Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest Skärsäter. (2010). Omvårdnad vid psykisk ohälsa
Ångest från latinets angustia som betyder trånghet ett tillstånd som upplevs som rädsla eller trånghet-spänning, beroende på om psykisk eller somatisk aspekt avses ett beteende och består av kroppens reaktioner på upplevt hot. Hotet skapas enbart i personens tankar och leder till en fysisk och psykisk anspänning som man inte ger något naturligt utlopp åt
Jämför med fruktan eller rädsla Är en försvarsmekanism Naturlig reaktion vid hot eller fara Vid hot signalerar hjärnan till autonoma nervsystemet kroppen försätts i stresstillstånd Avsikten är att fly eller försvara sig
Hot mot psykologiska behov den naturliga rädslan har växt till ångest Kroppen kan inte skilja på fantasi och verklighet Kroppen reagerar som om det fanns ett verkligt hot När hotet finns i fantasin går det inte att fly eller försvara sig - går inte att göra sig av med den ökade aktiviteten stresstillstånd Rätt reaktion i fel situation
Ångest i sig är inte sjukligt men när ångesten är lättväckt och dess uttryck är plågsamma och ohanterliga för individen mer djupgående psykisk problematik När ångesten påverkar din funktion i vardagen så att du inte kan leva det liv du vill leva
Handling Fysiska symtom Känslor Tankar
Fysiska reaktioner Hjärtklappning Andnöd Svettning Muskelspänning Sömnsvårigheter Mag/blåsbesvär Yrsel Kvävningskänsla Tryck över bröstet Stickningar/domningar Psykiska reaktioner Koncentrationssvårighe ter Grubblerier Irritabilitet Skräckupplevelser Nedstämdhet Förväntansångest Overklighetskänsla Katastroftankar
Ca. 25 % av befolkningen drabbas någon gång i livet av ett ångestsyndrom Punktprevalens under en 12 månadersperiod har 12-17 % lidit av något ångestsyndrom
Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Fobier (social fobi, agorafobi, specifik fobi)
Plötsliga utbrott av akut ångest Maximal intensitet inom ett par minuter, avtar successivt, upphör helt inom en timme Kombinerat med kroppsliga reaktioner Katastroftankar Rädsla att svimma, dö, bli tokig Förväntansångest ångest för ångesten
Kronisk och påträngande oro (omotiverad) för det mesta i den mänskliga tillvaron Till skillnad från paniksyndrom mer jämnsvår, inga toppar Kroppsliga obehag spänningar, svettningar, orolig mage, störd nattsömn
Tvångstankar upprepade tankar och fantasier uttalad ångest och lidande Tvångshandlingar rituella handlingar som utlöses som en konsekvens av någon tvångstanke (för att lindra ångesten) Ritualerna upptar all tid Ex. smittskräck och renlighet, tvivel och kontroll, ordning och symmetri, extremt samlande
Upplevda allvarliga trauman Traumat återupplevs om och om igen Återkommande minnen, mardrömmar Känsla av att uppleva händelsen igen (flash- backs) Intensivt psykiskt obehag när man påminns om händelsen Kroppsliga symtom
Social fobi uttalad rädsla för sociala situationer, att komma i centrum för uppmärksamheten ex. middagar, föredrag. Leder ofta till undvikande och isolering Agorafobi (torgskräck) rädsla för platser som upplevs svåra att ta sig ifrån undviker platser eller situationer där det vore genant att få en panikattack (vanlig konsekvens av panikattacker) Specifik fobi uttalad och bestående rädsla för specifika företeelser eller situationer
En del människor är mer känsliga eller sårbara, lågt självförtroende, låg självkänsla Utlösande faktorer, stressfaktorer, påfrestande händelser t.ex. sjukdom, dödsfall, ekonomiska problem, skilsmässa, långvarig stress Vidmakthållande faktorer ond cirkel (psykologiska faktorer, sociala faktorer, fysiska faktorer)
Hyperventilering grund, snabb andning med bröstet Hyperventilering leder till flera av de kroppsliga reaktioner man får vid ångest t.ex. yrsel, dimsyn, sus i öronen, hjärtklappning, kallsvettning, domningar Vid ytlig andning rubbas balansen mellan syre och koldioxid. Kroppen får svårt att syresätta sig, blodkärlen drar ihop sig
Egenvård (fysisk aktivitet) Terapeutisk behandling Tillämpad avslappning, avspänning Läkemedelsbehandling Stödjande insatser Psykiatrisk sjukgymnastik Psykopedagogiska metoder
Kunskap att veta vad som händer i kroppen och varför och vad som vidmakthåller ångesten Identifiera panikutlösarna Ändra på negativa tankemönster Minska oron för fysiska reaktioner Praktisk övning
Andningsövningar Avledning Medveten närvaro Fysisk aktivitet Avslappning Ångestutbildning Ändra livsstilsfaktorer sömn, kost, motion, stressorer (förebyggande) Pusha på i lagom dos Ge det tid
Känslorna är helt normala Känslorna är inte skadliga Tillåt dig att känna det du känner Lägg inte på skrämmande tankar Andas lugnt Beskriv vad som verkligen händer Vänta så går ångesten över Känn hur ångesten minskar Detta är ett tillfälle att göra framsteg Tänk på de framsteg du gjort Planera vad du ska göra härnäst Börja om med det du tänkte göra från början
Stödja personen i här och nu situationer Underlätta för personen med långsiktiga strategier för att hantera ångesten
Lugnt bemötande Aktivt lyssnande Bekräfta ångesten Lugn och rogivande miljö Konfrontera inte Vad brukar hjälpa? Lämna inte personen ensam Andning Avledning Var medveten om dina egna reaktioner (känslosmitta)
Dialog fråga personen varför denne tror att den har ångest. Stöd personen att ta fram alternativa lösningar för att lindra ångest Stöd patientens aktiviteter för att skapa normal daglig livsföring Uppmuntra personen att reflektera över sina känslor Motion reducerar stressymtom och ångest Uppmuntra till kontakt med andra i samma situation t.ex. patientföreningar Göra anhöriga delaktiga
Pedagogisk behandling Syfte öka personens förståelse och ge kunskap om vad ångest är, hur den uppkommer, vad som vidmakthåller den och hur man hanterar den Målet lära personen att förstå sambandet mellan sina kroppsliga reaktioner och negativa tankar genom att identifiera och ifrågasätta dem Ska leda till att personen upplever att de kan påverka ångesten och att de därmed får makt över sin livssituation
Ökad förståelse och kunskap Ta ansvar för en del av behandlingen ökar känslan av självkontroll och autonomi Bli sin egen terapeut Patienten blir delaktig i behandlingen Känsla av att ha kontroll Inte vara beroende av andra