Planerad 130 kv kraftledning Kråktorpet - Jenåsen i Sundsvalls och Timrå kommuner

E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Planerad 130 kv kraftledning Kråktorpet - Jenåsen i Sundsvalls och Timrå kommuner Maj 2013 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2 Org. Nr: 556070-6060 Säte: Malmö

Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö eon.se SWECO Energuide AB Box 34044 100 26 Stockholm www.sweco.se Rapporten har upprättats av Johan Lidén För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/23

Innehållsförteckning 1 Inledning 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Lagstiftning 5 1.3 Genomförande av samråd 5 1.4 Lokalisering, omfattning och utformning 5 2 Studerade alternativ 7 2.1 Nollalternativ 8 2.2 Val av tekniskt utförande 8 2.3 Utredda stråk 10 2.4 Avfärdade alternativ 11 3 Beskrivning av berörda intressen 12 3.1 Landskapsbild 12 3.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 13 3.3 Naturmiljö 15 3.4 Kulturmiljö 15 3.5 Friluftsliv 16 3.6 Infrastruktur 16 3.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 16 4 Konsekvensbedömning 17 4.1 Landskapsbild 17 4.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 19 4.3 Naturmiljö 21 4.4 Kulturmiljö 22 4.5 Friluftsliv 22 4.6 Infrastruktur 23 4.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 23 Bilagor 1. Översiktskarta med utredda alternaiv, skala 1:100 000 2. Karta med intressen för kultur- och naturmiljö mm (2 sidor), skala 1:60 000 3. Karta med intressen för rennäringen, skala 1:60 000 4. Förteckning över identifierade intressen inom ledningsstråken sid 3/23

1 Inledning 1.1 Bakgrund I området runt Liden i Västernorrlands län planerar olika intressenter att uppföra ett flertal nya vindkraftparker. E.ON Elnät Sverige AB (nedan E.ON Elnät), som innehar områdeskoncession i området, har fått förfrågan om att ansluta den planerade vindkraften till överliggande nät. Svenska Kraftnät som ansvarar för stamnätet i Sverige har anvisat E.ON Elnät till befintlig stamnätsstation i Nysäter för anslutning till stamnätet. Efter en omfattande nätutredning har E.ON Elnät beslutat att anslutning lämpligast görs genom flera nya 130 kv ledningar. De planerade ledningarna är en förutsättning för överföring av producerad el från bl.a. vindkraftparkerna Jenåsen, Storskälsjön, Häbbershöjden, Högåsen, Hästkullen, Björnlandshöjden, Nylandsbergen, Stockåsbodarna och Kråktorpet. Den här aktuella delen av projektet syftar till att ansluta vindkraftparken Kråktorpet till överliggande nät. E.ON Elnät anser att detta lämpligen görs via anslutning till en ny transformatorstation invid den planerade vindkraftparken Jenåsen. I ett tidigare skede studerades även möjligheten att ansluta Kråktorpet via en ledning direkt till Nysäter. Denna möjlighet har dock avfärdats på ekonomiska och tekniska grunder. Stråksamråd genomförs parallellt även för övriga ledningar i projektet, bl.a. för ledningar mellan Nysäter och Jenåsen, som är en förutsättning för att ansluta den här aktuella vindkraftparken Kråktorpet till överliggande nät. Figur 1. Översikt över planerade vindkraftetableringar i området runt Liden sid 4/23

1.2 Lagstiftning I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen (1997:857) ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och kraven på en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. Nätkoncession meddelas i regel för en tidsperiod om 40 år. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt. 1.3 Genomförande av samråd Inför ansökan om tillstånd för att få uppföra och driva de planerade kraftledningarna genomförs samråd enligt miljöbalken 6 kap 4. I ett första steg i samrådsprocessen genomförs nu samråd avseende definierade stråk. Tidiga samrådsmöten avseende planerad ledning har hållits med Länsstyrelsen och berörda kommuner under mars 2013. Det fortsatta stråksamrådet sker skriftligen genom utskick av samrådsunderlag till berörd länsstyrelse och kommuner, vissa berörda sektorsmyndigheter och organisationer, samt berörda fastighetsägare. Allmänheten kommer att få information om projektet genom en annons i lokaltidningen. Detta samrådsmaterial är avsett att utgöra underlag för samråd avseende möjliga ledningsstråk för planerad kraftledning på sträckan Kråktorpet-Jenåsen. Beroende på de synpunkter som framkommer i samrådet kan det bli aktuellt med mindre justeringar av förordat stråk. I ett senare skede av projektet kommer samråd att ske avseende slutlig ledningssträckning inom valt stråk. I detta skede sker samråd både genom skriftlig information och annonsering samt genom samrådsmöten med berörda fastighetsägare och allmänhet. 1.4 Lokalisering, omfattning och utformning 1.4.1 Lokalisering och omfattning Vindkraftpark Kråktorpet som ska anslutas genom den planerade kraftledningen ligger i Sundsvalls kommun i Västernorrlands län. Vindkraftparken är belägen drygt två mil väster om den tänkta anslutningspunkten vid den planerade stationen Jenåsen i Timrå kommun (se karta i bilaga 1). Stationsplaceringen i vinkraftpark Kråktorpet är ännu inte slutligt fastställd, men utredning pågår. Bestämt är dock att stationen kommer att hamna inom parkens områdesgräns samt inom avgränsade stråk. sid 5/23

Den effekt som ska anslutas i området, i dagsläget ca 150 MW, gör att en 130 kv-ledning kommer att krävas. Då de olika vindkraftprojekten i omkringliggande område har olika tidplaner, avser E.ON Elnät att söka separata koncessioner för de olika angränsande ledningssträckorna. I detta samrådsunderlag redovisas därför endast stråken för sträckan Kråktorpet-Jenåsen. 1.4.2 Förordat tekniskt utförande Den nya ledningen kan antingen byggas som trädsäker luftledning eller utföras som markförlagd kabel. E.ON Elnät har valt att förorda ett utförande med trädsäker luftledning. Motiv till detta beslut redovisas i avsnitt 2.2. 1.4.2.1 Trädsäker luftledning Att en luftledning är trädsäker innebär att det inte finns några träd i närheten som vid storm eller oväder riskerar att falla på och skada ledningen. Detta tillgodoses dels genom en kalavverkad skogsgata och dels genom avverkning av enskilda farliga träd i skogsgatans sidoområden. Huvudalternativet för den aktuella ledningen är portalstolpar av impregnerat trä (se figur 2). I ett utförande med träportalstolpar behövs en skogsgata på 35-40 m. Ett alternativ till träportalstolpar skulle kunna vara enbenta stålrörsstolpar. Figur 2. Exempel på portalstolpe av trä sid 6/23

2 Studerade alternativ För att kunna finna en lämplig sträckning för ledningen är det viktigt att arbeta utifrån ett brett perspektiv från början. E.ON Elnät har därför utvecklat en särskild utredningsmetodik som tillämpas för alla större kraftledningsprojekt. Inledningsvis avgränsas ett utredningsområde. Utredningsområdet ska vara stort nog att rymma flera alternativa sträckningar. I det aktuella fallet har ett utredningsområde identifierats enligt figur 4 nedan. Utredningsområdet sträcker sig från den planerade vindkraftparken Kråktorpet i väster till planerad ny transformatorstation i Jenåsen i öster. Området begränsas vidare i söder av tätorten Liden och anslutande bebyggelse, i nordväst av länsgränsen mot Jämtland, samt i nordöst av sjöarna Björnbaljen, Kvarnbaljen samt Stor-Skälsjön. Figur 4. Utredningsområde Inom utredningsområdet föreslås därefter flera tänkbara stråk. Stråken definieras utifrån de intressen som finns i området, landskapets geografi och topografi, samt möjligheten att följa befintlig infrastruktur. Inom varje stråk kan det finnas flera möjligheter till alternativa sträckningar. En genomgång av allmänna intressen som exempelvis natur- och kulturmiljö inom stråken görs som en del av underlaget för beslut om vilket stråk som är lämpligast att sid 7/23

utreda vidare och fastställa en sträckning inom. Andra faktorer som E.ON Elnät tar hänsyn till vid val av stråk är bl.a. tekniska och ekonomiska aspekter. Inom det valda stråket definieras därefter den lämpligaste sträckningen och ett nytt samråd hålls gällande föreslagen sträckning. Efter avslutat samråd upprättas en MKB för vald sträckning som sedan utgör en del av ansökan om koncession. En ansökningshandling för vald sträckning sammanställs därefter och lämnas in till Energimarknadsinspektionen. Korsningen med Indalsälven är den begränsande faktorn inom utredningsområdet och har i stor utsträckning blivit styrande för lokaliseringen av stråken. Detta beror dels på att älvens östra strand är det mest tätbebyggda området inom utredningsområdet och dels på en koncentration av natur- och kulturmiljöintressen i älvdalgången. För ett utförande med luftledning gäller även att älvens bredd på många ställen begränsar korsningsmöjligheterna. De utredda ledningsstråken redovisas översiktligt i avsnitt 2.3 nedan samt på karta i bilaga 1. Två redan avfärdade ledningsstråk beskrivs översiktligt i avsnitt 2.4. 2.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att den planerade anslutningsledningen inte kommer till stånd. Detta skulle medföra att den planerade vindkraftproduktionen från vindkraftpark Kråkorpet inte kan anslutas till stamnätet. Man går då miste om förnyelsebar energi, motsvarande ca 150 MW installerad effekt. Om denna energi ska produceras på annat sätt (av fossila bränslen) kommer det att ge upphov till negativa miljökonsekvenser till följd av ökade utsläpp till luft och vatten av bl.a. koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Ur ett socialt och lokalekonomiskt perspektiv innebär nollalternativet att de arbetstillfällen som skapas under anläggnings- och driftskedet för ledningen och vindkraftanläggningen inte blir av. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som ledningen, och i förlängningen även vindkraftanläggningen, skulle medföra uteblir. Det innebär exempelvis att landskapsbilden inte påverkas och att ingen förändring av natur- eller kulturmiljö sker. 2.2 Val av tekniskt utförande Två möjliga utföranden finns alltså för den planerade kraftledningen; trädsäker luftledning och markförlagd kabel. Nedan redovisas E.ON Elnäts grunder för val av förordat utförande. Driftsäkerheten för en markkabel är generellt god, men ett eventuellt fel är svårt och tidskrävande att lokalisera och åtgärda. Det kan ta upp till flera veckor att lokalisera och avhjälpa eventuella fel på en markkabel och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor. En luftledning är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket minskar avbrottstiden vid eventuella fel. Luftledningar i regionnätet byggs numera trädsäkra vilket innebär att de klarar svåra oväder utan att skadas av fallande sid 8/23

träd. För en produktionsanläggning av vindkraftpark Kråktorpets storlek är det mycket viktigt att eventuella fel kan åtgärdas snabbt. Vid framtida behov av ökad överföringskapacitet kan detta tillgodoses genom relativt enkla förändringar av en luftledning. En markkabel måste däremot ersättas med en helt ny kabel för att erhålla större överföringskapacitet. Tekniskt sett är etappen inte optimal för en markkabelförbindelse eftersom längre kabelförbindelser som denna ökar kablarnas kapacitiva uppladdningsström, vilket bidrar till ökade förluster. Avseende miljöpåverkan är den mest uppenbara nackdelen med en luftledning den visuella påverkan på det omgivande landskapet medan en markkabels visuella påverkan är mycket liten. Däremot har en markförlagd kabel generellt sett en större påverkan än en luftledning under byggskedet då förläggningsarbeten kan ge stor påverkan på känsliga biotoper så som exempelvis våtmarker eller på områden med fornlämningar. Generellt är det mer kostsamt att anlägga en markkabel jämfört med en luftledning, dels på grund av högre materialkostnad och dels på grund av högre bygg- och anläggningskostnad. Vid en samlad bedömning av ovannämnda skäl anser E.ON Elnät att ett markkabelalternativ inte är rimligt i det aktuella fallet. Eventuella fördelar som ett utförande med markkabel skulle kunna innebära med avseende på markanvändning och landskapsbild, kan enligt E.ON Elnät inte motivera den ökade kostnad, de försämringar avseende driftsäkerhet och den minskade flexibilitet som ett sådan utförande innebär jämfört med ett utförande med trädsäker luftledning. sid 9/23

2.3 Utredda stråk Figur 5. Karta över utredda stråkalternativ. 2.3.1 Stråk 2 (luftledning) Stråket sträcker sig österut från planerad station i vindkraftpark Kråktorpet och korsar Indalsälven söder om Järkvissle, varefter det gör en nordlig båge norr om Oxsjön och Stor- Vallsjön innan det ansluter till planerad station vid Jenåsen. Stråket saknar möjligheter till samlokalisering med befintliga kraftledningar. En ledning inom stråket uppskattas bli ca 26-29 km lång och uppförs i sin helhet i obanad terräng. 2.3.2 Stråk 3 (luftledning) Stråket löper öster ut från Kråktorpet och korsar Indalsälven söder om Henningören och Stordalen, passerar vidare norr om Sillre innan det viker av mot sydost för att passera söder om Oxsjön och Stor-Vallsjön för att ansluta till den planerade stationen vid Jenåsen. Stråket saknar möjligheter till samlokalisering med befintliga kraftledningar. En ledning inom stråket uppskattas bli ca 22-25 km lång och uppförs i sin helhet i obanad terräng. sid 10/23

2.3.3 Stråk 4 (luftledning) Stråket löper från Kråktorpet mot sydost och korsar Indalsälven i höjd med Middagsberget innan det viker av ytterligare lite mot söder för att passera söder om Hästbäcktjärn, Klärkefäbotjärn och Lilla-Vallsjön för att ansluta den planerade stationen vid Jenåsen. Vissa möjligheter till parallellgång med planerad 40 kv ledning Liden-Uddefors finns på delar av sträckan från Lill-Vallsjön fram till station Jenåsen. En ledning inom stråket uppskattas bli ca 22-25 km lång, varav upp till 3 km skulle kunna uppförs i parallellgång. 2.3.4 Stråk 5 (luftledning) Stråket löper från Kråktorpet mot sydost för att, norr om Åsens naturskogs naturreservat, vika av öster ut och korsa Indalsälven vid Bodacke innan det viker av ytterligare lite mot nordost för att passera strax söder om Lilla-Vallsjön och ansluta till planerad station vid Jenåsen. Möjlighet till samlokalisering med befintliga och planerade kraftledningar finns delvis inom stråket. Väster om Indalsälven skulle parallellgång med en befintlig 220 kv ledning som sträcker sig från nordväst mot sydost kunna utnyttjas på en sträcka av ca 5 km. Öster om Indalsälven skulle parallellgång med planerad 40 kv ledning Liden-Uddefors kunna utnyttjas på en sträcka av ca 5 km. En ledning uppförd inom Stråk 5 skulle bli totalt ca 24-28 km lång, varav totalt ca 10 km bedöms kunna uppföras i parallellgång med befintliga och planerade ledningar. 2.4 Avfärdade alternativ Stråk 1 (Luftledning) I ett tidigt skede studerades ytterligare ett luftledningsstråk för Kråktorpet-Jenåsen. Detta stråk, Stråk 1, sträcker sig i en nordlig båge från Kråktorpet, passerar över Vackerlandåns dalgång och korsar Indalsälven norr om Järkvissle. Därefter sträcker sig stråket norr om Oxsjön och Stor-Vallsjön för att slutligen ansluta till den planerade stationen Jenåsen. E.ON Elnät har beslutat att avfärda stråk 1, eftersom korsningen med Indalsälven konstaterats bli tekniskt svår att genomföra. En ledning inom detta stråk skulle dessutom bli avsevärt längre än inom övriga studerade luftledningsstråk, totalt ca 31-32 km. Stråk 6 (Markkabel) Stråk 6 är anpassat för ett ledningsutförande med markförlagd kabel och följer befintliga vägar i så stor utsträckning som möjligt. En kabelsträckning inom stråket uppskattas bli ca 33 km lång varav ca 3 km i obruten terräng. En markförlagd kabel inom stråk 6 bedöms bli flera gånger dyrare än ett utförande med luftledning i stråk 2-5. De eventuella fördelar som ett utförande med markförlagd kabel i stråk 6 kan medföra med avseende på främst landskapsbild och markanvändning kan enligt sid 11/23

E.ON Elnäts uppfattning ur ett samhällsekonomiskt perspektiv inte motivera den merkostnad som detta alternativ skulle medföra. Se även avsnitt 2.2 Figur 5. Karta över avfärdade stråkalternativ. 3 Beskrivning av berörda intressen I detta avsnitt beskrivs nulägessituationen inom utredningsområdet i allmänhet och inom identifierade ledningsstråk i synnerhet, med avseende på landskapsbild, markanvändning, natur- och kulturmiljö, friluftsliv, infrastruktur och boendemiljö mm. 3.1 Landskapsbild Utredningsområdet berör i huvudsak den naturgeografiska regionen Sydligt boreala kuperade områden som omfattar Indalsälvens dalgång. I den västra delen av området samt i den östra utkanten hör landskapet till Norrlands vågiga bergkullterräng med mellanboreala skogsområden. Området är huvudsakligen skogklätt och mycket kuperat med framträdande brantformer av typ flyggberg. Höjdskillnaden mellan höjder och dalar är ofta mycket markerad. Den östra sid 12/23

delen av utredningsområdet ligger ovanför högsta kustlinjen, medan den västra delen samt Indalsälven ligger under. Indalsälven delar utredningsområdet i en västlig och en östlig del, där den flyter i sydostlig riktning på sin väg mot havet. Älvdalgången definierar även landskapets dominerande nordvästliga-sydostliga riktning. Ett större antal små och medelstora sjöar finns inom utredningsområdet, varav de största är Stor Vallsjön och Oxsjön. Mindre sjöar och vattendrag är ofta sammanlänkade och bildar vattensystem som följer landskapets dominerande riktning. Landskapet är genom den obrutna storskogen till sin karaktär storskaligt, även om den kuperade terrängen skapar variation, liksom sjöarna, vattendragen och myrarna. Skogsmarkerna domineras av tall och gran och kännetecknas av ett storskaligt maskinellt skogsbruk. Mindre myrar och mer sammanhängande myrkomplex förekommer mellan höjdlägena, myrandelen är generellt låg till medelhög. Öppen jordbruksmark förekommer endast i begränsad omfattning i anslutning till Indalsälvens östra strand samt kring samlad bebyggelse i vissa byar. Landskapet är till stol del glest befolkat och bebyggelsen inom utredningsområdet är koncentrerad till Indalsälven, större vägar samt vissa större sjöar. Indalsälvens dalgång omfattas av flera olika intressen som i varierande grad är sammankopplande med älvdalens landskapsbildsvärden, däribland riksintresse för friluftsliv, riksintresse för naturvård, kulturprogram samt bevarandeprogram för odlingslandskapet. Samtliga identifierade stråk berör alla dessa intressen i likvärdig utsträckning. I den södra utkanten av utredningsområdet, kring Lidens Gamla Kyrka, gäller landskapsbildskydd i enlighet med 19 i den gamla naturvårdslagen. Närmaste luftledningsstråk, stråk 5, passerar ca 1 km norr om det landskapsbildskyddade området. Vid sidan av Indalsälvens dalgång berör det förordade stråket inga landskapsavsnitt som är skyddade med avseende på landskapsbild. 3.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 3.2.1 Markanvändning Skogsbruk är den areella näring som dominerar markanvändningen i området. I huvudsak är det fråga om ett storskaligt, modernt skogsbruk bedrivet av stora skogsbolag, även om privatskogsbruk förekommer i varierande grad inom ledningsstråken. Vid sidan om skogsbruket finns en rad utpekade intresseområden för rennäringen inom utredningsområdet. Nästan hela utredningsområdet, med undantag av östra älvstranden samt ett hörn i sydost, omfattas av riksintresse för rennäringen. Det västra riksintresset består av kärnområdet Hällsjömon som tillhör Jiingevaeri sameby, medan det östra utgörs av kärnområdet Granåsen som tillhör Ohredahke sameby. Enligt sametingets digitala planeringsunderlag delas vinter- och vårbetet inom området av fem samebyar: Jiingevaerie, Ohredahke, Jovnevaerie, Voernese samt Raedtivaerie. sid 13/23

De utpekade riksintresseområdena berörs i liknande omfattning av de identifierade stråken. Samtliga stråk berör även trivselland för renar inom Ohredahkes riksintresse öster om Indalsälven. Stråk 2 berör dessutom ett uppsamlingsområde för renar mellan Stor-Vallsjön och Storsjälsjön. Inga utpekade flyttleder berörs av de identifierade stråken. Ett urval av de viktigaste intressena för rennäring inom respektive stråk redovisas i tabell 1 i bilaga 4. Samtliga identifierade ledningsstråk berör i väster etableringsområdet för vindkraftpark Kråktorpet. I öster tangerar stråk 4 och 5 norra delen av vindkraftpark Jenåsen. Inga bearbetningskoncessioner för mineral eller torv finns tillståndsgivna inom utredningsområdet. Däremot finns tre stycken till varandra angränsande undersökningstillstånd för litium utfärdade inom utredningsområdet för aktuell ledning. Undersökningsområdena ligger nära Västanå vid Indalsälvens västra strand, strax nordväst om Järkvissle. Inget av de identifierade stråken berör undersökningsområdena. I norra delen av utredningsområdet, nära Musklippen och Klippen finns en moräntäkt och en naturgrustäkt. Ingen av dessa berörs av något av de identifierade stråken. Därutöver finns två kartlagda grundvattenmagasin i älvfåran, ett mellan Österfäbodarna och Liden som korsas av stråk 5 och ett mellan Högland och Stordalen, nära Järkvissle, som korsas av stråk 2. En rad mindre grus- och sandförekomster längs älvstränderna. Endast stråk 2 undviker helt dessa. 3.2.2 Bebyggelse Utredningsområdet utgörs huvudsakligen av obebyggd skogsmark, men samlad bebyggelse finns längs med Indalsälvens östra strand, belägen centralt inom området. Bebyggelsen är koncentrerad i en rad bykluster som sträcker sig i nord-sydlig riktning längsmed riksväg 86 i ett nästan obrutet pärlband. Järkvissle, Sillre, Dacke, Klärke och Bodacke är exempel på några av de större byarna här. Närmaste tätort är Liden som angränsar till utredningsområdet i söder. I övrigt finns samlad bebyggelse på ett par håll längs den västra älvsluttningen i söder, samt i anslutning till stränderna kring sjöarna Oxsjön, Stor-Vallsjön och Lill-Vallsjön. Därutöver finns enstaka hus spridda över hela utredningsområdet. Enstaka hus finns inom samtliga identifierade stråk, men endast inom stråk 5 finns samlad bebyggelse i anslutning till Bodacke och norra Liden. Byggnader som klassas som hus enligt Lantmäteriets fastighetskarta finns redovisade på kartan i bilaga 2. 3.2.3 Planförhållanden Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ange sina intentioner för mark- och vattenanvändning inom kommunen i en kommuntäckande översiktsplan. Gällande sid 14/23

översiktsplan för Sundsvalls kommun är från 2005, men aktualiserades under 2009. En helt ny översiktsplan, Sundsvall 2021, är ute på samråd under första kvartalet 2013. Områdesbestämmelser finns för Sillre såg (OB 215) och flera detaljplaner finns för tätortsbebyggelsen i Liden (bl.a. stadsplan S8016 norr om Lidens kyrka). Gällande översiktsplan för Timrå kommun är från 1990. En ny kommunövergripande översiktsplan har varit föremål för samråd under våren 2011. På grund av oklarheter kring lokalisering av en ny järnväg har kommunstyrelsen dock beslutat att låta planen vila i avvaktan på Trafikverkets järnvägsutredning. Det är därför oklart när den nya översiktsplanen kan antas. Båda berörda kommuner har antagit fördjupade översiktsplaner eller tematiska tillägg till gällande översiktsplaner avseende vindkraft. Inga detaljplaner, områdesbestämmelser eller övriga fördjupade översiktsplaner berörs av de utredda stråkalternativen. 3.3 Naturmiljö Utredningsområdets naturvärden är i stor utsträckning knutna till Indalsälvens dalgång som är av riksintresse för naturvård. I anslutning till älvens stränder finns även en rad skogliga naturvärden i form av nyckelbiotoper och naturvårdsobjekt. Älvdalgången täcks av bevarandeplan för odlingslandskapet och enstaka områden som ingår i ängs- och betesinventeringen finns utmed stränderna. Utöver älvdalgångens naturvärden finns en rad utpekade naturintressen inom utredningsområdet. Flertalet är knutna till skogliga värdeobjekt som nyckelbiotoper, naturvärden och sumpskogar. I övrigt finns värden kopplade till våtmarker i form av klassade våtmarksobjekt i våtmarksinventeringen. Länsstyrelsens naturvårdsobjekt kan vara antingen värdefulla skogsområden, våtmarker eller sjöar och vattendrag. En rad naturmiljöintressen finns inom eller i anslutning till identifierade stråk. Dessa redovisas i tabell 2 i bilaga 4. 3.4 Kulturmiljö Indalsälvens dalgång omfattas i sin helhet av kulturmiljöprogram. Byarna Järkvissle, Sillre, Bodacke och Liden mfl har, liksom enstaka byggnader som Lidens kyrka och Sillre såg, egna kulturmiljöprogram. Därutöver finns en rad fasta fornlämningar samt övriga kulturhistoriska lämningar spridda över utredningsområdet. Fasta fornlämningar består främst av fångstgropar och någon enstaka fossil åker, medan övriga kulturhistoriska lämningar härrör från många olika verksamheter. Det finns allt från lämningar av skogsoch jordbruk som kolningsanläggningar och röjningsrösen till lämningar av byggnader, dammar, vägar, broar, minnesmärken mm. sid 15/23

En rad kulturmiljöintressen finns inom eller i anslutning till identifierade stråk. Dessa redovisas i tabell 3 och 4 i bilaga 4. 3.5 Friluftsliv Indalsälvens dalgång mellan Ragunda och Timrå utgör riksintresse för friluftsliv och är en attraktiv och etablerad turistled med anor långt tillbaka i tiden. Älvdalen har under årmiljoners lopp utvecklats till den mest markanta storälven i landet. Dalsidornas väggar, branta berg och skarpskurna åsar, nipor och raviner bildar ett mäktigt naturlandskap med inslag av gammal kulturbygd. Området är lätt tillgängligt från riksväg 86 mellan Sundsvall och Östersund som löper utefter dalens norra sida. Förutom det vackra landskapet som erbjuder intressanta kultur- och naturupplevelser finns det goda möjligheter till olika friluftsaktiviteter året om. De identifierade stråken berör riksintresset i likvärdig omfattning. Vid sidan av det för friluftslivet riksintressanta området kring Indalsälven, berör inte ledningsstråken något område som är särskilt utpekat som intressant för friluftslivet. Därmed inte sagt att skogarna inom utredningsområdet för den planerade ledningen inte utnyttjas för det lokala friluftslivet. Området är lämpat för både jakt, fiske, bär- och svampplockning samt rekreation. 3.6 Infrastruktur En väg av riksintresse, riksväg 86, korsas av ledningsstråken, strax norr om Indalsälven. Stråk 4 och 5 följer en tertiär länsväg (väg 681) öster om Indalsälven. Samtliga stråk berör ett stort antal enskilda vägar och skogsbilvägar. Inga järnvägar eller intressen för sjö- eller luftfart berörs av ledningsstråken. Ett flertal kraftledningar i stam-, region- och lokalnäten genomkorsar utredningsområdet. Samtliga stråk korsar tre stycken stamledningar. En ledningsdragning inom stråk 5 kan eventuellt utnyttja parallellgång med en av dess väster om Indalsälven. Samtliga stråk korsar även två 130 kv regionnätsledningar i Indalsälvens dalgång. En ny 40 kv regionledning mellan Liden och Uddefors kommer att uppföras inom delar av stråk 4 och 5 inom en snar framtid. I övrigt berörs endast distributionsledningar i lokalnätet av stråken. 3.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Kring kraftledningar alstras elektromagnetiska fält. Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. De elektromagnetiska fälten uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el och påverkas av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan ledarna. Man vet fortfarande ganska lite om hur magnetfält påverkar människor och djur. Forskningsarbetet avseende de magnetiska fältens påverkan pågår, men i dagsläget har det sid 16/23

inte kunnat fastställas ifall det finns några skadliga hälsorisker. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns ej framtagna av svenska myndigheter. E.ON Elnät tillämpar den vägledning för beslutsfattare som formulerats av fem svenska myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) och gavs ut 1996: Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Myndigheterna rekommenderade gemensamt: Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. I den miljökonsekvensbeskrivning som ingår i ansökningshandlingen kommer magnetfältsberäkningar att redovisas samt en utförligare beskrivning av elektromagnetiska fält. Markanvändning i ledningens omedelbara närhet och frågor som rör säkerheten kommer att regleras i de markupplåtelseavtal/ledningsrätter som upprättas med berörda fastighetsägare. De säkerhetsbestämmelser som måste iakttas vad avser uppförande och/eller anordnande av byggnader, upplag och annat i ledningarnas närhet samt de verksamheter som får/kan bedrivas i ledningarnas närhet kommer att anges i markupplåtelseavtalen/ledningsrätterna och finns reglerade i elektriska starkströmsföreskrifter. 4 Konsekvensbedömning I detta avsnitt görs en översiktlig bedömning av de konsekvenser som planerade ledningar förväntas medföra i de olika stråkalternativen. Under varje bedömningsparameter görs först en allmänt hållen konsekvensbedömning av en ledning inom utredningsområdet, dvs det som är gemensamt för samtliga stråkalternativ. Därefter görs i förekommande fall en kort genomgång av de enskilda stråken för sig för att belysa de punkter där de skiljer sig åt. 4.1 Landskapsbild 4.1.1 Allmänt Indalsälvens dalgång är det ur landskapsbildssynpunkt mest intressanta området inom utredningsområdet. Älvdalgången är skyddad som riksintresse för både naturvård och friluftsliv, ingår i länsstyrelsens kulturmiljöprogram samt även i bevarandeplanen för odlingslandskapet. Det är också längs den östra älvstranden som bebyggelsen är som tätast och det är här som landskapet emellanåt öppnar upp sig i ett av fåtalet jordbruksområden sid 17/23

som återfinns inom utredningsområdet. Här sträcker sig också den riksintressanta väg 86, som har stor betydelse för turismnäringen i regionen. Detta sammantaget gör detta landskapsavsnitt känsligt för påverkan från ny infrastruktur. Den västra delen av dalgången är däremot mycket glest bebyggd och täcks huvudsakligen av täta skogar. Med denna utgångspunkt bedöms de landskapsmässiga konsekvenserna av en ledning genom älvdalgången generellt bli begränsade i den västra delen av utredningsområdet. I beskrivningarna nedan är fokus därför på den östra älvdalgången där människor uppehåller sig och passerar. 4.1.2 Stråk 2 Stråket är vid passagen förbi Indalsälven lokaliserat till ett obebyggt skogsområde. En utsiktsplats finns belägen inom stråket i anslutning till väg 86 öster om älven. Härifrån, samt från den intilliggande bebyggelsen, skulle en ledning i en sträckning inom den centrala delen av stråk 2 sannolikt bli synlig mot västsydväst när en skogsgata öppnas upp på älvens branta västsluttning. En ledning här bedöms dock inte upplevas som särskilt störande då avståndet åt det hållet skulle bli stort, minst 500 meter. Mot norr, där ledningen i motsvarande möjliga sträckning skulle passera på ett avstånd av minst 200 meter, skulle den däremot inte bli synlig p.g.a. den kuperade terrängen. Även från vissa platser i södra Järkvissle kan en ledning inom stråket sannolikt bli synlig mot söder, på andra sidan älven. Även här gäller dock att avståndet blir stort (minst 500 m), varför den visuella påverkan bedöms bli måttlig. Det faktum att älvstränderna sluttar brant och att älvspannet inte är alltför långt gör att stolparna närmast älven inte behöver göras särskilt höga för att ledningen ska kunna hålla höjd över älven. Därmed kommer de inte att höja sig nämnvärt ovan omgivande skog, vilket minskar synligheten på håll. Sammantaget bedöms den visuella påverkan vid passagen genom älvdalgången bli måttlig. I övrigt bedöms planerad ledning inom stråk 2 ge upphov endast till små konsekvenser för landskapsbilden. Detta eftersom en ledning inom detta stråk huvudsakligen skulle lokaliseras till sluten obebyggd skogsmark. Det är endast i anslutning till vägkorsningar samt till öppnare landskapsavsnitt, exempelvis myrar, som de planerade ledningarna kommer att synliggöras i någon större omfattning. Även från landskapets markerade höjdlägen kommer ledningarna att synas, men dessa områden är inte sådana som frekventeras regelbundet av närboende. 4.1.3 Stråk 3 Stråk 3 korsar älvdalgången ett par kilometer längre söderut och stråket passerar strax norr om bebyggelsen i byn Sillre. Även här är landskapet huvudsakligen skogklätt, även om det öppnar upp sig söder om stråket i anslutning till byn. En ledning inom stråk 3 skulle sannolikt bli synlig i söder från den utsiktsplats som finns invid väg 86 söder om Järkvissle (se avsnitt 4.1.2). Liksom för stråk 2 bedöms en ledning inom stråk 3 framförallt synligöras på långt håll där en skogsgata öppnas på älvens västra sluttning. Det är inte troligt att en ledning inom stråket skulle bli synlig från bebyggelsen i Sillre. Detta kan dock i dagsläget sid 18/23

inte helt uteslutas. Stolparna närmast älven bedöms inte höja sig nämnvärt ovan omgivande skog och blir därmed inte synliga på håll. Sammantaget bedöms den visuella påverkan vid passagen genom älvdalgången bli måttlig. Utanför älvdalgången gäller för stråket samma bedömning som för stråk 2, att den visuella påverkan blir liten. 4.1.4 Stråk 4 Stråk 4 korsar älvdalgången vid Middagsberget söder om byn Sillre. Trots att stråket här är lokaliserat till ett av landskapets mer markerade höjdlägen, bedöms en ledning inte bli synlig från norr eller söder eftersom skogen effektivt skymmer sikten. Skulle bergets sluttningar i framtiden helt kalavverkas blir förstås bedömningen en annan. Väg 86 är här lokaliserad långt från älven, så själva älvkorsningen blir inte alls synlig härifrån. Från bebyggelsen i Sillre kommer en ledningssträckning i den centrala delen av stråket inte att bli synlig. Däremot kommer ledningen att synliggöras rakt söderut från bebyggelsen i det öppna landskapet väster om Brudsjön. Här bedöms den visuella påverkan lokalt bli måttlig. I övrigt bedöms den visuella påverkan på Indalsälvens dalgång bli relativ liten. Utanför älvdalgången gäller för stråket samma bedömning som för stråk 2 och 3, att den visuella påverkan blir liten. 4.1.5 Stråk 5 Stråk 5 korsar Indalsälven i höjd med Bodacke, strax norr om Liden. Samlad bebyggelse finns här inom stråket på älvens båda sluttningar; på den västra i byn Göteborg och på den östra i byarna Nygården samt Bodacke. Trots att en ny ledning sannolikt skulle kunna lokaliseras i parallellgång med en befintlig lokalnätsledning över älven, samt i parallellgång med en planerad 40 kv ledning öster om älven, bedöms den visuella påverkan för närboende i älvdalgången bli betydande. Detta gäller främst för viss bebyggelse i Bodacke där det blir svårt att hålla avstånd över 50 meter till enstaka hus. Från Lidens gamla kyrka kommer ledningen dock inte att synas, varför ingen påverkan på det landskapsbildsskyddade området kring kyrkan bedöms uppstå. Utanför älvdalgången gäller för stråket samma bedömning som för stråk 2, 3 och 4, att den visuella påverkan blir liten. 4.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 4.2.1 Allmänt Samtliga stråk inom utredningsområdet berör huvudsakligen obebyggd skogsmark, men samlad bebyggelse finns, främst i anslutning Indalsälven. Planerad ledning bedöms, oavsett val av stråk, vara förenlig med gällande och kommande översiktplaner. Inga andra kommunala planer berörs. sid 19/23

4.2.2 Stråk 2 Samlad bebyggelse finns i anslutning till stråket öster om Indalsälven där det passerar mellan byarna Järkvissle och Stordalen. Vidare finns samlad bebyggelse inom stråket vid Oxsjöns norra strand. Avståndet till befintlig bostadsbebyggelse kommer vid lokalisering av en ledning inom stråket att i samtliga fall överskrida minst 100 meter och påverkan till följd av planerad ledning bedöms bli liten. Eftersom en ledning inom stråket huvudsakligen skulle uppföras i obruten terräng kommer en ny skogsgata i så fall att öppnas upp i landskapet. Därmed finns en risk för ändrade rörelsebeteenden hos renar som vintertid riskerar att följa eventuella skoterspår i ledningsgatan, eftersom sådana erbjuder fast underlag. I samband med byggnation av ledningen kan störningar i form av buller och trafik i ledningsgatan uppstå för renskötseln, om renar vistas i området. För att kunna bedöma vilka konsekvenser detta kan medföra för rennäringen krävs information om hur området används i praktiken för renskötsel. Kontakt kommer att tas under samrådet med berörda samebyar. 4.2.3 Stråk 3 Samlad bebyggelse finns i anslutning till stråket öster om Indalsälven där det passerar strax norr om Sillre. I övrigt finns endast enstaka hus inom stråket. Avståndet till befintlig bostadsbebyggelse kommer vid lokalisering av en ledning inom stråket att i samtliga fall överskrida minst 100 meter och påverkan till följd av planerad ledning bedöms bli liten. Påverkan på skogsbruk och rennäring bedöms bli i stort sett jämförbar med stråk 2, även om denna sträckning blir något kortare. 4.2.4 Stråk 4 Bebyggelse finns i anslutning till Brudsjön öster om Indalsälven. I övrigt finns endast enstaka hus inom stråket. Avståndet till befintlig bostadsbebyggelse kommer vid lokalisering av en ledning inom stråket att i samtliga fall överskrida minst 100 meter. Eftersom landskapet kring bebyggelsen vid Brudsjön är öppen bedöms den visuella påverkan här bli måttlig. I övrig bedöms påverkan på bebyggelsen inom stråket till följd av planerad ledning bli liten. Påverkan på skogsbruk och rennäring bedöms jämförbar med stråk 3. 4.2.5 Stråk 5 En ledning inom stråk 5 skulle passera genom den samlade bebyggelsen i Bodacke, som närmast ca 50 meter från bostadshus. Påverkan på bostadsbebyggelsen bedöms här bli måttlig till betydande. I övrig bedöms påverkan på bebyggelsen inom stråket till följd av planerad ledning bli liten. En ledning inom detta stråk skulle kunna utnyttja parallellgång med befintliga ledningar på en sträcka av knappt en mil. Detta skulle medföra minskade konsekvenser för skogsbruket, sid 20/23

jämfört med övriga alternativ. Dessutom skull påverkan på renskötseln sannolikt begränsas då färre avsnitt helt ny ledningsgata öppnas upp i landskapet. 4.3 Naturmiljö 4.3.1 Allmänt Samtliga stråk berör den riksintressanta dalgången kring Inlandsälven. Påverkan på riksintresset består dels i den visuella påverkan som ledningen innebär (se avsnitt 4.1.1) och dels i att skog kommer att avverkas för att ge plats för ledningsgatan. Där skog avverkas kommer livsbetingelserna för växter och djur lokalt att ändras. Vissa arter som kräver mörka och fuktiga miljöer kommer att missgynnas och försvinna medan ljuskrävande och hävdgynnade arter kommer att etableras. De skogar inom riksintresseområdet som berörs av stråket är huvudsakligen produktionsskogar av varierande ålder, vars naturvärden i allmänhet troligen är begränsade. I anslutning till älvens stränder finns dock flera områden som är utpekade som naturvårdsobjekt av Länsstyrelsen samt flera nyckelbiotoper utpekade av Skogsstyrelsen. Avverkning inom något eller några av dessa objekt skulle sannolikt, oavsett stråkval (möjligen med undantag av stråk 5), krävas för att ge plats för den nya ledningen. Vilka konsekvenser detta får för naturmiljön beror på objektens kvaliteter och värden. I övrigt korsar samtliga stråk enstaka värdefulla våtmarker och naturvårdsobjekt av olika slag. Påverkan på våtmarker beror till stor del på hur anläggningsarbetena utförs och kan begränsas exempelvis genom att körning med arbetsmaskiner sker vintertid på tjälad mark, att vissa materialtransporter eventuellt kan genomföras med helikopter och genom att stolpplacering i möjligaste mån undviks i våtmarker vid projektering. Av de utpekade våtmarkerna bedöms den planerade ledningen, oavsett stråkval, riskera att beröra en myr av klass 3 inom vindkraftpark Kråktorpet (ID Y18G2H03). Myren är även utpekad som naturvårdsobjekt (ID 81128). Det bör gå att undvika stolpplacering i myren och därmed undvika att dess hydrologi påverkas. Den översiktliga bedömningen är att påverkan på berörda våtmarker sammantaget blir liten. Samtliga stråk berör dessutom enstaka nyckelbiotoper och naturvärden samt en rad sumpskogar. Oavsett stråkval kommer den aktuella ledningen sannolikt medföra att träd inom vissa av de utpekade sumpskogarna måste avverkas. Beroende på sumpskogens karaktär och värden kommer konsekvenserna för det enskilda objektet att variera. Merparten av de utpekade nyckelbiotoperna och naturvärdena kan sannolikt undvikas vid framtagande av ledningssträckning. 4.3.2 Stråk 2 De nyckelbiotoper som finns vid den västra älvstranden skulle sannolikt kunna undvikas vid en ledningsdragning inom stråket. Däremot kan det bli svårt att helt undvika avverkning inom åtminstone två naturvårdsobjekt i älvdalgången (objekt-id 81115 och 81153). sid 21/23

4.3.3 Stråk 3 De nyckelbiotoper som finns vid den västra älvstranden skulle sannolikt kunna undvikas vid en ledningsdragning inom stråket. Däremot kan det bli svårt att helt undvika avverkning inom åtminstone två naturvårdsobjekt i älvdalgången (objekt-id 81148 och 81547). Naturvårdsobjektet Vallsjöån (81305) söder om Stor-VallsjönVallsjöån kommer sannolikt att behöva korsas av en ledningssträckning inom stråket. 4.3.4 Stråk 4 De nyckelbiotoper som finns vid den västra älvstranden skulle sannolikt kunna undvikas vid en ledningsdragning inom stråket. Däremot kan det bli svårt, men inte helt omöjligt, att helt undvika avverkning inom åtminstone ett av två naturvårdsobjekt i anslutning till älvens västra strand (objekt-id 81148 eller 81341). Dessutom kommer avverkning sannolikt att behöva ske inom naturvärdet vid Kvarnån söder om Brudsjön (81018). 4.3.5 Stråk 5 Vid sidan av de intressen som redovisas i avsnitt 4.3.1, är bedömningen i dagsläget att en ledningsdragning inom stråket skulle kunna göras utan att beröra övriga utpekade intressen inom stråket. 4.4 Kulturmiljö De utredda stråken berör kulturmiljöprogram och bevarandeprogram för odlingslandskapet i Indalsälvens dalgång. Påverkan på kulturvärdena i älvdalen bedöms huvudsakligen utgöras av ledningarnas landskapsbildspåverkan (se avsnitt 4.1). I övrigt berör stråken en mängd fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Stolpplacering bör generellt kunna undvikas i utpekade lämningar. Lämningsskador i samband med avverkning och byggnation bör kunna undvikas genom snitsling. Sammantaget bedöms påverkan på kulturmiljön bli liten. 4.5 Friluftsliv Påverkan på friluftslivet bedöms vara likvärdiga för samtliga stråk och bestå dels i den landskapsbildspåverkan som den planerade ledningen innebär för Indalsälvens dalgång, och dels i de temporära störningar som uppkommer för det lokala friluftslivet i samband med byggnation av ledningen. När det gäller eventuella effekter på turismen i Indalsälvens dalgång till följd av landskapsbildspåverkan, bedöms dessa bli obetydliga. Påverkan på det vardagliga friluftslivet i skog och mark kan lokalt bli mer omfattande under vissa perioder av byggnationen. Störningar i form av buller, avgaser och ökad trafik är dock tillfälliga och övergående. Sammantaget bedöms påverkan på friluftslivet bli liten. sid 22/23

4.6 Infrastruktur Den planerade ledningen kommer att uppföras i enlighet med lagstadgat säkerhetsavstånd från befintliga ledningar. Ingen påverkan bedöms därmed uppkomma på befintliga ledningar. Även vägkorsningar kommer att utföras i enlighet med svensk lag. Den planerade ledningen kommer att passera genom delar av vindkraftparken Kråktorpet. Ett visst säkerhetsavstånd måste hållas mellan planerade ledningar och vindkraftverk för att skydda ledningarna från iskast, samt medge plats för helikopterinspektion inför underhåll. Detta kan innebära att vissa goda vindlägen måste undantas från lokalisering av vindkraftverk för att ge plats åt ledningen, även om risken för detta i dagsläget bedöms som liten. Eftersom vindkraftparken är beroende av anslutningsledningen måste eventuella sådana konsekvenser betraktas som acceptabla. Sammantaget bedöms påverkan på infrastruktur bli obetydlig. 4.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Magnetfältsnivåer kommer att beräknas för den planerade ledningen när en ledningssträckning är fastställd. Ledningssträckningen kommer att anpassas i enlighet med försiktighetsprincipen, så att ingen påverkan på människors hälsa eller säkerhet bedöms uppkomma till följd av planerade ledningen. sid 23/23

Bilaga 1 Kråktorpet Jenåsen ANSLUTNINGSLEDNINGARLIDEN Kråktorp et-jen åsen Utredningsområde Område för möjlig stationsplacering Planerad vindkraftetablering Luftledningsalternativ Stråk 2 Stråk 3 Stråk 4 Stråk 5 0 1 2 3 km Lantmäteriet MS2006/02876 ± SWECO Energuide AB Uppdragsnr: 546 7641 001 Datum: 2013-04-30 Skala 1:100 000 (A3)

Bilaga 2 ANSLUTNINGSLEDNINGAR LIDEN Kråktorpet-Jenåsen Hus en ligtfa stighetska rta n Luftledningsalternativ Stråk 2 Stråk 3 Stråk 4 Stråk 5 Kulturmiljöintressen Fa stforn läm n in g Våtm a rksin v en terin gen (kla ss 1 ) Bev a kn in gsob jekt Våtm a rksin v en terin gen (kla ss 2 ) Up p giftom Våtm a rksin v en terin gen (kla ss 3 ) läm n in g Öv rig kulturhistorisk läm n in g Våtm a rksin v en terin gen (kla ss 4) Kulturm iljöp rogra m N a turv ård som råd e * # Fäb od sin v en terin gen j k Byggn a d sm in n e Skyd d som råd e v a tten täkt!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Naturmiljöintressen (! Fa stforn läm n in g N a tura 2 0 0 0 -om råd e (! Bev a kn in gsobjekt N a turreserv a t! ( Up p giftom läm n in g Riksin tresse för n a turm iljö (! Ö v rig kulturhistorisk läm n in g Riksin tresse för friluftsliv Bev a kn in gsobjekt N a turv ård sobjekt Fa stforn läm n in g La n ska p sb ild skyd d Ö v rig kulturhistorisk läm n in g Ä n gs- och b etesin v en terin gen!!!!!! Va tten geotop er Bev a ra n d elp a n för od lin gsla n d ska p Biotop skyd d som råd e ± N a turv ärd e N a turv ård sa v ta l N yckelb iotop er Sum p skog 0 0,5 1 La n tm äterietm S2 0 0 6/0 2 876 1,5 km SW EC O En erguid e A B Up p d ra gsn r:546 7641 0 0 1 Da tum :2 0 1 3-0 4-2 6 Ska la 1 :60 0 0 0 (A 3 )

Bilaga 3 ANSLUTNINGSLEDNINGAR LIDEN Kråktorpet-Jenåsen Luftledningsalternativ Stråk 2 Stråk 3 Stråk 4 Stråk 5 Renskötselintessen An läggn in g för ren skötsel Flyttled förren a r Riksin tresse för ren n ärin g Up p sa m lin gsom råd e förren a r Triv sella n d för ren a r 0 1 La n tm äterietm S2 0 0 6/0 2 876 2 km ± SW EC O En erguid e A B Up p d ra gsn r:546 7641 0 0 1 Da tum :2 0 1 3-0 4-3 0 Ska la 1 :60 0 0 0 (A 3 )

Planerad ny 130 kv ledning mellan Kråktorpet och Jenåsen BILAGA 4 Utpekade intressen inom utredda ledningsstråk Tabell 1. Intressen för rennäringen inom respektive ledningsstråk Objekttyp Namn/sameby ID Beskrivning Stråk 2 Riksintresse för rennäringen / kärnområde Riksintresse för rennäringen / kärnområde Hällsjömon 479 Riksintresse för rennäringen, utpekat som kärnområde för rennäringen Granåsen 470 Riksintresse för rennäringen, utpekat som kärnområde för rennäringen Trivselland Ohredahke 271 Uppsamlingsområde för rennäringen Ohredahke 578 Stråk 3 Riksintresse för rennäringen / kärnområde Riksintresse för rennäringen / kärnområde Hällsjömon 479 Riksintresse för rennäringen, utpekat som kärnområde för rennäringen Granåsen 470 Riksintresse för rennäringen, utpekat som kärnområde för rennäringen Trivselland Ohredahke 271 Stråk 4 Riksintresse för rennäringen / kärnområde Riksintresse för rennäringen / kärnområde Hällsjömon 479 Riksintresse för rennäringen, utpekat som kärnområde för rennäringen Granåsen 470 Riksintresse för rennäringen, utpekat som kärnområde för rennäringen Trivselland Ohredahke 271 Stråk 5 Riksintresse för rennäringen / kärnområde Riksintresse för rennäringen / kärnområde Hällsjömon 479 Riksintresse för rennäringen, utpekat som kärnområde för rennäringen Granåsen 470 Riksintresse för rennäringen, utpekat som kärnområde för rennäringen Trivselland Ohredahke 271

Planerad ny 130 kv ledning mellan Kråktorpet och Jenåsen BILAGA 4 Tabell 2. Naturmiljöintressen inom respektive ledningsstråk Beskrivning Stråk 2 Riksintresse för naturvården Riksintresse för friluftsliv Nedre Indalsälven 81215 Nedre Indalsälven 81215 Våtmark Objekttyp Namn ID Naturvärdesklass Dragarflon- Storflon Y18G2H03 3 Naturvårdsobjekt Lövåstjärnarna 81128 3 Biotopskydd Nyckelbiotop Äldre naturskogsartad skog Lövrik naturskog 45572 542 Rikligt med grova träd Naturvårdsobjekt 81527 2 Biotopskydd på Järkvissle 3:25 Naturvärde 443 Lövträdsrik skog Naturvärde 444 Blandsumpskog Bevarandeplan för odlingslandskapet Indalen 58 Nyckelbiotop 12292 SCA Skog AB Naturvårdsobjekt Henningören 81153 1 Nyckelbiotop 544 Aspskog Naturvårdsobjekt Utsikten- Nipområde 81115 2 Naturvårdsobjekt Hattberget 81017 1 Våtmark Skarpmyran Y18G3J01 2 Naturvårdsobjekt Skarpmyran 81127 2 Naturvärde 448 Blandsumpskog Naturvårdsobjekt Vallsjöån 81305 3 Nyckelbiotop 15187 SCA Skog AB Våtmark Bodack- Stormyran Y18H2B01 2 Nyckelbiotop 12281 SCA Skog AB Naturvårdsobjekt Stor-Viteberget 81151 2 Sumpskog Inpåmyran 178867 Kärrskog; blandat eller ospec

Planerad ny 130 kv ledning mellan Kråktorpet och Jenåsen BILAGA 4 dominerar Sumpskog Inpåmyran 57515 Fuktskog; blandskog av löv och Sumpskog Svartbäcksmyran 57516 Kärrskog; skog, blandat eller Sumpskog Svartbäcksmyran 156969 Fuktskog; blandskog av löv och Sumpskog Storflon m.fl. 58040 Kärrskog; skog, blandat eller Sumpskog Storflon m.fl. 196677 Kärrskog; blandskog av löv och Sumpskog Dragarflon 146180 Kärrskog; blandskog av löv och Sumpskog Sumpskog Myrar S Stjärnflon Myrar S Stjärnflon 59787 Fuktskog; skog, blandat elller 195987 Kärrskog; skog, blandat elller Sumpskog Lövåstjärnarna 173511 Kärrskog; skog, blandat elller Sumpskog Lövåstjärnarna 60699 Fuktskog; skog, blandat elller Sumpskog Lillsvensmyran 164904 Översilningsskog; blandskog av löv och Sumpskog S Lönåsmyran 240441 Översilningsskog; blandskog av löv och Sumpskog Mörtuvslåtten 173507 Övrig fuktskog; blandskog av löv och Sumpskog Mörtuvslåtten 53517 Kärrskog; skog, blandat eller Sumpskog Ö Burtjärnen 58006 Kärrskog; blandskog av löv och Sumpskog Ö Burtjärnen 56507 Fuktskog; blandskog av löv och Sumpskog N Bodahöljan 55460 Fuktskog; blandskog av löv och Sumpskog N Bodahöljan 58331 Kärrskog; skog, blandat elller Sumpskog Hällsjömyran 53713 Övrig fuktskog; skog, blandat eller Sumpskog Hällsjömyran 54172 Strandskog vid hav; lövskog,