Efter valet i Grekland: 10 frågor och svar

Swedbank Analys Nr 6 18 juni 2012 Efter valet i Grekland: 10 frågor och svar Ny demokrati har med knapp majoritet segrat i det grekiska nyvalet, men stor osäkerhet råder kring regeringsbildningen. Ny demokrati och Pasok skulle få majoritet, men oklart är hur reformprogrammet skulle genomföras med hänsyn till att dessa partier inte heller tidigare tagit över ägandeskapet för programmet. Signaler från euroländerna om lättnader i reformprogrammet bör i första hand ses som en symbolhandling för att förbättra förhandlingarna med den nya regeringen och även för att mjuka upp balansen mellan åtstramning och tillväxt. Till allra största del ligger programmet fast, men tiden för villkorens uppfyllande kan möjligen förlängas. Det vore önskvärt om tidpunkten för beslutet om nedskärningarna om 11 miljarder kunde skjutas framåt något. Marknadsreaktionerna är initialt positiva till följd av lättnaden att Syriza inte vunnit valet, eftersom detta hade ökat risken för att betalningar ställts in och även för att Grekland hade behövt lämna eurosamarbetet. Eftersom regeringsbildningen är oklar, beslutet om nedskärningar kan bli svårt att ta i parlamentet och det fortfarande kan bli aktuellt att ställa in betalningar kommer sannolikt marknadsoro på nytt att uppstå. Det finns också risk för att regeringen inte blir uthållig och att ett nyval därför måste utlysas efter sommaren. Även om Grekland lyckas vända utvecklingen kommer det ta flera år att stärka ekonomin. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000 E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermanssont, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 1478, ISSN 1103-7730

Fråga 1: Vad visar valresultatet? Med knapp marginal vann Ny demokrati nyvalet i Grekland. När nära nog alla röster hade räknats (99,86 %) hade Ny demokrati fått 129 mandat, vänsterkoalitionen Syriza 71 mandat och Pasok 33 mandat. Syrizas ledare, Alexis Tsipras, har gratulerat Ny demokratis ledare, Antonis Samaras, till segern. Det mest sannolika är att Samaras blir ny premiärminister i en koalitionsregering, men stor osäkerhet råder kring regeringsbildningen. Ny demokrati har segrat men hur regeringen kommer se ut är oklart I Grekland får enligt lag det parti som har flest röster ett tillägg av 50 mandat i parlamentet, vilket gör att skillnaderna mellan Ny demokrati och Syriza egentligen var mindre, 29,7 % mot 26,9% vilket innebär 79 mot 71 mandat utan tillägg. Pasok fick 12,3% av rösterna, en nedgång från majvalet. Nazistpartiet, Gyllene Gryning, fick ungefär samma andel röster som vid valet den 6 maj, d v s 6,9 % och 18 mandat. Partiet kommer in i parlamentet, vilket visar hur stort missnöjet är med de etablerade partierna. De unga många urbana och utan jobb har i större utsträckning röstat för vänsteralternativet Syriza medan fler av de äldre och välbärgade valt höger-centeralternativet Ny demokrati. Det kan noteras att en majoritet av befolkningen inte röstat på de två partier som förutses bilda regering. Fråga 2: Vad betyder resultatet för Grekland? Det är oklart hur regeringen kommer att se ut. Ny demokrati har inte fått majoritet och måste bilda en koalition med andra partier. Pasok meddelade tidigt att de vill ha med Syriza i regeringen annars ville de inte ingå i regeringen, men Syriza föredrar att företräda oppositionen (och har möjlighet att få en större opinion bakom sig om den tillträdande regeringen misslyckas att hålla ihop). Ny demokrati och Pasok kan komma att regera men de har inte tidigare tagit ansvar för reformprocessen Om Ny demokrati ändå får med sig Pasok har de traditionella partierna majoritet och därmed återtagit makten (162 av 300 mandat). Dessa två partier har skrivit under låneuppgörelsen med den s k Trojkan (IMF, EU-kommissionen och Europeiska Centralbanken, ECB). Visserligen avser de att försöka lätta på villkoren, men till skillnad från Syriza finns inga uttalanden om att hela paketet bör rivas upp. Därmed finns större utsikter om att Grekland kommer att fortsätta följa besparingsprogrammet och stanna kvar i eurosamarbetet. Pasok och Ny demokrati har inte tidigare visat att de följt reformprogrammet som avtalats. Många av villkoren har inte uppfyllts och åtgärderna har skjutits på framtiden. Det handlar bland annat om liberalisering av skråväsendet och produktmarknaderna, privatisering och ökad skatteindrivning. Den stora nedgången på den grekiska börsen försvårar visserligen privatise- 2 Swedbank Analys Nr 6 18 juni 2012

ringarna, men en något snabbare takt i utförsäljningarna skulle kunna uppbringas. Frågan är därför på vilket sätt den nya regeringen kommer att reformera landet, och om regeringen kommer att hålla någon längre tid med hänsyn till att utmaningarna är många och synen på nödvändiga åtgärder skiljer sig åt mellan Ny demokrati (med en ideologi som pekar åt höger) och Pasok (mer pekandes åt vänster). Givet att den nya regeringen bildas finns också flera utmaningar innan det står klart att ett utträde ur valutaunionen kunnat undvikas. Det krävs beslut om åtstramningar om 11 miljarder euro och detta beslut måste fattas för att nästa utbetalning ur stödprogrammet ska kunna betalas ut. Om så inte sker, finns risk för att betalningar måste ställas in den 20 juli då enligt uppgift pengarna ska vara slut. Under tiden fortsätter uttagsanstormningen från bankerna, en process som till slut riskerar utmynna i ett utträde från valutaunionen om den inte stoppas. Fråga 3: Vilket utfall hade blivit med Syriza som regeringsbildare? Om Syriza hade vunnit valet och fått de extra 50 mandaten, samt även hittat villiga koalitionspartier för en regeringsbildning, hade situationen blivit annorlunda. De som röstat på Syriza hade hoppats få se politiker som inte tidigare varit ansvariga för landets chansering och vanskötsel. De hade också hoppats att landet skulle kunna ha kvar euron, men utan att göra de ansträngningar som är förenade med att uppnå budgetdisciplin och en bättre konkurrenskraft. Syriza har gått till val på att ha kvar euron, nödlånen och avskrivningarna, men har velat riva upp åtstramningsprogrammets villkor som de anser inte är realistiska. Istället skulle ett nationellt rekonstruktionsprogram införas utifrån Syrizas vänsterorienterade politik. Syriza lovade väljarna att vara kvar i euron men utan att uppfylla villkoren i reformprogrammet Besparingsprogrammet hade således enligt vallöften avbrutits, långivarna hade då sannolikt frusit nödlånen, och Grekland hade behövt ställa in betalningarna först i form av inhemska betalningar till löner och pensioner och sedan i form av betalningar till utländska kreditorer. Räntebetalningarna på de utländska lånen hade Syriza tänkt använda till investeringar för att öka tillväxten i landet. Till följd av än större uttagsanstormning, kapitalflykt och bankpanik hade Grekland behövt övergå till sin gamla valuta, drachmen. Denna hade sannolikt värderats till 40-50 % av euron, vilket hade underlättat exporten men fördyrat importen. Den grekiska centralbanken hade behövt trycka mycket pengar för att kapitalisera de nationaliserade bankerna, men också finansiera statsbudgeten som ännu inte visar primäröverskott (d v s efter att räntebetalningar exkluderats). Som en följd av höjda importpriser och varma sedelpressar hade inflationen stigit till tvåsiffriga tal, och räntenivåerna hade också skjutit i höjden. Swedbank Analys Nr 6 18 juni 2012 3

Syriza, som lovat att inte banta statsapparaten, har samtidigt annonserat att skatteintäkterna ska öka. Frågan är om partiet hade lyckats förändra skattemoralen märkbart på kort tid. Det finns snarare risk att vallöftena hade fått stryka på foten. Turbulens på finansmarknader, kapitalflykt och kraftigt försämrade förmögenheter hade också skapat företagskonkurser, ökad arbetslöshet och risk för politisk instabilitet. I och med att den nya valutan hade försvagats och medfört att grekernas förmögenheter (och BNP) halverats efter euroutträdet, samtidigt som skulderna i euro mot omvärlden varit oförändrade i sina värderingar, hade betalningsinställelser blivit nödvändiga och medfört en ökad isolering gentemot investerare, kreditorer och även EU och IMF. Det hade till och med funnits risk för att Grekland hade behövt lämna EU. Geopolitiskt hade nya vänner sannolikt inkluderat Ryssland, Kina och Venezuela. Spänningar gentemot Turkiet finns, och den kraftigt sänkta militärbudgeten (från mycket höga nivåer) hade ökat beroendet av andra allianspartners än Natoländer. Fråga 4: Om partierna inte lyckas bilda regering, vad händer då? Partierna har redan deklarerat att det är mycket viktigt att en regering relativt snabbt kan bildas och sannolikt kommer det finnas utrymme för kompromisser för att nå dit. Ett nyval efter sommaren kan inte uteslutas Emellertid kan det inte uteslutas att partierna misslyckas med regeringsbildning. Risk finns exempelvis för att Pasok inte vill samregera med Ny demokrati då partiet lider nederlag av att stå bakom en politik som egentligen inte är förenlig partiets kärnsyn. Syriza har redan tagit över många av Pasoks anhängare. Då kan det bli frågan om ännu ett nyval. Under tiden kan på nytt en ämbetsregering bildas som skjuter svåra beslut på framtiden vilket även ökar osäkerheten och turbulensen på de finansiella marknaderna. Ett nyval kan också bli aktuellt om regeringen som bildas inte blir uthållig, något av partierna lämnar och det saknas majoritet för den förda politiken. Det finns förväntningar om att detta blir verklighet redan efter sommaren. Fråga 5: Hur troligt är det att långivare accepterar omförhandling av villkoren? Redan innan valresultatet var helt klart öppnade Tysklands utrikesminister, Guido Westerwelle, upp för vissa lättnader i åtstramningsprogrammet. Emellertid är det troligt att Trojkan och euroländernas ledare hade behandlat den regering som nu väntas bildas och en Syrizastyrd regering olika. Hade Syriza vunnit valet och bildat regering hade det varit svårare att se Trojkan hitta öppningar för att gå den nya regeringen till mötes. Orsakerna till detta hade varit Syrizaledarens höga tonläge, samt den politik partiet vill föra med nationaliseringar och bibehållan- Vissa mindre lättnader är rimliga att förvänta från långivarnas sida 4 Swedbank Analys Nr 6 18 juni 2012

det av den relativt stora offentliga förvaltningen en politik som inte ligger i linje med stödprogrammet. Lyckas Ny demokrati bilda regering med Pasok finns däremot möjligheter för lättnader från Trojkans sida och euroländernas regeringschefer. Lättnaderna kan inkludera att tiden förlängs för när villkor ska vara uppfyllda (att få respit med beslut om nedskärningar på 11 miljarder euro vore en välkommen åtgärd), och de kan även innehålla satsningar som underlättar övergången till tillväxt i ekonomin. Det är viktigt också för Tyskland att visa att det finns en förståelse för svårigheterna för det grekiska folket när arbetslösheten stigit till över 22 %, och där det gäller att hitta åtgärder som underlättar särskilt för de många unga arbetslösa. Trojkan och euroländerna måste också kunna övertyga finansmarknaderna om att åtstramningsprogrammet är realistiskt, för annars fortsätter oron att smittas till andra krisländer. Fråga 6: Vad betyder valutfallet för eurozonen? Valutfallet ökar sannolikheten för att Grekland följer stödprogrammet och inte lämnar eurosamarbetet. Detta är under förutsättning att en regering bildas som står bakom programmet och att det inte uppstår en regeringskris den närmaste tiden. Det gäller också att den uttagsanstormning i banksektorn som redan pågår kan stoppas. ECB måste stå bakom den grekiska centralbanken och underlätta kapitaliseringen så att inte bankpaniken förvärras och ytterligare sprider sig till andra krisländer. Viss lättnad i euroländerna men alltjämt finns risken för att Grekland lämnar eurosamarbetet För att få nästa utbetalning behöver parlamentet fatta beslut om nedskärningar motsvarande 11 miljarder euro, vilket kan visa sig besvärligt och skapa oro för betalningsinställelser trots att den nya regeringen har bildats. Vidare är det oklart hur den nya regeringen följer programmet, d v s hur snabbt reformerna genomförs och på vilket sätt. Om reformviljan är fortsatt svag, finns risk för att programmet bryter ihop i alla fall med ny osäkerhet kring Greklands plats i valutaunionen. Det kan därför inte uteslutas att Greklands öde fortsätter att vara ovisst trots utgången i valet. Om Grekland lämnade eurosamarbetet skulle eurozonens skattebetalare gå miste om drygt 100 miljarder euro som landets centralbank är skyldig de andra centralbankerna via Target2-systemet. Om landet inte lämnar handlar det om en redovisningsfråga hur medel justeras mellan euroländerna inom centralbankssystemet, men om Grekland inte längre är del av detta system kommer de övriga euroländerna (främst Tyskland som står för ca en tredjedel) att få ta kostnaderna. Det finns även ytterligare medel som kan gå förlorade för långivarna om Grekland lämnar valutaunionen. ECB har köpt statsobligationer till ett värde av 56 miljarder euro. Euroländerna har lånat ut 161 miljarder euro och IMF 22 miljarder euro. Europeis- Swedbank Analys Nr 6 18 juni 2012 5

ka banker har fordringar på Grekland via statsobligationer som de köpt till ett värde av 55 miljarder euro (efter avskrivningar). Internationella banker har fortfarande fordringar som kan relateras till grekiska företag och hushåll till ett värde på 69 miljarder euro, varav franska banker (37 miljarder) är mest utsatta, medan brittiska (8 miljarder) och tyska banker (6 miljarder) är något mindre utsatta. Det finns också försäkringsbolag och pensionsfonder som köpt grekiska företagsobligationer. Andra aspekter av om Grekland lämnar eurozonen är hur andra länder smittas. Först att påverkas är Cypern där landet nu har avvaktat valet innan de formellt begär nödlån från EU, ECB och IMF. Det kan inte uteslutas att landet behöver nödlån som uppgår till ca 50 % av landets BNP för att kapitalisera bankerna, eller ca 9 miljarder euro. Utländska banker har en exponering som uppgår till 36 miljarder euro. Det skulle även finnas förväntningar om att även Portugal och Irland måste överge euron, vilket skapar turbulens, stigande riskpremier och finansieringskostnader för dessa två länder. Än värre är att spridningen fortsätter till större länder som Spanien som redan har problem med banksektorn och Italien vars höga statsskuld och svaga konkurrenskraft oroar marknaderna. Uttagsanstormningen i grekiska banker är ett problem, men dito i spanska och så småningom italienska banker är ett långt större problem. Minst lika viktigt är hur Greklands utträde kan påverka euroländernas samarbete i stort. En valutaunion är inte formellt öppen för utträde, och om ett eller flera sådana trots allt sker, minskar förtroendet för valutan. Euron har hittills tappat relativt litet gentemot omvärldens valutor, även om deprecieringen på senare tid accentuerat. Skulle Grekland lämna borde förtroendet för euron som valuta påverkas. Å ena sidan kan det innebära en försvagning för att valutasamarbetet blir mer bräckligt. Å andra sidan kan det innebära en förstärkning eftersom ett svagt land lämnar och de starkare blir kvar. Sannolikt påverkas också integrationen i eurozonen. Kriserna har snabbat upp förändringen av dess institutioner, och takten i reformerna kan minska om instabiliteten minskar. Skulle dock flera länder lämna eurosamarbetet finns risk för att också EU påverkas, vilket kan innebära minskad integration på flera områden. Fråga 7: Vilka marknadsreaktioner kan förväntas? Utfallet I Greklands nyval den 17 juni borde vara till finansmarknadens belåtelse. Börserna i Asien har stigit och euron har stärkts något. Utslaget får ses som en lättnad att inte det parti som ville riva upp besparingsprogrammet segrade. Risken för ett utträde ur valutaunionen har tillfälligt minskat, och det kommer med den nya regeringen att finnas en motpart för Trojkan att förhandla med. Reformtakten borde då kunna öka jämfört Initialt har börser och valutamarknader reagerat positivt men glädjen kan bli kortvarig 6 Swedbank Analys Nr 6 18 juni 2012

med den ämbetsmannaregering och tidigare teknokratiska regering som styrt landet de senaste månaderna. Finansmarknadens fokus har dock redan förflyttats till Spanien och Italien, och så småningom riktas ljuset mot Frankrike. Det allvarliga läget för spanska banker påverkar även franska banker, och i förlängningen de båda ländernas statsbudgetar. Finansmarknaden följer noga arbetet inom eurozonen för att stärka institutionerna, bilda en bankunion med en gemensam banktillsyn, insättargaranti och resolutionspraxis. I fokus är också hur stöd kan transfereras direkt från stödfonderna till bankerna utan att öka statsskulderna som hittills skett i Irland och nu senast i Spanien. Fråga 8: Hur allvarligt är läget i Greklands ekonomi? Situationen i den grekiska ekonomin är allvarlig. Uttagsanstormningen från bankerna visar på ett svagt förtroende för att Grekland ska kunna förhindra ett euroutträde. Sjukhus och energibolag kan inte betala sina räkningar, och utan nya stödlån kommer staten att behöva ställa in betalningarna i slutet av nästa månad. Grekland är inne på sitt femte år av recession. Mellan 2007 och 2011 har ekonomin minskat med drygt 13 %, och ytterligare en nedgång med 5-6 % väntas i år. Det är snarare så att Grekland upplever en depression med hänsyn till produktionstappet, den höga arbetslösheten och kollapsen i det ekonomiska systemet. Grekland befinner sig inte enbart i recession det är snarare en depression Greklands BNP-tillväxt (%) Arbetslösheten överstiger 22 % för befolkningen totalt men ligger kring 50 % för unga vuxna. Ungefär en av fem arbetar inom turismnäringen, vilken påverkas negativt av förväntningar om oro. Valresultatet kan möjligen ge upphov till fler sista-minutenresenärer om en regering kan bildas och stabilitet uppnås. Swedbank Analys Nr 6 18 juni 2012 7

Arbetslöshet i flera euroländer, % av arbetskraften Läget i den grekiska ekonomin har dock varit svagt i flera år. Konkurrenskraften uppvisar en klart negativ utveckling med stigande enhetsarbetskostnader, till följd av låg produktivitetstillväxt och snabbt stigande arbetskraftskostnader. Enhetsarbetskostnader i tillverkningsindustrin, Index 2000 = 100 180,00 170,00 160,00 150,00 DE 140,00 ES 130,00 FR 120,00 EL 110,00 IE 100,00 IT 90,00 80,00 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 De låga räntorna i samband med den nominella konvergensen på penning- och obligationsmarknader drev upp fastighetspriser, vilket i sin tur även ökade konsumentpriser och minskade realräntorna. Importen ökade kraftigt, medan exporten utvecklades mer måttligt. Följden blev stora bytesbalansunderskott, som nu minskas av nedgången i ekonomin och kollapsen i importen. Det gäller dock att genomföra reformer som ökar konkurrenskraften, inte bara genom att sänka löner och pensioner, utan genom att utveckla näringslivet så att produktiviteten kan öka. 8 Swedbank Analys Nr 6 18 juni 2012

Bytesbalans i flera EU-länder, % av BNP Fråga 9: Vad behöver Grekland göra för att vända utvecklingen? Det är viktigt att den nya regeringen genomför reformer som förbättrar konkurrenskraften i ekonomin som helhet och budgetdisciplinen i statsapparaten. Enligt fråga 8 har konkurrenskraften försämrats under hela 2000-talet i takt med att inte devalvera och kostnadsläget ökade snabbare än konkurrentländerna. Budgetdisciplinen var sämre än först meddelat inför inträdet i eurozonen, vilket innebär att budgetunderskotten var större och statsskulden hade ökat mer. Det gäller nu att balansera utgifter och intäkter, vilket dels innebär en nedskalning av den offentliga sektorn dels innebär en bättre skatteindrivning och skattemoral. Grekland behöver genomföra djupgående strukturreformer en nödvändighet med vilket valutasystem som helst Konkurrensen på produktmarknader hålls nere genom skråväsendet där olika yrkesgrupper skyddas. Genom en liberalisering kan konsumenterna gynnas och tillväxten öka. Statliga företag behöver privatiseras för att öka produktiviteten och effektiviteten. Hittills har reformtakten varit långsam, men det gäller att följa åtstramningsprogrammet som överenskommits samtidigt som svaga grupper bättre skyddas än hittills. Greklands politiker har hittills inte stått bakom reformprogrammet, vilket medför att det riskerar att misslyckas. Den nya regeringen måste ta ansvar och känna ett ägarskap för utvecklingen. Detta kommer att vara det viktigaste inslaget i förhandlingarna mellan Trojkan och regeringen, vilket innebär att Trojkan måste gå med på vissa lättnader och regeringen måste ta över ägandet av programmet. Det är ytterst osäkert om så blir fallet, med hänsyn till att partierna som är desamma som undertecknat avtalet inte hittills tagit ansvaret. Swedbank Analys Nr 6 18 juni 2012 9

Fråga 10: Vad betyder utvecklingen i Grekland för Norden och Baltikum? Endast Finland och Estland berörs som euromedlemmar av förhandlingarna med den grekiska regeringen om villkor och låneprogram. Det är dock osannolikt att nya pengar tillförs Grekland, men om tidsperioden förlängs för när villkoren ska vara uppfyllda kan detta innebära ett fördyrande av programmet. De nordiska och baltiska länderna påverkas främst via export- och investeringsmarknader Valresultatet kan givet att regeringen framgångsrikt bildas och ett utträde ur valutaunionen kan undvikas innebära situationen i eurozonen som helhet förbättras något genom ökad stabilitet. Detta gynnar export- och investeringsutveckling även i Norden och Baltikum som helhet. Minskad osäkerhet kan också underlätta för den ekonomiska utvecklingen i det att hushåll och företag inte avvaktar med konsumtion och investeringar. Emellertid är läget fortfarande osäkert genom att många frågetecken kvartstår, och att oron för utvecklingen i Spanien och Italien tilltagit. Grekland har tagit ett litet steg framåt i rätt riktning, men fortfarande finns risken för att landet måste ställa in betalningar och lämna eurosamarbetet en risk som fortsätter att skapa oro för utvecklingen i eurozonen men också för Europa med Norden och Baltikum. Det kommer att ta många år att stärka institutionerna i eurozonen, att förbättra läget i krisländerna och skapa stabilitet och god tillväxt. Under tiden påverkas länderna i norra Europa av att de viktigaste exportmarknaderna växer under sin potential. Att skapa en ökad politisk stabilitet är en förutsättning för att länderna också tar itu med de ekonomiska utmaningarna. Cecilia Hermansson Ekonomiska sekretariatet 105 34 Stockholm tfn 08-5859 1000 ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, 08-5859 7720 Magnus Alvesson, 08-5859 3341 Jörgen Kennemar, 08-5859 7730 ISSN 1103-4897 Swedbank Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Analys. 10 Swedbank Analys Nr 6 18 juni 2012