LiUs samlade stödverksamhet bidra till en utveckling som leder till maximal funktionalitet/nytta för kärnverksamheten. Universitetskansliet

FISK arbetet tidplan o process 2(3) gruppen besöker de möten som normalt förekommer inom respektive gruppering vid några tillfällen under året. Förutom ovanstående grupperingar, kommer också Studentrådet och miljöledningsnätverket att informeras och involveras i FISK arbetet före februari. Arbetet med att dokumentera arbetet och skapa en överblick över vilken dokumentation som behöver inhämtas från de respektive grupperingarna har inletts, men ännu inte avslutats. När det gäller åtgärder, har en lista på ansvariga för respektive åtgärd påbörjats, men ännu inte avslutats. Den färdigställda listan kommer att presenteras senast på universitetsstyrelsens möte i februari. Utvärderingen av de olika administrativa systemens för och nackdelar för lagring och systematisering av information om FISK arbetet har inletts men ännu inte avslutats. Resultatet av utvärderingen kommer att presenteras senast på styrelsemötet i februari. Presentationsmaterial om FISK arbetet har upprättats av en av experterna i FISK gruppen, och information har, som nämnts ovan, spridits i flera av de viktiga grupperingar som finns inom LiU. Ytterligare grupperingar är inplanerade under hösten. Flerårsplanen för riskarbetet har inte hunnit påbörjas ännu, men kommer att ägnas mer arbete under senhösten för att presenteras på styrelsens februarimöte. En kartläggning av två riskområden har inletts; Infrastruktur och administrativa system med tonvikt på IT risker och informationssäkerhet Finansiell styrka med tonvikt på finansiell rapportering och oredlighet Kartläggningen är inte färdig ännu, men under arbetets gång, har två risker uppmärksammats, som bedöms ligga på den risknivå som universitetsstyrelsen fokuserar på. Dessa två risker har lagts till i den risklista som presenteras för styrelsen i oktober. Samtliga risker som bedöms vara på styrelsenivå under 2010 har fått en ansvarig tjänsteman utsedd som riskansvarig. Dessa tjänstemän är i första hand antingen områdeschef inom universitetsförvaltningen ii eller huvudföredragande iii i de LiU övergripande råd som skapats under 2009. Syftet med detta är att dessa tjänstemän har en position som ger dem möjlighet att inhämta information om sina respektive risker, föreslå åtgärder och bevaka åtgärdernas genomförande samt förankra FISK arbetet i organisationen. På så sätt kan FISKarbetet enklare integreras i verksamhetens normala processer. Förutom ovanstående insatser, har studiebesök genomförts på Lunds universitet. FISKarbetet på Lunds universitet har berömts av såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som ii Universitetsförvaltningens organisation modifieras inför 2010. Verksamheten kommer att vara indelad i 5 verksamhetsområden och som kommer att ledas av en områdeschef. iii Varje LiU övergripande råd (se fotnot i ovan) är bemannat med en ordförande, två huvudföredragande (en från universitetsförvaltningen och en från kärnverksamheten), en sekreterare och ett antal ledamöter (representanter från de tre nivåerna institution, fakultet och den gemensamma universitetsförvaltningen).

FISK arbetet tidplan o process 3(3) Riksrevisionen (RiR). Av denna anledning har en expert besökt lärosätet för att benchmarka LiUs arbete. Det finns ett antal lärdomar att dra från detta besök, av vilka en är att Lund inte hunnit så mycket längre än LiU, men att deras utgångsläge medfört att arbetet upplevts som mer nydanande inom lärosätet än LiUs motsvarighet. Inom LiU har ett strategiarbete bedrivits under många år, och vi har därför haft bättre förutsättningar än Lund att bedriva ett effektivt FISK arbete. En expert har också besökt ESV:s arrangemang FISK dagen för att inhämta senaste nytt och dela erfarenheter med övriga myndigheter som lyder under förordningen. På denna seminariedag, lyftes Norge i allmänhet, och Norges motsvarighet till ESV i synnerhet, fram som utmärkta exempel på väl genomfört FISK arbete. En expert har därför besökt SSÖ (Norges ekonomistyrningsverk) samt Kunnskapsdepartemanget (Norges utbildningsdepartement) för att inhämta erfarenheter från den internationellt erkända toppnivån. Dessa studiebesök gav vid handen att LiUs FISK arbete är på rätt väg, men att det finns detaljer och enskilda områden där förbättringar kan göras. Rapportering kring vad som gjorts med anledning av besöken presenteras på styrelsens februarimöte.

FISK arbetet process och tidplan FISK arbetet på LiU är integrerat i verksamheten som en naturlig del av arbetet med styrning av verksamheten. Intern styrning och kontroll och arbetet med att förbättra denna, är en del i det ständiga förbättringsarbete som även bedrivs inom ramen för kvalitetsarbetet, det systematiska arbetsmiljöarbetet och miljöledningssystemet. Liksom för dessa olika verksamheter, finns en naturlig årscykel för FISK arbetet som i kvalitetssammanhang brukar beskrivas som en cirkel med rubrikerna Plan, Do, Check, Act. FISK liksom övriga nämnda horisontella arbeten lånar sig med fördel till den beskrivning av processen som finns i de olika ISO standarder som styr övriga delar; ISO 9001 för kvalitet, ISO 14001 för miljöarbete och ISO 18001 för arbetsmiljöarbete. För att samtliga ovan nämnda arbeten ska bli framgångsrika, krävs att de är integrerade på allvar i verksamheten, och att de präglar de dagliga beslut som förekommer i verksamheten. Inom LiU har rektor lagt ner betydande resurser och engagemang på att bedriva ett strategiarbete som inkluderar samtliga aspekter på verksamheten, med betoning på kvalitet och excellens. Detta arbete, som bedrivits med betydande insatser för att förankra målen och involvera hela verksamheten i arbetet med att nå målen för LiU, har en stark koppling till FISK arbetet. Man kan se FISK arbetet som en spegelbild av strategiarbetet, dvs. strategiarbetet beskriver målen för LiU, och FISK arbetet beskriver vilka hinder för att nå målen som finns, och vad som kan hända om målen inte nås. Eftersom FISK arbetet är så starkt kopplat till strategiarbetet, är LiUs riskkarta en direkt spegelbild av LiUs strategikarta. Detta innebär dock även att mycket av det arbete som bedrivs för att motverka hinder mot att nå målen, och underlätta för organisationen att nå målen, bedrivs under benämningar som snarare för tanken till offensivt strategiarbete än riskhanteringsarbete. Arbetsgruppens sammansättning FISK arbetet har nu bedrivits i sin mer formella skepnad under mer än ett år, och olika former för arbetet har prövats. Sedan förordningen infördes har dels en tillfällig och dels en mer permanent arbetsgrupp arbetat med att finna formerna för hur arbetet ska bedrivas på det mest effektiva sättet. Under tiden har vissa erfarenheter vunnits., och en förändring av arbetsgruppens arbetssätt framstår som önskvärd. Den nuvarande arbetsgruppen har funnit att för ett mer effektivt arbete, bör det finnas en mer differentierad sammansättning av personer som delar arbetet med att identifiera, dokumentera och bedöma risker, åtgärder och effekter. Den nya FISK gruppen föreslås ledas av en ordförande, Peter Värbrand, med hjälp av två experter; och Christer Eklöf. Dessa tre koordinerar arbetet och ansvarar för att samordna dokumentationen och kommunikationen inom FISK arbetet samt att förbereda dokumentation och presentationer för möten i universitetsstyrelsen och andra organ inom LiU. Förutom dessa tre finns även en sekreterare i arbetsgruppen, Lene Rosell, som ansvarar för att hantera olika versioner av dokument, samt att lägga in dessa i relevanta system. 2009 09 13 PM 1(4) Universitetskansliet

FISK arbetet tidplan o process 2(4) Dessa personer kompletteras med en mer kärnverksamhetsinriktad styrgrupp för FISK, bestående av Ulf Nilsson, prodekan på tekniska fakulteten, Anneli Lindgren, prefekt på TEMA, Jan Janzén, proprefekt på ITN, Margaretha Grahn, kanslichef på KfU och en verksamhetsrepresentant från HU (ännu inte utsedd). Styrgruppens uppgift är i första hand att utifrån sina erfarenheter från kärnverksamheten bedöma de risker som fångats upp i det årliga riskinventeringsarbetet, samt att bidra med sådana risker som av olika skäl inte kommit upp i det arbete som bedrivits under året. I uppgifterna ingår även att bedriva visst förankringsarbete i de sammanhang inom kärnverksamheten som styrgruppsmedlemmarna vanligen befinner sig i. Var och en av de risker som bedömts vara av tillräcklig dignitet för att tas upp på universitetsstyrelsen, har fått en ansvarig tjänsteman, som utsetts i kraften av sitt ämbete och baserat på den position som vederbörande innehar, och därmed de möjligheter att besluta om åtgärder och/eller hantera dessa risker som detta innebär. Dessa tjänstemän är utsedda för 2010 års arbete, men sammansättningen av gruppen kan komma att ändras allteftersom de risker dessa personer ansvarar för åtgärdas så att riskens dignitet sjunker och/eller att andra, nya risker uppstår. Valet av riskansvarig hänger ihop med typen av risk. Följande personer är utsedda inför 2010 års arbete med FISK för de 11 risker som definierats: Lars Rydberg (Risk 1 och 7) Inger Sandström (Risk 2 och 3) Joakim Kindgren (Risk 4) Randi Hellgren (Risk 5 och 6) Göran Hessling (Risk 8) Joakim Nejdeby (Risk 9 och 11) Magnus Vik (Risk 10) Förutom ovan nämnda personer, kommer ytterligare personer att utses till riskansvariga med ansvar för de risker som har en lägre risknivå än den styrelsen behandlar, så att samtliga riskområden i riskkartan har utsedda riskansvariga. Som exempel på detta kan nämnas koordinatorn för miljöledningssystemet, som kommer att utses som ansvarig för risker inom miljöområdet. De riskansvariga har ansvar för att inventera risker inom området, bevaka arbetet med att åtgärda risken, bedöma effekten av de vidtagna åtgärderna samt vilka ytterligare risker inom respektive område som kan tänkas uppstå under året och som bör hanteras av FISKgruppen och styrgruppen för FISK. Den riskansvarige kan vara, men är inte alltid ansvarig för de åtgärder som ska vidtas. Ett flertal viktiga åtgärder vidtas ofta via utvecklingsprojekt, där projektledaren är ansvarig för att respektive projekt levererar de resultat som förväntas. Det finns en mängd sådana initiativ, varav följande kan nämnas som exempel; 1. Kvalitetsutvecklingsprogram för utbildning (adresserar ett flertal risker) där åtgärdsansvarig projektledare är Ulf Nilsson. 2. LiU Foass (adresserar ett flertal risker) där åtgärdsansvarig koordinator är Inger Rosdahl. 3. Stöd vid etableringen med hjälp att söka bostad, skola, barnomsorg, arbete till medföljande partner mm (adresserar ett flertal risker) där åtgärdsansvarig är Anica Nordfeldt.

FISK arbetet tidplan o process 3(4) FISK arbetets årscykel FISK arbetet, följer den traditionsenliga i cirkeln av Plan, Do, Check, Act. Oktober US och Rektor November Rektor och hela FISK gruppen December Plan Januari Februari Februari Act Mars Rapport inför Do April Årsredovisn Maj US och Rektor Juni Juli Check Augusti Hela LiU September Hela FISK gruppen Plan Under senare delen av hösten, i samband med budgetarbetet, planerar och föreslår FISKgruppen vilka åtgärder och initiativ som bör genomföras för att hantera riskerna. Input till detta arbete kommer till stora delar från rektors strategiarbete, men även från det arbete som bedrivs inom Strategigruppen för Lika Villkor, miljöledningssystemet, SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete) och kvalitetsarbetet samt från fakultetsstyrelser, prefekter och övriga viktiga grupperingar inom LiU. Åtgärdsförslagen godkänns av universitetsstyrelse och/eller rektor i samband med budgetarbetet. I normalfallet beslutar rektor om åtgärder, men i exceptionella fall, där åtgärderna innebär mycket stora ingrepp i den dagliga verksamheten, och/eller där åtgärden kostar mycket stora belopp att genomföra, bör universitetsstyrelsen besluta om dessa åtgärder. Do Vintern och våren ägnar hela LiU åt att genomföra åtgärder och initiativ. I den mån åtgärderna kräver universitetsstyrelsens uppmärksamhet under löpande år, tas detta upp på lämpligt styrelsemöte, men i normalfallet bör det inte vara nödvändigt, utan de flesta åtgärder kan hanteras av rektor. Riskansvariga samlar in information om det pågående åtgärdsarbetet såväl avseende huruvida åtgärderna framskrider enligt plan som om de får de önskade effekterna på de risker de är avsedda att hantera. Riskansvariga bevakar också uppkomsten av nya risker och kommer med förslag på hur dessa kan hanteras. Informationen lämnas löpande till

FISK arbetet tidplan o process 4(4) FISK gruppen, dels när behov uppstår och dels via mer formella, årligen återkommande möten för informationsöverlämning. FISK gruppen sammanställer och dokumenterar informationen som erhålls från de riskansvariga samt genomför av rektor beslutade insatser för att kartlägga nya eller tidigare icke kartlagda riskområden. Check Under tidig höst gör riskansvariga tillsammans med FISK gruppen och styrgruppen en uppdatering av riskinventeringen samt en bedömning av huruvida åtgärden/initiativet fått önskad effekt, eller om något mer eller något annat behöver göras för att uppnå önskad effekt. En redovisning av den uppdaterade risklistan som universitetsstyrelsen fokuserar på, presenteras vid styrelsesammanträdet i oktober. På risklistan har då ev. nya risker tillkommit, tidigare risker som åtgärdats så att risken uppnått acceptabel nivå tagits bort samt ev. ändrade bedömningar av risknivå för kvarvarande risker markerats. Act På styrelsemötet i oktober presenteras även bedömningen av åtgärdernas genomförande och effekter samt ev. förslag till beslut som styrelsen kan behöva fatta kring exceptionellt krävande åtgärder. I normalfallet bör beslut om åtgärder och deras omfattning kunna hanteras av rektor. Dessa ev. ytterligare åtgärder beslutas sedan i samband med budgetprocessen. Styrgruppen för FISK tillsammans med arbetsgruppen för FISK, bedömer dokumentationen om risker och åtgärder och kommer fram till vilket underlag som ska presenteras för universitetsledningens bedömning av FISK arbetet inför styrelsemötet i februari. På styrelsemötet i februari, redovisas hela årets arbete med FISK, inkluderande en uppdatering av det som hänt sedan oktobersammanträdet tillsammans med ledningens bedömning av den interna styrningen och kontrollen inom LiU som universitetsstyrelsen får ta ställning till.

Info till US Info till US - Formuleringsändring:g äller både GU och FO Info till US - Formuleringsändring Riskansvarig NR 2009 Lars Rydberg 1 1 NR 2008 Risk Leder till Risk att de kriterier som används vid fördelning av basresurser i ett framtida nationellt fördelningssystem missgynnar LiU. Inger Risk att vi inte examinerar studenter Sandström 2 2 Sannolikhet Effekt Total tyngd Minskade forsknings - och/eller grundutbildnings-resurser som kan leda till en nedåtgående spiral 4 4 16 Åtgärd Fortlöpande följa LiU:s utveckling i de mätetal som är relevanta och låta dessa få effekt på vår resursallokering. Kvalitetssäkra systemen för att säkerställa höga, korrekta och relevanta med lysande utsikter. Skadat/förstört varumärke. 4 4 16 krav i examinationen. Info till US - formuleringsändring Inger Sandström 3 3 Risk att vi inte kan uppnå stark Skadat/förstört varumärke och därmed grundutbildning och excellent forskning svagare rekrytering av personal och samtidigt. Hitta metoder att synliggöra och belöna goda insatser i såväl grundutbildning studenter. Examensrätten kan förloras. 4 4 16 som forskning. höjd. Formuleringsändring Joakim Kindgren 4 4 Risk att vi inte anpassar oss till rankinglistors mätkriterier och klarar konkurrensutsättning Mer systematiskt ta hand om resultaten av ranking och föra in dem i regelbundna möten, t ex prefektmöten. Svårt att genomföra de satsningar som krävs,vilket kan göra att vi får låg ranking. Mindre viktigt på kort sikt, men blir viktigare på lång sikt. 4 4 Bra stöd för att ta fram verksamhetsinformation. Bra process för verksamhetsdialog. Fastställa mät- 16 och kärnkriterier. har ökat Randi Hellgren 5 10 Risk att vi inte har tillräckligt stark attraktionskraft för att kunna rekrytera den personal vi vill ha. Utveckla attraktiva erbjudanden. Fortsätta LiUs unika sätt att ta hand om Minskad excellens och sämre möjligheter till kvalitetsbaserad finansiering. 4 4 medföljande/familj. Program för att bjuda hit gästlärare/-forskare på kortare 16 och längre vistelser.

Info till US - formuleringsändring Randi Hellgren 6 9 Risk att personal inte kan ges möjlighet till kompetensutveckling i tillräcklig omfattning för att uppfylla LiU:s mål. Avlasta lärarna adm göromål - effektivisera stödfunktionen. Prioritera kompetensutvecking i budgetarbetet. Det nya arbetstidsavtalets krav på Personalflykt, lägre kvalitet i GU och FO. 3 4 kompetensutvecklingsplan för alla 12 medarbetare. Info till USformuleringsändring Lars Risk för alltför splittrad Rydberg 7 12 utbildningsstruktur. Ineffektivitet, där många små områden har svårt att bära sig vilket ger ekonomiska problem för inst.vid alltför små kompetensområden kan examensrätten förloras. 4 3 12 Strategi för prioritering och omfördelning. Info till US - risk 14 o 15 o 16 har slagits samman och omformulerats Göran Hessling 8 15 Risk för oklart ansvar och att olika nivåer inte känner till vad de andra gör alternativt gör på olika sätt utifrån olika organisationskulturer. Dubbelarbete och ineffektivitet. Beslut och information hamnar inte på rätt nivå. 3 4 12 Tydligare arbetsfördelning, besluts- och delegationsordning. Rensa i antalet specialgrupper och i större utsträckning använda befintliga grupperingar. De nyinrättade LiU-övergripande råden sprider kunskap om, och samordnar respektive nivås arbete. Info till US - ingen ändring sen 2008 Joakim Nejdeby 9 17 Risk för allt svårare konsekvenser vid avbrott eftersom sårbarheten i våra ITsystem liksom beroendet av dem har ökat i takt med komplexiteten. Rådet för IT och infrastruktur har en central funktion för att bereda och förankra. Fastställa tydliga kriterier för jourtider, tillåtna avbrotts-tider, tillgänglighetskrav m m. Redundans i Svårt utföra normala arbetsuppgifter i kärn- och stödverksamhet. Tidspillan, ineffektivitet, frustration. 3 4 systemen. Använda tekniska lösningar som är moderna men likväl redan 12 beprövade.

Info til US -Ny risk. Magnus Vik 10 23 Risk att LiU:s redovisning av resultat och ekonomisk ställning inte är rättvisande Ny redovisningsmodell för projektredovisning (SUHF-modellen). Bättre uppföljningsmöjligheter i de administrativa systemen. Effektivare rapportering till ansvariga i Analyser av resultat och/eller ekonomisk ställning leder till att felaktiga beslut fattas. 3 4 organisationen. Bättre utbildning och instruktioner till ekonomer och 12 handläggare i organisationen. Info til US -Ny risk. Joakim Nejdeby 11 24 Risk att information manipuleras, kritisk information inte är tillgänglig eller att skyddad information ofrivilligt görs tillgänglig. Väsentliga data blir svårtolkade och leder till felaktiga beslut. Osäkerhet kring hur LiU skyddar personlig integritet. Varumärket skadas. 3 4 12 Rådet för IT och infrastruktur bereder och förankrar åtgärder löpande. Regler för behörighetssystem som säkerställer hög användarkompetens. Regler för publicering av data i offentlig miljö. Arbetet med införande av Ledningssystem för informationssäkerhet fortsätter och intensifieras.

Borttagna risker sen 2008 sänkt och risken borttagen från US-listan pga vidtagna åtgärder. 5 Risk för att vi har för dålig dokumentation av kvaliteten i GU, FO o Foutb. Bra stöd för att ta fram Svårt att visa hur bra vi är eller på ett systematiskt sätt föra över kunskap i kompetensväxlingen. 3 4 verksamhetsinformation. Bra process för verksamhetsdialog. Fastställa mät- och 12 kärnkriterier. sänkt och risken borttagen från US-listan pga vidtagna åtgärder. 6 Risk för ryckighet pga kortsiktig finansiering Strategi för hur man använder den finansiering man har. Lobba för bättre Svårt att kalibrera anställningar mot finansiering. Svårt att behålla kompetens. 4 3 basfinansiering. Bättre VOKprocess.Aktivare arbets- 12 givarpolitik. Risk att företag och organisationer pga Svårt genomföra obligatoriska moment i sänkt och risken verksamhetsskäl blir mindre benägna att ta utbildningen, lägre genomströmning, borttagen från US-listan emot studenter för badwill, merarbete för att försöka "tjata sig pga vidtagna åtgärder. 7 praktik/verksamhetsförlagd utbildning. till" nödvändiga platser. 3 4 12 Strategi för samarbete med företag, myndigheter och kommuner. Hög kvalitet på LiU:s stödorganisation sänkt och risken Risk att missa möjligheten att öka marknadsandel för att motverka det Synliggör LiU:s attraktionskraft tydligare. Våga arbeta med selektiv marknadsföring. borttagen från US-listan sjunkande antalet studenter i riket, särskilt i Lägre volym grundutbildning, lägre GUanslag. 4 4 16 nischad Identifiera målgrupper. Breddad och pga vidtagna åtgärder. 8 Norrköping. rekrytering. sänkt och risken borttagen från US-listan pga vidtagna åtgärder. 11 Lägre excellens och kvalitet. Svårt att Risk att inte kunna rekrytera doktorander ersätta forskare som slutar. Lägre pga bristande intresse för forskarutbildning. forskningsproduktion. 3 4 12 Bättre information. Utveckla attraktiva erbjudanden inom områden där det är svårrekryterat. Rekrytera internationellt. Info till US- risktyngden har minskat pga. att det Risk för bristfällig uppföljning av oönskade generellt sett finns mer obalanser och bristfällig förmåga att pengar på enheterna, hantera oönskade obalanser, t ex ett vilket gör det lättare att kostnadsställe inom en institution som går hantera obalanserna. 13 dåligt medan de andra går relativt bra. Konflikter tar energi. Minskad effektivitet. Sämre kvalitet. Stora institutioner förväntas klara sig själva och UL går inte in på samma sätt som tidigare. Ökad belastning på prefekten. 4 3 12 Bättre uppföljning. Verksamhetsdialog med stöd för åtgärder.