EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel, den 5.11.2008 K(2008) 6684 Ärende: Statligt stöd nr N 234/2008 - Sverige Stöd för investeringar i solvärme Herr Minister, 1. FÖRFARANDE 1) De svenska myndigheterna anmälde ovannämnda stödåtgärd den 13 maj 2008. Genom en skrivelse av den 9 juli 2008 begärde kommissionen ytterligare upplysningar, vilka de svenska myndigheterna lämnade i skrivelser av den 26 augusti, den 18, 19 och 26 september och den 8 oktober 2008. 1 2. BESKRIVNING AV STÖDORDNINGEN 2) Den anmälda stödåtgärden är en stödordning till förmån för solvärme, och ingår i den svenska regeringens strategi för att fasa ut olja. Det finns i dag 200 000 m 2 glasade solfångare i Sverige, och Sverige har som mål att ha 1 miljon m 2 sådana solfångare installerade fram till år 2020. De svenska myndigheterna räknar med att 50 000 m 2 glasade solfångare ska installeras varje år under perioden 2008 2012. 1 Enligt Kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 av den 6 augusti 2008 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget (allmän gruppundantagsförordning; EUT L 214, 9.8.2008, s. 3) är investeringsstöd för att främja energi från förnybara energikällor undantagna från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om stödnivån inte överskrider 45 % av de stödberättigande kostnaderna. Sverige har valt att låta statsstödsanmälan kvarstå efter det att förordningen trätt i kraft, eftersom stödnivåerna i det anmälda stödprogrammet kan ligga nära nämnda tak, se tabell 4 nedan. Carl BILDT Chef för Utrikesdepartementet Arvfurstens palats Gustav Adolfs torg 1 SE - 103 23 Stockholm Commission européenne, B-1049 Bruxelles Belgique, Europese Commissie, B-1049 Brussel België Telefon: 00-32-(0)2-299.11.11.
3) Det anmälda stödet kommer att ges i form av ett direkt bidrag till företag som investerar i solvärme. Stöd kommer att lämnas så länge det finns medel. Stödberättigande investeringar är investeringar i installation av glasade solfångare med vätska som värmebärare, som uppfyller den europeiska standarden EN 12975-1:2006 och är provade av ett provningsorgan som är ackrediterat för provning enligt den europeiska standarden 12975-2:2006. Till solfångarna måste det finnas bevis för att de uppfyller kraven enligt avsnitten 4, 5 och 6 i Specific CEN Keymark Scheme Rules for Solar Thermal Products, samt installationsanvisningar och drift- och skötselinstruktioner på svenska. Antalet stödmottagare beräknas uppgå till 11 50 företag, och stödet lämnas oberoende av företagets storlek, sektor och region i Sverige. 4) Stödet kommer att lämnas med ett belopp som motsvarar 2,50 kronor (ca 0,26 euro) per uppskattad årlig kwh i värmeutbyte, med ett högsta belopp på 3 miljoner kronor (ca 310 000 euro) per projekt och 7 500 kronor (ca 770 euro) per lägenhet i småhus. Som exempel berättigar ett solvärmesystem som producerar 2 250 kwh per år med en livslängd på 20 år och en kostnad på 25 000 kronor stödmottagaren till ett investeringsbidrag på 2,50 kronor x 2 250 = 5 625 konor (ca 580 euro). Små och medelstora företag kommer inte att få någon bonus. 5) Stödordningen har anmälts för perioden den 1 juli 2008 den 30 juni 2013, men ikraftträdandet är beroende av kommissionens godkännande av stödordningen. Budgeten för hela det svenska solvärmestödet beräknas till 27 miljoner kronor under 2008 och 24 miljoner kronor under vart och ett av åren 2009 och 2010. De svenska myndigheterna uppskattar dock att högst 10 % av dessa belopp, dvs. 2,7 miljoner kronor (ca 280 000 euro) under 2008 och 2,4 miljoner kronor (ca 250 000 euro) under vart och ett av åren 2009 och 2010 kommer att utgöra statsstöd i den mening som avses i artikel 87 i fördraget, eftersom återstående 90 % kommer att ges till egnahemsägare och andra som inte omfattas av statsstödsreglerna. Den del av 2011 2013 års budget som kommer att utgöra statligt stöd uppskattas till omkring 8 miljoner kronor (ca 820 000 euro) sammanlagt över de tre åren. 6) Den rättsliga grunden för stödordningen är förordning (1988:764) om statligt stöd till näringslivet. Stödet kommer att finansieras från statsbudgeten och beviljas av Boverket. Ett villkor för att stöd ska beviljas till företag är att det understödda projektet inte får ha påbörjats innan stödmottagaren har lämnat in sin stödansökan till de nationella myndigheterna. Stödet kan inte kumuleras med stöd från lokala, regionala eller nationella stödordningar eller gemenskapsordningar för att täcka samma stödberättigande kostnader. 7) Sverige har åtagit sig att göra en individuell anmälan till kommissionen av allt stöd som överstiger de tröskelvärden för en detaljgranskning som anges i kapitel 5 i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd 2. De svenska myndigheterna har också åtagit sig att till kommissionen lämna årliga rapporter med detaljerade uppgifter om stora företag och att bevara detaljerade register över allt beviljat stöd i tio år och lämna in dessa till kommissionen på begäran. 2 EUT C 82, 1.4.2008, s. 1. 2
3. BEDÖMNING 3.1. Förekomst av statligt stöd 8) Enligt artikel 87 i EG-fördraget omfattar statsstödsdefinitionen stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. 9) Förevarande stöd beviljas av en nationell myndighet och finansieras genom statsbudgeten. Det ges således av staten med hjälp av statliga medel i den mening som avses i artikel 87 i EG-fördraget. Stödet snedvrider konkurrensen genom att det gynnar de företag som väljer att investera i solvärmesystem. Eftersom dessa kan vara vilka företag som helst, kan stödåtgärden påverka handeln inom gemenskapen. 3.2. Stödets förenlighet 10) Enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget kan stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner anses vara förenligt med den gemensamma marknaden, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. När kommissionen granskar statligt stöd till miljöskydd grundar den sin bedömning av stödets förenlighet med den gemensamma marknaden enligt denna bestämmelse på gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd 3 (nedan kallade miljöstödsriktlinjerna). Enligt punkt 101 i miljöstödsriktlinjerna i förening med punkt 70.5 i samma riktlinjer omfattar riktlinjerna stöd till miljöinvesteringar för att främja energi från förnybara energikällor, bland annat solenergi. 3.2.1. Stödberättigande kostnader och stödnivå 11) Enligt punkt 101 i miljöstödsriktlinjerna kommer miljörelaterat investeringsstöd för att främja energi från förnybara energikällor att anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 c i EG-fördraget, om villkoren i punkterna 102 111 är uppfyllda. Enligt punkt 102 i miljöstödsriktlinjerna får stödnivån för sådant stöd inte överstiga 60 % av de stödberättigande investeringskostnaderna, såsom dessa definieras i punkterna 105 och 106 i riktlinjerna. Enligt sistnämnda bestämmelser ska de stödberättigande investeringskostnaderna begränsas till de extra investeringskostnader som ska betalas av stödmottagaren jämfört med ett konventionellt uppvärmningssystem med samma kapacitet, beräknade med avdrag för eventuella driftsfördelar och driftskostnader som sammanhänger med den extra investeringen för förnybara energikällor och som uppkommit under de fem första åren av investeringens varaktighet. 12) De svenska myndigheterna har uppgett att solvärmeanläggningar i Sverige producerar mest värme när behovet är som lägst, och att incitamentet för att investera i solvärme minskas av att det är omöjligt att lagra energi från solvärmeanläggningar från sommarmånaderna till vintermånaderna. De har uppgivit att ett solvärmesystem inte kan ersätta ett konventionellt värmesystem, utan måste kompletteras med någon annan värmeanläggning för att fylla det totala årsbehovet av värme. 3 Ibid. 3
13) För solfångaranläggningar i småhus i Sverige avsedda endast för uppvärmning av tappvatten, har Sverige illustrerat detta med följande uppgifter: Tabell 1: Täckning per månad, tappvarmvatten, småhus i Sverige Månad Behov, kwh Insamlad solenergi, kwh Jan 324 5 Feb 293 17 Mar 324 88 Apr 314 198 Maj 324 323 Jun 314 297 Jul 324 298 Aug 324 236 Sep 314 197 Okt 324 134 Nov 314 87 Dec 324 50 Källa: Rapport 1995:09 från Statens Provningsanstalt (SP), Solvärmesystem i småhus en fältundersökning, Författare: Åke Blomsterberg, Bertil Andréasson, Per Bergquist 14) De svenska myndigheterna har givit in motsvarande data för solfångare för kombinerat tappvarmvatten och rumsuppvärmning enligt följande: Tabell 2: Täckning per månad, tappvarmvatten och rumsuppvärmning, småhus i Sverige Månad Behov tappvarmvatten, kwh Behov rumsuppvärmning, kwh Sammanlagt behov, kwh Jan 324 2330 2654 7 Feb 293 2214 2507 20 Mar 324 2677 3001 137 Apr 314 1860 2174 327 Maj 324 230 554 476 Jun 314 0 314 388 Jul 324 0 324 389 Aug 324 0 324 336 Sep 314 200 514 275 Okt 324 1570 1894 211 Nov 314 2520 2834 144 Insamlad solenergi, kwh Dec 324 2795 3119 87 Källa: Rapport 1995:09 från Statens Provningsanstalt (SP), Solvärmesystem i småhus en fältundersökning, Författare: Åke Blomsterberg, Bertil Andréasson, Per Bergquist 4
15) Beträffande investeringskostnader, driftskostnader och driftsfördelar har de svenska myndigheterna givit in följande uppgifter: Tabell 3: Stödberättigande kostnader Småhus Tappvarmvattensystem Kombisystem för tappvarmvatten och rumsuppvärmning Flerbostads hus med en solfångararea på 100 m 2 Andra hus Solfångararea: 1 000 m 2 1 Solfångararea, m 2 5 10 100 1 000 2 3 4 5 6 7 8 Investeringskostnad, SEK (solfångare, system, installation) 30 000 50 000 400 000 3 000 000 Drifts- och underhållskostnad per år, procent av investeringskostnaderna 1 1,5 2 2,5 Drifts- och underhållskostnad per år, SEK (rad 2 x rad 3) 300 750 8 000 75 000 Drifts- och underhållskostnad under fem år (5 x rad 4) 1 500 3 750 40 000 375 000 Årlig energibesparing, kwh/år (400 kwh/m 2 x rad 1) 2 000 4 000 40 000 400 000 Driftsfördelar genom insparade energikostnader, SEK/kWh 1 1 0,70 0,50 Driftsfördelar under fem år, SEK (5 x rad 6 och rad 7) 10 000 20 000 140 000 1 000 000 Stödberättigande kostnader, SEK (rad 2 + rad 5 rad 8) 9 21 500 33 750 300 000 2 375 000 16) Kommissionen noterar att det enligt uppgifterna i tabellerna 1 och 2 ovan finns perioder under vintern när uppvärmningsbehovet nästan inte till någon del kan täckas av solvärmeanläggningar. Kommissionen noterar särskilt att en solvärmeanläggning för tappvarmvatten i januari endast kommer att fylla 1,5 % av behovet. Motsvarande siffra för solfångare för kombivärme till tappvarmvatten och rumsuppvärmning är 0,3 %. Under sådana förhållanden måste solvärmeanläggningen alltid kombineras med någon annan värmeanläggning som kan täcka i princip hela värmebehovet under vissa perioder av året. Kommissionen finner därför att hela investeringskostnaden för solvärmeanläggningen utgör en extra investeringskostnad för investeraren, vars investeringskostnad för en konventionell värmeanläggning förblir oförändrad och således inte kan dras av från de stödberättigande kostnaderna. I ljuset härav, och eftersom de stödberättigande kostnaderna har beräknats med avdrag för fem års driftsfördelar och driftskostnader, finner kommissionen att beräkningen av stödberättigande kostnader i tabell 3 ovan är förenlig med bestämmelserna i punkterna 105 och 106 i miljöstödsriktlinjerna. 5
17) Bidraget kommer att beräknas på grundval av energiproduktion (2,50 kronor per beräknad årlig kwh i värmeproduktion) och inte på investeringskostnaden. De svenska myndigheterna har dock uppgivit i sin anmälan att begränsningen till 60 % av de stödberättigande kostnaderna kommer att iakttas i samtliga fall. För att visa att detta villkor är uppfyllt har de svenska myndigheterna lämnat in följande beräkningar utöver de som anges i tabell 3 ovan: Tabell 4: Stödnivå Småhus Tappvarmvattensystem Kombisystem för tappvarmvatten och rumsuppvärmning Flerbostads hus med en solfångararea på 100 m 2 Andra hus Solfångararea: 1 000 m 2 Stödberättigande kostnader (från tabell 3) 21 500 33 750 300 000 2 375 000 Stöd, SEK (2,5*rad 6 I tabell 3; tak för enfamiljs- och tvåfamiljshus på 7 500 SEK)) 5 000 7 500 100 000 1 000 000 Stödnivå (stöd/stödberättigande kostnader) 23 % 22 % 33 % 42 % 18) Eftersom stödnivåerna i samtliga exempel i tabell 4 ovan ligger under 60 % av de stödberättigande kostnaderna, och eftersom de svenska myndigheterna i sin anmälan har bekräftat att denna begränsning kommer att iakttas i samtliga fall, finner kommissionen att stödnivån i den anmälda stödordningen är förenlig med punkt 102 i miljöstödsriktlinjerna. 3.2.2. Stimulanseffekt 19) Enligt punkt 142 i miljöstödsriktlinjerna måste statligt stöd till miljöskydd ha en stimulanseffekt och leda till att stödmottagaren ändrar sitt beteende så att nivån på miljöskyddet höjs. I punkt 143 i miljöstödsriktlinjerna anges att stödet inte har någon stimulanseffekt om projektet redan har inletts innan stödmottagaren ansöker om stöd. I detta sammanhang noterar kommissionen att stöd enligt den anmälda stödordningen inte kan ges till företag som har inlett projektet innan de lämnar in sin stödansökan till de svenska myndigheterna. 20) Enligt punkterna 145 146 i miljöstödsriktlinjerna måste den anmälande medlemsstaten visa att den miljövänliga investeringen inte hade genomförts utan stöd, genom att visa att investeringen inte skulle vara tillräckligt lönsam jämfört med en trovärdigt kontrafaktisk situation och att de stödberättigande kostnaderna beräknas med den metod som anges i punkterna 81, 82 och 83 i miljöstödsriktlinjerna. I de sistnämnda bestämmelserna definieras de stödberättigande investeringskostnaderna som de extra investeringskostnader som är nödvändiga för att nå en högre miljöskyddsnivå, vilka fastställs genom att först dra av kostnaden för en tekniskt jämförbar investering som ger en lägre grad av miljöskydd och som troligen skulle genomföras utan stöd som ett alternativ till den miljövänligare investeringen 6
(referensinvesteringen), och sedan dra av eventuella driftsfördelar och lägga på eventuella driftskostnader som den extra investeringen ger upphov till under de fem första åren av sin varaktighet. 21) Eftersom, som angivits i punkt 16 ovan, behovet av att investera i ett konventionellt uppvärmningssystem kvarstår oförändrat oberoende av solfångaranläggningen, finner kommissionen att den trovärdiga kontrafaktiska situationen i förevarande fall är en situation där investeringen i solvärme helt enkelt inte skulle göras. Eftersom solvärmeanläggningen således endast kan vara ett komplement till en konventionell värmeanläggning, finner kommissionen att kostnaden för den investering som skulle ha gjorts som alternativ till solvärme är noll. Sålunda kan ingen referensinvestering dras av från de stödberättigande kostnaderna. De extra investeringskostnader som är nödvändiga för att uppnå miljöskyddet är därför investeringskostnaderna med avdrag för fem års driftsfördelar och driftskostnader. Eftersom dessa stödberättigande kostnader är avsevärda i samtliga fall, som framgår av rad 9 i tabell 3 ovan, finner kommissionen att investeringen inte skulle vara tillräckligt lönsam utan stödet i den mening som avses i miljöstödsriktlinjerna. 22) Kommissionen drar därför slutsatsen att stödet har en stimulanseffekt i den mening som avses i punkterna 142 146 i miljöstödsriktlinjerna. 23) Kommissionen finner därför stödet förenligt med miljöstödsriktlinjerna och därmed med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87 i EG-fördraget. 4. BESLUT Kommissionen har därför dragit slutsatsen att statligt stöd nr N 234/2008, Stöd för investeringar i solvärme, utgör statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget. Vidare har kommissionen dragit slutsatsen att stödet är förenligt med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget, eftersom det är förenligt med de tillämpliga bestämmelserna i Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd. 7
Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part uppmanas ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har mottagit en motiverad begäran inom den föreskrivna tidsfristen, kommer den att anse att ni har lämnat ert samtycke till att denna skrivelse i sin helhet meddelas till tredje part och offentliggörs på det språk som är giltigt på följande webbadress: http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/ Er begäran ska skickas med rekommenderat brev eller fax till följande adress: Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registreringsenheten för statligt stöd B-1049 Bryssel Fax: +32 2 296 12 42 Högaktningsfullt På kommissionens vägnar Neelie Kroes Ledamot av kommissionen 8