Vårdförbundet 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH ÅRSREDOVISNING

Vårdförbundet 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH ÅRSREDOVISNING

INNEHÅLL 3 Förord av Anna-Karin Eklund 5 Vårdförbundet spelade roll 2006 8 Perspektivbrytande vårdpolitik 12 Utveckling av vården 17 Utveckling av vården ska löna sig 20 Kommunikation som engagerar 24 Internationellt arbete förbättrar världshälsan 28 Medlemsstatistik 29 Lönestatistik 30 Vårdförbundet påverkar 34 Ekonomisk redogörelse 35 Resultaträkning 36 Balansräkning 38 Kassafödesanalys 39 Noter 43 Revisionsberättelse KORT OM VÅRDFÖRBUNDET Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet yrkesförbund som arbetar för ständig utveckling av god vård med utgångspunkt i individen. Vår uppgift är att skapa förutsättningar för barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor att påverka sin situation, förbättra vården och utveckla yrket. Vi är 110 000 medlemmar. PRODUKTION: Addira TEXT: Vårdförbundet i samarbete med Addira FOTOGRAFER: Lars Andersson, Åsa Lo Ekstrand, Magnus Gotander, Cecilia Hedström, Anna Huerta, Cecilia Larsson, Janne Lindmark, Jann Lipka, Michael Ljungström, Lasse Modin, Kurt Pettersson, Gunno Rask. TRYCKERI: EO Grafiska Artikelnummer: 50 20 03 Gemensam påverkar yrket År 2006 har varit ett spännande och intensivt år, präglat av inspirerande möten och givande dialoger. Många frågor och ämnen har funnits på agendan men det är i våra möten, både inom och utanför förbundet, som vi prövar och utvecklar våra idéer och tankar om hur vården kan utvecklas på bästa sätt för såväl vårdtagare som för vårdens professioner. ARBETSTIDSFRÅGAN STÄNDIGT AKTUELL En fråga som alltid är aktuell i en verksamhet som bedrivs dygnet runt, årets alla dagar, är frågan om arbetstiden och dess förläggning. Sedan årsskiftet 2005/06 tillåts Sverige inte längre avvika från EU:s arbetstidsdirektiv. Det innebär bland annat att alla måste ha minst elva timmars sammanhållen dygnsvila och man får inte arbeta mer än åtta timmar i sträck på natten. Bryts dygnsvilan, exempelvis vid beredskap, måste man ha elva nya vilotimmar. Under året har vi arbetat både centralt och lokalt med att anpassa verksamheterna på ett bra sätt efter den nya arbetstidslagen. Syftet med direktivet är gott; bättre hälsa för medarbetarna. Tyvärr kom arbetsgivarsidan inte igång med detta arbete i tid. Redan tidigt 2005 ville vi i Vårdförbundet i förhandlingarna med arbetsgivarna att vi gemensamt skulle påbörja en anpassning till EU:s arbetstidsdirektiv, men arbetsgivarna var inte intresserade. Resultatet har i praktiken blivit att många medlemmar upplever att konsekvenserna av den nya lagen blir negativa. Till exempel fler pass och kortare sammanhållen ledighet. Arbetet med arbetstidsfrågan kommer därför att vara intensivt även under kommande år. För att få en bra anpassning till lagen måste vi intensifiera ett gemensamt arbete där vi tillsammans med arbetsgivarna gör en ordentlig analys av arbetet så här långt. Hur man har arbetat i olika verksamheter hittills, hur medlemmar deltar, vilka behov som finns och hur arbetet kan utvecklas för att uppfylla såväl medlemmarnas intressen och verksamhetens behov som lagens krav. Vi menar att vårdmötet i alla lägen måste vara utgångspunkten i diskussioner om arbetstidens förläggning. Med mötet som utgångspunkt blir det tydligare varför vi är där och vad verksamheten har för mål. Då får vi större utrymme att välja bra lösningar. Ibland kan lösningen vara ett nytt sätt att arbeta, ibland kanske mer resurser måste tillföras. VIKANDE LÖNEUTVECKLING SÄTTER PRESS PÅ ARBETSGIVARNA En annan ständigt aktuell fråga är medlemmarnas löneutveckling. Under året genomförde vi en kraftsamling kring lön och löneutveckling. Förutom ett riksomfattande gemensamt arbete som omfattade alla våra medlemmar och som var mycket givande, fick kampanjen stor medial uppmärksamhet och skapade en ökad medvetenhet och kunskap hos allmänheten kring våra professioners uppgift och villkor. 2

styrka och kraft och villkoren Vi har sedan många år arbetat för att förankra en process med individuell lönesättning och lokal lönebildning. Modellen med individuell lönesättning bidrar till en god vårdmiljö där enskilda individers resultat och bidrag till vårdens utveckling ska synas i lönen. Men modellen kräver också att det finns ett sammanhang en lokal lönebildning - för att få utrymme för att höja lönerna. Modellen finns reglerad i våra avtal med arbetsgivarna. För landsting och kommuner löper avtalet tills vidare och där följer vi utvecklingen med kontinuerliga avstämningar både centralt och lokalt. Från 1995 2004 hade våra grupper en god löneutveckling jämfört med snittet på arbetsmarknaden. De senaste tre åren har dock löneökningstakten för våra medlemsgrupper varit lägre än för andra grupper i samhället. En effekt som vi har sett förut när någon fått ett större utrymme än andra. Vi kan också konstatera att många lokala arbetsgivare inte fullföljer den lokala lönebildningen och individuella lönesättningen. De signaler vi hittills fått om årets lönesamtal är nedslående; många arbetsgivare struntar i ordningen med individuella lönesamtal med en tydlig koppling till verksamhetens resultat och utveckling. Istället för att analysera behovet av löneökningar lägger man sig på den lägsta nivå som finns angiven i avtalet med våra medlemsgrupper. Detta blir ett problem när arbetsgivaren tecknat avtal med högre garanterade nivåer för andra grupper. Den lokala lönebildningen och den lokala analysen är en förutsättning för att modellen ska fungera. Det är där respektive arbetsgivare självständigt tar ställning till hur det ekonomiska utrymmet ska användas. Detta håller också Sveriges kommuner och landsting med om. De har tydligt sagt sig stå bakom avtalet där den individuella löneprocessen är central. Håller den här negativa trenden i sig lokalt ser vi ingen annan utväg än att se över hela avtalskonstruktionen med arbetsgivarna. NYA SAMTALSPARTNERS ÖPPNAR NYA MÖJLIGHETER Regeringsskiftet i september medförde att vi fått nya samtalspartners i departement och politiska beslutsorgan. Nya samarbetspartners öppnar också möjligheter att återigen ta upp frågor som vi drivit länge och som är viktiga för oss. Hit hör exempelvis rätten för barnmorskor att utföra medicinska aborter men också valfrihet, entreprenörskap och företagande inom hälsa, vård och omsorg. Vårdförbundet har genom mångårigt och ihärdigt opinionsarbete haft stor påverkan på de nuvarande regeringspartiernas vårdpolitiska program. De samtal som vi hittills för med regeringspartiernas företrädare visar på ett stort intresse för vårdfrågor och de vårdpolitiska diskussioner vi haft upplever jag som bra. Vi har nått fram med vår idé att utgå ifrån vårdmötet och att det är vårdens kärna. På det sättet kan vi också synliggöra och tydliggöra vad vi kan bidra med i vården och vårdens system. Bland annat är det nu aktuellt att se över förutsättningarna för ett patientsäkerhetssystem som går från att leta syndabockar till att visa goda exempel och lärande av tidigare misstag. Även när det gäller vård av äldre ser vi många goda initiativ. De riktlinjer som finns i utredningsuppdragen kring vård av äldre stämmer exempelvis väl överens med Vårdförbundets idéer, vilket är positivt. Även arbetet med en nationell IT-strategi, ett beslut som togs av den förra regeringen och som stöds av den nuvarande, ligger oss varmt om hjärtat. Med en sammanhängande och tillgänglig vårddokumentation, som utgår från vårdtagaren istället för organisation eller profession, skapas förutsättningar för en god och säker vård oavsett var vårdtagaren befinner sig. STYRKA OCH KRAFT Vårdförbundets främsta syfte är att göra det möjligt för medlemmarna att med gemensam kraft påverka och utveckla vården och därmed även påverka förutsättningarna för goda villkor i yrkeslivet. Vårdförbundet driver yrkesfrågor i första hand. För oss är villkoren i yrket och för yrket viktigare än villkoren utanför yrket. Genom att påverka och förbättra villkoren i arbetslivet kan vi medverka till att skapa förutsättningar för ett tryggt och utvecklande arbetsliv. Som ett förbund med flera medlemsgrupper har vi en gemensam styrka och kraft att påverka och utveckla vården och därmed våra villkor. Denna kraft ska vi använda för varje medlem, på varje arbetsplats och för att förändra övergripande system och strukturer. Anna-Karin Eklund Förbundsordförande 3

4

Vårdförbundet spelade roll 2006 Grunden för medlemskapet i Vårdförbundet är våra professioner. Det är våra yrken som också är vår gemenskap. Dels tillhörigheten till den egna professionen men också gemenskapen med de tre andra professionerna. Vårdförbundet driver professionernas utveckling och bevakar både våra specifika och gemensamma intressen, på arbetsplatsen och i samhället. 112 000 är starkare än en. Alla kan påverka sin egen situation. Men tillsammans har vi större möjligheter att påverka helheten på arbetsplatsen, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Vårdförbundet är en erkänd, etablerad och efterfrågad organisation i samhället. Vi påverkar så att det sker förändringar som förbättrar villkor och förutsättningar för medlemmarna. Vårdförbundet har inga kopplingar till något politiskt parti. Men vi är en politisk organisation som är med och påverkar i samhället. Tillsammans i förbundet tar vi ställning i olika frågor, vi har visioner och idéer som vi sprider till makthavare. Vi vill påverka makthavare att fatta beslut som gynnar en god vård. Vi bedriver ständigt ett opinionsbildande arbete i frågor som rör vårdpolitik och vårdmiljö, yrke och profession, arbetsvillkor, lön, jämställdhet, hälsa, utbildning och arbetsmarknad med mera. Medlemmarnas vilja bestämmer inriktning och styr vårt politiska arbete. Vi utvecklar vården och därmed medlemmarnas lön och andra villkor. Vårdförbundet har ett gediget branschkunnande. Vi arbetar för en vård med utgångspunkt i individen, en säker och trygg vårdmiljö där våra medlemmar tillåts göra vad de är bra på och lönesätts efter det. Vårdvägledare och Kontrakt för hälsa och helhet Att det vi gör påverkar samhällsutvecklingen märks inte minst i det genomslag våra idéer om hur vården bör utvecklas fått i flera av riksdagspartiernas vårdpolitiska program. Där återfinner vi våra tankar om vårdvägledare som stöd för vårdtagare med stora och komplexa vårdbehov. Men också vår idé om ett kontrakt för hälsa och helhet har satt sina spår. Läs mer om Vårdvägledare och Kontraktet för hälsa och helhet på sid 9. Legitimation för biomedicinska analytiker I februari firade Vårdförbundet riksdagens beslut att även biomedicinsk analytiker ska vara ett legitimerat yrke. Beslutet ökar säkerheten för patienterna i vården och är en framgång för Vårdförbundet. Arbetet för att ge legitimering för biomedicinska analytiker är ett exempel på att det är ett långsiktigt arbete att påverka utvecklingen i samhället. Vårdförbundet startade påverkansarbetet för legitimering av biomedicinska analytiker redan i slutet på 1970-talet. Det arbetet har nu resulterat i att det från och med den 1 april 2006 är möjligt för biomedicinska analytiker att ansöka om en legitimation. Hittills är det cirka 6 500 biomedicinska analytiker som tagit ut sin legitimation. Det främsta syftet med legitimation är att öka patientsäkerheten och förbättra kvalitetsarbetet. Den ger trygghet för såväl vårdtagare som samhället. En yrkeslegitimation är personlig och garanterar att yrkesutövaren har en viss kunskapsnivå och vissa egenskaper som är viktiga för yrket. Vårdmötesplats Visby År 2006 satsade Vårdförbundet på att etablera Almedalsveckan som en mötesplats för vårddebatt. Vårdförbundet arrangerade Vårdmötesplats Visby och veckan var en framgång: nära 20 arrangörer genomförde cirka 30 arrangemang med över 1000 besökare. Vårdförbundets mötesplats blev därmed en succé! Deltagarantalet varierade, några seminarier lockade bara ett fåtal åhörare medan debatten mellan Gudrun Schyman (fi) och Erik Ullenhag (fp) lockade 160 åhörare. Andra välbesökta seminarier var Vilka krav ska ställas på professioner i allmänhetens tjänst? som Vårdförbundet arrangerade tillsammans med Lärarförbundet och Polisförbundet Vården på webben - framtiden är här nu, Vårdförbundets och Sjukvårdsrådgivningens seminarium där Cirkör Event med artister från Cirkus Cirkör lockade till många skratt Läkare utan gränsers seminarium Tsunami, svältkatastrof inbördeskrig - vem ser till att de medicinska hjälparbetarna får den utbildning de behöver? Frukostutfrågningarna av vårdpolitiker från respektive parti lockade överlag många, totalt över 200 personer. 5

Det här hände 2006 MARS I mars presenterades den nationella IT-strategin Anna-Karin Eklund menade att den är ett framsteg men förutsätter att regeringen ger ett tydligt uppdrag, och ökade resurser, till Socialstyrelsen för att komma i mål med detta arbete. Större satsningar behövs för att skapa ett gemensamt språk så att kommunikationen kan fungera mellan systemen. Det krävs att distriktssköterskan kan få en samlad bild av den äldre som behöver vård i hemmet, att läkaren på akutmottagningen kan ta reda på vilka läkemedel som används av en medvetslös patient eller att farmaceuten kan få en samlad bild av vilka läkemedel som förskrivits. Läs mer om Min Vårdbok på sidan 11. APRIL I april presenterades utredningen om förkortad utbildning till sjuksköterske- och lärarutbildning. Slutrapportens budskap välkomnades av Vårdförbundet som anser att det är bra att rapporten inte ger förslag på några generella eller förenklade modeller för gruppvalidering till förkortad utbildning. Det är positivt att utredningen lyfter fram värdet av verksamhetsförlagd utbildning och betydelsen av kunskaper inom teori och praktik hör ihop. Under utredningens gång har Vårdförbundet haft en aktiv kontakt med såväl Utbildningsdepartementet som med Linköpings universitet, Malmö Högskola samt Umeå universitet som genomför uppdraget. Vårdförbundet har även tillsammans med Lärarförbundet skrivit debattinlägg publicerade under utredningens gång i olika nyhetstidningar för Linköping, Malmö och Umeå. I april fastställde Högsta Domstolen den fällande domen i det så kallade Kalmarmålet där en sjuksköterska fällts för ansvar för vållande till annan död. Sjuksköterskan fick ensam bära ansvaret trots att allvarliga brister i sjukhusets rutiner bidragit till den tragiska utgången. Vårdförbundet kritiserade domen och befarar att den kan leda till minskad rapportering av fel och misstag och därmed också försämrad patientsäkerhet. MAJ I maj presenterade Vårdförbundet en undersökning som visade att vårdens arbetsgivare bryter mot löneavtalet som säger att cheferna ska ansvara för lönerna och att lönen ska sättas utifrån hur individen bidrar till verksamheten. I verkligheten har alldeles för få av cheferna möjlighet att ta ansvar för lönesättningen på det sätt som löneavtalet säger. 1 200 chefer och ledare tillfrågades om hur löneprocessen fungerade lokalt. Svaren visar att vi är på rätt väg men att mer återstår att göra. Nästan alla, 94 procent, har medarbetarsamtal med sina medarbetare. Nio av tio har en dialog med närmaste chefen om verksamhetsmål och resultat men bara två av tio ser att ekonomiska resultat och uppfyllda mål påverkar löneutrymme. JUNI Den 1 juni arrangerade Vårdförbundet ett presseminarium om säker vård där forskaren Synnöve Ödegård presenterade sin avhandling som visar att vårdpersonal i frontlinjen är särskilt utsatta och själva får ta ansvar när systemen brister. Hon efterlyste en kultur som uppmuntrar säkerhetstänkande istället för att skuldbelägga individer som gör misstag. 6

SEPTEMBER I september krävde Vårdförbundet tillsammans med International council of nurses ICN, en skyndsam och opartisk rättegång i Libyen som sedan 1999 hållit fem bulgariska sjuksköterskor och en palestinsk läkare fängslade, anklagade för att medvetet ha infekterat barn med HIV-virus. I juni kritiserade Anna-Karin Eklund IT-systemet Cambio Cosmic med utgångspunkt i en användarundersökning av systemet som gjorts i samarbete med Users Award och andra fackliga organisationer i vården. Systemet har genomgående fått mycket dåligt betyg och problemen har varit så stora att patientsäkerheten äventyrats. AUGUSTI I en debattartikel i Aftonbladet i augusti skrev Anna-Karin Eklund om kvinnors rätt till hela lönen. Hon konstaterade att jämställdhetslagen inte räcker till för att komma åt den orättvisa lönerelationen mellan kvinnor och män inom vården eftersom det helt enkelt inte finns tillräckligt många män att jämföra med. I augusti lyfte Vårdförbundet fram de kvalitetsregister och mätningar som finns när det gäller vården av äldre. Ett exempel är SeniorAlert, ett register för nutrition, fallprevention och trycksår. Läs mer på sid 14. Barnmorskors kompetens kan användas bättre så att väntetiderna för abort kan minska, sa Anna-Karin Eklund i september och visade på att vården blir bättre när barnmorskor får utföra medicinska aborter. OKTOBER Den 5 oktober mördades en sjuksköterska av en patient på den rättspsykiatriska avdelningen i Jönköping. Ansvarig förtroendevald i Jönköpings lokala avdelning kontaktade snabbt medlemmar på berörda enheter för att se om krisstödet fungerade. Lokala avdelningen kontaktade också övriga psykiatriska klinikerna i länet för att förvissa sig om att medlemmarna kunde få stöd. Ansvarig förtroendevald hade också regelbunden kontakt med berörda chefer. Vice ordförande i lokalavdelningen utsågs till medias kontaktperson. Anna-Karin Eklund och Ingrid Frisk kommenterade händelsen i många medier och konstaterade att denna typ av händelser skakar såväl anhöriga som kollegor och annan vårdpersonal. Vårdförbundet kommenterade den 16 oktober den nya regeringens budget och konstaterade att många förslag är bra för vården. De kraftfulla satsningarna på den psykiatriska vården och på äldrevården lyfts särskilt fram. Förslagen om a-kassan fick dock kritik från Vårdförbundet, liksom från övriga fackliga organisationer. NOVEMBER I en debattartikel i Dagens Medicin i november skrev Anna-Karin Eklund att vården tar för dåligt ansvar i kampen mot rökningen. Hon redovisade den undersökning som gjorts bland Vårdförbundets medlemsgrupper och som visade att medlemmarna röker mindre än genomsnittssvensken. Men dessvärre visade undersökningen även att alltför få tar upp frågan om rökstopp med de patienter man möter. Läs mer om undersökningen på sid 23. I en artikel i Dagens Industri i november skrev Vårdförbundet att den nya arbetstidslagen kan vara bra för vården. De nya reglerna i arbetstidslagen ger oss rättigheter som att behålla en god hälsa. De nya reglerna är en möjlighet att söka nya lösningar och nya sätt att organisera vården på respektive arbetsplats. Verksamheten ska organiseras för att nå verksamhetens mål om en god vård men också så att medarbetarens rätt tillgodoses. Det kan innebära att vi måste se verksamheten från nya perspektiv. 7

Perspektivbrytande vårdpolitik 8

Vårdförbundet har en vårdpolitisk idé som bygger på samverkan i stället för hierarkier och stuprör. Genom diskussioner, såväl inom Vårdförbundet som med andra aktörer i samhället, och genom erfarenheter från dagligt förbättringsarbete i medlemmarnas verksamheter utvecklas idén kontinuerligt. All vård ska organiseras och ges utifrån varje individs särskilda vårdbehov. Det medför krav på en helt annan styrning, både av resurser och av kompetens, än den som finns idag. För att lyckas krävs en vårdkedja där många olika kompetenser samverkar oavsett huvudman eller organisation. Vårdtagaren måste kunna känna sig trygg och det förutsätter att rätt kompetens finns tillgänglig när och där den behövs. PARADIGMSKIFTE Organisation Person Sjukdomar och diagnos Hälsa och helhet Hus System Slutenhet Öppenhet Tillgänglighet Tillförlitlighet Vårdförbundet menar att det är dags för ett paradigmskifte. Vi måste möjliggöra en vård som har individen som utgångspunkt och som flyttar fokus från att ställa medicinska diagnoser till att se till individens hälsa som helhet. Vi ska också bjuda in till vården istället för att, som ofta sker idag, lägga ner stora resurser på att mota bort de som söker sig till vården. Vården behöver också gå ifrån fokuseringen på hus. Sjukhus eller vårdcentral spelar inte så stor roll utan det viktiga är att vården levereras när den behövs, där den behövs. Det är dags att ta steget till att öppet börja redovisa vårdens resultat och lyfta fram de kvalitetsregister som finns. Vårdens måste också mer styras utifrån kvalitet och den kunskap som finns än utifrån ett krasst ekonomiskt perspektiv. Vi diskuterar också vårdens tillgänglighet och lägger stora resurser för att öka tillgängligheten. Det är viktigt, men det är ännu viktigare att fokusera till- förlitlighet för att individen ska känna trygghet. Vården måste vara utformad så att alla känner trygghet i att rätt vård finns tillgänglig när den behövs och där den behövs. Kompetenser tillvaratas i en god vårdmiljö Utgångspunkten i vården är vårdmötet. Det är vården som är till för individen. Därför ska vården utformas efter de behov som individen har. Vårdmötet är alltså vårdens kärna. I vårdmötet är utgångspunkten individen och mötet bygger på ett samspel mellan vårdtagaren och yrkesutövaren. Vårdmötet ska inbjuda till en samsyn där individen deltar och ges en reell valfrihet. Vårdmötet ska utgå från aktuell kunskap och innehålla ett bra bemötande, ge individen en säker vård i en läkande miljö och det ska präglas av öppenhet och kvalitet. Ett bra vårdmöte ger förutsättningar för en bra vårdmiljö. Vårdmiljö handlar om att sätta människan främst och se varje individ som kompetent och kunnig. En bra vårdmiljö innebär att ta hänsyn till alla vårdtagarens behov ska tillgodoses liksom medarbetarens rättigheter att behålla, uppnå och utveckla hälsa. I en god vårdmiljö kan vårdtagaren känna trygghet och yrkesutövaren tillåts utnyttja hela sin kompetens. För att kunna arbeta på ett sätt som främjar hälsa och som tillvaratar kompetenser måste det finnas utrymmen för att reflektera, ompröva och lära nytt och att föra dialog om lösningar i olika situationer. En god vårdmiljö handlar också om kunskap om helheten och om att se sin egen roll i denna helhet. Kunskap om orsak och samband ger arbetstillfredsställelse och bidrar till att säkerställa kvaliteten i mötet med vårdtagaren. Vårdförbundets idé om ett Kontrakt för hälsa och helhet Vårdförbundet har formulerat ett medborgarkontrakt - kontrakt för hälsa och helhet - som fastställer vilka principer som bör gälla för dagens vård. Vi har formulerat oss i formen av ett kontrakt eftersom vi tycker att det gör det tydligt för vårdens brukare vad vårdens uppdrag är och vad de kan förvänta sig av vården. Genom att kontraktet utgår från hälsa och helhet vill Vårdförbundet markera det paradigmskifte som vi ser behövs i vården. Att gå från sjukdom till hälsa och att se hela människan. Vårdvägledare Vårdvägledaren har en central roll i Vårdförbundets idé om den framtida vården. För de flesta medborgare blir vårdvägledarens roll att ge en allmän vägledning och rådgivning som kan förmedlas på olika sätt skriftligt, via Internet, telefon eller genom ett personligt möte. För de individer som har stora och komplexa vårdbehov får vårdvägledaren en fördjupad roll. Just för dessa vårdtagare märks bristerna med dagens vård ofta som mest. De har störst behov av fungerande vårdprocesser, med samverkan mellan olika kompetenser, men drabbas ofta av samordningsproblem. Varje vårdgivare tar ansvar för sin del, men det saknas samordning och helhetssyn. Vårdvägledaren blir vårdtagarens fasta vårdkontakt. Tillsammans med den enskilde ser vårdvägledaren till att vårdmötet blir där, när och på det sätt vårdtagaren vill ha det. Vårdvägledaren ser också till att de olika kompetenserna i teamet möts och fastställer vilka insatser som behövs för att tillgodose vårdtagarens behov. Därefter gör vårdvägledaren i samråd med vårdtagaren 9

Vårdförbundets idé om ett Kontrakt för hälsa och helhet Alla människor har rätt att leva i ett samhälle som främjar hälsa, med tillgång till en god och fungerande vård, på lika villkor. Vården ska vara solidariskt finansierad och demokratiskt styrd. Vården ska baseras på den etiska plattformen, det vill säga principerna om människovärde, behov och solidaritet samt kostnadseffektivitet. Samhället garanterar en vård som är tillförlitlig en samlad och tydlig vårdtagarlagstiftning som vägleder både medborgaren och vårdverksamheten en uppföljning och tillsyn som ger en säker vård av god kvalitet att det finns vård med olika inriktningar och möjlighet att välja vårdgivare Den enskilde har ett ansvar för sin egen hälsa och därmed rätt till en dialog om sitt hälsotillstånd, där utgångspunkten är hälsa och helhet att bli bemött med respekt att delta i beslut som rör dem För att uppnå detta har alla rätt till en handlingsplan för hälsa där den enskildes vårdbehov definieras vid behov rätt till en vårdvägledare att vid behov av kontinuitet erbjudas en fast vårdkontakt till en sammanhållen vårddokumentation tillgänglig för vårdtagaren Samhället ansvarar för att främja hälsa. Det hälsofrämjande arbetet ska baseras på folkhälsoprognoser, som görs utifrån en helhetssyn på individen och på samhället. upp en plan för alla vård- och omsorgsinsatser. Det kan handla om personal i hemtjänst, biståndsbedömare, dietist, sjukgymnast, läkaren på akutmottagningen och distriktssjuksköterskan som ansvarar för hemsjukvården, med flera. Vem ska vara vårdvägledare? Det är vårdtagaren och dennes behov som är utgångspunkt vid valet av vem som ska vara vårdvägledare. Det är av yttersta vikt att vårdtagaren känner tillit och trygghet i relationen till vårdvägledaren. Därför ska vårdvägledaren utses i dialog med vårdtagaren. Organisationens ansvar är att skapa utrymme och tillit för att ge vårdtagaren möjlighet att välja sin vårdvägledare. Det som är tryggt och relevant för en person, behöver inte alls vara det för en annan. Tre krav för fungerande vårdvägledning Vårdförbundet anser att det krävs åtminstone tre saker för att vårdvägledaren på ett bra sätt ska kunna fylla sin funktion: 1. Att vårdtagaren känner trygghet med och tillit till vårdvägledaren. 2. Att vårdvägledaren är så trygg i sin yrkeskompetens att hon eller han kan ansvara för att alla de andra kompetenserna som finns tillgängliga i vårdteamet, på bästa sätt möter den enskilde vårdtagarens vårdbehov. 3. Att vårdens strukturer och revirgränser rivs och att man fokuserar på hur vården på bästa sätt och i samsyn med vårdtagaren kan tillfredställa varje enskild individs behov. Arbetstiden en del av vårdmiljön Arbetet med att se arbetstidsfrågan som en del av vårdmiljön har fortsatt under året. Ett verktyg som inspirerar till dialog om hur arbetstiden samverkar med övriga delar i verksamheten har tagits fram. Målgruppen är medlemmar och lokalt förtroendevalda. Materialet kallas Vårdmiljö-arbetstid, och har använts flitigt, cirka 15 000 ex har spridits bland medlemmarna på endast några månader. Möten kring Vårdmiljö arbetstid, i stora och små konstellationer, med medlemmar, chefer och förtroendevalda har anordnats hos i stort sett alla avdelningar. Samarbetet mellan avdelningarna, nationella kansliet och förbundsledningen har också varit omfattande. Vårdförbundet har mött och fört en dialog med många chefer. Dessa möten har varit mycket inspirerande och skapat lust till nytänkande och fungerat som en utgångspunkt för lokala förbättringsarbeten. I samband med 2005 års avtalsrörelse med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, aktualiserade Vårdförbundet en översyn av arbetstidsreglerna i vårt gemensamma kollektivavtal, Allmänna bestämmelser. Det resulterade i en överenskommelse om att starta ett gemensamt arbete som underlag för förändringar. Detta har inte kommit igång ännu. Den nya arbetstidslagen som trädde i kraft den 1 juli 2005 fick giltighet först den 1 januari 2007 för verksamheter med kollektivavtal, det vill säga nästan alla våra medlemmar. Tiden där emellan var tänkt för att anpassa kollektivavtalen om behov fanns. SKL påbörjade arbetet med arbetstidslagen och kollektivavtalen allt för sent på hösten. Ett intensivt arbete har därefter pågått med SKL och övriga parter. Trots många kontakter blev det ingen överenskommelse om avvikelser från arbetstidslagen i kollektivavtalet. Vårdförbundet menade att avvikelse måste ske i lokal överenskommelse. SKLs krav var generell avvikelse i avtalet. Vårdförbundet har all anledning att allmänt bejaka individens rätt till bl a pauser, raster, dygnsvila och veckovila. Däremot har vi inget intresse av tilllämpningar som inte beaktar de unika situationer som vårdmötet innebär. Om det efter en dialog på arbetsplatsen finns förslag på en utifrån vårdmötet verksamhetsanpassad arbetstid som 10

bäst ska användas. Därigenom ökar möjligheten till verksamhetsutveckling. Obekväm arbetstid kan ersättas i form av högre fast lön eller i tillägg i form av tid eller pengar valet är en fråga mellan chefen och medarbetaren. Arbetstidens förläggning kan alltså påverka lön och löneutveckling. främjar ett hållbart arbetsliv så har Vårdförbundet givetvis en vilja att göra detta möjligt även om det skulle krävas kollektivavtal som innebär avsteg från lagens regler. Arbetet fortsätter lokalt med att finna de bästa lösningarna för varje verksamhet. Vi ser fortfarande lokala lösningar som ett alternativ För att få en bra vårdmiljö måste kompetens och kunskap finns där och när den bäst behövs. Arbetstiden är både en villkorsfråga för den enskilde individen och ett sätt att styra verksamheten. Arbetstiden blir därför viktig ur ett flertal olika aspekter, bland annat: Yrkesansvaret Varje yrkesutövare har själv ett ansvar för att arbetsuppgifterna utförs och att det sker i överensstämmelse med vetenskap och beprövad verksamhet. Var och en är därför skyldig att som en naturlig del av arbetet följa och utveckla sitt kunskapsområde. Detta ställer krav på arbetets organisation och därmed arbetstidens förläggning. Det måste helt enkelt vara praktiskt möjligt att fortbilda sig. Vårdtagarens behov Vårdtagaren måste kunna känna sig trygg i vårdmötet och vården måste utgå från vårdtagarens behov. Det betyder att vi måste organisera arbetet utifrån när och hur olika kompetenser behövs, vilket i sin tur påverkar arbetstidens förläggning. Hälsosamma arbetstider Eftersom vård bedrivs dygnet runt behövs hållbara lösningar för att vårdens yrkesutövare ska orka ett helt yrkesliv. Utrymme måste skapas för återhämtning och kompetens- och verksamhetsutveckling. Lön och ersättning I Vårdförbundets avtal finns ett tydligt samband mellan löneutveckling och individens bidrag till verksamhetens utveckling. Verksamhetens mål avgör när och hur varje individs unika kompetens Min Vårdbok Vårdförbundets idé om en samlad vårddokumentation Under året har Vårdförbundet arbetat vidare på idén om en samlad vårddokumentation, Min Vårdbok. Genom att skifta fokus från organisationen till individen, stimulera samverkan mellan vårdgivarna och använda IT på ett klokt sätt får vi en bättre vård. En vård som skapar individuell nytta, samtidigt som den säkrar en effektiv resursanvändning. Som det är idag är det vårdarna som analyserar och definierar vårdtagarnas helhet. Vårdtagarens syn på sitt liv och sin helhet lämnas ofta åt sidan. Att ge vårdtagarna full tillgång till informationen, göra vårdtagaren deltagande i dokumentationen och ge dem rätten att själv bestämma vem som ska se den hjälper oss att byta perspektivet från profession och organisation till att fokusera på individens hälsa och helhet. Detta ger en bättre samsyn. I Min Vårdbok samlas all information om individen och var och en kan själv registrera egna uppgifter. Till exempel föra smärtdagbok, dokumentera blodsockermätningar, etc. Det ger vårdtagare och närstående bättre underlag i sin dialog med vården. Min Vårdbok ger samtliga vårdgivare rätt information, i rätt tid, på rätt plats. Den nationella samordningen underlättar bland annat för den som söker vård utanför sitt eget landsting: hela sjukdomshistorien behöver inte berättas från början. Den samlade informationen ligger också till grund för kvalitetssäkringen av vården, underlättar uppföljning och utvärdering och förbättrar patientsäkerheten. 11

Utveckling av vården 12

Verklig förändring och förbättring åstadkoms av individer, enskilt och tillsammans. Det är deras dagliga förbättringsarbete ute i olika verksamheterna som på sikt kommer att leda till en förändring även av helheten. Vi vill att Vårdförbundets idé om hur vården bör utvecklas ska fungera som en inspirationskälla och en tankeväckare, både inom och utom vårdsektorn. Förbättringsarbete i den vardagliga verksamheten är något som varje individ själv kan påverka och ta ansvar för. Då bidrar var och en till att utveckla verksamheten, till nytta för såväl vårdtagare som vårdgivare något som skapar förutsättningar för en god vårdmiljö. Den enskilde medarbetarens bidrag till verksamheten genom det vardagliga förbättringsarbetet ska även ge en positiv löneutveckling. Arbetet i det lilla hänger på så sätt ihop med Vårdförbundets strävanden i det stora. Vårdförbundet arbetade under året med en mängd förbättringsarbeten såväl centralt som ute i landet - i stort som smått - alla lika värdefulla. I detta avsnitt beskrivs några få av dessa. med ett ökat fokus på hälsa och helhet. Syftet är att skapa en arbetsmodell som konkretiserar riksdagens riktlinjer för prioriteringar. Modellen ska kunna användas i alla sammanhang där sådana prioriteringar sker, inom staten, landsting, kliniker, kommuner, professionella grupper eller motsvarande. Modellen väntas bli klar under 2007. I arbetet med den nationella modellen för prioriteringar ingår även Landstinget i Östergötland, Stockholms läns landsting, Västra Götaland, Södra sjukvårdsregionen, Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening och Vårdförbundet. Säker vård Vårdförbundet arbetar med säker vård ur flera perspektiv. I arbetet för en säkrare vård är utgångspunkten den dagliga verksamheten och de vårdmöten som utgör vårdens kärna. Vårdmötet ska präglas av ett samspel mellan individen, yrkesutövaren och närstående och ett bra bemötande, öppenhet och kvalitet. Då skapas goda förutsättningar för en säker vård. För att nå en säker vård har Vårdförbundet bland annat arbetat för att vårdens uppdrag och värdegrund blir tydlig, att yrkesutövarnas arbetstid är verksamhetsanpassad och hälsosam, att det sker en kunskapsutveckling och att ny kunskap tillämpas. Under året har Vårdförbundet arbetat med att ta fram en ny skrift om säker vård, Vårdmiljö Säker vård, som lanseras i januari 2007. Den tar upp Vårdförbundets syn på säker vård och betydelsen av att se helhet och samband med vårdens utveckling, yrkesutövarens kunskap, vårdtagarens möjlighet att delta i sin vård och yrkesutövarens arbetsvillkor. Prioriteringar med fokus på hälsa och helhet Prioriteringar har alltid gjorts och görs hela tiden i vården på olika nivåer. Vårdförbundet har i samverkan med bland annat Svensk sjuksköterskeförening och PrioriteringsCentrum genomfört en del arbeten på området som visar att riktlinjer för prioriteringar generellt har en utgångspunkt enbart i medicinsk diagnos och sjukdom. Vårdens professioner, förutom läkargruppen, har endast i liten utsträckning varit delaktiga i diskussioner kring frågor som rör prioriteringar på olika nivåer inom vården. Det har bland annat resulterat i att resurser bara fördelas utifrån ett snävt medicinskt vetenskapligt synsätt. Vårdförbundets arbete under 2006 har fått ett positivt genomslag och resulterat i att Socialstyrelsen och PrioriteringsCentrum tagit initiativ till en nationell modell för prioriteringar Vården kring den gravida och födande kvinnan För att utveckla vården kring den gravida och födande kvinnan har Vårdförbundet tittat på barnmorskans verksamhetsfält. Några huvudområden viktiga för en framtida utveckling är professionaliseringen, chef och ledarskap, arbetsorganisation och löneutveckling. Arbetet har fortsatt under 2006 och under våren 2007 kommer en idé att finnas färdig för diskussion. Under hösten arbetade Vårdförbundet med förberedelser inför den tredje nationella patientsäkerhetskonferensen som arrangeras i januari 2007. Vårdförbundet har också sponsrat en antologi om skuld och ansvar i vården. Vårdförbundet har även varit med och försökt påverka framtidens Lex Maria-reglering. Förbundet har stöttat Socialstyrelsens förslag om att öka kunskapen om skador och risker genom ett mindre repressivt rapporteringssystem. 13

MÖTE MED INSPIRATION Ett seminarium om vårdmiljö som Lisbeth Löpare Johansson, vice ordförande i Vårdförbundet, höll för förtroendevalda blev en kick för Eva Karlsten, sjuksköterska på akutmottagningen på Nyköpings lasarett. Rejält inspirerad gick hon till sin chef och bad att få föra budskapet vidare till andra sjuksköterskor på arbetsplatsen. -Det här var något konkret, som verkligen behandlade vår vardag och vårt dagliga möte med vårdtagare, berättar Eva Karlsten. Med hjälp av begreppet vårdmiljö är det enkelt att förstå helheten hur bidrar jag, var kommer min kompetens bäst till sin rätt och vad mer behöver vårdtagaren för att få bästa möjliga stöd. Eva Karlsten fick två eftermiddagar där hon kunde samla andra sjuksköterskor och föra budskapet vidare. Reaktionerna blev mycket positiva. Ansvar att driva verksamheten framåt -På mötena pratade vi om begreppet vårdmiljö och allt vad det omfattar och om arbetstider. Vårt arbete handlar om att skapa goda vårdmöten genom att utifrån vårdtagarens behov utnyttja våra olika kompetenser i samspel på bästa sätt. Stress och ökade krav hade lett till att vi tappat fokus. Önskemål om våra egna arbetsscheman snarare än verksamhetens behov hade blivit styrande. Vi såg inte att vi kunde göra verksamheten bättre genom att se till var och ens kompetenser och till när på dygnet vi behövde dessa kompetenser. Nya möten Många blev inspirerade och i början av 2007 kommer nya möten att hållas. Huvudfrågorna kommer då att vara kompetensbehov och kompetensutveckling. Detta är frågor som också kan kopplas direkt till löneutvecklingen. -Jag har varit förtroendevald i tio år och har stor erfarenhet av fackligt arbete. Tidigare har det mest handlat om avtal och paragrafer. Det vi inom Vårdförbundet nu gör är något helt annat genom att vi har en tydlig idé om hur vi kan förbättra vården och genom att sprida den till alla som arbetar inom vården, kan vi verkligen få saker och ting att hända på enskilda arbetsplatser, avslutar Eva Karlsten. SENIOR ALERT PÅ VITSIPPAN Hösten 2004 initierade landstinget i Jönköpings län tillsammans med Vårdförbundet en idé att starta upp Senior Alert - ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg av äldre Det övergripande syftet med Senior Alert är att, bland dem som söker vård och omsorg och är 70 år eller äldre, kunna identifiera personer som riskerar undernäring, fall eller trycksår, så att de kan få förebyggande vård och behandling. I dag fokuserar svensk vård och omsorg på att ta hand om patienter/vårdtagare när skada, sjukdom och/eller funktionsnedsättning inträffat. Det finns vedertagna program och behandlingar för att lindra/bota uppkommen skada när ett trycksår uppstår, fall inträffar eller om en vårdtagare är undernärd. Däremot är det förebyggande arbete mera sporadiskt och resultatet av detta arbete är inte tydligt. Registret bygger på tre principer: - Utgår från individen, - Tvärprofessionellt teambaserat förbättringsarbete, - Gränslös vård. Viktig kunskapskälla Registret kommer att vara en viktig kunskapskälla för medarbetare runt den äldre. Det skapar möjligheter för ett gemensamt lärande kring arbetssätt som identifierar, förebygger och förhindrar uppkommen skada. Möjligheten att få återkoppling på resultatet av det egna arbete gör att kompetensen inom områdena höjs. Det är resultat för patienten som räknas, inte vad varje enskild individ, process eller verksamhet åstadkommer. På gruppboendet Vitsippan i Holmsund utanför Umeå utnyttjar man den kunskap som finns i Senior Alert. Eva Tjäderblom, arbetsterapeut har tillsammans med sjuksköterskan Ulrica Sjöberg, lett projektet att arbeta utifrån Senior Alert. Eva Tjäderblom berättar hur arbetssättet på gruppboendet förändrats. -I Senior Alert finns särskilda instrument som vi använder för att mäta risk för trycksår, näringsintag och risk för fall, berättar Eva Tjäderblom. Genom att identifiera dessa risker kan vi arbeta förebyggande på ett helt annat sätt än tidigare. Utifrån de risker vi identifierar utnyttjar vi den kunskap som finns i Senior Alert och sätter in de åtgärder som krävs. Det kan handla om sådant som att ändra kosten, medicineringen eller miljön. På gruppboendet Vitsippan bor 13 dementa eller fysiskt handikappade äldre. De som arbetar på boendet är främst vårdbiträden och undersköterskor. Alla har varit entusiastiska och engagerade i arbetet med Senior Alert, berättar Eva Tjäderblom. -Arbetet kring vårdplaneringen är nu mer strukturerat och konkret än tidigare. Arbetet går också snabbare än förr och teamsamarbetet har ökat. -Många av dem som arbetar på Vitsippan var med på ett inledande seminarium och det underlättade uppstarten och förståelsen för fördelarna, säger Eva Tjäderblom. Alla förbättringsåtgärder i vårt arbetssätt har drivits av personalen själva. 14

BRA RUMSMILJÖ BIDRAR TILL GOD VÅRDMILJÖ I samband med en omorganisation för några år sedan fick Ola Sjöholm, sjuksköterska på en vårdavdelning på kirurgen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, och hans kollegor flytta till en annan avdelning på sjukhuset. De kom från relativt fräscha och ändamålsenliga lokaler till en avdelning som inte fyllde kraven för att tillgodose vårdtagarnas behov. -Vårt förändringsarbete har handlat mycket om hur den fysiska miljön kan anpassas för att möjliggöra bättre vårdmöten och en bättre vårdmiljö, berättar Ola Sjöholm. Vi fick kämpa hårt och argumentera väl för både vårdtagarnas och våra behov som vårdgivare innan ledningen gick med på att bygga om och anpassa avdelningen. Naturliga möten mellan professioner -Vi såg bland annat till att vi fick ett stort samlingsrum som vi kallar Träffpunkten. Här träffas professioner av alla slag läkare, sjuksköterskor, dietister, kuratorer med flera för att tillsammans diskutera vårdtagare och deras vård utifrån en helhetssyn. För att underlätta naturliga möten och därmed samverkan har vi varken enskilda läkar-, sjuksköterske- eller undersköterskeexpeditioner. Konceptet som Ola Sjöholm arbetar med utgår från evidensbaserad forskning kring hur man minskar stressen för vårdtagarna. Det handlar till exempel om att se till att anhöriga kan vara delaktiga så mycket som möjligt, att ge lugn och ro och att ge positiv avledning, som böcker, musik och tv. -Det handlar också om enkla saker som inte kräver ombyggnationer, förklarar Ola Sjöholm; blommor, växter och vackra saker istället för enbart apparater och sjukvårdsartiklar får både vårdtagare och vårdgivare att slappna av och må bättre. Erfarenheter som används Arbetet och tankarna kring hur den fysiska rumsmiljön kan anpassas för att bidra till en bra vårdmiljö har Ola Sjöholm och hans kollegor spridit till andra verksamheter. Bland annat var de och berättade om arbetet vid en kick-off inför byggandet av ett nytt vårdkomplex i Borås. LYCKAD SATSNING PÅ EGEN VERKSAMHET Under hösten 2006 ökade antalet medlemmar som tog kontakt med Viam som är Vårdförbundets företag för egna företagare. Intresset för att starta egen verksamhet inom hälso- och sjukvårdsområdet har ökat. Detta är något som Vårdförbundet bejakar; fler arbetsgivare inom vård, omsorg och hälsa bidrar till nytänkande och kreativitet, visioner blir verklighet, idéer sprids och vården berikas. Än så länge är dock antalet upphandlingar som passar Viams kunder lågt och många företagare är beroende av en offentlig finansiering. En som vågat ta steget och lyckats är Elisabeth Larsson. Efter 33 år som landstingsanställd driver Elisabeth Larsson sedan våren 2006 en egen sjuksköterskemottagning i Linköping. - När möjligheten till friår kom tog jag chansen och jag har inte ångrat mig, säger Elisabeth Larsson. -Viam blev ett oerhört viktigt stöd för mig, berättar Elisabeth Larsson. Jag fick svar på mina frågor om allt ifrån hur gör man till juridiska teknikaliteter. Jag fick också tillgång till personer i Viams nätverk, bland annat kom jag i kontakt med andra sjuksköterskor som redan hade erfarenhet av att driva egen verksamhet, vilket var värdefullt. Till Elisabeth Larssons mottagning kommer främst personer med lättare åkommor eller de som vill göra en hälsokontroll. Hon arbetar mycket med förebyggande hälsovård och ger råd och stöd i hälsooch friskvårdsfrågor. Ser till hela människan -Som egen får jag möjlighet att utnyttja all min erfarenhet för att hjälpa mina patienter. Hos mig kan de prata om allt möjligt och jag kan se till hela människan inte enbart till specifika diagnoser. Tack vare mitt breda nätverk kan jag koppla ihop mina patienter med andra kompetenser om det behövs. I nätverket har jag bland annat flera läkare, sjukgymnast, naprapat, optiker, arbetsmiljökonsult, psykiater och psykoterapeut. Uppskattad uppföljning -Att följa upp vad som sker med mina patienter är en viktig fråga för mig och något som mina patienter uppskattar väldigt mycket. I början var det tufft, berättar Elisabeth Larsson. Det svåraste var marknadsföringen; att nå ut till människor och sprida att hennes mottagning fanns. Men nu när verksamheten har varit igång i snart ett år är patienttillströmningen god och när friåret snart är till ända räknar Elisabeth med att kunna ta ut en rimlig ersättning ur företaget. -Den största glädjen är att jag fortsätter att utvecklas hela tiden. Jag lär mig något nytt varje dag i mötet med mina patienter. 15

Helhetsgrepp på vårdkedjan -När vi i mitten av 1990-talet analyserade vårdprocesserna blev det uppenbart för oss att tiden på sjukhuset bara var en liten del av helheten, berättar Anette Peterson. Vårdtagaren kom ofta i kläm mellan vårdgivare, med otrygghet och sämre vård som följd. För att utveckla vården och skapa större trygghet ville vi sätta vårdtagaren i centrum och började därför samarbeta mer med andra enheter. Istället för att utgå från enskilda diagnoser ville vi ta ett helhetsgrepp på hela vårdkedjan. För att dra igång arbetet samlades personal från hela sjukvårdsområdet till en gemensam workshop. -Det var en workshop för dem som arbetar nära vårdtagarna, förklarar Nicoline Wackerberg. Ett antal förbättringsområden identifierades och fastställdes i en handlingsplan. ESTHER ÄR I CENTRUM Esther är namnet på ett nätverk för utveckling av äldrevården inom Höglandets sjukvårdsområde i Småland. Namnet Esther symboliserar en äldre kvinna eller man som behöver vård och omsorg från kommun, primärvård och slutenvård. -Namnet ska påminna oss om att det är vårdtagaren som står i centrum, inte de olika enheterna i vårdkedjan, säger Anette Peterson som är ordförande för nätverket. Nicoline Wackerberg och Kerstin Carlsson är ytterligare två medlemmar i ledningsgruppen för nätverket Esther. Anette Peterson arbetar på Höglandssjukhuset, Nicoline i primärvården i Sävsjö och Kerstin i Eksjö och Aneby kommun. De arbetar visserligen på olika platser och med olika uppgifter men de har gemensamma vårdtagare. Nödvändig information Ett centralt område är informations- och kunskapsöverföring. Här uppstår ofta problem, missförstånd och dubbelarbete om det inte finns gemensamma rutiner. -Esther handlar mycket om att skapa tid och resurser för att göra rätt saker. När kvaliteten på den vård vi ger blir högre, blir det både roligare och mer tillfredsställande att gå till jobbet, påpekar Anette Peterson. 16

Utveckling av vården ska löna sig Vårdförbundets medlemsgrupper hade under perioden 1995 till 2003 en mycket god löneutveckling i förhållande till andra grupper i samhället. De senaste två åren har denna trend dock brutits och det blir allt svårare att se att investeringar i utbildning, förbättrings- och utvecklingsarbete faktiskt lönar sig. Medlemmarna upplever att de deltar aktivt i att förbättra och utveckla verksamheten. Men de tycker att arbetsgivarna i för lite utsträckning tar hänsyn till det när lönen ska sättas. Vårdförbundet är inte nöjd med löneprocessen under löneöversynen 2006. Den har varit dålig eller på sina håll näst intill obefintlig. 1995 slogs det fast att lönesättningen ska bidra till verksamhetens utveckling och kopplas direkt till varje individs bidrag till verksamheten. Trots att det nu gått elva år sedan detta fastslogs i avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare är det allt för många av våra medlemmar som inte får sin lön satt i förhållande till hur de bidrar till verksamheten. Allt för sällan leder exempelvis enheters utveckling, resultat och effektivitet till en högre lön för de anställda. På många arbetsplatser fungerar inte avtalet som det är avsett. Fortfarande styr gamla kulturer och traditioner och sätter hinder i vägen för utveckling av löneprocessen. Gemensam värdegrund Under året har Vårdförbundet och Vårdföretagarna arbetat fram en gemensam värdegrund som beskriver vilka värden och förhållningssätt som ska prägla verksamheten. Värdegrunden tar bland annat upp frågor som vårdtagaren i fokus, vårdmiljö, etiskt förhållningssätt, lönebildning och löneprocess. Framtidsverkstaden Som ett led i att utveckla samverkanskulturen och det gemensamma arbetet av vårdens utveckling enades Sveriges 17

Kommuner och Landsting, SKL, och Vårdförbundet i samband med avtalsrörelsen 2005 om att arbeta med en metod som kallas Framtidsverkstad. Ambitionen var att vi skulle enas om en gemensam syn och en handlingsplan för hur arbetet ska gå vidare i samverkan, för att nå målet nöjda vårdtagare och goda arbetsförhållanden. Framtidsverkstaden genomfördes i december 2006 med deltagare från förbundsstyrelsen, nationella kansliet och representanter från olika avdelningar på SKL. Utgångspunkten för diskussionerna var det ultimata vårdmötet. Det gemensamma arbetet fortsätter under 2007 då man även försöker få med fler intressenter med i arbetet. Kopplingen mellan lön och resultat saknas många gånger I maj genomförde Vårdförbundet en undersökning bland medlemmar hos alla typer av arbetsgivare. 1 200 chefer och ledare tillfrågades om hur löneprocessen fungerade lokalt och 1 900 medlemmar tillfrågades om kopplingen mellan verksamhetsutveckling och lön. I avtal mellan Vårdförbundet arbetsgivarna sägs att lönen ska sättas utifrån hur individen bidrar till verksamheten. Svaren från chefer och ledare visar att vi är på rätt väg men att mer återstår att göra. Nästan alla, 94 procent, har medarbetarsamtal med sina medarbetare. Nio av tio har en dialog med närmaste chefen om verksamhetsmål och resultat men bara två av tio ser att ekonomiska resultat och uppfyllda mål påverkar löneutrymme. Samtidigt svarade två av tre yrkesarbetande medlemmar att det saknas koppling mellan deras lön och deras bidrag till verksamheten. Endast en av fem tyckte att arbetsgivaren använde lönesättning som instrument för verksamhetsutveckling. Kraftsamling Arbetet för en individuell lönesättning kopplad till verksamhetens utveckling har intensifierats under året. För att väcka opinion och skapa debatt i frågan gjorde Vårdförbundet under några veckor kring månadsskiftet aprilmaj en extra kraftsamling kring lön. Syftet var att göra såväl arbetsgivarna inom vården som allmänhet och politiker, uppmärksamma på att arbetsgivarna inte följer de avtal vi är överens om och som säger att lönen ska sättas utifrån den enskilde individens bidrag till verksamheten. Kampanjen bestod av flera aktiviteter, framför allt på lokal nivå med uppvaktning hos arbetsgivare, medlemsmöten och möten med allmänhet. Aktiviteterna stöttades med debattartiklar och annonser i fackpress och dagstidningar över hela landet. En särskild kampanjsajt med fördjupad information om löneprocessen fanns också på Vårdförbundets webbplats. Kraftsamlingen under veckorna i april-maj blev startskottet för en rad aktiviteter under resten av året. Till exempel var lönebildning och verksamhetsutveckling ett viktigt tema hos lokalavdelningarna under Vårdförbundsveckan som ägde rum i november, läs mer på sid 22. Kampanjen fick stort genomslag i media, framför allt i landsortspress. Allmänhetens stöd var starkt och reaktionerna från framför allt de politiker som vi mötte var positiva. TYDLIGA KRITERIER GER TYDLIG LÖNEPROCESS På Mälarsjukhuset i Södermanland har man sedan några år tillbaka arbetat för att skapa tydliga kriterier som underlag för löneprocessen. Anders Norén, sjuksköterska på Ortopediska vårdavdelningen och förtroendevald var en av dem som deltog i projektet och tog fram de kriterier som idag används på tolv avdelningar inom Mälarsjukhuset. För att en tydlig koppling mellan individuella löner och verksamhetens utveckling ska kunna fungera, krävs tydliga kriterier för löneprocessen. Arbetet med att skapa dessa kriterier bör bedrivas på flera plan i organisationen och i sam- arbete mellan arbetsgivare, medarbetare och fackliga förtroendevalda, menar Anders Norén. Att ta en uppsättning från en arbetsplats till en annan fungerar inte. Viktigt arbete att ta fram kriterier -Min erfarenhet är att själva processen att ta fram kriterierna, där man tillsammans på arbetsplatsen stöter och blöter förutsättningarna, är viktig. Annars är det svårt att ta till sig kriterierna som sin egna, säger Anders Norén. När utvecklings- och löneprocessen fungerar som bäst pågår den egentligen året om. Man kan inte bara fokusera på det lönesättande samtalet en gång om året, utan man måste se till helheten i verksamheten. Under våren deltog Anders Norén i de lönesmedjor som Vårdförbundets lokala avdelning anordnade för medlemmarna i Södermanland. Vid lönesmedjorna får medlemmarna möjlighet till enskilda samtal med Vårdförbundets förtroendevalda, där de kan ställa frågor som rör den egna situationen. -Processen innebär ju delvis nya roller för alla och det är inte alldeles lätt att anpassa sig, säger Anders Norén. Det är många av medlemmarna som tycker att det är svårt att framhäva sig själva och där har vi förtroendevalda en jätteviktig roll att fylla som coacher. 18

DE SATTE TÄNDERNA I LÖNEFRÅGAN - FICK HÖGSTA HÖJNINGEN PÅ FEM ÅR Fem procent. Så mycket höjdes den genomsnittliga lönen för Vårdförbundets landstingsanställda medlemmar i Blekinge i år. Framgången skapades genom samarbete mellan Vårdförbundet, medlemmar på arbetsplatserna och chefer, bland annat på barnkliniken i Karlskrona. På barnkliniken bildades en grupp för att påverka arbetsgivaren. I gruppen fanns Vårdförbundets förtroendevalda, första linjens chef och verksamhetschefen. Gruppen har bland annat jämfört lönerna på kliniken med lönerna för barnsjuksköterskor på andra platser i landet. Löneläget har även förts in i klinikens verksamhetsbeskrivning. - Cheferna har också tryckt på uppåt och det har varit viktigt, säger Eva Thordstein Ottosson, förtroendevald för Vårdförbundet på barnkliniken. Samarbetet har haft stor betydelse för slutresultatet. Samtidigt pekar Annika Wåhlin, ordförande för Vårdförbundet i Blekinge på ytterligare två frågor som har påverkat. - Förra året fick övriga fackförbund tvåårsavtal på över 6 procent. Om Vårdförbundet även i år skulle ha fått som 2005 hade det snedvridit lönebildningen. Vi gjorde också en undersökning av rekryteringsbehovet fram till 2013. Den visade att hälften av alla specialistutbildade medlemmar måste ersättas och att det krävs attraktiva arbetsplatser och attraktiva löner för att klara det, säger hon. Vårdförbundet gjorde ytterligare en markering. Förbundets förtroendevalda förklarade att de inte tänkte delta i några löneförhandlingar om budet från arbetsgivaren skulle vara kring 2 procent. - Vi har dessutom kommit överens med landstinget om att arbetet med löneprocessen - att lönen ska sättas i lönesamtal mellan anställd och närmaste chef - ska utvecklas och förbättras, säger Annika Wåhlin. (ur Vårdfacket 31 mars 2006) MEDLEMSKAP SOM GER NYTTA Gunilla Liljenberg är avdelningschef på Barn- och Ungdomsklinikens Öppenvård, som innefattar Mottagning, Dagvård och Lekterapi, på Centrallasarettet i Växjö. Gunilla Liljenberg är sjuksköterska och har en magisterexamen i ledarskap och organisation. Hon har personalansvar för drygt 30 medarbetare och en av hennes uppgifter som chef är att ha individuella lönesamtal med var och en av dessa. -Vi har under en längre tid arbetat utifrån Vårdförbundets idé om hur lönesamtalen bör fungera och har gemensamt arbetat fram vilka lönekriterier som passar för oss, berättar Gunilla Liljenberg. Att hitta fungerande kriterier och former för samtal är en process och sättet att hantera dessa frågor utvecklas hela tiden. Excellent arbete -Under året deltog jag i ett seminarium, anordnat av Vårdförbundet, som handlade om chefens roll i löneprocessen. Där fick vi rådet att i lönekriterierna lägga till frågan om det finns någon som är excellent i sitt arbete. Just excellent är ett väldigt starkt ord och frågan har verkligen bidragit till att förbättra lönesamtalen. Det är en enkel fråga att ställa till medarbetarna och den är en väldigt bra utgångspunkt i de interna diskussionerna. Den bidrar till att medarbetarna måste fundera över om de själva eller någon av deras kollegor fungerar som bra förebilder. Funderingarna kring vad som är excellent har också bidragit till att vi tydligare kan identifiera förbättringsområden, säger Gunilla Liljenberg. -Alla dessa effekter är uppskattade av medarbetarna och det är absolut ett plus att det är Vårdförbundet som står bakom idén; ursprunget kommer ju från deras egen organisation. Vårdförbundets seminarier för chefer och ledare fungerar som en källa för inspiration och utveckling för Gunilla Liljenberg. Seminarierna är också en bra mötesplats för utbyte av erfarenheter och nätverksbyggande. Och det finns fler saker som Gunilla Liljenberg uppskattar med sitt medlemskap i Vårdförbundet. Ett förbund med tyngd -Jag har varit med ganska länge och jag ser tydligt hur Vårdförbundet genom åren har utvecklats till en organisation som har reellt inflytande och som tar ett samhällsansvar. För mig är det av stort värde med ett starkt fackförbund som driver viktiga frågor och Vårdförbundet använder verkligen sitt inflytande till nytta för medlemmarna. Förbundet tar ansvar för att driva frågor som är viktiga för alla oss som arbetar inom vård och omsorg. De förmedlar också en helhetssyn där även vikten av det dagliga förbättringsarbetet i vardagen som vi alla arbetar med lyfts fram. Vårdförbundets anseende och trovärdighet ger också mig som medlem anseende och trovärdighet, vilket jag har nytta av, både som ledare och i min yrkesutövning. 19

Kommunikation som engagerar 20