Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom och är uppdelad i tio områden. Varje område innehåller frågor om den enskilde personen och utgår från de riktlinjer som Socialstyrelsen ger högst prioritet. Checklistan ger en bild av hur det dagliga arbetet följer riktlinjerna med särskilt fokus på personcentrerad omvårdnad. Det är frivilligt för varje verksamhet att använda den. Checklistan kan användas i sin helhet eller i valda delar utifrån er verksamhets arbetssätt och rutiner. En regelbunden användning kan innebära att teamarbetet stärks och att man lär av varandra. Checklista demens och kvalitetsregistren SveDem, Senior Alert, BPSD och Palliativa registret kan komplettera varandra. Checklista demens är framtagen av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum i samarbete med Svenskt Demenscentrum och Svenska Demensregistret (SveDem).
Namn på personen checklistan gäller: Datum: Användningstips: Checklistan fylls i individuellt för varje person som bor på det särskilda boendet. Hela det multiprofessionella teamet (dvs. samtliga yrkesgrupper) bör vara delaktiga för att samtliga frågor ska kunna besvaras. Checklistan syftar till att få igång en reflektion och diskussion i teamet. En fråga som besvaras med ett nej behöver inte vara negativt, beroende på anledningen till svaret. På sidan 2 och 3 finns möjlighet att sammanfatta planerade åtgärder och uppföljningar. Checklistan är ett arbetsmaterial och varje verksamhet gör en egen bedömning om den ifyllda checklistan ska sparas eller förstöras. Resultat och planerade åtgärder bör alltid föras över till befintliga dokumentationssystem. Rekommendationen är att checklistan fylls i (hela eller delar av den) minst en gång i halvåret för varje person. Checklistan kan användas som ett underlag inför registrering i kvalitetsregistret SveDem i modulen för särskilt boende. På sista sidan finns fördjupningstips om riktlinjerna, demens och kvalitetsregister. 1
Sammanfattning av planerade åtgärder: 1. Diagnos och uppföljning (s. 4) 2. Läkemedel (s. 5) 3. Personcentrerad omvårdnad (s. 6-7) 4. Dagliga aktiviteter (s. 8) 5. BPSD (s. 9) 2
6. Fysisk och psykosocial miljö (s. 10) 7. Måltider och nutrition (s. 11) 8. Stöd till anhöriga (s. 12) 9. Fysiska begränsningsåtgärder (s. 13) 10. Palliativ vård i livets slutskede (s. 14) 3
1. Diagnos och uppföljning Demenssjukdom leder till att kognitiva och funktionella förmågor successivt försämras och att behovet av vård och omsorg ökar över tid. En person med demenssjukdom får ofta svårigheter att både uttrycka sina behov och att ta till sig och förstå information. För att kunna anpassa vård och omvårdnad efter personens aktuella situation bör regelbundna och strukturerade medicinska och sociala uppföljningar göras. De nationella riktlinjerna rekommenderar att uppföljningar görs minst en gång om året. (Läs mer i Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, sidan 24). 1. Har personen en demensdiagnos? Nej Vet ej 2. Finns andra sjukdomar eller funktionsnedsättningar som påverkar personen i det dagliga livet? Nej Vet ej 3. Görs regelbundna uppföljningar av personens: Kognitiva förmågor Nej Funktionsförmågor (gång, balans etc) Nej Aktivitetsförmågor (ADL) Nej Beteendeförändringar Nej Biståndsbedömning/insatser/nivå Nej 4. Finns en aktuell genomförandeplan som är godkänd av den boende och/eller anhörig? Nej, varför inte 5. Beskrivs det i genomförandeplanen vad den boende kan göra själv? Delvis 6. Är personen registrerad i kvalitetsregistret SveDem i modulen för särskilt boende? Nej 4
2. Läkemedel En regelbunden uppföljning av all läkemedelsbehandling är viktigt för att bedöma om läkemedlen har effekt och om eventuella biverkningar förekommer. I riktlinjerna beskrivs att kognitiva förmågor och funktioner kan upprätthållas vid Alzheimers sjukdom genom behandling med kolinesterashämmare (mild till måttlig Alzheimer) och memantin (måttlig till svår Alzheimer). De nationella riktlinjerna rekommenderar att läkemedelsbehandling mot kognitiv svikt vid Alzheimers sjukdom följs upp minst en gång per år och vid eventuell utsättning. (Läs mer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010, sidan 26) 1. Har personen symtomlindrande läkemedel vid demens? Nej, gå direkt till fråga 3 2. Görs bedömningar av personens välbefinnande och funktioner för att se vilken effekt det symtomlindrande demensläkemedlet har? 3. Har personen läkemedel vid behov (lugnande, sömn, smärta etc)? Nej, gå vidare till nästa avsnitt 4. Görs regelbundna utvärderingar av vilka effekter läkemedlen vid behov har på personen? 5
3. Personcentrerad omvårdnad Begreppet personcentrerad omvårdnad innebär att personen och inte demenssjukdomen är i fokus. Genom att anpassa bemötande och arbetssätt efter hur personen upplever sin verklighet blir omvårdnaden och vårdmiljön mer personlig. Ett multiprofessionellt teamarbete ger ökade möjligheter att kunna se och förstå hela människan i hans/hennes situation. Att aktivt arbeta för att komma bort från ett uppgiftscentrerat arbetssätt genom att utgå från personen och dennes önskningar och behov är centralt. Målet är att personen ska få ett så gott och värdigt liv som möjligt utifrån sina förutsättningar. (Läs mer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010, sida 20-22) 1. Vet all personal hur kommunikationen fungerar bäst för personen? 2. Beskrivs det i genomförandeplanen och i hälso- och sjukvårdsjournalen hur kommunikationen bäst sker med personen? 3. Finns en levnadsberättelse som beskriver personens tidigare livsstil, livsmönster, särskilda önskemål, behov, kultur, socialt nätverk etc? (gå vidare till fråga 5): 4. Används informationen i levnadsberättelsen i det dagliga arbetet med personen (aktiviteter, samtalsämnen, socialt etc)? 5. Arbetar all personal likadant så att personen får möjlighet att göra det han/hon klarar själv? Delvis 6
6. Vet all personal vilka dagliga rutiner (hygien, mat, delaktighet, socialt etc) som personen tycker om och trivs bäst med? Finns dokumentation om vad och hur? Nej 7. Bemöts personen på ett sätt som tar hänsyn till personlighet och aktuell situation? 8. Får personens rytm och dagsform vara vägledande för hur det dagliga arbetet sker? 9. Använder personen kognitiva hjälpmedel för att underlätta sin vardag (klocka, almanacka, bilder etc)? Finns dokumentation som beskriver vilka och hur? Nej Nej 10. Har en kartläggning gjorts av personens natt- och sömnrutiner/vanor? Finns dokumentation som beskriver resultatet? Nej 11. Vet all personal vad som ger en guldkant i vardagen för personen (dvs aktivitet eller händelse som gör att personen mår extra bra eller blir glad)? Finns dokumentation som beskriver vad och hur? Nej 7
4. Dagliga aktiviteter och fysisk aktivitet Vid demenssjukdom påverkas förmågan att utföra aktiviteter i det dagliga livet. Om personen med demenssjukdom får rätt stöd och förutsättningar att vara delaktig i olika dagliga aktiviteter ökar chansen att behålla sina förmågor längre. Personalen har ett ansvar för att skapa stimulans, struktur och innehåll i dagen för varje person på boendet. Att få fysisk träning som gång-, balans- och rörelseträning är också viktigt vid demenssjukdom för att förbättra eller behålla muskulatur, balans, gångförmåga och andra viktiga funktioner. (Läs mer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010, sida 28-31) 1. Känner all personal till vilka aktiviteter personen trivs med och tycker om? Finns dokumentation som beskriver vilka och hur? Nej 2. Behöver personen särskilt stöd eller särskilda anpassningar i miljön för att kunna delta i aktiviteter (enskildhet, hjälpmedel, tid på dagen, vila före/efter etc)? Finns dokumentation som beskriver på vilket vis? Nej Nej 3. Finns en dokumenterad ADL- bedömning (personlig vård, hushållsaktiviteter, fritidsintresse, socialt etc) gjord av arbetsterapeut? 4. Finns en dokumenterad funktionsbedömning (gång, förflyttning, balans etc) gjord av sjukgymnast? 5. Kommer personen ut på regelbundna promenader (gäller även om personen sitter i rullstol)? 6. Får personen möjlighet till övriga utevistelser (balkong, uteplats, gård etc)? Finns dokumentation som beskriver på vilket vis? Nej 8
5. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) Nio av tio personer med demenssjukdom uppvisar någon gång under sjukdomsförloppet någon form av beteendemässiga symtom som t ex oro, rastlöshet, aggressivitet, skrik eller vandrande. Det kan även vara psykiska symtom som t ex hallucinationer, ångest och depression. Dessa beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom, ofta förkortat BPSD, kan bero på nedsatt förmåga att kommunicera, otrygghet, smärta, brist på meningsfulla aktiviteter och för små eller för stora krav på personen. Det viktiga är att tillsammans i teamet kartlägga orsakerna till symtomen hos varje enskild person så att lämpliga åtgärder kan sättas in. (Läs mer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010, sida 33-36 samt om BPSD- registret: www.bpsd.se) 1. Har personen något eller några beteendemässiga och psykiska symtom? Nej, hoppa över detta avsnitt 2. Sker registrering av personens symtom i BPSD- registret?, hoppa över detta avsnitt Nej, fortsätt med fråga 3 3. Finns en läkarbedömning på symtomen? 4. Är en kartläggning av personens symtom under ett dygn utförd? 5. Har följande bedömts/utretts i teamet som en del i att finna orsaker till den boendes symtom? Elimination Nej Nutrition Nej Smärta Nej Läkemedel Nej Depression Nej Bemötandets påverkan Nej Fysiska miljöns påverkan (ex framkomlighet, färger, möblering) Nej Psykosociala miljöns påverkan (ex ljudnivå, bemötande, medboende) Nej Delaktighet i aktiviteter (under/överstimuli) Nej Dygnsrytm (sömn/vila/vaken) Nej 6. Finns en dokumenterad plan för hur personen ska bemötas? 9
6. Fysisk och psykosocial miljö Hur det särskilda boendet ser ut och hur personalen arbetar har stor betydelse för personen med demenssjukdom och hans/hennes beteende och livskvalitet. En god psykosocial miljö innebär en atmosfär som gör att personen trivs och känner sig välkommen. Det kan till exempel ske genom att personalen erbjuder tid och meningsfulla aktiviteter samt är flexibla i sina arbetsrutiner. En lugn ljudmiljö är också viktigt för att undvika oro och eventuell aggressivitet. I den fysiska miljön är enkelrum med möjlighet till privatliv, egna möbler och personliga tillhörigheter samt lokaler för gemenskap viktigt. En hemlik, anpassad och berikad miljö kan bidra till att underlätta orientering, öka samvaron och öka välbefinnandet. (Läs mer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010, sida 42-44) 1. Fanns det tid för att planera och ta emot personen i samband med inflyttningen? 2. Har personen egna personliga saker i lägenheten (möbler, foton, tavlor, prydnadsföremål etc)? Delvis 3. Är personens lägenhet och den fysiska miljön i gemensamma utrymmen anpassad för att underlätta orientering och säkerhet utifrån personens behov (färger, kontraster, märkningar, bilder etc)? Delvis 4. Visas hänsyn till personens privatliv och integritet (knacka på dörren, ta emot besök, intimitet etc)? Delvis 4. Är personen ljudkänslig (höga ljud, många ljud samtidigt etc)? Finns dokumentation som beskriver på vilket vis? Nej Nej 6. Uppfattar ni att personen känner sig trygg? Vet ej 10
7. Måltider och nutrition Personer med demenssjukdom kan ha svårt att tolka och förstå hur och vad man ska äta. Det är därför viktigt att varje individ får rätt stöd vid måltidssituationen. För att undvika risk för undernäring bör personens förmåga att äta och tillgodogöra sig näring regelbundet kontrolleras. Måltiderna på ett boende är även en källa till social samvaro och ett stöd i tid och rum. (Läs mer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010, sida 46-48) 1. Genomförs följande bedömningar/mätningar regelbundet? Vikt Nej BMI Nej Tandstatus Nej Munhälsa Nej 2. Görs regelbundna bedömningar av personens förmåga att äta och dricka? Dokumenteras eventuella förändringar? Nej 3. Behöver personen särskilt anpassad mat (berikning, konsistensanpassning etc)? Finns dokumentation som beskriver vad/hur? Nej Nej 4. Behöver personen individuellt anpassat stöd vid måltider (sällskap, påminnelse, hjälpmedel)? Finns dokumentation hur stödet ges? Nej Nej 5. Har personen särskilda behov och önskemål kring måltidsmiljön (gemenskap, enskildhet, bordsplacering etc)? Finns dokumentation om personens behov? Nej Nej 11
8. Stöd till anhöriga När en person insjuknar i en demenssjukdom påverkas relationen med anhöriga och andra närstående personer. Anhöriga är en del av personens liv och historia och det är därför viktigt att deras kunskaper och kännedom om personen tas till vara. Genom att fråga de anhöriga och erbjuda delaktighet vid planering och utförande av vårdinsatser får de möjlighet att vara delaktiga i personens liv, om de så önskar. En del anhöriga kan påverkas starkt av sin närståendes demenssjukdom och riskerar att försumma sina egna behov vilket i längden kan leda till ohälsa. I riktlinjerna beskrivs att det är viktigt att anhöriga får regelbundet psykosocialt stöd och information om demenssjukdomen. (Läs mer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010, sida 44-46) 1. Har personens anhöriga/närstående varit delaktiga vid dokumentationen av personens levnadsberättelse? 2. Har anhöriga/närstående tillfrågats om och hur de önskar vara delaktiga i personens dagliga liv? Finns dokumentation om anhörigas önskemål? Nej 3. Får personens anhöriga/närstående regelbunden information om personens dagliga liv? 4. Har personens anhöriga/närstående fått information om vilket anhörigstöd som erbjuds på boendet/i kommunen/i stadsdelen? Vet ej 12
9. Fysiska skyddsåtgärder Sedan juni 2010 finns inte längre Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder för personer med demenssjukdom. Det innebär att inga åtgärder får sättas in som innebär en fysisk begränsning - oavsett orsak - om inte personen har gett sitt samtycke. Anhöriga och gode män kan aldrig ge ett samtycke för personens räkning. Exempel på fysiska skyddsåtgärder är brickbord, sänggrindar, låsta dörrar och rörelselarm. Om en person har gett ett medgivande som uppfattas som adekvat gäller medgivandet just i den stund det gavs och behöver alltså ständigt omprövas. (Läs mer på www.socialstyrelsen.se och i boken För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården, se under Fördjupningstips på sista sidan). Observera att aktuellt avsnitt i Socialstyrelsens riktlinjer 2010 inte längre är aktuellt. Nedanstående frågor gäller om personen har gett sitt samtycke till en eller flera fysiska skyddsåtgärder förutom låst/kodlåst dörr till avdelningen/boendet, då det bedöms vara en större organisatorisk fråga som berör fler personer. Hoppa över detta avsnitt om personen inte har någon fysisk skyddsåtgärd. 1. Finns dokumentation om vilka fysiska skyddsåtgärder som personen har? 2. Finns dokumentation om personens samtycke? 3. Finns dokumentation om bakgrund och orsak till att skyddsåtgärden föreslogs och sattes in? 4. Prövades andra metoder och arbetssätt innan skyddsåtgärden föreslogs och sattes in? Finns dokumentation om vilka? Nej 5. Görs kontinuerliga utvärderingar för att följa upp hur personen upplever skyddsåtgärderna? Finns dokumentation som beskriver resultatet? Nej 13
10. Vård i livets slutskede Personer med demenssjukdom har samma behov av palliativ vård i livets slutskede som andra. Vård i livets slutskede, dvs palliativ vård, är ett förhållningssätt för att förbättra livskvaliteten för personen som är döende och för de anhöriga. Vården bör inrikta sig på att lindra lidande genom att tidigt identifiera fysiska, psykosociala och andliga behov och följa WHOs definition av palliativ vård. (Läs mer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010, sida 37-38 samt på www.palliativ.se) Förberedande frågor inför vård i livets slutskede 1. Finns kunskap om personens livsåskådning och önskemål (psykosociala, andliga, religion)? Finns dokumentation? Nej 2. Finns kunskap om vilka önskemål personens anhöriga har gällande delaktighet vid vård i livets slutskede? Nej 3. Finns det en vårdplan i hälso- och sjukvårdsjournalen för hur vården för personen i livets slutskede ska gå till? 4. Finns möjlighet att erbjuda efterlevandesamtal för personens anhöriga? Nej 14
Fördjupningstips Om riktlinjerna: Socialstyrelsens hemsida: www.socialstyrelsen.se Sök på nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Boken Guiden, som är en populärvetenskaplig version av riktlinjerna för det praktiska vård- och omsorgsarbetet inom äldreomsorgen. Beställs på: www.demenscentrum.se Kostnadsfri webbutbildning om riktlinjerna, Demens ABC, finns på: www.demenscentrum.se Om demens: Svenskt Demenscentrum är ett nationellt kompetenscentrum som samlar och sprider kunskap och information. Läs mer på: www.demenscentrum.se Alzheimerföreningen är både en patient- och anhörigförening med lokalföreningar runt om i landet. Läs mer på: www.alzheimerforeningen.se Demensförbundet är en förening för personer med demenssjukdom och deras anhöriga med lokala demensföreningar i landet. Läs mer på: www.demensforbundet.se Boken För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården. Beställs på www.demenscentrum.se Kvalitetsregister: Svenska demensregistret är ett nationellt kvalitetsregister. Syftet är att förbättra kvaliteten på demensvården i Sverige genom att samla in data för kunna göra uppföljningar. Finns både för personer i ordinärt boende och i särskilt boende. Läs mer på: www.svedem.se Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) drabbar ca 90 % av alla som lever med en demenssjukdom och orsakar stort lidande. Kvalitetsregistret BPSD ger stöd till struktur i arbetet vilket kan minska orsaken till symtomen. Läs mer på: www.bpsd.se Senior Alert är ett register där riskbedömningar, åtgärder och resultat dokumenteras inom fall, undernäring och trycksår med möjlighet att även välja till munhälsa. Läs mer på: www.senioralert.se Palliativa registret är ett register där vårdgivaren efter personens dödsfall gör en registrering. Syftet är att utveckla en optimal vård i livets slutskede. Läs mer på: www.palliativ.se 15