Annelundsskolans krisplan ( del 2/2 ) 2012-09-25 KRISGRUPPEN SKALL: Ansvara för innehållet i skolans ceremonilåda. Ansvara för att uppdatera telefonlistor. Ansvara för att krisplanen utvärderas varje läsår CHECKLISTA FÖR KRISGRUPPEN Informera rektor som sammankallar krisgruppen till konferensrummet. Skapa en så långt som möjligt sann och tydlig bild av händelseförloppet och läget DOKUMENTERA. Organisera krisstöd och debriefing. Samla och informera personal. Informera anhöriga till drabbade. Dödsbud överlämnas alltid personligen av ex polis, präst Rektor underrättar Arbetsmiljöverket vid arbetsplatsolycka. Press och media hänvisas alltid till rektor, skolsköterska eller Mattias Brand. Utrym och spärra av lokaler. Gör polisanmälan Samla de drabbade på en trygg och avskärmad plats, låt ingen gå hem direkt.
Ge vänlighet, värme, vila, vätska. Ge alla möjlighet att prata om det som hänt. Ge alla möjlighet att kontakta anhöriga Informera om krisreaktioner som kan komma den närmaste tiden. Se till att alla har socialt stöd under kvällen och natten. Bestäm tid och plats för uppföljning nästa dag. Anpassa arbetet under en tid och följ upp sjukfrånvaro bland de drabbade. Utred orsakerna till händelsen. Utvärdera krisgruppens arbete. Överväg om hänvisning av telefon till växel. Besluta om och formulera informationsbrev vid olycksfall.
Barn med allvarlig sjukdom Under sjukdomsperioden berättar personalen regelbundet för kamraterna om sjukdomsförloppet, efter samråd med föräldrar. Om barnet kommer tillbaka en period under sin sjukdom, stöttar personalen barnet på bästa sätt. Barns plötsliga dödsfall Den som först får vetskap om dödsfallet kontaktar rektor, som i sin tur sammankallar krisgruppen snarast möjligt. Krisgruppen ansvarar, i samråd med den drabbades föräldrar, för att övriga berörda blir underrättade. Besked om dödsfallet till kamraterna lämnas i klassrummet/avdelningen av personalen i samråd med den avlidnes föräldrar. Möjlighet ges att få prata om vad som hänt tända ett ljus läsa en dikt. (Använd ceremonilådan) Flaggan hissas på halv stång Krisgruppen ansvarar för att blommor skickas till familjen. Teckningar/dikter från skolkamrater skickas till familjen. Rektor och berörda lärare bör gå på begravningen. Föräldrars önskemål beaktas.
Personals dödsfall Rektor sammankallar krisgruppen samt informerar personalen om händelsen. Den sörjande familjens önskemål respekteras. Hedra den avlidne (se ceremonilåda) Rektors ansvar Flaggning på halv stång. Lärare/personal förklarar för barnen vad som hänt. Gemensam minnesstund i personalrummet. Rektor sammankallar Blommor skickas till anhörig. Ev skickas teckningar/dikter från elever/barn. Ev annons. Rektor och närmaste arbetskamrater deltar på begravningen.
Förälder och/eller syskons dödsfall Den person som först får reda på dödsfallet, informerar rektor, som i sin tur underrättar övriga berörda. I de fall dödsfallet ska förmedlas till klassen av skolan, gör klassläraren det i samråd med anhöriga. Fråga om eleven vill vara närvarande vid samtal med gruppen. (Om inte, måste annan personal, väl känd för barnet, sitta med honom/henne). Stötta och ta emot eventuella reaktioner och känsloyttringar. Undvik uttryck som allt kommer att bli bra tiden läker alla sår. Erbjud stöd vid behov, ex kurator ANVÄND CEREMONILÅDAN!
Elevs försvinnande under skoldagen När en elev saknas vid skolstart eller försvinner under skoldagen gäller följande: - Kontakta föräldrar. - I samråd med föräldrar diskuteras vidare åtgärder. - Gör en omedelbar bedömning av situationen informera rektor. - Polisanmälan görs om barnet inte återfunnits inom rimlig tid och i samråd med föräldrar. Rektor ansvarig. Elevs försvinnande utanför skoltid När en person, barn eller vuxen, försvinner är det polisens uppgift att söka efter dem. Vid en elevs försvinnande skall rektor, krisgrupp och klassföreståndare sammankallas snarast. Man bör då utse en kontaktperson som sätter sig i förbindelse med polisen och ansvarar för att korrekt information ges. För att undvika spekulationer och spridning av felaktiga rykten, beslutar polisen om vilken information som skall lämnas till medierna och allmänheten samt hur denna skall lämnas. Större olycka Vid en större olycka med många skadade eller döda, kopplas kommunens POSUM grupp in via kommunens växel tel 046-739 000. Rektor sammankallar krisgruppen. Vid ex utflykter skall en förteckning över de elever/personal som reser med buss eller tåg finnas på expeditionen tillsammans med riskanalysen och utflyktsrapporten
Krisreaktioner De olika faserna i en kris och dess kännetecken, första hjälpen i krisens olika faser. I en traumatisk kris ingår fyra faser: chockfasen reaktionsfasen reparationsfasen nyorienteringsfasen De enskilda faserna kan räcka en kortare eller längre tid, de kan också infalla samtidigt eller i annan ordning. Chockfasen Reaktionsfasen Reparationsfasen Nyorienteringsfasen Chockfasen följer genast efter ett trauma. Offret är bestört, förvirrat och reagerar ofta på ett från det normala avvikande sätt. Denna fas kan vara från ett kort ögonblick upp till några dagar. I reaktionsfasen börjar offret förstå vad som har hänt. Den egentliga faran är över. Han är inte längre förvirrad och reagerar på det som sker. Detta kan vara mycket smärtsamt och pågå i flera veckor. Offret går igenom traumats följdverkningar, vilka kan ta sig olika uttryck hos olika människor. Reparationsfasen börjar då offret så småningom vänjer sig vid situationen. Han börjar koncentrera sig på vardagliga sysslor och intressera sig för framtiden. Han kan redan hantera situationen och kommer över krisen. Reparationsfasen kan räcka t o m sex månader. Nyorienteringsfasen inleds då man kommit över krisen. Genom sina erfarenheter skapar människan en ny grund i sitt liv. Hon kan efter en kris vara psykiskt starkare än tidigare, men saknaden och minnena finns kvar.
Vanliga krisreaktioner hos barn och ungdomar Omedelbara reaktioner kan vara Chock eller tvivel, det kan inte vara sant och förnekande. Rädsla och motstånd, förfäran och starka protester. Apati och lamslagenhet. Allt fortsätter som förr, barnet fortsätter med sina vanliga sysslor som om ingenting hade hänt. Vanliga reaktioner är också Ångest, trygghetskänslan rubbas. Rädsla (rädd för att någonting skall hända föräldrarna, den förälder som finns kvar, rädsla för att bli lämnad ensam, rädsla för mörker osv.). Ständigt beredd att möta risksituationer, blir lätt skrämd. Starka minnesbilder som ansluter sig till händelsen kommer hela tiden tillbaka. Sömnsvårigheter, insomningssvårigheter, mardrömmar och uppvaknande på natten. Kom ihåg! Döden skall inte liknas vid att sova, en evighetsresa eller dylikt. Depression, längtan och saknad. Uttryck för det kan vara gråt och att ingenting är roligt. Det är normalt och viktigt att söka närhet till den döde genom att t ex söka efter den döde (t ex att man söker sig till sådana ställen där man varit tillsammans), ha minnen och tankar om den döde, titta på foton, album, video om den döde, söka närhet t ex bära den avlidnes kläder eller ta fram saker som har anknytning till den döde, identifiering, härma den avlidne och ta på sig hans roll. Ilska och uppförande som kräver uppmärksamhet, utlopp för ilska, raseriutbrott, anklagande, hotande. Skuldkänslor, självförebråelser och skam. Barnet kan tro att hans tankar, känslor eller förehavanden har föranlett dödsfallet. Skolsvårigheter, koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter, störande beteende. Psykosomatiska symptom, huvudvärk, magbesvär, oftare sjuk. Andra eventuella reaktioner kan vara Regressivt beteende, t ex sängvätning, babyspråk.
Undvikande, tillbakadragenhet. Illusioner, missförstånd. Personlighetsförändringar, t ex ett glatt, livligt barn kan bli tystlåtet och tillbakadraget. Pessimistisk inställning till framtiden, vanligare bland barn som upplevt krig. Tankar om orsak och avsikt, upplevelsen av orättvisa. Utveckling och mognad, självupptagenheten minskar och empatin utvecklas. Krisreaktioners inverkan på skolarbetet. Följderna av krisen kan påverka skolarbetet på lång sikt: Barn kan förlora motivationen för skolarbetet. En depressiv reaktion kan störa kognitiva funktioner. Bilder och tankar kan störa koncentration och minne. Barnens försök att förtränga minnesmaterial kan hindra kreativitet, spontanitet och andra kognitiva funktioner som är viktiga för skolarbetet. Barn kan ta på sig nya uppgifter i familjen som tar mycket tid och energi.